Samtidigt som Kina gör stora framsteg inom läkemedelsutveckling minskar USA:s vilja att finansiera de nya innovationerna. Sverige och EU befinner sig därför nu vid ett viktigt vägskäl, menar Jenni Nordborg, chef för avdelningen för Strategi och samhällskontakter hos läkemedelsindustriföreningen, Lif.
– Om vi i Europa investerar för framtiden kan vi definitivt vara kvar på spelplanen, annars finns det anledning till oro, säger hon till Läkemedelsvärlden.
EU tappar mark
Läkemedelområdet förändras nu i snabb takt och den geopolitiska kartan ritas om nästan i realtid. Kina, som historiskt sett varit producenter av billiga kopior, har de senaste decenniet tagit jättekliv när det gäller utveckling av innovativa läkemedel.
Mätt i andelen startade kliniska studier i fas I till III var Kinas siffror försumbara för drygt tio år sedan. Men sedan dess har utvecklingen gått extremt snabbt, 2020–2021 passerade Kina EU:s nivå. Fram till 2024 tappade EU ytterligare mark medan Kina fortsatte att öka för att landa på en drygt 30-procentig andel, vilket var näst mest efter USA som låg på runt 38 procent.
Nu visar en ny rapport från investmentbanken Goldman Sachs att av alla nya läkemedelsmolekyler som gick in i klinisk prövning under första halvan av 2025 var 46 procent från kinesiska företag.
Kina starka på cancerläkemedel
Särskilt utveckling av läkemedel av typen monoklonala antikroppar mot cancer verkar vara gångbart i Kina. De senaste 2,5 åren har 70 procent av alla konjugat mellan antikropp och läkemedel mot cancer och 60 procent av alla bispecifika antikroppar mot cancer utvecklats i Kina, enligt samma rapport från Goldman Sachs. (Konjugat innebär att två ämnen slås samman, en bispecifik antikropp kan binda till två olika receptorer.)
– Den gamla devisen att USA innoverar och Kina kopierar, den gäller ju inte alls längre, säger Jenni Nordborg.
Under många år har Kina byggt runt 100 nya universitet per år. Sedan millennieskiftet har andel högskoleutbildade i den kinesiska befolkningen fyrfaldigats. Och fokus ligger tydligt på medicin, naturvetenskap och teknik.
Mätt i antal publicerade vetenskapliga artiklar är Kina idag helt dominerande och stod 2023 för 27 procent av världens samlade vetenskapliga publiceringar, ungefär dubbelt så mycket som tvåan USA. Sverige kommer här på en 24:e plats med totalt 0,7 procent av den samlade vetenskapliga publiceringen, enligt Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2025.
Kina närmar sig med stormsteg
Kina har även investerat stort för att förenkla sina regulatoriska processer och dessutom fyrdubblat antalet anställda på sin motsvarighet till Läkemedelsverket och på så sätt pressat ner godkännandetiderna för läkemedel från 4,5 år 2018 till runt ett år 2023, enligt en ny rapport från strategi- och managementföretaget Mckinsey.
– Vi ser att Kina har en tydlig drivkraft både för innovation och tillväxt när det gäller global läkemedelsutveckling och närmar sig nu USA med stormsteg. Det borde vara en väckarklocka för oss i Europa, säger Jenni Nordborg.
Hon lyfter fram den så kallade Draghirapporten som kom i september 2024. Den togs fram av Europeiska centralbankens tidigare chef Mario Draghi på uppdrag av EU-kommissionen. Mycket tydligt pekade rapporten ut att Europa halkar efter både USA och Kina på ett flertal områden inklusive den innovativa läkemedelsmarknaden. Slutsatsen är att EU behöver investera mellan 750 och 800 miljarder euro årligen för att öka den europeiska konkurrenskraften.
– Vi har varit väldigt tydligt medvetna om den här situationen i ett och ett halvt år nu. Både USA och Kina har under lång tid investerat mer i nya läkemedel än vad vi har gjort, säger hon.
