Annons
Home 2025

Årlig arkivering 2025

De ska koordinera Swetrial

Helene Wallskär
-
0
De ska koordinera Swetrial

Läkemedelsverket meddelar att myndigheten nu har anställt två koordinatorer för Swetrial. De heter Hedda Magnusson och Maria Englund och får nyckelroller i Swetrials arbete med att förbättra förutsättningarna för kliniska prövningar i Sverige

Swetrial är ett nationellt partnerskap som ska stärka Sveriges position inom life science genom att förbättra villkoren för kliniska prövningar. Genom strukturerad samverkan mellan myndigheter, akademi, patientorganisationer, vård och läkemedelsindustri ska den nedåtgående trenden för kliniska läkemedelsprövningar i vårt land vändas.

Två nyckelroller

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att samordna satsningen och myndigheten bygger under hösten upp ett kansli för Swetrial.

Där har man nu anställt Hedda Magnusson och Maria Englund som får ett övergripande ansvar för att samordna, följa upp och kommunicera om Swetrials arbete.

Hedda Magnusson har en bred bakgrund inom klinisk forskning, med erfarenhet från olika chefsroller på företag som Link medical research och Syneos health. Hon har lett och koordinerat ett flertal kliniska studier inom olika terapiområden som onkologi, immunologi och gastroenterologi. Dessutom har hon undervisat i Good clinical practice för forskare vid Karolinska institutet och varit engagerad i olika yrkesorganisationer, bland annat som styrelsemedlem i sektionen för kliniska prövningar inom Apotekarsocieteten.

Även Maria Englund kommer till Swetrial med en lång och bred bakgrund inom kliniska prövningar. Hon har över 30 års erfarenhet av ledande roller inom såväl offentlig som privat sektor. Under sin karriär har Maria Englund bland annat varit affärsutvecklingschef på Clinical trial consultants (CTC), grundat ClinSmart Sweden AB och haft flera chefsroller inom Karolinska universitetssjukhuset.

Läkemedelskandidat mot sömnapné gav god effekt

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelskandidat mot sömnapné gav god effekt

En europeisk studie av en läkemedelskandidat mot obstruktiv sömnapné visar lovande resultat en klinisk fas II-studie. Forskare och patienter i Göteborg har medverkat studien som är publicerad i tidskriften Lancet.

Sömnapné är en folksjukdom

Obstruktiv sömnapné beskrivs av Hjärt-Lungfonden som en folksjukdom. Den innebär att de övre luftvägarna faller ihop under sömn. Det leder till snarkning, upprepade andningsuppehåll under sömnen, syrebrist och störd sömn. Andra symtom är trötthet på dagen och minskad koncentrationsförmåga. På längre sikt har den som lever med obehandlad sömnapné ökad risk för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, inklusive stroke, och diabetes typ 2.

Tillståndet är dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Övervikt är en vanlig bidragande orsak, men det finns också många personer med obstruktiv sömnapné som inte är överviktiga.

Standardbehandlingen vid svår sömnapné är att sova med en andningsmask, CPAP. Det är en effektiv behandling, men upp till hälften av patienterna tycker att masken är så obekväm och störande att de slutar med den. Att få fram ett läkemedel som påverkar orsakerna till sömnapné skulle därför vara ett viktigt framsteg.

Studie i fem länder

Den läkemedelskandidat som forskare framgångsrikt testade i den aktuella studien heter sulthiam och är sedan tidigare godkänd som läkemedel mot epilepsi. Substansen stabiliserar kroppens andningsreglering och ökar driften att andas. Det här minskar risken för att svalget faller ihop under sömnen.

Sammanlagt 28 sjukhus och andra vårdinrättningar i Sverige och fyra andra europeiska länder deltog i studien. I Sverige var det Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som deltog.

Studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. 240 vuxna med medelsvår till svår sömnapné fick under 15 veckor antingen placebotabletter eller tabletter med olika doser av sulthiam. De tog tabletten innan de skulle sova.

Kallar resultatet ett genombrott

Resultatet av studien visar att de som fick de högre doserna av läkemedlet hade bättre syresättning och upp till 47 procent färre andningsuppehåll än de som fick placebo. Biverkningarna var milda och övergående. Resultaten väcker hopp om en läkemedelsbehandling för dem som inte klarar andningsmask.

Jan Hedner, senior professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har en ledande roll i studien.

– Vi har länge arbetat länge med den här behandlingsstrategin, och resultaten visar att det går att påverka sömnapné farmakologiskt, säger han i ett pressmeddelande.

– Det känns som ett genombrott, och nu ser vi fram emot större och längre studier för att avgöra om effekten håller över tid och om behandlingen är säker för bredare patientgrupper.

Vill engagera patienter mot onödiga behandlingar

Helene Wallskär
-
0
Vill engagera patienter mot onödiga behandlingar

Hur kan man få bort eller minska på onödiga behandlingar och undersökningar i vården? Det är grundfrågan för satsningen Kloka kliniska val, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat om.

Efter förebild av den internationella rörelsen Choosing wisely vill Svenska läkaresällskapet, SLS, bekämpa så kallad lågvärdevård i Sverige. Med lågvärdevård menas åtgärder som inte är till patientens bästa, som diagnostik som egentligen inte förändrar behandlingen eller behandlingar som man klarar sig lika bra eller bättre utan.

En förening inom SLS som arbetar mycket med satsningen Kloka kliniska val är Svensk förening för allmänmedicin, där många primärvårdsläkare finns. Nu vill föreningen nå ut bredare och har tagit fram material som riktar sig direkt till patienter.

Vill fasa ut onödiga behandlingar

I en väntrumsfilm samt på en affisch och en flyer finns en lista med fem budskap riktade till patienter.

– Vi vill ta input och hjälp av patienter i vårt arbete med att fasa ut lågvärdevård. Hela tanken bakom Choosing wisely och Kloka kliniska val är att vara patientfokuserad. Det är patientens verkliga behov, inte besparingar, som ska vara i fokus, förklarar Josabeth Hultberg, distriktsläkare i Norrköping som arbetar med Kloka kliniska val och är initiativtagare till det nya patientmaterialet, till Läkemedelsvärlden.

