Var femte patient med luftrörskatarr, även kallat akut bronkit, får antibiotika.
Det visar statistik från databasen Primärvårdskvalitet som är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården som syftar till att stödja förbättringsarbete och uppföljning.
Detta trots att det är känt sedan länge att behandlingen varken förkortar sjukdomstiden eller lindrar symtomen hos personer som för övrigt har friska lungor.
Rekommendationen från Strama, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket är tydlig: undvik antibiotika vid okomplicerad luftrörskatarr.
Ger antibiotika i onödan vid luftrörskatarr
Statistik för 2024 visar att 21 procent av de 25 300 patienter som diagnostiserades med luftrörskatarr på husläkarmottagningarna i Stockholms län behandlades med antibiotika.
Då exkluderades patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, en patientgrupp som faktiskt kan ha nytta av behandling med antibiotika.
Enligt kvalitetsmåttet i Primärvårdskvalitet, en så kallad uppföljningsindikator, bör mindre än tio procent av patienterna med luftrörskatarr behandlas med antibiotika.
För många med luftrörskatarr får antibiotika
Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för infektionssjukdomar tycker att husläkarna i Stockholm skriver ut för mycket antibiotika vid luftrörskatarr.
Nyligen publicerades ett nytt expertgruppsutlåtande med rubriken ”Undvik antibiotika vid okomplicerad akut bronkit”. Expertgruppen konstaterar de att förskrivningen ”relaterat till det målet är andelen behandlade patienter i Stockholms län fortfarande för hög”.
Ingen effekt – men biverkningar
Förutom att onödig antibiotikabehandling driver på antibiotikaresistens riskerar patienten att få biverkningar av behandlingen.
Expertgruppen refererar till en metaanalys från från 2014. I den ingick 17 studier. Resultaten visar att visar att skillnaden mellan antibiotika och sockerpiller i snitt bara var en halv dag kortare tid med hosta och sjukdomskänsla. Däremot ökade risken för biverkningar signifikant.
I annan stor studie lottades drygt 2 000 vuxna primärvårdspatienter med symtom på luftrörskatarr till att endera få antibiotikumet amoxicillin eller placebo. Patienterna, varav en del var från Sverige, fick föra dagbok över sina symtom i 28 dagar.
Resultaten visar att symtomens svårighetsgrad inte skilde sig mellan grupperna. Vidare försvann måttligt svåra eller svåra symtom efter ungefär en vecka, oavsett om patienten fått antibiotika eller inte. Det blev ingen säkerställd skillnad i utläkningen mellan grupperna. Dock fick signifikant fler patienter som behandlades med antibiotika besvär av illamående, utslag eller diarré.
Informera om att det går över
Den behandling som rekommenderas annars lungfriska vuxna med luftrörskatarr är symtomlindring, enligt både svenska och internationella riktlinjer. Exempelvis kan varm dryck hjälpa till att lösa upp segt slem. Läkemedel som paracetamol och ibuprofen kan lindra feber och bröstsmärtor.
Läkare uppmanas att informera patienten om sjukdomens normala förlopp. Att hostan kan vara långdragen men går över av sig själv – och att antibiotika i dessa fall gör mer skada än nytta.
I mars publicerade Folkhälsomyndigheten ett informationsblad till patienter som läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler kan använda.
