Vilka patienter bör vården erbjuda den nya Alzheimerterapin Leqembi (lekanemab)? Och hur länge bör behandlingen pågå?
Det är två av de frågor som kräver svar innan man kan börja använda behandlingen i klinisk praxis. Det skriver Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för äldres hälsa i ny information till vården.
Nya Alzheimerterapin EU-godkänd i april
Lekanemab är en monoklonal antikropp med förmåga att rensa bort så kallade amyloida plack i hjärnan och på så sätt bromsa demensutvecklingen. Den ges som återkommande infusioner på sjukhus.
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat godkände EU-kommissionen med ytterst liten marginal i april Leqembi för behandling av patienter med lindrig kognitiv störning eller tidig Alzheimers sjukdom.
Den stora gruppen Alzheimerpatienter med dubbel uppsättning av ApoE4-genen är undantagna från godkännandet. Detta eftersom de har den största risken för den vanliga biverkningen Aria, svullnad och/eller blödningar i hjärnan.
Uppmaning att avvakta
Nyligen kom NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya läkemedel, med en rekommendation till regionerna om den nya Alzheimerterapin. Rekommendationen är att avvakta med att införa behandlingen.
NT-rådet uppmanar regionerna att vänta in Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, hälsoekonomiska utvärdering. TLV utvärderar för närvarande både Leqembi och den andra, likartade, nya Alzheimerterapin Kisunla (donanemab).
När det gäller Kisunla är det dock oklart om den blir godkänd i EU. Läkemedelsmyndigheten Ema har sagt nej, men läkemedelsföretaget Eli Lilly har överklagat beslutet som just nu omprövas.
Kräver ökade resurser
Expertgruppen för äldres hälsa i Region Stockholm understryker att en positiv rekommendation från NT-rådet bara skulle vara första steget i att införa Leqembi i Alzheimervården.
”Därefter kvarstår många frågor innan läkemedlet kan börja användas i klinisk rutin”, skriver expertgruppen.
Experterna framhåller att den nya Alzheimerterapin kommer att ställa nya krav på vården när det gäller utredning, behandling och uppföljning. Det kommer bland annat att krävas mer bilddiagnostik med PET- och/eller MR-undersökningar av hjärnan.
Vården måste även gentesta patienter för att kunna utesluta dem med dubbel ApoE4-gen.
Kommer fler att söka vård?
En annan sak som behöver komma på plats är rutiner för att i förväg ge patienter saklig information om potentiella fördelar och nackdelar med behandlingen.
Dessutom behöver det klargöras vilka som ska ha företräde till behandlingen och hur länge den ska pågå, skriver expertgruppen som också tror att den nya behandlingsmöjligheten kan göra att fler söker vård för minnesproblem:
”För allmänheten kan vetskapen om att det finns ett läkemedel som bör sättas in tidigt i sjukdomsförloppet leda till ökat intresse för att utredas för minnesstörning.”