En förebild är nätverket Stramas mångåriga arbete mot antibiotikaresistens där det varit en framgångsfaktor att få med sig patienterna på en återhållsam förskrivning av antibiotika.

– Där har man skapat en kulturförändring, säger Josabeth Hultberg.

Patientens frågor kan hjälpa doktorn

Bland de fem patientbudskapen finns två som direkt handlar om läkemedel; Magsyrahämmande läkemedel kan ofta trappas ut och läkemedel är inte alltid bra vid psykiska besvär. Patienterna uppmanas att fråga sin läkare om att trappa ut magsyrahämmare respektive om andra alternativ än läkemedel mot lindriga psykiska besvär.

Andra budskap är att man sällan behöver röntgen vid knäartros och att en fungerande blodfettbehandling inte kräver ny provtagning så ofta.

– Om patienten frågar så kan vara en hjälp för läkaren att börja fundera över ”varför föreslog jag egentligen den här undersökningen?”.

Vaccin gav 52 procents skydd mot svår covid-19

Helene Wallskär
-
0
Vaccin gav 52 procents skydd mot svår covid-19

Under den förra höst- och vintersäsongen fick sammanlagt drygt 2 000 personer i åldrarna 65 år och uppåt av så svår covid-19 att de behövde sjukhusvård. 62 procent av dem var ovaccinerade och 38 procent var vaccinerade, men drabbades av så kallat vaccingenombrott.

Det här framgår av en ny analys som Folkhälsomyndigheten presenterar i sin fortlöpande uppföljning av covid-19-vaccinets skyddseffekt. Myndigheten konstaterar i analysen att skyddseffekten var något lägre än tidigare säsonger.

Över 2 000 behövde sjukhusvård

Nyligen startade den här höstens vaccinationskampanj mot influensa och covid-19 för riskgrupper. Som Läkemedelsvärlden rapporterat rekommenderar Folkhälsomyndigheten precis som tidigare influensavaccinering för alla från 65 års ålder. Men när det gäller covid-19 har myndigheten ändrat sin bedömning. I övrigt friska personer mellan 65 och 74 år rekommenderas inte längre covidvaccin. Samma sak gäller gravida.

Bakom ändringen ligger bland annat att vi nu har en bred immunitet i befolkningen samt att sjukdomen har ändrat karaktär och generellt ger mildare symtom än tidigare. Därför bedömer Folkhälsomyndigheten att man behöver covidvaccin först när man är 75 år eller äldre.

Men trots detta fick 2 243 äldre personer förra säsongen, enligt den nya analysen, så svår covid-19 att de hamnade på sjukhus. De flesta var ovaccinerade, men många hade också fått vaccinet.

Gav 52 procents skydd

Folkhälsomyndigheten följde i registren drygt 2,2 miljoner personer över 64 år. Mellan 15 oktober 2024 och 2 mars 2025 tog drygt 1,4 miljoner av dem påfyllnadsdosen mot covid-19. Precis som nu användes i fjol mRNA-vaccinet Comirnaty, som då liksom nu hade anpassats för att skydda mot en aktuell version av covidvirusets Omikronvariant.

Folkhälsomyndigheten beräknar att covidvaccinet förra säsongen gav en skyddseffekt på 52 procent mot att behöva sjukhusvård för svår covid-19. Vaccineffekten var störst – 56 procent – den första veckan efter vaccineringen och sjönk sedan vartefter. Efter 99 dagar var skyddseffekten 48 procent. I analysen skriver myndigheten också att det finns möjliga felkällor som gör att vaccineffekten i analysen kan vara något överskattad.

Vaccineffekten var den här gången lägre än tidigare säsonger. Skyddseffekten för påfyllnadsdosen hösten 2022 var till exempel 81 procent, som minskade till 72 procent efter 90 dagar.

Professor sa för mycket i video om epilepsimedel

Helene Wallskär
-
0
Professor sa för mycket i video om epilepsimedel

Läkemedelsföretaget Angelini pharma Nordics AB marknadsför tablettbehandlingen Ontozry (cenobamat) mot epilepsi. Som ett led i marknadsföringen har företaget producerat en videopresentation där en professor från universitetssjukhuset i Tammerfors, Finland, svarar på vanliga frågor om läkemedlet.

Informationsgranskningsnämnden, IGN, har granskat videon och beslutat fälla Angelini pharma för överträdelse av branschens etiska regelverk.

Svarar på frågor om Ontozry

Det IGN reagerar mot i videon är att professorn säger ”med tanke på cenobamats effektivitet skulle jag betrakta alla patienter med funktionsnedsättande anfall och fokal epilepsi som möjliga kandidater för behandling med cenobamat.” Men Ontozry är endast  godkänt som tilläggsbehandling för vuxna med epilepsi och så kallade fokala anfall som inte fått tillräcklig effekt av behandling med minst två andra läkemedel.

Eftersom professorn förordar Ontozrybehandling av alla med fokala anfall, anser IGN att påståendet bryter mot den regel som säger att marknadsföring av läkemedel måste hålla sig inom den godkända användningen.

Varnar för prejudikat

I sitt svaromål framhåller läkemedelsföretaget att samtidigt som professorn pratar i filmen så visas Ontozrys fullständiga godkända användning i bild med stor och tydlig text. Angelini pharma menar att marknadsföringsmaterial måste bedömas som en helhet och att den visade texten kompletterar professorns uttalande. Företaget skriver också:

”Vi vill påpeka att ett eventuellt fällande beslut rörande denna anmärkning skulle kunna få långtgående prejudicerande konsekvenser, där t.ex. ljudspåret i en tv-reklam för ett receptfritt läkemedel tvunget måste kunna stå för sig självt, och inte kan kompletteras med skriven miniinformation som syns samtidigt i bild.”

Fäller företaget

Men IGN ser annorlunda på saken. ”Att en professor i en videopresentation muntligen förordar Ontozry-behandling utanför godkänd indikation kan dock inte godtas bara för att den godkända indikationsskrivningen visas samtidigt i videopresentationen”, skriver nämnden.

