Läkemedelsverket har låtit Novus undersöka hur vanligt det är att se bluffannonser för läkemedel på sociala medier och hur ofta bluffen lyckas. Resultaten visar att drygt en av tre tillfrågade i studien (35 procent) under det senaste året har sett en annons om ett läkemedel i sociala medier som de misstänkt vara bluff.
Undersökningen visar också att fyra procent någon gång har köpt ett läkemedel via en annons i sociala medier som senare visade sig vara en bluff. Här är produkter för viktnedgång den vanligaste produktkategorin.
Bluffannonser med myndighetsloggor
I ett pressmeddelande skriver Läkemedelsverket att bedragarna bakom bluffannonserna ofta använder AI-genererade fejkbilder och -videos med kändisar i sin marknadsföring. Ett annat knep är att märka annonserna med logotyper från Läkemedelsverket och andra myndigheter.
Det senaste året har Läkemedelsverket bett Meta att radera ett hundratal bluffannonser på Facebook och Instagram där myndighetens namn har missbrukats. Även lagliga apotek och läkarföreningar har fått sina namn och logotyper stulna.
– Det här är ett tydligt exempel på hur bedragare försöker skapa trovärdighet genom att missbruka trovärdiga aktörers namn och symboler. Läkemedelsverket marknadsför inte läkemedel och därför är all marknadsföring av läkemedel där vår logotyp förekommer olaglig, säger Martin Burman, senior utredare på Läkemedelsverket.
– Att så många som var tredje person misstänker att de har sett bluffannonser visar hur utbrett problemet är. Bluffannonser från mer eller mindre anonyma företag slinker försåtligt in mellan vänners inlägg. Många vill gå ner i vikt och det utnyttjas av bedragare som med lockande före- och efter bilder säljer på kunder dyra droppar.
