Smittskyddsexperter följer nu den ovanligt stora spridningen av en aggressiv fågelinfluensa A (H5N1) bland tama och vilda fåglar i Sverige och övriga Europa.
– I det här läget behöver vi vara mycket noga med övervakningen för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka tecken på spridning till människor, säger Susanne Strömdahl, docent i infektionssjukdomar och utredare vid Folkhälsomyndighetens enhet för vaccinationer, till Läkemedelsvärlden.
Innebär en pandemirisk
Fågelinfluensavirus drabbar främst fåglar men kan också smitta människor och andra däggdjur. Fågelinfluensa av typen A (H5N1) kan ge allvarlig sjukdom hos människor. Det är därtill ett av de virus som smittskyddsexperter håller ett extra öga på eftersom det anses ha möjlighet att utvecklas så att det kan leda till en pandemi bland människor.
– Det är ett potent virus och på lång sikt bedömer vi att det skulle kunna orsaka nästa pandemi, säger Susanne Strömdahl.
Ett sådant scenario kräver att viruset skaffar sig förmågan att smitta effektivt från människa till människa. I dagsläget kan fåglar och andra djur med fågelinfluensa visserligen smitta människor som då insjuknar, men viruset sprids inte vidare till andra personer.
Något som kan vara riskabelt är om fågelinfluensavirus och vanligt säsongsinfluensavirus får kontakt med varandra i kroppen hos en människa som blivit smittad av båda. Då kan de i sämsta fall utbyta genetiska egenskaper på ett sätt som ger upphov till ett helt nytt influensavirus. Detta skulle kunna få hög förmåga att smitta och spridas mellan människor.
Hög risk för fågelinfluensa i vissa yrken
Det ovanligt stora antalet fall av aggressiv fågelinfluensa hos fåglar ökar risken för att människor ska komma i kontakt med viruset. I Sverige har hittills inga fall av fågelinfluensa hos människor upptäckts. I andra delar av Europa har sådana fall förekommit tidigare, men inte under hösten.
En grupp som har högre risk än andra att bli smittade är förstås de som arbetar med tama eller vilda fåglar i sitt yrke. De finns till exempel inom äggproduktion eller uppfödning av kyckling och andra fåglar för livsmedelsproduktion. Andra utsatta yrkesgrupper är viltvårdare och veterinärer.
I Skåne och andra delar av södra Sverige pågår, rapporterar Jordbruksverket, flera stora utbrott av fågelinfluensa. Hundratusentals kalkoner och andra fåglar på drabbade produktionsanläggningar har behövt avlivas. Även många vilda fåglar har insjuknat och dött av sjukdomen eller avlivats.
Vacciner finns men ej i Sverige
Det finns tre EU-godkända humana vacciner mot fågelinfluensa som är avsedda att användas när det inte är pandemi. I Finland erbjöd Institutet för hälsa och välvärd (Folkhälsomyndighetens motsvarighet) mellan sommaren 2024 och sommaren 2025 ett av dessa vacciner till personer som har mycket kontakt med fåglar eller andra djur i jobbet. Det gällde bland annat personal på fjäderfä- och pälsdjursfarmer.
Institutet har publicerat en utvärderingsstudie som visar att vaccinet gav ett högt immunsvar mot viruset, men att det var få i målgruppen som valde att vaccinera sig. Två andra studier av den finska vaccinationsinsatsen är på gång. Finland pausar för närvarande vaccineringen i väntan på ytterligare utvärdering.
I Sverige har det hittills inte varit aktuellt att vaccinera yrkesexponerade personer mot fågelinfluensa. En orsak är att Folkhälsomyndigheten bedömer att det än så länge finns för lite erfarenhet av och data om de aktuella vaccinerna, som är relativt nya.
– Det finns ännu för lite data om hur bra de skyddar mot allvarlig sjukdom som kräver sjukhusvård, säger Susanne Strömdahl.
Fågelinfluensa är allmänfarlig sjukdom
Hon förklarar att den strategi som Sverige valt för att skydda utsatta yrkesgrupper i stället är att bistå med information om hur man skyddar sig mot smitta med hjälp av skyddsutrustning. Dessutom kan personer som råkat komma i kontakt med döda eller potentiellt sjuka fåglar få förebyggande behandling med antivirala läkemedel som förhindrar att sjukdomen bryter ut.
Enligt Susanne Strömdahl har enstaka sådana fall där man gett antivirala läkemedel efter riskabel fågelkontakt rapporterats från landets smittskyddsenheter under hösten. Fågelinfluensa är en allmänfarlig, anmälningspliktig sjukdom och utreds av smittskyddsenheterna i regionerna.
Beredskap för pandemivacciner
EUs smittskyddsmyndighet ECDC gick nyligen ut med en guide som ska hjälpa länderna att hålla noggrann kontroll på fågelinfluensaläget och att förbereda sig för en eventuell pandemi. I nuläget är provtagning av misstänkta fall hos människor och regelbundna genetiska studier av ett urval av prover viktiga delar av den övervakning som Folkhälsomyndigheten och dess systermyndigheter jobbar med.
Om en pandemi av ett fågelinfluensabesläktat virus skulle bryta ut finns det, förklarar Susanne Strömdahl, fyra prototypvacciner som är godkända för att anpassas till det aktuella viruset och användas som pandemivaccin.
– Sverige har avtal om produktionskapacitet hos vaccintillverkare så att vi snabbt kan få tillgång till sådant vaccin. Dessutom har vi långtidslager av antivirala läkemedel som är avsedda att användas vid en pandemi.
Här hittar du mer information om fågelinfluensa hos Folkhälsomyndigheten.