IGN fäller företaget som ska betala en straffavgift på 55 000 kronor.

Ja till nytt läkemedel mot kronisk lungsjukdom

Helene Wallskär
-
0
Ja till nytt läkemedel mot kronisk lungsjukdom

Läkemedlet Brinsupri (brensokatib) får klartecken för EU-godkännande från läkemedelsmyndigheten EMAs expertkommitté CHMP. Läkemedlet är en den första  behandlingen specifikt mot den svåra lungsjukdomen bronkiektasier utan cystisk fibros. CHMP rekommenderar att Brinsupri blir godkänt i EU för behandling av bronkiektasier utan cystisk fibros hos patienter från tolv års ålder. Rekommendationen gäller patienter som har haft två eller fler försämringsepisoder under det senaste året.

Svår kronisk lungsjukdom

Bronkiektasier utan cystisk fibros har många likheter med cystisk fibros, CF, men beror inte som CF på mutationer i en viss gen. Bronkiektasier utan cystisk fibros kan bland annat utlösas av luftvägsinfektioner, autoimmunitet och immunbristsjukdomar. Enligt EMA kan det finnas upp till tre miljoner personer i EU med denna sjukdom.

Den kännetecknas av kronisk hosta, onormal slemproduktion och inflammatoriska vidgningar i bronkerna, bronkiektasier. Patienten har vanligen en till fyra försämringsperioder per år när systemen förvärras. Dessa episoder är kopplade till en fortskridande försämring av lungfunktionen, sämre livskvalitet och ökad dödlighet.

Det finns ännu inga godkända läkemedel mot sjukdomen utan patienterna får behandling som ska rensa luftvägarna samt antibiotika och antiinflammatoriska läkemedel.

Brinsupri hämmar enzym

Brinsupri är en tablettbehandling. Den aktiva substansen, brensokatib, hämmar enzymet dipeptidylpeptidas 1. Detta enzym är involverat i aktiveringen av neutrofiler (en typ av vita blodkroppar). Upprepad aktivering av neutrofiler ingår i en mekanism som orsakar skador i luftvägarna, överdriven slemproduktion, kronisk inflammation och nedsatt immunförsvar hos patienterna. Genom att hämma det aktuella enzymet sätter brensokatib stopp för denna sjukdomsmekanism.

Brinsupri fick stöd genom EMA:s PRIority MEdicines (PRIME)-program, som erbjuder tidigt och förstärkt vetenskapligt och regulatoriskt stöd till läkemedel med särskild potential att tillgodose patienters ouppfyllda medicinska behov. CHMP har också granskat ansökan om marknadsföringstillstånd enligt ett påskyndat schema eftersom Brinsupri bedöms vara av stort allmänt hälsomässigt intresse.

Färre försämringsperioder

CHMP baserar sin rekommendation på en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad klinisk studie med 1 767 patienter. Patienter som fick Brinsupri hade 19,4 procent färre försämringsperioder än placebogruppen. Andelen som slapp försämringsperioder ett år eller mer var också signifikant högre i Brinsuprigruppen.

De vanligaste biverkningarna som rapporterades med Brinsupri var huvudvärk, tandköttsinflammation samt hudproblem, inklusive hyperkeratos (förtjockad hud), dermatit (hudsvullnad och irritation), utslag och torr hud.

Det är EU-kommissionen som slutligen bestämmer om EU-godkännande av ett nytt läkemedel. Kommissionen följer normalt CHMP:s rekommendationer.

”Inte livsfarligt pröva ny väg oavsett ålder”

Redaktionen
-
0
”Inte livsfarligt pröva ny väg oavsett ålder”

KRÖNIKA. Under ungefär tio års tid har jag drömt att jag börjat skolan igen. Inte i någon metaforisk bemärkelse – utan bokstavligen drömt, mitt i natten.

Jag har letat lägenhet i Uppsala, upptäckt att jag tydligen har kvar min gamla etta på Höganäsgatan (överraskning!), jag har letat stallplatser till hästarna, skrivit tenta på Polacksbacken, gått allehanda fortsättningskurser på Apotekarprogrammet och börjat gymnasiet flera gånger om.

Ibland har jag hamnat på Samhällsvetenskaplig linje och ägnat ganska mycket drömtid åt att fundera över vilket mattebetyg som skulle gälla – det jag läste på Natur under 1900-talet eller det jag just nu, i drömmen höll på med på Sam?

Drömmen blev sann!

I september blev den bokstavliga drömmen bokstavlig verklighet. Efter en rad var för sig relativt osannolika händelser började jag, nu i vaket tillstånd, som student på Mittuniversitetet. Ett år av ”Journalistik för akademiker” väntar, 60 högskolepoäng av nya tankar och gammalt referenstragglande.

Det är en ynnest att så här mitt i livet få tid att inte bara ha hjärnan för sig själv en stund, utan också fylla den med nya perspektiv. Min nyfikenhet, som följt mig genom fem decennier, lever och mår fortfarande alldeles utmärkt.

Just nu lär jag mig till exempel att journalistikens gränser inte alltid är där man tror. Ur Björn Hägers ”Reporter” har jag valt några axplock:

  • Det är tillåtet att tjuvlyssna på bussen, men inte att spela in.
  • Man får lägga ett glas mot väggen för att höra vad som sägs därinnanför, men man får inte använda teknisk utrustning för att göra detsamma.
  • Man får kika in genom ett fönster, men inte ställa dit en stege.

Det är knappast troligt att ni kommer hitta mig smygandes omkring med glas mot väggar, men det är förvånansvärt roligt att få tänka i nya banor.

Det viktigaste är att vara nyfiken

Och jag upptäcker att jag blir glad, jätteglad faktiskt, när jag pratar med chefredaktören på tidningen där jag sökt praktikplats till våren och hör henne säga:

– Vi tänker att du ska prova på lite av varje: Lite krim, lite politik, något porträtt till helgen, dyraste fastighetsaffären kan vara bra att testa att skriva om – att göra något stolpigt levande sådär. Ja så att du får en allsidig träning helt enkelt. Och vi behöver verkligen såna som dig med både erfarenhet och annan bakgrund, det berikar.

