Var sjätte laboratoriebekräftad bakterieinfektion hos människor världen över var 2023 resistent mot antibiotikabehandling. Det visar en ny rapport från Världshälsoorganisationen, WHO. Den visar också att resistensen ökar mycket snabbt. WHO har en särskild övervakning av 16 utvalda kombinationer av vissa sjukdomsbakterier och antibiotikatyper. Mellan 2018 och 2023 ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de övervakade kombinationerna, med en genomsnittlig årlig ökning på 5–15 procent.
Varnar för snabb ökning
I rapporten ”Global antibiotic resistance surveillance report 2025” analyserar WHO data som rapporteras in till det globala övervakningssystemet för antibiotikaresistens (GLASS) från över 100 länder. Nytt i årets rapport är att WHO för första gången presenterar uppskattningar av resistensförekomst för 22 antibiotika som används för att behandla infektioner i urinvägar, mag-tarmkanal och blodomlopp samt gonorré.
WHO bedömer att antibiotikaresistensen är högst i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet, där en av tre rapporterade infektioner var resistent. I Afrika var en av fem infektioner resistent.
– Antimikrobiell resistens ökar snabbare än framstegen inom modern medicin och hotar familjers hälsa världen över, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör, i ett pressmeddelande.
Vanlig bakterieinfektion kan bli dödlig
De allra största problemen finns i gruppen gramnegativa bakterier. Där finns ett flertal bakterier med en resistensutveckling som gör dem allt farligare. Bland dessa är resistenta E. coli och K. pneumoniae de värsta hoten eftersom de kan orsaka allvarliga blodinfektioner som ofta leder till sepsis, organsvikt och död.
Över 40 procent av E. coli och mer än 55 procent av K. pneumoniae globalt är nu resistenta mot cefalosporiner av tredje generationen, som är förstahandsvalet för behandling av dessa infektioner. I Afrika överstiger resistensen till och med 70 procent.
Andra livräddande antibiotika, inklusive karbapenemer och fluorokinoloner, tappar också effekt mot många vanliga bakterieinfektioner. Exempelvis karbapenemresistens, som tidigare var sällsynt, blir nu allt vanligare. Det begränsar, framhåller rapporten, behandlingsalternativen och tvingar fram användning av antibiotika som är den sista utvägen. Dessa läkemedel är dessutom dyra och ofta otillgängliga i låg- och medelinkomstländer.
