Månads arkivering mars 2022

Överväger att skänka läke-medel ur beredskapslager

0

Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att undersöka om Sverige kan donera läkemedel från våra beredskapslager till Ukraina. Uppdraget utgår från de behov av läkemedel i krigets Ukraina som anmälts via EU:s så kallade civilskyddsmekanism.

Om våra beredskapslager innehåller efterfrågade läkemedel som Folkhälsomyndigheten bedömer att Sverige kan avvara, ska myndigheten ta initiativ till att donera dessa. Det kan enligt regeringsuppdraget handla om olika slags antibiotika.

Folkhälsomyndigheten ska rapportera till Läkemedelsverket vilka läkemedel som är möjliga att donera. Själva transporten ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvara för.

Detta hänger ihop med de bredare uppdrag som regeringen har gett Läkemedelsverket och MSB när det gäller att stötta Ukraina med läkemedel.  Läkemedelsverket ska analysera de erbjudanden om läkemedel som kommer från olika aktörer. Myndigheten ska undersöka om erbjudandena matchar förfrågningarna via EU:s civilskyddsmekanism. Myndigheten ska också bedöma om läkemedlen uppfyller regulatoriska krav.

MSB ska sedan med kompetensstöd från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ordna transporter av läkemedel till Ukraina.

– Efter Rysslands invasion av Ukraina har ett stort behov av läkemedel i landet uppstått. Dessa viktiga uppdrag syftar till att svensk hjälp ska nå hjälpbehövande i Ukraina, med den särskilda hantering som läkemedel kräver, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Fortsatt ökad arbetsbörda för etiknämnd

Överklagandenämnden för etikprövning fick från och med 2020 det samlade ansvaret för tillsyn av etikprövningslagen. Det innebär dels att nämnden tar emot och utreder anmälningar och tips utifrån om påstådda överträdelser av lagen. Och dels att myndigheten tar egna initiativ till att granska efterlevnaden av denna lag.

Sedan tidigare hade nämnden även ansvar för att pröva överklaganden av Etikprövningsnämndens beslut om etiktillstånd för forskning.

Tufft hos Överklagandenämnden för etikprövning

Under 2020 mer än fördubblades antalet ärenden hos överklagandenämnden. Dels ökade mängden överklaganden kraftigt och dels tillkom tillsynsärendena. Nu visar årsrapporten för 2021 att båda typerna av ärenden fortsatte att öka även under fjolåret.

Nämnden avgjorde 95 överklaganden och överlämnanden under året, att jämföra med 78 året innan. Dessutom avgjorde överklagandenämnden 59 tillsynsärenden, jämfört med 17 under 2020.

Men trots detta har handläggningstiden för överklaganden inte blivit längre utan tvärtom gått ned med en dag, till 27 dagar. Överklagandenämnden skriver dock i årsrapporten att ärendeökningen ”inneburit en kraftigt ökad arbetsbelastning för nämndens ledamöter”.

Överklagandenämnden fick under 2021 in tolv anmälningar utifrån om forskare som anmälaren ansåg hade brutit mot etikprövningslagen. Sådana anmälningar handlar ofta om att forskning på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter har gjorts utan etikgodkännande. Om sådant tillstånd saknas, anmäler nämnden ärendet till åklagare. Överklagandenämnden gjorde sammanlagt 14 anmälningar till åklagare under 2021.

Dan Larhammar belönas med kunglig medalj

0

Forskaren och apotekaren Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet, har snart fullgjort sitt uppdrag som preses, ordförande, i Kungliga vetenskapsakademien. Detta efter den maximala tjänstgöringstiden på tre år plus ett extraår.

Nu tilldelas han H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band för ”förtjänstfulla insatser inom svenskt akademiväsende”.

– Jag blev totalt överraskad – hade ingen aning om att något sådant var på gång, säger han till Läkemedelsvärlden.