Det är nog det jag vill säga till alla som funderar på att prova en ny väg, oavsett ålder: Det är oftast inte livsfarligt. Man är inte naken. Man börjar inte på noll. Man bär med sig sitt gamla pussel – och försöker bara lägga till ett nytt, bit för bit, så att båda till slut bildar en ny helhet.

Så nu sitter jag här, 51 år gammal, med kurslitteraturen i knät och referenskaoset i huvudet precis som förr. Skillnaden är att den här gången vet jag att det inte handlar om att kunna mest, utan om att våga vara nyfiken.

Marie Eklund
Leg. apotekare och journaliststudent

Första apoteken anslutna till NLL-systemet

Helene Wallskär
-
0
Första apoteken anslutna till NLL-systemet

Nu är de första apoteken anslutna till systemet Nationella läkemedelslistan, NLL. Först ut var det fristående Essingens apotek på Lilla Essingen i Stockholm. Och nu har även Apoteket AB med sina 400 apotek runt om i landet anslutit sig, meddelar E-hälsomyndigheten som utvecklar och sköter NLL.

Deadline flyttad flera gånger

Nationella läkemedelslistan är en rikstäckande digital informationskälla. Syftet med den är att hälso- och sjukvården, apoteken och patienten ska få tillgång till samma heltäckande information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Riksdagen fattade beslut om NLL 2018. Som Läkemedelsvärlden fortlöpande rapporterat har införandet tagit betydligt längre tid än planerat. E- hälsomyndigheten har efter riksdagsbeslut flera gånger fått flytta fram den deadline då både all vård och alla apotek ska vara anslutna.

Förseningen beror på att flera stora regioner håller på att byta ut sina journalsystem och därför inte hinner med den tekniska utveckling som krävs för att koppla in sig fullt ut på NLL. Därför har vården fått ända fram till 1 september 2028 på sig för sista delen av införandet. Det gäller den del som innebär att man kan börja skriva in ordinationsorsak och uppföljningsdatum i systemet.

Men den anslutning som behövs för att vården ska kunna läsa informationen i NLL måste vara klar redan 1 december i år. Senast samma datum måste apoteksaktörerna vara anslutna.

En milstolpe är nådd

Att Essingens apotek och Apoteket AB nu är klara med att ansluta sina recepthanteringssystem är en milstolpe i införandet av NLL.

– Då Apoteket har butiker över hela landet innebär det att vi har tagit ytterligare ett steg närmare den fulla nyttan av Nationella läkemedelslistan, säger Henrik Almquist som är kundansvarig på E-hälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Men frågan är förstås om alla landets apotek och alla regioner kommer att hinna till 1 december. När det gäller regionerna är det hittills bara tre av 21 regioner som är anslutna så att de kan läsa informationen i NLL. Dessa regioner är Skåne, Stockholm och Gotland. Även Region Västra Götaland har påbörjat sitt anslutningsarbete men inte hunnit lika långt.

Också på apotekssidan är det många var som ska ansluta sig.

Kallar tidplanen en utmaning

Sara Svärd, tillförordnad enhetschef på E-hälsomyndigheten, uppger för Svensk farmaci att de flesta aktörer kommer att ansluta sig under hösten. Hon räknar med att bland andra de 17 regioner som använder journalsystemet Cosmic kommer att hinna till 1 december.

Men hon medger också att tidplanen är ”en utmaning” och ”mycket som ska hända på kort tid”.

På den här sidan på E-hälsomyndighetens webbplats kan man följa vilka regioner, privata vårdgivare och apotek som ansluter sig.

”Vi slänger otroliga mängder läkemedel”

Helene Wallskär
-
0
”Vi slänger otroliga mängder läkemedel”

Kassering av oanvända läkemedel är en arbetsuppgift som apoteksmedarbetare ofta tycker är frustrerande, bland annat med tanke på läkemedels miljöpåverkan. Det framgår av en ny intervjustudie som forskare vid Uppsala universitet har lett.

Forskarna har undersökt hur medarbetare på öppenvårdsapotek ser på sina möjligheter att minska miljöeffekterna av läkemedel. Studien, som är publicerad i Exploratory research in clinical and social pharmacy, visar att apoteksmedarbetarna gärna skulle vilja göra mer, men inte vet hur det ska gå till.

– Min tolkning är att de behöver mer konkret hjälp att jobba med det här. Det skulle kunna vara allt ifrån mer faktaunderlag som till exempel listor över särskilt miljöskadliga läkemedel till praktiska tips om hur man kan prata med kunderna om miljöaspekter, säger forskaren och apotekaren Johanna Villén, doktorand vid farmaceutiska fakulteten på Uppsala universitet.

Oanvända läkemedel ses som stort problem

Johanna Villén ledde studien där forskarna intervjuade sammanlagt 19 farmaceuter och andra medarbetare på olika öppenvårdsapotek. Det skedde genom fyra fokusgruppsintervjuer samt genom individuella intervjuer med några apotekschefer.

De intervjuade hade på ett allmänt plan god medvetenhet om att läkemedel kan ha negativa effekter på miljön och tyckte att det är viktigt att minska de effekterna. Många av de intervjuade brukar tala med kunder om att det är viktigt att lämna in överblivna läkemedel på apoteket och inte kasta dem i de vanliga soporna eller spola ned dem i avloppet.

Men just kasseringen av överblivna läkemedel visade sig också vara något som många av deltagarna tycker är ett allvarligt problem.

”Vi slänger en otrolig mängd oanvända läkemedel”, sa en av de intervjuade.

”Det får mig nästan att må illa”.

Känner frustration

Apoteken tar, enligt Sveriges apoteksförening varje år emot omkring 1 400 ton överblivna läkemedel som allmänheten lämnar in för destruering. Dessutom kasserar apoteken även läkemedel i de egna lagren när utgångsdatum närmar sig eller har passerat.

