Dags för disruptiv farmaceutverksamhet?

7 sep 2017, kl 09:03
7

Mikael Hoffmann
Läkare, chef för stiftelsen Nepi

Om bloggen

Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

Nätläkare, virtuell vård, digitala möten och varianter på detta i vården diskuteras mycket just nu. Genom att utnyttja kryphål i avtalen om utomlänsvård har privata aktörer kunnat få en mycket hög ersättning för att på distans ta hand om i många fall ganska enkla problem.

Dopning alltså. Något annat kan det väl inte kallas att från början få 2 000 kronor och senare 1 350 kronor per läkarbedömning via internet. Hade alla privata läkare och privata eller offentliga vårdcentraler fått en sådan ersättning för att ha en högre tillgänglighet så hade de nog också snabbt köpt in de färdiga tekniska lösningarna.

Egentligen borde allt det här betecknas telemedicin efter grekiska τήλε (tele), som betyder just avlägsen, på distans. Debatten inom vården har fokuserat på de tekniska lösningarna, och inte på hur nya sätt att möta patienten kan förändra hur vi ser på vårdens utformning. Kanske ett vårdbesök ibland bara ska handla om det som måste hanteras i ett fysiskt möte? Att vården blir mer kontinuerlig och ett återbesök efter ett år ersätts av flera kontakter över tid med hjälp av teknik där delar av patientens problem hanteras? Att anhöriga på arbetet eller på annan ort kan vara delaktiga i ett vårdbesök eller en rond?

Vad kan det här betyda för apoteksväsendet och farmaceuter? Vi har distanshandel med läkemedel i dag, men det är inte telemedicin. Det är mer av gårdagens postorder men med en hemsida i stället för en katalog och ibland rådgivning på distans.

Vad händer när gamla eller kanske nya apoteksaktörer i stället tar sig in på marknaden med hjälp av ett totalt fokus på telemedicin, med apoteksbesök via webbkamera och utvecklade farmaceuttjänster på distans? Med rådgivning kring läkemedlen direkt från apoteket med eller utan expediering samtidigt? När patienten kan visa upp vilka läkemedel som finns i hemmet? När kontakten med patienten blir mer kontinuerlig och svarar upp mot patientens behov?

Det är sannolikt här nya utvecklade apotekstjänster kan finnas. Här kan det säkert också finnas betalningsvilja hos en del kunder, men också en vinst hos en apoteksaktör att bygga långsiktiga kundrelationer utan behov av dyra lokaler. Att bygga förtroende genom att erbjuda kontakt med expedierande farmaceut och tidsbokade virtuella apoteksexpedieringar när kundbelastningen i övrigt är låg. Att vid behov stödja inte bara patienten/kunden utan också anhöriga eller stödpersonal i  hemmet som hjälper patienten med sina läkemedel. Att kanske samverka med distriktssköterska eller läkare.

Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag vilket utrymme det finns för disruptiv farmaceutverksamhet. Varför diskuterar inte yrkeskåren det mer? Varför tar inte farmaceuterna lärdom från vårdens erfarenheter? Vilka av er som läser den här bloggen blir framtidens farmaceutaktörer? Hör av er om ni vill bolla fler tankar.

7 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. För nätverksamhet krävs nog ganska stora volymer för lönsamhet. Jag tror att vårdcentralerna kan komma att kunna erbjuda vissa patienter besök hos nätläkare på vårdcentralen. Det finns ju patienter som passar bra för det t.ex min kusin som nyligen behövde Propecia och då är det ju bara att visa att man är man och sedan visa flinten, så är det klart. Så nätläkare kan få konkurrens av vår vanliga vård, men de borde inte få samma ersättning för nätvård för det är ju inte samma sak.

    Samtidigt nätapotek i all ära man får vänta i 2-3 dagar på leverans och sedan ofta hämta ut det på postombud. Det blev fiasko när jag beställde Ramipril åt min pappa på nätet till hans brevlåda. Efter 4 dagar kom det inte och jag tyckte jag var listig för jag letade emballage hos honom från Apotea men hittade inget. Fick hämta ut en ny förpackning åt honom på lokala apoteket. Senare visade sig att brevbäraren hade gett honom paketet, men att han hade glömt att han fått det,

    Det som jag tycker är intressantast är vård i hemmet av kroniska sjukdomar med appar. Det kan bli en revolution, eftersom det kan enkelt gå att dokumentera apparnas effekt och maximera den. Det kan gå att billigt vaska fram den effektivaste självhjälpen och dokumentera den. De med kroniska sjukdomar tillbringar 30 minuter per år hos läkare och det är tiden man inte är där som är mycket intressant och viktig också.