– Jag antar att det är främst för mina insatser som preses i Kungliga vetenskapsakademien som jag får utmärkelsen. Men jag hoppas att man även noterat mitt engagemang för att föra ut forskning och bemöta pseudovetenskap.

Dan Larhammar aktiv mot pseudovetenskap

Dan Larhammar har arbetat i många olika sammanhang med att motverka pseudovetenskap och desinformation, främst på hälsoområdet. Han är sedan länge starkt engagerad i att få fram skärpta regler för homeopatiska produkter och var bland annat en skarp röst i det opinionsarbete som ledde fram till att undantaget för antroposofiska mediciner avskaffades. När de europeiska vetenskapsakademierna i samarbetsorganet EASAC skrev ett gemensamt uttalande om hårdare lagstiftning för homeopatiska produkter var han också en av de drivande krafterna.

– Jag hoppas att vi till slut når dithän att dessa produkter inte får kallas läkemedel. Tänk om man skulle försöka sälja till exempel juice och späda ut den på samma sätt som de homeopatiska substanserna späds. En sådan produkt skulle aldrig få kallas juice men här gör traditionens kraft att substanserna får kallas läkemedel. Det är fullständigt bisarrt.

Vill inte lämna walk over

Under coronapandemin har Kungliga vetenskapsakademien haft en expertgrupp som publicerat flera vetenskapligt inriktade rapporter om covid-19. Men akademin har också på Dan Larhammars initiativ producerat och försökt sprida fyllig, faktabaserad, populärvetenskaplig information om vacciner och covid-19-vaccinerna.

– Vi vill nå ut med rationella argument om vacciner till dem som är mottagliga för sådana, men kanske känner en oro inför vaccinering. Däremot var syftet inte att polemisera mot dem som är uttalade motståndare till vaccin, förklarar han.

Att arbeta mot desinformation och pseudovetenskap har i dag ofta ett pris. Dan Larhammar berättar att även han flera gånger blivit utsatt för hot och smutskastning från vaccinmotståndare. Och även från förespråkare för så kallat kolloidalt silver som ibland olagligt säljs som behandling mot olika sjukdomstillstånd, en handel som han har kritiserat.

– Jag har inte blivit rädd, men det är ändå obehagligt, säger han om hoten, men har inga planer på att börja ligga lägre i debatten.

– Man kan inte vika ned sig och lämna walk over till pseudovetenskap.

Går vidare med populärvetenskap

I fjol var han med och tog fram rapporten ”Fact or fake?” som den europeiska akademiorganisationen ALLEA tog fram. Rapporten riktar sig bland annat till forskare och journalister för att hjälpa dem undvika att ofrivilligt sprida desinformation.

Och han tänker fortsätta jobbet med populärvetenskapliga faktaskrifter inom Kungliga vetenskapsakademien även sedan han lämnat uppdraget som preses. I planeringen finns skrifter om bland annat evolution och biologisk mångfald samt om världens energiförsörjning.

– Det finns många akuta frågor som det är viktigt att sprida faktabaserad kunskap om.

Söker gen för långtidsminnen

Samtidigt går han vidare med sin forskning om signalämnen och receptorer i hjärnan ur farmakologiska och evolutionära perspektiv. Hans forskargrupp vid institutionen för medicinsk cellbiologi arbetar bland annat med mekanismer bakom långtidsminnet. Där ska gruppen precis börja undersöka om en nyckelgen för att konsolidera långtidsminnen hos möss även verkar ha samma funktion hos zebrafiskar.

– Det skulle med stor sannolikhet betyda att samma gen är viktig för långtidsminnen även hos människor vilket vore mycket spännande resultat, säger han.

Och på den obligatoriska frågan hur han får tiden att räcka till både för forskningen och för allt annat han är engagerad i svarar han:

– Det blir inte så mycket tid över för annat, men forskning och forskningsinformation är både arbete och hobby för mig. Det är så jag vill ha det.