Även om destrueringen sker på ett så miljösäkert sätt som möjligt innebär den omfattande kasseringen, menade flera av deltagarna, ett slöseri som har negativa effekter bland annat för miljön. Genom att det tillverkas mer läkemedel än vad som går åt uppstår en onödigt stor belastning på miljön från produktionen.

– Många av apoteksmedarbetarna känner frustration över att man slänger så mycket. Förutom miljöperspektivet så känns det jobbigt med tanke på att det samtidigt är stora problem med restnoteringar och läkemedelsbrist, säger Johanna Villén till Läkemedelsvärlden.

Känner sig maktlösa

Men i övrigt menade de att de i sin yrkesroll har begränsade möjligheter att göra något åt den omfattande kasseringen. Faktorer som ligger utanför deras påverkan styr. Flera pekade till exempel på att förskrivare skriver ut onödigt stora mängder läkemedel och att det finns alldeles för få läkemedel där man kan börja med en mindre startförpackning tills man ser att behandlingen fungerar.

Dessutom kände apoteksmedarbetarna ett tryck från sina arbetsgivare att helst expediera alla förskrivningar på ett recept, att påminna kunden om att det finns fler läkemedel på receptet och fråga om kunden vill hämta ut dem också.

När det gällde möjliga åtgärder föreslog någon ett system för återvinning av läkemedel. Ett annat förslag var att ändra regelverket så att apoteken blir mer ekonomiskt motiverade att hålla sina lager på en lagom nivå för att undvika att läkemedel passerar utgångsdatum och måste lämnas tillbaka. I dag får apoteken ersättning för läkemedel som måste lämnas tillbaka, en ändring på den punkten skulle enligt förslaget kunna påverka lagerrutinerna.

Ansvar på flera nivåer

Forskarnas slutsatser i studien är att öppenvårdsapotekens personal är en resurs som skulle kunna användas mycket bättre i arbetet för att minska miljöeffekter av läkemedel. Medarbetarna är engagerade i dessa frågor, men vet inte riktigt hur de ska kunna påverka utan behöver mer kunskap och konkret stöd och hjälp.

– Ansvaret för att se till att de får den kunskapen och hjälpen finns på flera olika nivåer, säger Johanna Villén.

– Det är jätteviktigt att universiteten ger de här frågorna tillräcklig plats i farmaceuternas utbildningar. Och apotekskedjorna har också ett ansvar för att medarbetarna får utbildning och annat stöd.

”Det brann till”

Johanna Villén är själv apotekare och har alltid haft ett engagemang för miljöfrågor. Hon studerade till apotekare 2013-2018.

– Då sas det inte ett ord på utbildningen om att läkemedel påverkar miljön, berättar hon.

– Jag tror det brann till lite hos mig då.

Hon ville göra något åt saken och har ägnat sin doktorandtid åt forskning om läkemedel och miljö ur ett hållbarhetsperspektiv. Hon har även varit med och utvecklat en än så länge valbar kurs på apotekarprogrammet i Uppsala om läkemedels livscykel ur hållbarhetssynvinkel.

I december ska Johanna Villén enligt planerna disputera och försvara sin avhandling om studier av dessa frågor. Vad hon ska göra sedan är ännu inte bestämt. Hon söker jobb och funderar samtidigt på möjligheten att göra post doc.

– Men jag hoppas i varje fall kunna få fortsätta att jobba med professionsfrågor och bidra till en mer miljömedveten läkemedelsanvändning.

Forskning: Röstanalys kan ge tidig upptäckt av KOL

Helene Wallskär
-
0
Forskning: Röstanalys kan ge tidig upptäckt av KOL

Röstanalys kan bli ett enkelt verktyg för att upptäcka kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, tidigare än vad som ofta är fallet i dag. Det visar forskning från Blekinge tekniska högskola. Forskningen presenteras i en ny doktorsavhandling.

Det är forskaren Alper Idrisoglu som har undersökt om människans röst kan användas som en digital biomarkör för KOL. Detta är en folksjukdom som kraftigt försämrar de drabbades livskvalitet och också är en vanlig dödsorsak. I Sverige beräknas omkring en halv miljon människor ha KOL. Ungefär 80 procent av dem är eller har varit rökare, men även andra faktorer än rökning kan orsaka sjukdomen.

Röstanalys med AI

KOL är en inflammatorisk sjukdom i de nedre luftvägarna. Förloppet är långsamt och symtomen är i början diffusa. Därför tar det ofta lång tid innan patienten får en korrekt diagnos och man kan sätta in livsstilsåtgärder och läkemedel för att bromsa försämringen och förbättra livskvaliteten.

Att kunna upptäcka KOL tidigare, innan skadorna i lungorna blivit så svåra, skulle vara ett framsteg.

I sin forskning inom ämnet tillämpad hälsoteknik har Alper Idrisoglu analyserar hundratals röstinspelningar från både friska personer och personer med KOL. Med hjälp av maskininlärning utvecklade han och hans medarbetare en modell som kan särskilja grupperna med hög träffsäkerhet.

Kan komplettera dagens diagnostik

Totalt identifierade forskarna 34 olika röstegenskaper som på ett tillförlitligt sätt skiljer personer med KOL från friska individer. Det handlar till exempel om subtila variationer i tonhöjd och intensitet.

Tekniken kan bli ett icke invasivt och lättillgängligt komplement till dagens mer resurskrävande diagnostik. I framtiden skulle den kunna integreras i mobiltelefoner eller digitala vårdappar. Då kan patienter att själva skicka in röstprover hemifrån.

– Det kan bidra till tidigare upptäckt, mer personcentrerad vård och en minskad belastning på sjukvården, säger Alper Idrisoglu i ett pressmeddelande.

Antibiotikaforskning får femårigt stöd

Helene Wallskär
-
0
Antibiotikaforskning får femårigt stöd

Centrum för antibiotikaresistensforskning, Care, är ett partnerskap mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Inom Care utvecklar forskare, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, bland annat metoder som snabbt kan kartlägga resistens via avloppsvatten. Det är viktigt inte minst i låginkomstländer.