Vill se snabbare införande av nya terapier
Jenni Nordborg poängterar att utveckling av nya läkemedel sker där nya läkemedel används. Detta eftersom där redan finns den så kallade ”golden standard” i klinisk praxis och det är den företag som tar fram nya innovativa läkemedel vill jämföra sig emot. Och här menar hon att Europa och kanske särskilt Sverige är för dåliga på att ta till sig nya preparat snabbt.
– Sverige satsar nästan minst på nya innovativa läkemedel sett till jämförbara länder i Europa. Vi befinner oss på plats 17 av 22, säger Jenni Nordborg.
Hon menar därför att även den svenska regeringen nu står vid ett vägskäl.
– Frågan är ju vilken väg Sverige väljer, antingen så stärker vi konkurrenskraften genom att öka tempot i snabbare införande av nya läkemedel, höjer betalningsviljan och får till ett helt annat tempo och leverans vad det gäller kliniska prövningar. Eller så riskerar vi att investeringar flyttar, eller inte kommer hit, och det vi direkt riskerar då är patientnyttan, den faktiska tillgången till nya läkemedel, säger hon.
Stopp för brittiska investeringar
Hon pekar på Storbritannien som ett varnande exempel. Där har det långsamma införandet av nya terapier och de höga kraven på rabatter på nya läkemedel enligt Jenni Nordborg gjort landet mindre intressant för ny läkemedelsutveckling. Under hösten 2025 stoppade till exempel ett antal stora läkemedelsföretag som MSD, Astra Zeneca. Eli Lilly och Sanofi något chockartat redan planerade investeringar i landet på runt 2,6 miljarder dollar, eller närmare 24 miljarder kronor i dagens penningvärde.
– Där vill vi inte hamna. Det är förlorade investeringar som inte går att få tillbaka, säger Jenni Nordborg.
Samtidigt som hotet från Kina blir allt större för varje dag har USA dragit i handbromsen när det gäller betalningsviljan för läkemedel. Under lång tid har priserna i på läkemedel i USA varit betydligt högre än i Europa, vilket har inneburit att USA har betalat en större andel av den globala läkemedelsutvecklingen.
Menar att Sverige och EU måste betala mer
Men nu har Donald Trump aviserat att det är slut med det. I ett nytt prispolitiskt program som kallas ”Most favored nations” säger USA att de inte vill betala mer än vad läkemedlen kostar i jämförbara länder i Europa. Något som, enligt Jenni Nordborg, leder till en global prispress och ett behov av att ”rebalansera investeringarna”, som hon kallar det.
I klarspråk betyder det att Sverige och EU måste vara beredda på att betala mer för läkemedel framöver om de västerländska läkemedelsföretagen fortsatt ska kunna konkurrera och upprätthålla en hög innovationstakt.
– USA har länge varit en finansiär och burit en stor del av de globala riskerna och kostnaderna för läkemedelsutvecklingen i världen. Det är nu en position som Europa behöver ta i större utsträckning. Att man tar sin del i arbetet för att möta de minskande amerikanska investeringarna med ett kraftfullt Europa som vill göra nya satsningar, säger hon.
Jenni Nordborg varnar
Detta eftersom ett underfinansierat system leder till minskade intäkter för de västerländska läkemedelsföretagen, något som i sin tur riskerar att leda till minskad forskningsintensitet och färre nya innovativa läkemedel. Detta, tillsammans med det faktum att Kina avancerar med stormsteg, kan resultera i en perfekt storm som leder till att Kina tar över ännu mer, ännu snabbare.
– Om inte vår del av världen satsar tillräckligt mycket så är det ju en stor risk att det inte är här som de nya innovationerna utvecklas i framtiden, säger Jenni Nordborg.
Men det finns fler argument än patientnyttan för att öka betalningsviljan i Europa, menar hon.
– Europa behöver bidra mer till finansieringen av innovation för att få tidig tillgång till nya läkemedel. Men det handlar också om något större – läkemedelsforskning är en av de mest kunskapsintensiva och tillväxtskapande sektorerna i ekonomin. Att vara sen på bollen gör ju inte bara att man riskerar en senare patienttillgång till nya läkemedel, utan också att man missar en enorm tillväxtpotential, och det har Europa inte råd med.
