I en kartläggning som täcker åren 2020-2024 hittade Läkemedelsverket bara ett begränsat antal fall av brottslighet inom apoteksverksamhet. Men myndigheten framhåller i en ny rapport att detta inte är någon garanti för att problemet verkligen är begränsat.
”Dagens tillsynsmetoder och informationsflöden gör det svårt att upptäcka aktörer som agerar otillbörligt. Det går därför inte att dra några säkra slutsatser om förekomsten av välfärdsbrottslighet inom apotekssektorn baserat på kartläggningen”, skriver myndigheten och föreslår ett flertal åtgärder för att förhindra sådan brottslighet.
Har granskat fem år
Som Läkemedelsvärlden då rapporterade fick Läkemedelsverket i fjol i uppdrag av regeringen att kartlägga välfärdsbrottslighet i apotekssektorn och föreslå motåtgärder. Nu redovisar myndigheten sina resultat och slutsatser av det arbetet.
Kartläggningen omfattar inte enbart rena välfärdsbrott där offentligt finansierade trygghetssystem missbrukas för egen vinning utan även annan brottslighet och oseriöst agerande i apoteksbranschen.
Som en del av granskningen gick man igenom de ärenden där myndigheten återkallade eller nekade apotekstillstånd under 2020-2024. I den genomgången hittades två tillsynsärenden som gällde brottslighet.
Fälld för narkotikabrott
Det ena fallet gäller en apoteksägare som sålde narkotiska läkemedel utan att kunden behövde visa recept. Läkemedelsverket fick 2019 signaler om att det verkade pågå oegentligheter med recepthanteringen på apoteket och gjorde en oanmäld inspektion. Den visade på en rad brister och inspektörerna upptäckte också att apoteket lagerhöll ovanligt stora mängder narkotikaklassade läkemedel. Därför stämde Läkemedelsverket av med E-hälsomyndigheten och partihandlare hur mycket narkotiska preparat som apoteket sålt och köpt in.
Det visade sig att apoteket köpte in större mängder än vad som expedierades på recept och myndigheten gjorde en polisanmälan. Det framkom då att polisen redan hade en utredning i gång om det aktuella apoteket.
Polisen och Läkemedelsverket gjorde en gemensam insats mot apoteket som så småningom ledde till att ägaren dömdes till fängelse i fem år och åtta månader för sunnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvättbrott.
Lurade regionen
Det andra fallet gäller mer renodlad välfärdsbrottslighet där ett apotek genom systematisk felaktig rapportering om expediering inom läkemedelsförmånerna fick en för hög ersättning från regionen.
Det var regionen som 2022 hörde av sig till Läkemedelsverket med misstankar mot apoteket. Myndigheten gjorde en oanmäld inspektion och begärde in uppgifter från E-hälsomyndigheten om apotekets receptexpediering och från partihandlare om hur mycket läkemedel apoteket köpt in.
Granskningen visade att apoteket rapporterade försäljning av mer läkemedel än vad det köpte in. Dessutom upptäcktes en del annat fiffel med regelverket för läkemedelsförmånerna. Läkemedelsverket återkallade apotekstillståndet och bolaget blev polisanmält och anmält till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
Befarar mörkertal
Under den period som kartläggningen omfattar avslog Läkemedelsverket även sex ansökningar om apotekstillstånd eftersom de sökande inte levde upp till lämplighetskraven.
Det är alltså inte någon omfattande kriminalitet som syns i kartläggningen. Men Läkemedelsverket menar att det kan finnas ett mörkertal eftersom nuvarande kontrollsystem inte är tillräckligt effektivt och eftersom apoteksbranschen kan vara lockande för kriminella:
”Apotekens tillgång till bland annat narkotiska och andra attraktiva läkemedel, patientuppgifter samt tillgång till offentliga medel genom läkemedelsförmånerna medför dock att apotek kan vara en attraktiv måltavla för brottslig verksamhet”, skriver myndigheten.
Vill förebygga brottslighet
Läkemedelsverket föreslår nu i rapporten till regeringen ett flertal åtgärder för att förebygga brottslighet inom svensk apoteksverksamhet.
– Sverige har idag säkra apotek som allmänheten kan känna sig trygga med. Samtidigt har fall av välfärdsbrottslighet och andra oegentligheter kopplade till apoteksverksamhet identifierats. Vi vill med de här förslagen arbeta preventivt genom en skärpt tillståndsprövning och en mer utvecklad tillsyn för att stärka vår kontroll, säger Annika Babra, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
– Vår uppfattning är att en preventiv strategi mot välfärdbrottslighet är den mest effektiva. För att möjliggöra detta krävs ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter, men även med andra aktörer. För att samverkan med andra myndigheter ska kunna ge de resultat som eftersträvas behövs sekretessbrytande bestämmelser.
Hoppas på nya se
Läkemedelverket vill göra både tillståndsprövningen och tillsynen hårdare. Tillståndsprövningen föreslås bli tuffare bland annat genom att Läkemedelsverket får möjlighet att begära in yttranden från polismyndigheten och skatteverket för att kunna bedöma om en sökande är lämplig att driva ett apotek.
Även i tillsynsarbetet efterlyser Läkemedelsverket mer informationsutbyte mellan myndigheter och lägre sekretesströsklar för detta utbyte. Myndigheten vill utveckla en mer strukturerad övervakning av uppgifter från bland andra E-hälsomyndigheten och partihandlare. På så vis skulle man kunna upptäcka avvikande mönster apotekens inköp och försäljning av läkemedel.
Här sätter Läkemedelsverket sitt hopp till en proposition från regeringen som nu ligger på riksdagens bord om sekretessbrytande bestämmelser för att öka utbyte av uppgifter mellan myndigheter som bekämpar brott.