Andra forskningsspår inom Care är att utveckla antibakteriella material som minskar infektionsrisker vid operationer och AI-baserade system som gör antibiotikabehandling mer träffsäker.

Nu får arbetet ny kraft genom långsiktigt stöd från Familjen Zachariasséns stiftelse för forskning och annan utbildning.

Glad över nya satsningen

Enligt ett pressmeddelande satsar stiftelsen 20 miljoner kronor på Care, fördelat över en period på fem år.

– Genom denna satsning bidrar Familjen Zachariasséns stiftelse till att Sverige behåller sin starka position och roll som internationell förebild i kampen mot en av vår tids största samhällsutmaningar. Det är ett viktigt stöd för en forskningsmiljö som redan visat internationell genomslagskraft, säger Malin Broberg, rektor vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.

Möjliggör nya steg i forskningen

Centrum för antibiotikaresistensforskning samlar över 160 forskare från 19 institutioner. Arbetet är tvärvetenskapligt och spänner från medicin till samhällsvetenskap.

– Antibiotikaresistens är ett globalt problem som rör människor, djur och miljö. Lösningar kräver insatser på alla plan, från grundforskning och medicin till politik och samhällsutveckling. Här i Göteborg har vi byggt en miljö som kan hålla ihop den bredden och omsätta den i verklig förändring, säger professor Joakim Larsson, föreståndare för Care.

Även Michaela Wenzel, docent vid Chalmers och vide föreståndare för Care, välkomnar den nya satsningen:

– Det här stödet gör att vi kan fördjupa våra samarbeten, utveckla vår forskning och ta nya steg tillsammans med Göteborgs universitet – för att bidra till hållbara lösningar på samhällets stora utmaningar, säger hon.

Första patienten i Norden behandlas med Leqembi

Helene Wallskär
-
0
Första patienten i Norden behandlas med Leqembi

Den första patienten i Norden har nu påbörjat behandling med det ursprungligen svenskutvecklade Alzheimerläkemedlet Leqembi (lekanemab). Det meddelar det svenska läkemedelsbolaget Bioarctic.

Det är en privat klinik i Finland som börjat ge behandling med Leqembi.

Första patienten i Norden får nu behandling

I de nordiska länderna marknadsför det japanska läkemedelsföretaget Eisai Leqembi tillsammans med sin partner Bioarctic.

– Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i de nordiska länderna. Det finns ett stort behov av nya behandlingsalternativ som bromsar utvecklingen av Alzheimers sjukdom från dess tidiga stadier och för att minska bördan för personer som drabbats av Alzheimers sjukdom, samt för vårdgivare och samhället, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic, i pressmeddelandet.

– Det är fantastiskt att se att denna innovation, baserad på professor Lars Lannfelts forskning vid Uppsala universitet här i Sverige, äntligen, efter mer än 20 års forskning och utveckling, nu börjar hjälpa patienter nära där allt började.

EU-godkänt i våras

Leqembi ges i form av återkommande infusioner som kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Läkemedlet innehåller den monoklonala antikroppen lekanemab som bygger på den svenska forskaren Lars Lannfelts upptäckter. Lars Lannfelt var med och grundade Bioarctic för att utveckla antikroppen vidare. Senare ingick Bioarctic partnerskap med Eisai som tog över fortsatt utveckling och kommersialisering, men i Norden har det svenska företaget fortsatta rättigheter att marknadsföra Leqembi.

Läkemedlet blev efter många turer EU-godkänt i april i år. Det är godkänt mot tidig Alzheimers sjukdom hos patienter med en eller ingen kopia av genen ApoE ε4. Denna gen ökar risken för biverkningar i form av blödningar och svullnad i hjärnan. De som har genen i dubbel uppsättning är därför uteslutna från godkännandet.

EU-godkännandet innehåller krav på nationella program för kontrollerat införande av Leqembi. Ett sådant finns nu i Finland vilket gör att den privata kliniken Terveystalo Ruoholahti i Helsingfors kan börja erbjuda behandlingen.

Precis som i Sverige pågår i Finland fortfarande utvärdering av behandlingen för att kunna besluta om även den offentligt finansierade vården ska införa den.

Debatt: ”Naturpreparat kan orsaka allvarlig leverskada”

Redaktionen
-
0
Debatt: ”Naturpreparat kan orsaka allvarlig leverskada”

DEBATT. Kosttillskott och örtpreparat marknadsförs som hälsosamma och naturliga – men kan orsaka allvarlig leverskada. Det är dags att svensk vård och tillsyn agerar innan fler patienter drabbas.

Föreställningen att ”naturligt” betyder ”ofarligt” är djupt rotad, men farlig. Allt fler patienter insjuknar i leverskador kopplade till växtbaserade kosttillskott och detoxprodukter. Ofta används produkterna i tron att de ”rensar levern” eller ”stärker immunförsvaret”.

En aktuell genomgång i Medscape visar att växtinducerad leverskada, på engelska Herbal-Induced liver injury (HILI) står för upp till 20 procent av alla fall av läkemedelsinducerad leverskada i USA. Liknande tendenser ses även i Europa. De drabbade är sällan extremanvändare, ofta handlar det om personer som bara vill leva lite hälsosammare.

Kosttillskott utan säkerhetskrav

Till skillnad från läkemedel behöver växtbaserade kosttillskott inte visa effekt eller säkerhet innan de säljs. De klassas som livsmedel, vilket innebär att tillverkaren själv ansvarar för att produkten är säker.

Internationellt har substanser som gurkmeja, grönt te-extrakt och piperin kopplats till svår leverskada och autoimmunliknande hepatit. Multiingrediens-produkter, ofta köpta online, kan dessutom innehålla odeklarerade läkemedel eller tungmetaller.
Svenska patienter är inte skyddade. Samma produkter säljs här, ofta under andra namn och med marknadsföring som anspelar på naturlighet och ”rening”.

