Under 2025 ökade antalet rapporterade fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens för ESBL, ESBL-carba, MRSA, PRP och VRE jämfört med 2024.
Enligt Folkhälsomyndigheten ökade smittspridningen av ESBL-carba (Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemasaktivitet) med 19 procent jämfört med 2024, till totalt 487 fall. Förutom de fall som rapporterats inom vården finns det även fall som inte vårdats på sjukhus och saknar tydlig epidemiologisk koppling till varandra. Det i kombination med att andelen smittade i Sverige har ökat med 45 procent under 2025 kan vara ett tecken på samhällsspridning, menar myndigheten.
– Att vi troligen ser en samhällsspridning av ESBL-carba är allvarligt, och visar hur viktigt ett kontinuerligt och konsekvent arbete mot antibiotikaresistens är. Med stöd i den nationella strategin mot antimikrobiell resistens tar vi just nu fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet, säger Erik Sturegård, tillförordnad statsepidemiolog i ett pressmeddelande.
Utbrott på sjukhus drivande för VRE
Under 2025 rapporterades 516 fall av VRE (vankomycinresistenta enterokocker) vilket är en ökning med 33 procent jämfört med 2024. Tre fjärdedelar av fallen diagnostiserades i samband med sjukhusvård och fall rapporterades från 18 av landets 21 regioner. I princip samtliga fall handlade om bakterien Enterococcus faecium. Under 2025 förekom sju större sjukhusrelaterade utbrott med E. faecium samt 29 mindre kluster av fall.
– Vi behöver ha fortsatt fokus på att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vård och omsorg, säger Erik Sturegård.
MRSA nu över nivåerna före pandemin
Under 2025 rapporterades 4 147 fall av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus), vilket var en ökning med fem procent jämfört med 2024. Knappt två tredjedelar hade smittats i Sverige och ökningen var särskilt tydlig för fall smittade inom landet. Incidensen av MRSA ligger nu över nivåerna de tre åren före pandemin.
ESBL den vanligaste resistensen
Den absolut vanligaste rapporterade antibiotikaresistensen i Sverige är ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamases) där 13 524 fall rapporterades till Folkhälsomyndigheten. Det innebar en ökning med åtta procent jämfört med 2024. Två tredjedelar av fallen rörde kvinnor och incidensen är högst hos de riktigt unga (0-1 år) följt av de riktigt gamla (80 år och äldre). Den höga förekomsten hos spädbarn är sannolikt ett resultat av screening på neonatalavdelningar samt smittspårning kring nya fall. Hos äldre är urinvägsinfektion (UVI) vanligt förekommande, vilket bidrar till den högre incidensen i denna åldersgrupp.
PRP ökar stadigt
För PRP (Penicillinresistenta pneumokocker) rapporterades 211 fall, en ökning med 43 procent jämfört med 2024. Definitionen för PRP förändrades dock 2025 vilket kan ha bidragit till den stora ökningen. Men incidensen har ökat relativt stadigt under de senaste tio åren.
Fortsatt arbete mot antibiotikaresistens krävs
Sammantaget pekar ökningen av fall av antibiotikaresistens på vikten av ett kontinuerligt och konsekvent arbete mot antibiotikaresistens, menar myndigheten. Det handlar både om att minska förekomsten generellt i samhället liksom inom svensk vård och omsorg. För att förebygga vårdrelaterade infektioner är det avgörande att basala hygienrutiner efterlevs och att smittskyddsåtgärder tillämpas konsekvent i vårdmiljöer, skriver myndigheten.