  2. Är tveksam till nätapotek för receptbelagt. För ett par år sedan var det klagomål på apoteken att de inte kunde tillhandahålla läkemedel direkt och då är ju nätapoteken helt värdelösa då allt är i princip restnoterat och kommer efter 2-3 dagar. Det krävs en snabb paketdistribution typ hyperloop för att nätapoteken skall konkurrera med leverans hos postombudet efter 1 timme. Dagens apotek kan erbjuda bokning av läkemedel via nätet med BankID och sedan avhämtning på apoteket. Det som fattas är väl hemleverans av läkemedlet med bud och då kan vanliga apotek utklassa nätapoteken med råge. Kanske borde då vissa patienter få gratis hemleverans på grund av rörelsehinder,

    Nätapoteken kan dock vara bra för receptfritt och handelsvaror pga rabatter upp till 20 %.

  3. Tack för synpunkter!
    En viktig del i förändrad apoteksmarknad tror jag kan vara att hålla kontakt med sina kunder och t ex planera/tidsboka nästa expeditionstillfälle – i god tid innan läkemedel behöver expedieras igen. Ett annat att kunna förbereda inför planerade återbesök vad gäller tillgänglighet. Ett nätapotek har förstås också helt andra förutsättningar hålla ett brett sortiment än ett öppenvårdsapotek. Tillsammans tre förutsättningar som minskar de problem som “Apotekare pensionerad” oroar sig för.

    Men huvudsyftet med min artikel var inte att finna lösningar, inte ens sådana som kan finansieras enkelt utan att lyfta behovet att se förutsättningslöst på apoteksmarknaden och låta många tankar testas. några kommer att bära. Annars finns det risk att vi hamnar i en apoteksmarknad som domineras av postorderapotek med hemsidor, men utan förutsättningar ge djupare farmaceutisk rådgivning.

  4. Inga svar. Herregud håller alla fortfarande på att fixa pyspunkan, som kåren fick efter förstatligandet av apoteken 1971?

    Egentligen bör alla apotekstjänster vara virtuella om det är möjligt för apoteken slipper satsa på utbildning åt personer som väldigt sällan utför sådana tjänster och därför inte blir duktiga på det. Om ett begränsat antal personer skall utföra tjänsten går den snabbt att införa och blir billigare. Tror att det betalningsvilja kan finnas för är relaterat till kroppsvikt. Att erbjuda virtuella viktkontrollsgrupper till personer, som får läkemedel med viktökning kan kanske fungera. Många har psykiska besvär och mätning av ångest, depression mm med skattningsskalor kan vara intressant. Liksom ett enkelt screeningtest på demens. Det finns nog en hel del att erbjuda. Eftersom alla inte har dator hemma kan man ha en terminal på apoteket som de kan sitta vid.

  5. Nytänkande har aldrig varit kårens starka sida, det finns det till och med vetenskapliga studier på. Nätapoteken fyller uppenbarligen ett behov, enkelt får man hem sina läkemedel, man behöver inte gå flera gånger till apoteket för att hämta restnoterade varor.I vissa områden,som säkert utökas med tiden, kan man få sitt läkemedel hem till dörren samma dag. Speciellt bra om man är ordentligt sjuk!
    Vill patienter/kunder verkligen ha all denna “rådgivning”? Man kan ju få svar via nätapoteken om man vill. Det skulle vara intressant att få veta hur många som kryssar i den rutan.
    Det är en utopi att vår utbildning skulle förbereda oss för alla de förslag som Mikael lägger fram, Den handlar mest om kemi och teoretisk farmakologi. De flesta får ingen kontakt alls med riktiga patienter. En lyckad behandling är inte bara en farmakokinetisk övning -det finns många andra faktorer som spelar in. Den helhetssynen har alltid ansetts som överflödig vid våra utbildningar.

  6. Ett PS:
    Det är symptomatiskt att det är en läkare som lägger fram visioner för den farmaceutiska professionen och att det bara är pensionärer, med sin försörjning tryggad, som svarar i debatten. Inom kåren (skrået?) har man inga åsikter,helst håller man sig till interna kontakter, annars kan det sluta illa. Denna kontroll inom yrket har också visats vara förödande för professionell utveckling, vilket visats i studier från andra länder.

  7. Nu är det väl bara 5 % vars läkemedel är restnoterade och kräver en extratur. Min bror funderade på att skaffa ett extrajobb efter pensioneringen. Jag föreslog att han skulle starta en firma och köra ut restnoterade läkemedel till apotekskunderna för apoteken i staden – ett tiotal. Men han kom aldrig loss och går nu omkring med en halvdöv hund istället. Själv hinner jag inte med det för jag jobbar upp mot 80 timmar i veckan.

    Håller med om din kritik mot kåren. Salig Hans Alfredsson talade om Pastor Jansson, som hade inga bestämda åsikter om någonting. Det är mycket av Pastor Janson över kåren. Pastor Jansson rules kan man säga.

Kommentera

Please enter your comment!
Please enter your name here

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här