Utveckla tanken om en nationell läkemedelslista vidare till målsättningen om en nationell infrastruktur för information om patienters läkemedelsbehandling och användning av vissa medicintekniska produkter. Det är en viktig utgångspunkt i det utredningsbetänkande om Nationella läkemedelslistans, NLL:s, framtid som nu är klart.
Utredningen vill bland annat att även information om en persons vacciner och andra läkemedel som ges inom slutenvården samt personens användning av vissa medicintekniska produkter ska omfattas av den föreslagna nationella infrastrukturen.
NLL ännu inte i mål
NLL:s väg från riksdagsbeslut 2018 till färdigt nationellt register i fullt bruk har blivit en långkörare. Det datum då alla apotek och vårdaktörer ska vara helt anslutna har flyttats fram flera gånger och är nu 1 september 2028.
Men trots att NLL ännu inte är fullt ut sjösatt tillsatte regeringen redan 1 september 2023 en utredning om hur den ska vidareutvecklas. Först gick utredaruppdraget till Sofia Wallström, då generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg. När hon lämnade Ivo och gick till Läkemedelsindustriföreningen, Lif, var det Fredrik Andersson, ställföreträdande generaldirektör för TLV, som tog över utredningen i halvtid.
När Läkemedelsvärlden intervjuade honom i höstas var han entusiastisk inför uppgiften, men förtegen om själva utredningen.
Utredningen klar
Nu har han lämnat utredningens betänkande till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
– Det handlar om att vässa den nationella läkemedelslistan och använda den på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Patientsäkerhet och personliga integritet är fortsatt grunden för registret som är en del i den nationella digitala infrastrukturen, säger hon i ett pressmeddelande.
I betänkandet framhåller utredaren att uppdraget rör ett område där det pågår ett intensivt förändrings- och utvecklingsarbete. Bland annat pågår ett flertal olika utredningar som berör uppdraget och ny EU-lagstiftning om hälsodata är på ingång.
Utredning i föränderlig omvärld
Fredrik Anderssons utredning har i största möjliga mån försökt sätta sina förslag ”i relation till vad som pågår på området i övrigt”. En sådan anpassning är att i första hand sikta på så kallade federerade lösningar. Det innebär att man undviker att samla in uppgifter i särskilda register utan i stället låter dem lagras hos den som först dokumenterat uppgiften och gör den tillgänglig där via tekniska helhetslösningar.
Det är i den riktningen som utredaren vill att NLL ska utvecklas. Därför vill han också ersätta begreppet läkemedelslistan med ”en nationell infrastruktur för information om en patients läkemedelsbehandling och behandling med eller användning av vissa medicintekniska produkter”.
Nationell infrastruktur med fler data
Utredningen föreslår även att infrastrukturen inte bara ska omfatta information om en persons receptläkemedel. Den ska även göra det enkelt för personen själv och vårdpersonal att se vilka vacciner personen fått samt vilka läkemedel som getts inom sjukvården.
Dessutom ska det gå att se information om användning av vissa medicintekniska produkter. Vilka produkter som ska finnas med, vill utredningen att Socialstyrelsen ska besluta. Sedan ska E-hälsomyndigheten få i uppdrag att föra ett särskilt medicinteknikregister inom den nationella infrastrukturen.
Utredningen föreslår vidare att personen själv samt behörig vårdpersonal ska ha tillgång till samtliga uppgifter inom infrastrukturen. Apotekspersonal ska dock bara ha tillgång till uppgifter om förskrivningar och tidigare expedierade läkemedel och andra varor. Alltså inte till uppgifter om vacciner eller andra läkemedel som ges inom slutenvården.
Regeringen kommer nu att analysera förslagen i betänkandet.
