EMA behöver vår vibrerande vetenskapliga miljö

I den pågående kampen om EMA är det många som framhållit hur bra det skulle vara för Sverige om vi lyckas bli nytt värdland och få den europeiska läkemedelsmyndigheten till Stockholm-Uppsalaregionen. Fokus har i många fall legat på de dynamiska effekter som skulle gynna oss och det lokala näringslivet – vad de cirka 40 000 besökare som årligen reser till EMA för att delta i möten skulle betyda räknat i hotellnätter, restaurangbesök och shopping.

Efter många år i läkemedelsbranschen, och med en start som forskare (även om den blev kort!), tycker jag att det är lite tråkigt att det är så få som pratar om vad Sverige kan erbjuda EMA och EU som helhet. Att vi redan i dag är en global forskningsnation att räkna med och att framsynta investeringar som gjordes för flera decennier sedan nu har bäddat för att vi överhuvudtaget är med i diskussionen om att få EMA hit till oss. Självklart behövs infrastruktur, logistik, bostäder och annat för att kunna ta emot EMA-personalen och deras familjer, men dessa framstående läkemedelsexperter behöver också en vibrerande vetenskaplig miljö att verka i – och den måste vi börja prata mer om nu.

Och oavsett hur det går med EMA har vi all anledning att ytterligare stärka vår position inom läkemedelsområdet genom fortsatta kraftfulla satsningar på forskning – inom akademin, vården och näringslivet. Utöver ett väsentligt bidrag till Sveriges BNP, enligt Läkemedelsindustriföreningen svarar läkemedelsexport för sex procent av de samlade svenska exportintäkterna, har Sverige allt att vinna på att vara ledare snarare än följare inom detta viktiga område. Bland annat för att det ger oss möjlighet att säkerställa att framtidens läkemedel ska kunna utvecklas och användas på ett optimalt sätt. Läkemedelsområdet är komplext och kräver ofta ett tvärvetenskapligt anslag och förhållningssätt.

Vi måste fortsätta att slå vakt om det som är unikt för Sverige i det här avseendet – universitetens roll. Vi har en lång tradition av att svenska universitet har en viktig position som samarbetspart med både sjukvård och näringsliv, något som i kombination med våra unika register ger oss bättre förutsättningar än snart sagt något annat medlemsland att utveckla och optimera EMA:s viktiga arbete.

Kort sagt: Stockholm har mycket att erbjuda EMA, inte minst när man, som regeringen nu gör, betonar kopplingen till Uppsala. Förutom ett internationellt erkänt medicinskt universitet (som Stockholm onekligen också kan ståta med) finns där också Statens veterinärmedicinska anstalt och inte minst, Läkemedelsverket. Vi som arbetar inom läkemedelsområdet vet redan att svenska Läkemedelsverket åtnjuter stor respekt internationellt. Det fick vi återigen bekräftat vid den nyligen arrangerade Läkemedelsriksdagen som gästades av just EMA:s högste chef Guido Rasi som uttalade sig tydligt på den punkten: ”Sverige har den starkaste läkemedelsmyndigheten i EU”.

Om EU:s regeringschefer beslutar att välja Sverige som nytt värdland kommer EMA att placeras i en av Europas mest vibrerande vetenskapliga miljöer, i Norra Hagastaden mellan Stockholm och Solna – perfekt beläget intill Karolinska Institutet och Nya Karolinska Sjukhuset, ett stenkast från E4 som tar en till Uppsala på en dryg halvtimme, och på cykelavstånd från ett flertal ledande läkemedelsföretag. Det skulle inte bara Sverige tjäna på, utan hela Europa.