Diagnostisk blind fläck

Växtinducerad leverskada är diagnostiskt utmanande. Symptomen är ospecifika, latensen lång och laboratoriebilden kan imitera annan hepatit. Många patienter nämner inte sina kosttillskott eftersom de inte betraktas som läkemedel, vilket gör att sambanden missas.
Misstänkta fall rapporteras sällan till Läkemedelsverket eller biverkningsregistret, vilket gör problemet statistiskt osynligt.

I klinisk vardag blir det tydligt att information om kosttillskott ofta endast framkommer när patienten själv tar upp ämnet. Frågar man om läkemedel nämns sällan vitaminer, örtpreparat eller detoxprodukter, medan de däremot lyfts fram när man uttryckligen frågar om kosttillskott eller hälsokost. Detta speglar en språklig och kognitiv distinktion som gör att många patienter inte uppfattar dessa produkter som medicinska interventioner trots att de kan ha kraftfulla biologiska effekter.

Fråga aktivt!

Utifrån klinisk erfarenhet framträder också ett mönster där patienter i ökande grad väljer bort läkemedel vid lindrigare besvär såsom lätt nedstämdhet, sömnstörningar, trötthet eller vardaglig smärta. Den upplevda skillnaden i biverkningsrisk spelar en central roll. Läkemedel associeras med varningar och detaljerade riskbeskrivningar, medan hälsokostprodukter ofta marknadsförs som naturliga och därmed skonsammare. Denna föreställning, djupt rotad men missvisande, bidrar till att många ser naturligt som synonymt med ofarligt.

Problemet är särskilt aktuellt i en svensk kontext där användningen av egenvård och växtbaserade kosttillskott ökar, medan kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal inte alltid fångar upp dessa vanor. Genom att aktivt efterfråga och dokumentera intaget av kosttillskott kan vården både förbättra diagnostisk träffsäkerhet och stärka patientsäkerheten.

Nytt synsätt och skärpt tillsyn behövs

För att skydda patienter krävs åtgärder på flera nivåer:

  • Vårdpersonal måste aktivt fråga patienter om örtpreparat, särskilt vid leverpåverkan.
  • Vårdpersonal måste få utbildning om växtinducerad leverskada som differentialdiagnos.
  • Misstänkta biverkningar måste rapporteras även för produkter som inte är läkemedel.
  • Regelverket måste stärkas. Ställ krav på säkerhetsdata, spårbarhet och korrekt innehållsdeklaration även för växtbaserade kosttillskott.

Patientsäkerhet måste väga tyngst

Att ifrågasätta ”naturliga” hälsoprodukter handlar inte om skepsis mot växtbaserad medicin utan om patientsäkerhet. Det är orimligt att en produkt som kan ge leversvikt får säljas fritt utan vare sig kontroll eller biverkningsövervakning.

Som läkare, farmaceuter och myndigheter måste vi gemensamt förändra berättelsen om vad ”naturligt” betyder. Först då kan vi skydda patienter från de alltför onaturliga konsekvenserna av en naiv tro på naturen.

Paul Dranichnikov, läkare och lektor/forskare
Centrum för forskning och utveckling Gävleborg (CFUG)
Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet

Ny WHO-studie: Var sjätte bakterieinfektion resistent

Helene Wallskär
-
0
Ny WHO-studie: Var sjätte bakterieinfektion resistent

Var sjätte laboratoriebekräftad bakterieinfektion hos människor världen över var 2023 resistent mot antibiotikabehandling. Det visar en ny rapport från Världshälsoorganisationen, WHO. Den visar också att resistensen ökar mycket snabbt. WHO har en särskild övervakning av 16 utvalda kombinationer av vissa sjukdomsbakterier och antibiotikatyper. Mellan 2018 och 2023 ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de övervakade kombinationerna, med en genomsnittlig årlig ökning på 5–15 procent.

Varnar för snabb ökning

I rapporten ”Global antibiotic resistance surveillance report 2025” analyserar WHO data som rapporteras in till det globala övervakningssystemet för antibiotikaresistens (GLASS) från över 100 länder. Nytt i årets rapport är att WHO  för första gången presenterar uppskattningar av resistensförekomst för 22 antibiotika som används för att behandla infektioner i urinvägar, mag-tarmkanal och blodomlopp samt gonorré.

WHO bedömer att antibiotikaresistensen är högst i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet, där en av tre rapporterade infektioner var resistent. I Afrika var en av fem infektioner resistent.

– Antimikrobiell resistens ökar snabbare än framstegen inom modern medicin och hotar familjers hälsa världen över, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Vanlig bakterieinfektion kan bli dödlig

De allra största problemen finns i gruppen gramnegativa bakterier. Där finns ett flertal bakterier med en resistensutveckling som gör dem allt farligare. Bland dessa är resistenta E. coli och K. pneumoniae de värsta hoten eftersom de kan orsaka allvarliga blodinfektioner som ofta leder till sepsis, organsvikt och död.

Över 40 procent av E. coli och mer än 55 procent av K. pneumoniae globalt är nu resistenta mot cefalosporiner av tredje generationen, som är förstahandsvalet för behandling av dessa infektioner. I Afrika överstiger resistensen till och med 70 procent.

Andra livräddande antibiotika, inklusive karbapenemer och fluorokinoloner, tappar också effekt mot många vanliga bakterieinfektioner. Exempelvis karbapenemresistens, som tidigare var sällsynt, blir nu allt vanligare. Det begränsar, framhåller rapporten, behandlingsalternativen och tvingar fram användning av antibiotika som är den sista utvägen. Dessa läkemedel är dessutom dyra och ofta otillgängliga i låg- och medelinkomstländer.

Läkaresällskapet kritiskt mot farmaceutsortiment

Helene Wallskär
-
0
Läkaresällskapet kritiskt mot farmaceutsortiment

Svenska läkaresällskapet, SLS, är i ett remissvar starkt kritiskt mot förslaget att införa en ny kategori av receptfria läkemedel, ett så kallat farmaceutsortiment. SLS anser att den rapport som Läkemedelsverket i fjol publicerade med förslag om ett farmaceutsortiment inte räcker som underlag för ett beslut. Alltför många frågor är obesvarade i rapporten, menar SLS.