Studie testar tabletter mot covid-19 hos barn

Företaget Pfizer testar nu sina antivirala tabletter mot covid-19 hos barn i en fas II/III-studie. Forskarna ska utvärdera Pfizers tablettbehandling Paxlovid (nirmatrelvir, ritonavir) i en öppen studie med en enda studiearm. Det meddelar företaget i ett pressmeddelande.

I EU är Paxlovid godkänt för behandling av vuxna patienter med konstaterad covid-19 som inte behöver syrgas men löper ökad risk för allvarlig sjukdom. Behandlingen minskar risken att utveckla svår covid-19.

I USA har Paxlovid ett nödgodkännande som gäller både vuxna och barn från 12 års ålder. Detta trots att effektivitet och säkerhet hos patienter under 18 år ännu inte har utvärderats i någon studie.

Nu ska Pfizer ta fram data även om behandling av barn. Ett av syftena är att undersöka vilken dosering som är lämplig till barn beroende på kroppsvikt och ålder. De 140 barnen i studien kommer att bestå av två grupper. Till den ena hör barn på 6-17 år som väger 40 kg eller mer. Till den andra hör barn i samma åldersspann men som väger 20-40 kg. Båda grupperna ska få tablettbehandling i fem dagar, men med olika doseringar.

Pfizer planerar dessutom att testa Paxlovid även hos barn under 6 år. För detta syfte utvecklar företaget för närvarande en mer barnvänlig beredningsform.

Nyligen publicerade New England journal of medicine resultaten från huvudstudien bakom godkännandena av Paxlovid. Denna fas III-studie utvärderade behandlingen hos ovaccinerade vuxna med förhöjd risk för allvarlig covid-19. Primärt utfallsmått var sjukhusinläggning eller död inom 28 dagar. Denna risk var 6,3 procent i placebogruppen och 0,77 procent i behandlingsgruppen.

Särskilt stor nytta av behandlingen hade personer över 65 år samt de som inte hade antikroppar mot covid-19.

Paxlovid är ännu inte tillgängligt i Sverige.

Professorns föredrag var inte kommersiellt

Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, friar det anmälda företaget Astrazeneca i ett ärende som rör gränsdragning mellan marknadsföring och icke kommersiell medicinsk information. Ärendet gäller delar av en kongresspresentation. Presentationen var enligt NBL icke kommersiell och skyddas därför av grundlagens yttrande- och tryckfrihet. Den faller därmed inte under läkemedelsbranschens etiska regelverk.

Två företag var oense

Det hela handlar om en digital presentation vid Svenska lungkongressen arrangerad av Svensk lungmedicinsk förening i maj i fjol. Det var Astrazeneca som sponsrade programinslaget och föredragshållare var Kjell Larsson, professor emeritus vid Karolinska institutet. Titeln var ”KOL – exacerbationer kan vi göra mer?”.

Ett annat läkemedelsföretag, GSK, reagerade mot två punkter i presentationen. GSK ansåg att informationen på tre av föreläsarbilderna saknade stöd respektive var vilseledande och ovederhäftig. Detta innebar enligt GSK:s uppfattning en överträdelse av läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER. Företaget skickade i enlighet med regelverket därför en så kallad upphörandeuppmaning till Astrazeneca som dock inte höll med om kritiken.

Förde vidare till NBL

Skiljelinjen mellan de två företagens uppfattningar gick vid om presentationen var kommersiell information eller ej. Kommersiell information faller under LER, icke kommersiell information skyddas av yttrande- och tryckfrihet.

GSK ansåg att presentationen hade ett kommersiellt syfte eftersom Astrazeneca bekostade arrangemanget och arvoderade föreläsaren. Därför menade företaget att varje separat inslag i presentationen måste följa reglerna i LER, vilket företaget ansåg att de kritiserade bilderna inte gjorde.

