Annons
Socialstyrelsens Björn Eriksson om kritiken mot FHM:
”Förtroendet för vårdens myndigheter är jätteviktigt”
"Ingen vill att förtroendet för myndigheterna i Sverige, och särskilt inte vårdmyndigheterna, ska minska." Det säger Björn Eriksson i ett extraavsnitt av Läkemedelspodden. Foto: Vindar Akat

”Förtroendet för vårdens myndigheter är jätteviktigt”

Myndigheter ska lyfta medicinsk expertis och värna om förtroendet, säger Björn Eriksson i Läkemedelspodden.

29 aug 2025, kl 10:15
0

Annons

Björn Eriksson, generaldirektör vid Socialstyrelsen, är gäst i ett extraavsnitt av Läkemedelspodden. Det handlar om avgående statsepidemiologen Magnus Gissléns stenhårda kritik mot sin tidigare arbetsgivare Folkhälsomyndigheten.

Björn Eriksson säger i Läkemedelspodden att situationen är ”mycket olycklig”.

– Vi systermyndigheter lider med Folkhälsomyndigheten. Vi tycker att det är jättejobbigt att ha blivit en sån här situation. Anseendet och förtroendet för vårdens myndigheter är jätteviktigt. Då är det så att man måste ha ett starkt förtroende för hur man leder en myndighet och se till att medicinsk expertis tas om hand. Och det kan göras på många olika sätt.

Kärnan i den tidigare statsepidemiologens kritik är att ledningen saknar relevant medicinsk kompetens, att ingen i ledningsgruppen är läkare. Han slår också ned på maktspel, ineffektivitet och slöseri med skattemedel.

Björn Eriksson har haft nytta av att vara läkare

Björn Eriksson har sin bakgrund inom vården som hjärtläkare.

Han tror att det spelar viss roll för hur han och Socialstyrelsen utför sitt arbete.

– Jag har haft nytta av att vara läkare. Det har ofta underlättat eftersom jag arbetat i medicinska sammanhang hela tiden. Framför allt underlättar det för mig i mina kontakter med hälso- och sjukvården.

Men i och med att jag är läkare så är det också en extra uppförsbacke för mig att få fullt gehör inom andra områden som Socialstyrelsen har. Om man kommer till socionomer, och den sociologiska vetenskapen, så antar man kanske att jag inte kan så mycket. Där är jag lärjunge som alla andra.

Vill att det ska finnas professionell förankring

Han poängterar att det, för Socialstyrelsen, är bra om myndighetens olika områden är representerade i ledningsgruppen, vare sig det gäller socialtjänst. hälso- och sjukvård, tandvård eller äldreomsorg.

– Personligen brukar jag alltid försöka se till att man har människor med förankring i den verksamhet som vi är till för, man kanske till och med har yrkeserfarenhet därifrån. Så det kan vara bra. 

Samtidigt påpekar han att ledarskap handlar om att skickliggöra, att se till att andra får möjlighet att göra sitt allra bästa.

– Det viktigaste är hur jag leder myndigheten och att vi verkligen får fram rätt kunskap och den bästa konsensus från olika typer av nationella experter.

I Socialstyrelsens ledningsgrupp på tolv personer sitter två läkare, Björn Eriksson själv och statschefläkaren Thomas Lindén. Sedan är andra professioner, som biomedicinska analytiker och socionomer, representerade.

Björn Eriksson framhåller att Socialstyrelsens högsta beslutande organ, styrelsen, har många vetenskapligt meriterade personer. Inom det medicinska området bland annat tidigare medicinprofessorn och generaldirektören Kjell Asplund.

– Så vi är ganska väl försedda just när det gäller ledningsfrågor.

Ledningen ska lyfta den medicinska expertisen

På frågan om den senaste tidens turbulens kring Folkhälsomyndigheten fått Socialstyrelsen att ta en titt på sin egen kompetens svarar Björn Eriksson att det är en diskussion som alltid behöver föras.

– Och jag tror, eller jag vet, att Folkhälsomyndigheten kanske velat ha en lugnare diskussion än vad det blivit.

– Men vi tycker att det är jätteviktigt. Vi bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, det är hela vitsen. Det vi ska göra som ledning är att se till att den medicinska expertisen syns och gör avtryck.

Björn Eriksson återkommer till hur viktigt det är att myndigheterna har stort förtroende bland allmänheten.

– Ingen vill att förtroendet för myndigheterna i Sverige, och särskilt inte vårdmyndigheterna, ska minska.

Måste vara öppna med sina brister

Han påpekar att myndigheternas anseende steg under pandemin.

– Det finns en nationell expertis som samlas upp i statens myndigheter och den ska man våga lita på i framtiden. Det ska vi göra allt för.

– Och det kommer att innebära att vi måste vara jätteöppna med allt som är våra brister och tillkortakommanden.

Hör också Björn Eriksson berätta i Läkemedelspodden om risken för att Socialstyrelsen skulle hamna i hetluften på ett liknande sätt, om förankringen i forskarsamhället och vad man kan lära av det som hänt.

Du kan lyssna direkt i spelaren här ovanför. Du hittar också Läkemedelspodden hos Spotify, Youtube, i din mobil och på andra ställen där poddar finns.

Magnus Gisslén och kritiken mot Folkhälsomyndigheten

Statsepidemiolog Magnus Gisslén har lämnat sitt uppdrag och riktar skarp kritik mot Folkhälsomyndighetens ledning. I en debattartikel och en serie inlägg på Linkedin framför han bland annat att myndighetens ledning inte har tillräcklig medicinsk kompetens.

Ingen i ledningsgruppen är läkare, och statsepidemiologen har varken beslutsmandat eller ordinarie plats i ledningen. Gisslén menar att detta underminerar myndighetens beredskap inför framtida pandemier. Han anser att Folkhälsomyndighetens rekommendation om halsfluss drogs tillbaka av ledningen utan vetenskapliga skäl.

Kritiken har fått mycket stort medialt genomslag. Folkhälsomyndigheten kallade först det hela för ett ”personalärende” och tillbakavisade kritiken.

Men generaldirektören Olivia Wigzell blev, som Läkemedelsvärlden berättat, uppkallad till socialminister Jakob Forssmed. Efter det meddelade Olvia Wigzell i ett pressmeddelande att Folkhälsomyndigheten nu ska genomföra flera olika åtgärder för att stärka sin medicinska kompetens inom smittskydd.

Enligt en genomgång Läkartidningen gjort är Folkhälsomyndigheten inte ensam om att sakna läkare i ledningsgruppen. Varken Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har läkare i sin högsta ledning. Däremot har E-hälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen läkare i sina ledningsgrupper.

Källor: Magnus Gisslén på DN Debatt,Folkhälsomyndigheten på DN Debatt, Läkartidningen

Previous article FDA ökar säkerhetskraven på Leqembi i USA
Nästa artikel Lovande resultat för ny blodtrycksterapi