För första gången visar forskare att tirzepatid, den aktiva substansen i diabetes- och obesitasläkemedlet Mounjaro, minskar både alkoholintag och återfallsliknande beteenden hos råttor och möss. Studien gjordes av forskare vid Göteborgs universitet och är publicerad av Lancet eBioMedicine.
Resultaten ses som lovande i sökandet efter nya behandlingar mot alkoholberoende.
Tirzepatid minskade drickandet
Forskargruppen har tidigare visat att substansen semaglutid, som finns i diabetesläkemedlet Ozempic och obesitasläkemedlet Wegovy, dämpar alkoholintag hos råttor. Läkemedelsvärlden rapporterade om denna forskning 2023.
Nu har forskarna även prövat Mounjarosubstansen tirzepatid mot framkallat alkoholberoende hos försöksdjur. Medan semaglutid verkar på receptorer för mättnadshormonet GLP-1, är tirzepatid riktad mot både GLP-1 och GIP som är ytterligare ett mättnadshormon.
Resultaten av de nya studierna visar att det frivilliga alkoholintaget mer än halverades hos de djur som fick tirzepatid. Även återfallsdrickande förhindrades. Djuren ökade inte sitt drickande efter en period utan alkohol, i stället minskade det jämfört med tidigare.
– Vi såg tydliga och kraftiga minskningar på både långtidsalkoholdrickande, överdrivet drickande och återfallsdrickande hos båda könen. Det som gör studien särskilt intressant är att vi också fått en ny inblick i hur denna typ av läkemedel kan påverka hjärnans belöningssystem, säger Christian Edvardsson, doktorand i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Dämpar alkoholens effekt
I studien såg forskarna att tirzepatid dämpade alkoholens påverkan på signalämnet dopamin i hjärnans belöningssystem. Effekten verkar åtminstone delvis förmedlas genom hjärnområdet laterala septum. Det är ett område som är kopplat till motivation, belöning och återfall för både djur och människor. Resultaten ger en möjlig neurobiologisk förklaring även till tidigare fynd om liknande läkemedels effekter mot intresse för alkohol.
I laterala septum såg forskarna bland annat förändringar i så kallade histonrelaterade proteiner, som påverkar hur gener slås av och på. Förändringar i dessa proteiner har tidigare sammankopplats med drogbruk och beroendesjukdomar.
Studien gjordes av forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med kollegor vid amerikanska Medical university of South Carolina. Forskningen bygger på en kombination av beteendetester, mätningar av signalämnen i hjärnan och molekylära analyser.
– Det här är inte en ny behandling för alkoholberoende ännu. Men resultaten stärker bilden av att läkemedel som påverkar de här systemen i hjärnan kan vara relevanta att studera vidare för att hitta nya behandlingsalternativ, säger Elisabet Jerlhag, professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