Astrazeneca hävdade å sin sida att presentationen inte föll under reglerna för läkemedelsinformation eftersom det rörde sig om ett problemorienterat vetenskapligt möte där inga enskilda läkemedel nämndes. Astrazeneca framhöll också att bilderna och den muntliga framställningen måste bedömas tillsammans, som en helhet, och att det var fel att anmärka på enskilda bilder utan att ta hänsyn till sammanhanget.

GSK anmälde Astrazeneca till Informationsgranskningsnämnden som förde ärendet vidare till den högre instansen NBL.

Friar Astrazeneca

NBL går i sitt beslut på Astrazenecas linje. ”Det är visserligen så att Astrazeneca bekostade arrangemanget och arvoderade föreläsaren, vilket kan vara en indikation på att presentationen haft ett kommersiellt syfte. Dessa omständigheter är dock inte tillräckliga för att presentationen ska bedömas som kommersiell”, skriver NBL.

Vidare gör nämnden en samlad bedömning av bilderna och den muntliga informationen och menar att båda var tydliga, neutrala och fria från värdeord och kommersiella budskap. Det handlade därför inte om marknadsföring och NBL friar Astrazeneca.

Eftersom beslutet går emot anmälande GSK får detta företag betala en avgift på 40 000 kronor.

Anders efterträder Anders som får internationellt jobb

TEXTEN UPPDATERAD 23 MARS DÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN ÄNDRADE EN TIDIGARE UPPGIFT OM ATT ANDERS TEGNELL SKA ARBETA FÖR WHO.

Anders Tegnell har varit statsepidemiolog sedan 2013 och var med när Folkhälsomyndigheten bildades året därpå. Han har blivit ett känt ansikte under coronapandemin då han lett mycket av arbetet mot covid-19 i Sverige. Nu meddelar Folkhälsomyndigheten att han tagit sig an ett internationellt uppdrag och lämnar myndigheten redan från och med måndag 14 mars.

Anders Tegnell, som är disputerad infektionsläkare, ska bli senior expert i en ny grupp som ska arbeta med att tillgängliggöra covid-19-vaccin i länder som inte kunnat köpa tillräckligt med vaccin själva.

– Jag har arbetat med vacciner i 30 år och har samtidigt alltid brunnit för internationella frågor. Nu får jag chansen att bidra i det omfattande internationella arbetet. Det är fortsatt mycket viktigt att vaccinerna når ut till de länder som inte har haft de ekonomiska förutsättningarna att köpa egna vacciner, säger Anders Tegnell i ett pressmeddelande.

Den som tar över rollen som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten blir läkaren Anders Lindblom. Han var tidigare smittskyddsläkare i Dalarna i 20 år och kom till avdelningen för smittskydd och säkerhet vid Folkhälsomyndigheten i höstas.

– Kunskapstörst och att lära sig nya saker är nog det som ligger bakom, och att få utmaningar, sade han då om bytet av jobb i en intervju med SVT Dalarna.

Tarmfloran kan avslöja cancer i bukspottkörteln

Ett test av avföringsprov kan visa cancer i bukspottkörteln tidigare och öka chanserna till framgångsrik behandling, menar forskare i Spanien och Tyskland. Forskarna har identifierat en profil i tarmens bakterieflora som med stor säkerhet kan kopplas till cancer i bukspottkörteln, även i tidiga faser.

 Studien är publicerad av den vetenskapliga tidskriften Gut.

Cancer i bukspottkörteln har dålig prognos

Cancer i bukspottkörteln drabbar varje år 1 200–1 300 personer i Sverige. Symtomen är ofta diffusa och kommer först i ett sent skede av sjukdomen. Detta bidrar till att personen i många fall kan gå länge med denna cancerform innan den blir upptäckt. Då är sjukdomen inte sällan så långt framskriden att den inte längre går att bota.

