Adhd-läkemedel minskar risken för självmordsförsök, missbruk, trafikolyckor och kriminalitet.
Det visar en ny stor registerstudie från Karolinska institutet och University of Southampton som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ under torsdagen.
– En möjlig förklaring är bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet, vilket kan minska risken för kriminalitet genom att dämpa aggressivt beteende, samt förbättrad uppmärksamhet som kan minska risken för trafikolyckor genom att minska distraktioner, säger en av studiens författare, Zheng Chang, vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, i ett pressmeddelande.
Adhd-läkemedel gör stor skillnad
Studien, som bygger på svenska nationella registerdata från åren 2007 till 2020, omfattar 148 581 personer som nyligen fått diagnosen adhd.
De var mellan 6 och 64 år gamla. Drygt hälften började ta adhd-läkemedel, oftast metylfenidat, som bland annat finns i läkemedlen Concerta och Ritalin.
Forskarna såg tydliga skillnader under de två år som personerna följdes upp – beroende på om de behandlades med adhd-läkemedel eller inte.
Minskar risken att dömas för brott
Forskarna följde personerna i studien genom flera stora svenska register. De mätte självskadebeteende, självmordsförsök och självmord via vårdkontakter och dödsorsaksregistret, samt identifierade missbruk genom sjukvårdsdiagnoser kopplade till alkohol- eller narkotikabruk. De registrerade även trafikolyckor och andra skador via hälso- och sjukvården, och använde belastningsregistret för att mäta kriminalitet.
Personerna som behandlades med adhd-läkemedel hade lägre risk för flera allvarliga händelser jämfört med dem som inte medicinerades. De hade 17 procents lägre risk för självmordsförsök, 15 procents lägre risk för missbruk, 12 procents lägre risk för trafikolyckor och 13 procents lägre risk för att dömas för brott.
Ger bättre effekt på riskpersoner
Effekten var särskilt tydlig hos personer med en tidigare historik av problem. Exempelvis minskade risken för missbruk och kriminalitet med 25 procent hos personer som återkommande haft problem med det.
De allra flesta som började läkemedelsbehandling fick centralstimulerande adhd-läkemedel, som är narkotikaklassade. Dessa läkemedel visade också störst effekt. Det gäller särskilt metylfenidat, som var det vanligaste läkemedlet i studien.
Icke-centralstimulerande adhd-läkemedel, som atomoxetin och guanfancin, hade mindre tydliga effekter.
Läkemedelsbehandling minskade risken för allvarliga händelser i alla grupper – kvinnor, män, barn och vuxna. Men det varierade något beroende på kön och ålder.
Skillnader mellan könen
Drygt 40 procent av personerna i studien var kvinnor. Resultaten visar att kvinnor tycks ha något större nytta av behandlingen när det gäller att minska risken för kriminalitet, mätt utifrån risken att dömas för brott första gången.
Sett i förhållande till hur vanligt det är att begå brott inom respektive könsgrupp, så är ökningen i risk större hos kvinnor med adhd. Det betyder att adhd-diagnosen ökar risken för kriminalitet mer hos kvinnor än hos män – relativt sett – även om det totala antalet brott är högre bland män.
Forskarna anser att det är en möjlig förklaring till att effekten på kriminalitet var tydligare hos kvinnorna.
När det gäller missbruk och andra negativa utfall forskarna mätte var effekten likartad mellan könen.
Forskarna uppmanar till mer forskning om könsskillnader. Detta eftersom tidigare studier visar att kvinnor med adhd ofta får diagnos senare än män, har en annan symtombild och i vissa fall underbehandlas.
Forskarna såg också att att vuxna med adhd tycktes ha större nytta av läkemedelsbehandling än barn och unga, särskilt när det gäller att minska missbruk och kriminalitet.
Studien är den första i sitt slag
Studien har flera styrkor. Underlaget med patienter som får adhd-läkemedel är brett och representativt.
Forskarna ökade tillförlitligheten i resultaten genom att använda en modern statistisk metod kallad ”target trial emulation”. Det innebär att de med hjälp av registerdata försöker efterlikna en klinisk läkemedelsstudie – som om man hade lottat personer till att få eller inte få adhd-läkemedel.
Det är första gången effekten av adhd-läkemedel på en bred patientgrupp studerats med den metoden.
Samtidigt lyfter forskarna flera begränsningar, som att data om andra behandlingar saknas och att resultaten främst speglar svenska vårdförhållanden.
Het debatt om adhd-läkemedel
Studien kommer mitt i en intensiv debatt om den ökande användningen av adhd-läkemedel i Sverige.
Som Läkemedelsvärlden berättat har förskrivningen av adhd-läkemedel ökat dramatiskt. Nästan 190 000 svenskar hämtade ut adhd-läkemed 2022.
Läkemedelsverket utreder frågan och lämnade nyligen lämnat en första rapport till regeringen. Myndigheten varnar för överförskrivning och medikalisering men pekar samtidigt på behovet av ökad tillgång till vård och behandling.
Ger beslutsfattare viktig information
Den nya svenska studien kan bidra med mer bränsle till debatten. Forskarna själva anser att den ger patienter, vårdpersonal och beslutsfattare värdefull information.
– Dessa resultat ger belägg för att adhd-läkemedel kan påverka viktiga hälso- och samhällsrelaterade utfall, vilket bör beaktas både i klinisk praxis och i den allmänna debatten om läkemedelsbehandling, säger Zheng Chang.
Forskarna anser också att deras fynd är relevanta för den pågående diskussionen om metylfenidat bör ingå på Världshälsoorganisationen WHO:s lista över nödvändiga läkemedel.
Flera offentliga och ideella forskningsfonder, bland annat Vetenskapsrådet och Forte, har finansierat studien.
Några av forskarna bakom studien har fått arvoden från läkemedelsföretag, exempelvis för föreläsningar. Dessa uppdrag har ingen koppling till den aktuella studien.