– Utredningen visar inte på någon tydlig nytta eller hur eventuella fördelar står i relation till samhällsprioriteringar och kostnader, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska läkaresällskapet, i ett pressmeddelande.

Farmaceutsortiment ska öka tillgänglighet

Som Läkemedelsvärlden rapporterade föreslog Läkemedelsverket att myndigheten ska få rätt att avgöra vilka läkemedel som kan ingå i ett farmaceutsortiment. Det ska vara läkemedel som kan göras receptfria under förutsättning att apoteken säljer dem på ett särskilt sätt. Ett krav är att man förvarar dem oåtkomligt för kunderna. Och ett annat krav är att en receptarie eller apotekare (båda farmaceuter) ger kunden rådgivning med hjälp av ett produktspecifikt material som Läkemedelsverket ska godkänna.

Läkemedelsverket menar att detta är en möjlighet att öka tillgängligheten till vissa läkemedel. Det ska vara frivilligt för apotek att saluföra den nya specialkategorin av receptfritt. Och för att ett läkemedel ska hamna i kategorin måste läkemedelsföretaget ansöka om det.

Läkemedelsverket pekade inte ut vilka produkter som kan passa för ett framtida farmaceutsortiment av receptfria läkemedel. Ett läkemedel som redan blivit receptfritt med krav på särskild rådgivning är överdosmotgiftet naloxon.

Efterlyser konsekvensanalys

Förslaget är ute på remiss till och med i dag och 36 remissvar har hittills kommit. Ett mycket kritiskt remissvar kommer från Svenska läkaresällskapet. En av invändningarna från SLS gäller själva benämningen på den föreslagna nya kategorin av receptfria läkemedel. Ordet farmaceutsortiment ”underlättar inte förståelsen för konsumenter som vänder sig till apotek för att köpa receptfria produkter” skriver SLS och föreslår i stället termen rådgivningssortiment.

Läkaresällskapet delar inte heller Läkemedelsverkets uppfattning att ett sådant sortiment kan frigöra resurser i vården från de med enklare behov till patienter med större behov. ”För att frigöra resurser krävs att personer som idag söker sjukvård istället skulle vända sig till apoteket för att köpa receptfria läkemedelsartiklar. Denna förhoppning är inte utredd och SLS bedömer att detta inte är ett troligt scenario”, skriver organisationen.

I remissvaret efterlyser SLS en ingående analys av vad ett farmaceutsortiment kan få för konsekvenser bland annat när det gäller kostnader för dem som berörs och för vårdresurser.

Ser risker för missförstånd

SLS framför också farhågor för att det finns risk för olika missförstånd om ett farmaceutsortiment införs och för att nödvändig vård kan bli fördröjd. Remissvaret betonar att det måste vara tydligt att rådgivningen handlar om egenvård och inte sjukvård.

”Det är avgörande att kunder tydligt förstår att det är kunden själv som måste fatta beslut om behandling eller söka sjukvård.”

En annan punkt i det kritiska remissvaret är att apotekslokalerna inte erbjuder tillräcklig avskildhet för rådgivning om hälsa. Ytterligare punkter är att de som ska ge råden inte bör certifieras av apoteksaktörerna själva och att det behövs oberoende forskning som följer upp införande av ett farmaceutsortiment.

– Vår bedömning är att det finns potential att stärka egenvårdsrådgivningen, men beslut om ett nytt receptfritt rådgivningssortiment måste i likhet med andra insatser baseras på evidens samt etiska principer, säger Catharina Ihre Lundgren.

Ny forskningsstrategi och omorganisation på FHM

Helene Wallskär
-
0
Ny forskningsstrategi och omorganisation på FHM

I det senaste avsnittet av Läkemedelspodden beskriver Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, hur myndigheten drar lärdomar av den kritik som kommit fram i och med den tidigare statsepidemiologen Magnus Gissléns dramatiska avhopp. Det är en kritik som går ut på att Folkhälsomyndigheten saknar tillräcklig medicinsk kompetens och vetenskaplig förankring när det gäller i första hand smittskyddsansvaret.

Regeringen reagerade tidigt på denna kritik. Socialminister Jakob Forssmed (KD) kallade flera gånger till sig generaldirektören. Han begärde svar om hur myndigheten säkrar och använder sin medicinska kompetens. Den 28 augusti fick Folkhälsomyndigheten också ett formellt regeringsuppdrag att redogöra för detta.

På torsdagen överlämnade myndigheten till regeringen den nya rapport som är Folkhälsomyndighetens svar på uppdraget. I samband med det höll Jakob Forssmed och Olivia Wigzell en gemensam presskonferens.

Skapar ny avdelning för smittskydd

Rapporten innehåller flera nya åtgärder som Folkhälsomyndigheten gör för att stärka sin medicinska kompetens och sitt sätt att använda den. En åtgärd är att 1 december inrätta en ny avdelning för smittskydd och beredskap. En läkare ska leda denna avdelning.

– I rekryteringen ställer vi krav på en bakgrund som specialistläkare med specialisering inom relevanta områden, och med gedigen erfarenhet av ledarskap, sa Olivia Wigzell vid presskonferensen.

Statsepidemiologen ska, beskriver rapporten, få en fast plats i ledningsgruppen. Myndigheten ska också se över och fördjupa statsepidemiologens roll. Andra åtgärder som kommer är att rekrytera en medicinskt ledningsansvarig läkare till avdelningen för mikrobiologi och att på olika sätt intensifiera samarbetet med landets forskningsinstitutioner.

Regeringen fortsatt på tårna

Socialminister Jakob Forssmed meddelade att regeringen kommer att följa det fortsatta arbetet, både genom en internrevision på myndigheten och genom fler redovisningar:

– Vi kommer nu noggrant att gå igenom den här redovisningen, men vi kommer också att följa myndighetens fortsatta arbete på det här området, och jag kommer att be myndigheten redovisa sitt arbete till mig i januari respektive april.

1...456...27Sida 5 av 27