Den enda möjliga botande behandlingen är än så länge kirurgi medan cytostatika och strålning ges för att förbättra livskvaliteten och förlänga överlevnaden. Endast upp till en fjärdedel av dem som opereras blir botade för all framtid. Metoder som ger tidigare upptäckt anses vara en av nyckelfaktorerna för att förbättra överlevnaden.

Påverkar tarmfloran

Tidigare forskning har visat att bukspottkörtelcancer verkar påverka tarmflorans sammansättning. Forskarna bakom den nu aktuella studien ville se om det går att använda denna kunskap för att få fram ett enkelt diagnostiskt test.

Resultatet var lovande. Forskarna kunde identifiera en molekylärgenetisk ”signatur” som bygger på förekomsten av 27 olika mikroorganismer i avföringsprov. Denna signatur kunde med stor säkerhet kopplas till den vanligaste typen av cancer i bukspottkörteln, även i tidigare stadier.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Spanish national cancer research center och laboratoriet European molecular biology laboratory i Heidelberg.

Utvecklar diagnostiskt test

Resultatet är baserat på analyser avföringsprover från en fall-kontrollstudie av bukspottkörtelcancer vid två stora sjukhus i Spanien. I studien ingick prover från 57 patienter med nyupptäckt bukspottkörtelcancer, 50 friska kontrollpersoner samt 29 personer med kronisk bukspottkörtelinflammation (pankreatit) som kan vara ett förstadium till cancer. Dessutom testades resultaten med hjälp av prover från en tysk fall-kontrollstudie med sammanlagt 76 deltagare.

Den signatur av mikroorganismer som forskarna identifierat kunde skilja ut prover från cancerpatienter och patienter med förstadier med stor statistisk säkerhet.

Forskarna har utifrån dessa resultat även ansökt om patent på ett diagnostiskt test.

Prestanda varierar hos konstgjorda hjärtklaffar

Olika modeller av hjärtklaffproteser fungerar olika bra på längre sikt. Det framgår av en studie som forskare vid Karolinska institutet har publicerat i Jama network open. Forskarna jämförde hjärtklaffproteser i sex olika modellgrupper. De såg tydliga skillnader när det gällde överlevnad och behovet av nya ingrepp.

Följde patienter som fått hjärtklaffproteser

Studien handlar om proteser som kirurgen opererar in i hjärtat för att ersätta en sjuk aortaklaff. Aortaklaffen sitter mellan hjärtat och stora kroppspulsådern och ser till att blodet pumpas i rätt riktning. Vid aortaklaffsjukdom är det därför ofta nödvändigt att avlägsna den sjuka klaffen och ersätta den med en konstgjord hjärtklaff.

Forskarna använde data från Svenska hjärtkirurgiregistret om 16 983 patienter som fick en biologisk aortaklaffprotes inopererad i Sverige mellan 2003 och 2018. Patienternas medelålder var knappt 73 år och drygt 60 procent av dem var män. Forskarna kompletterade även med data från andra register.

Studiens primära utfallsmått var hur många patienter som fått en viss protesmodell som senare behövde ett nytt ingrepp för att till exempel byta ut protesen. Sekundära utfallsmått var dödlighet av alla orsaker samt sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt.

Risken för död och omoperation varierade stort

Forskarna justerade för andra faktorer som kan påverka utfallet och undersökte sedan om valet av protesmodell hade någon betydelse för långtidsresultatet. Analysen visade på tydliga skillnader i utfall mellan de sex studerade modellgrupperna.

Den vanligaste klaffmodellen gav i studien de bästa långtidsresultaten. Bland dem som fått denna var risken att behöva en ny klaffprotes efter tio år 3,6 procent. För de modeller som i studien gav sämst resultat på sikt låg motsvarande procentandel kring 12 procent.

Risken för död efter tio år varierade mellan 44 och 54 procent för patienter med olika modelltyper.

