Med bättre system för att följa upp att läkare håller sig inom beslutade subventionsgränser skulle Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets nekande Wegovybeslut ha kunnat bli annorlunda. Det framgår både av beslutet och av kommentarer från TLV. Och kanske kommer Wegovyärendet att sätta mer fart på myndigheters och lagstiftares arbete med att få fram verktyg som kan motverka felaktig förskrivning inom läkemedelsförmånerna.
– Frågan är på bordet, säger Per-Henrik Zingmark, enhetschef på TLV, till Läkemedelsvärlden.
Kritik mot Wegovybeslut
TLV:s nej till subvention av obesitasläkemedlet Wegovy (semaglutid) för personer med svår obesitas får icke oväntat mycket kritik, bland annat från läkarhåll. I tisdags rapporterade Läkemedelsvärlden om reaktionerna från barnläkare som arbetar med obesitas hos barn. Här handlar det om att barnläkarma inte delar TLV:s bedömning att barnobesitas är en sjukdom med ”medelhög svårighetsgrad”, en bedömning som gör att Wegovy inte anses kostnadseffektivt för barn och tonåringar.
När det gäller vuxna med svår obesitas baserar TLV sitt beslut på andra skäl och även dessa resonemang får läkarkritik. TLV anser här att risken för att läkare ska bryta mot förmånsreglerna är ett så allvarlig samhällsekonomiskt hot att myndigheten inte vågar subventionera Wegovy för de allra mest behövande. Man säger nej till subvention för vuxna med BMI på minst 35 eller 40 av rädsla för subventionsglidning, att läkare ska skriva ut Wegovy inom högkostnadsskyddet också till andra patienter än dessa grupper.
Obesitasläkaren professor Ylva Trolle Lagerros säger till Life Science Sweden och Svenska dagbladet detta är ett ifrågasättande av läkarnas yrkesheder.
Helhetsbild som avskräcker
Per-Henrik Zingmark på TLV håller dock fast vid att oron för felförskrivning är välgrundad.
Men många andra läkemedel ingår i högkostnadsskyddet med begränsning till en viss patientgrupp – varför skulle det inte fungera i det här fallet?
– Det som är speciellt här är den väldigt stora efterfrågan som finns på läkemedel mot obesitas och att det handlar om så otroligt stora pengar. Det finns också många privata aktörer på det här området som bygger sin verksamhet främst på att erbjuda medicinsk obesitasbehandling, säger Per-Henrik Zingmark.
– Det skapar en helhetsbild som visar en tydlig risk för felaktig förskrivning inom förmånen, där samtidigt de ekonomiska konsekvenserna av sådan förskrivning kan bli så väldigt mycket större än när det gäller andra behandlingar.
Han pekar på att det under 2025 såldes läkemedel med semaglutid (bland annat Wegovy och Ozempic) och tirzepatid (Mounjaro) för 2,1 miljarder kronor i Sverige trots att de inte är subventionerade. Wegovy är godkänt för behandling av – BMI på 30 eller högre – och det finns enligt TLV cirka 1,6 miljoner personer i Sverige som uppfyller det kriteriet. Om man leker med tanken att alla de skulle behandlas med Wegovy inom högkostnadsskyddet skulle subventionsnotan för det, enligt TLV, bli lika hög som kostnaden för alla andra läkemedel tillsammans.
Effektiva verktyg saknas
För att våga subventionera för den mindre gruppen med allra svårast obesitas, som företaget ansökte om, skulle TLV vilja ha bättre verktyg för att motverka felaktig förskrivning inom förmånen. I dag är de möjligheterna begränsade.
– Dagens system är väldigt tillitsbaserat, säger Per-Henrik Zingmark.
Det är läkaren som vid förskrivningen intygar att patienten uppfyller kriterierna för att få ett läkemedel inom högkostnadsskyddet. När apoteken expedierar receptet finns ingen möjlighet att kolla att intygandet stämmer. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsynsansvar gäller inte enskilda yrkesutövare. Det gör däremot Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsansvar, men IVO inriktar sig främst på patientsäkerhetsfrågor.
Den så kallade arbetsplatskod som regionerna delar ut till alla som ansöker och är behöriga att förskriva läkemedel fungerar inte heller som verktyg mot felaktig förmånsförskrivning. Nuvarande lagstiftning tillåter inte att man drar in arbetsplatskoden för oseriösa förskrivare, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.
Hoppfull om framtiden
Enligt TLV har myndigheten, tillverkaren Novo nordisk samt regionerna i sina långdragna trepartsförhandlingar försökt hitta ett sätt att hålla koll på att en subventionsbegränsning följs. TLV menar att parterna inte kunnat hitta någon lösning och beklagar samtidigt detta.
– Det finns patienter som har mycket svår obesitas för vilka det borde vara angeläget att läkemedlet finns att tillgå inom förmånerna. Därför är det olyckligt att vi inte har kunnat hitta en lösning, säger Per-Henrik Zingmark.
Ändå är han hoppfull om att det kommer att komma bättre uppföljningsmöjligheter i framtiden.
– Det pågår flera arbeten som bland annat handlar om bättre system för sådan uppföljning.
Utredning och kraftsamling
Han syftar bland annat på den utredning som regeringen tillsatte 2024 om åtgärder för att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar. Utredaren Anders Ahlson ska redan i mars i år redovisa sina slutsatser om tillsynen över förskrivare.
Ett annat exempel är den nya kraftsamling mot obesitas som TLV, flera andra statliga myndigheter och regionerna startat tillsammans. Uppföljning och analys är ett av tre fokusområden.
– Förhoppningsvis kommer det att leda till att vi att kan hitta bättre uppföljningsmetoder bland annat när det gäller subventionsbegränsningar.