Fler studier behövs

– Det här är stora skillnader som visar att det är viktigt att jämföra relevanta kvalitetsdata inför upphandling av klaffproteser, säger studiens försteförfattare Michael Persson, läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

– Före operation kan fynden också ligga till grund för svar på patientens frågor och tankar kring protesval och framtida prognos. Efter operation kan det vara motiverat med striktare uppföljning hos patienter som fått någon av de klaffmodeller som visat sig prestera sämre för att upptäcka och behandla eventuella komplikationer i tid.

En begränsning hos studien är att den är en observationsstudie och att det därför inte går att dra säkra slutsatser om orsakssamband. Resultaten behöver därmed bekräftas i andra studier.

Studenter arrangerar TEDx talks om nystart

Vad har statsepidemiolog Anders Tegnell gemensamt med före detta elitsimmaren Elin Kjos och Helena Samsioe, grundare av och vd för drönarbolaget Globhe? Det återstår att se, men alla tre hör i alla fall till talarna på programmet för TEDxKI 2022 den 18 mars.

Temat för detta lokala TED-arrangemang är ”Ctrl R – Updating old systems to new realities”. I förhandsinformationen talar arrangörerna om att vi just nu, mer än någonsin tidigare, är i behov av omstart och förnyelse i våra liv, vår miljö och i samhället. Läkemedelsvärlden bad därför Sofia Fredin, mastersstudent i biomedicin vid Karolinska institutet, KI, att berätta mer. Hon är en av ett 20-tal studenter vid KI och andra lärosäten som står bakom detta lokala TED-arrangemang.

Hur kom ni fram till temat Ctrl R?

– Temat anspelar dels på att vi nu måste få fart igen på allt som stått still på grund av pandemin. Nu startar vi om och kör på nytt! Och dels handlar det om att hälso- och sjukvården på allvar måste anpassa sig till att framtiden är digital. Gamla system behöver uppdateras till en ny verklighet.

Har TEDxKI arrangerats tidigare?

– Ja, längre tillbaka i tiden arrangerades det årligen. Men så lades det ned för tio år sedan. I fjol gjorde TEDxKI comeback, men på grund av coronarestriktionerna bara digitalt. Vi var rädda att det skulle bli samma situation i år igen så vi var jätteglada när restriktionerna hävdes och vi kan  hålla arrangemanget fysiskt i Aula Medica på KI. Det ger ändå en annan känsla än att bara streama.

Är ni nöjda med publikintresset?

– Ja, mer än nöjda. Vi sålde slut på biljetterna på bara några timmar. Men de som inte fick plats kommer ju att kunna se och höra allt på Youtube efteråt, som alltid med TED talks.

Varför vill du vara med och jobba med TEDxKI?

– Vi har en helt unik atmosfär i arrangörsgruppen. Allt är helt non profit. Vår enda agenda är att ha kul och att sprida idéer som är värda att sprida. Vi har också fått väldigt inspirerande speakers. Dessutom ger det en väldigt nyttig erfarenhet som skiljer sig från sådant jag brukar göra som att jobba i labb och med forskningsprojekt. Här får jag jobba bredare, nätverka och jobba efter en budget.

Vad hoppas ni att TEDxKI ska ge?

– Vi vill att det ska bli en tillgång för life science-branschen i Stockholmsområdet. En återkommande möjlighet till idéutbyte och nätverksbyggande som kan stimulera utvecklingen och ge nya jobb.

Startskottet går för försöket på apoteken

0

Med start i dag erbjuder nio apotek på olika platser kunder fördjupad rådgivning om hur man använder en inhalator på bästa sätt. Om två veckor ska sedan sammanlagt 150 apotek vara i gång med denna tjänst som kallas inhalationsvägledning.

– Äntligen är vi i gång med farmaceutiska tjänster på svenska apotek, säger Sveriges apoteksförenings chefsfarmaceut Fredrik Boström i ett pressmeddelande.

Det hela bygger på ett regeringsuppdrag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Myndigheten ska där tillsammans med apoteksbranschen utveckla och utvärdera offentligt finansierade farmaceutiska tjänster som öppenvårdsapoteken kan erbjuda för att förbättra läkemedelsanvändningen.

Apoteken ska testa och utvärdera flera olika tjänster. Näst på tur efter inhalationsvägledning står därför en tjänst som kallas medicinstart. Den är till för att stödja patienter med nyinsatt kronisk läkemedelsbehandling inom vissa terapiområden

Regeringsuppdraget genomförs i ett så kallat policylabb där TLV arbetar tillsammans med apoteksbranschen. Projektet ska pågå i tre år och TLV ska slutredovisa det till regeringen i mars 2024.

”Vi behöver betona patientsäkerheten”

Vården av unga med könsdysfori har varit omdebatterad de senaste åren. Nyligen fattade  Socialstyrelsen ett uppmärksammat beslut att ändra sina rekommendationer. Myndigheten uppmanar nu till ökad återhållsamhet med hormonbehandling vid könsdysfori hos unga.

Ett av de tyngsta skälen till förändringen var, enligt avdelningschef Thomas Lindén på Socialstyrelsen,  säkerheten. Myndigheten bedömer att det saknas tillräcklig forskning både om behandlingarnas effektivitet och dess säkerhet. Myndigheten är också missnöjd med hur vården hittills har följt upp behandlingarna. I de tidigare rekommendationerna från 2015 var systematisk uppföljning en viktig punkt.

– Vi har inte sett den här uppföljningen vare sig i kvalitetsregister eller forskningsstudier och då måste vi skärpa rekommendationerna. Vi behöver bättre betona patientsäkerheten, säger Thomas Lindén.

Hormonbehandlingar vid könsdysfori

Socialstyrelsens rekommendationer gäller behandling med så kallade gonadotropinfrisättande hormonanaloger, GnRH-analoger, samt könsbekräftande hormonbehandling.

GnRH-analoger gör att puberteten bromsas. Om denna behandling sätts in tidigt i puberteten minskar sannolikheten att utveckla så kallad sekundära könskarakteristika som är svåra att ändra senare i livet. Det handlar om till exempel röstläge, längd, höfter, käklinje och andra anletsdrag samt ansiktsbehåring.

När denna behandling används vid könsdysfori hos ungdomar syftar den främst till att minska det lidande som är kopplat till den kroppsegna pubertetsutvecklingen, samt till att minska risken för psykisk ohälsa. Behandlingen är också tänkt att underlätta ett fortsatt utforskande av könsidentiteten under utredningen gång.

Ungdomar som fått pubertetshämmande behandling kan senare få könsbekräftande hormonbehandling med könshormoner, testosteron eller östrogen. Detta för de sekundära könskarakteristika i maskuliniserande eller feminiserande riktning. Syftet är då att framkalla en pubertetsutveckling i enlighet med könsidentiteten.

Potentiella risker

Det finns möjliga risker och biverkningar med båda dessa behandlingar. Vid frånvaro av könshormoner en längre tid, som vid pubertethämmande behandling, finns risk för benmineralisering, och i förlängningen en förhöjd risk för benskörhet och benfraktur i vuxen ålder. Det finns också risk för en negativ påverkan på den kognitiva utvecklingen.

Det går dock inte att dra några säkra slutsatser om detta utifrån de studier som finns, anser Socialstyrelsen. Det är inte heller klarlagt hur behandlingen påverkar längdtillväxten. En vanlig biverkning vid behandlingen är viktuppgång, vilket kan medföra risker för framtida hälsoproblem för ungdomar som redan lider av kraftig övervikt. Även värmevallningar kan förekomma.

En könsbekräftande behandling medför negativa effekter på reproduktionsförmågan, både när det gäller behandling med testosteron och östrogen. Det är oklart hur stora dessa effekter är. Vid behandling med östrogen finns också en risk för blodproppar, venös trombos. Vanliga biverkningar vid behandling med testosteron är fet hy och akne.

Riskerna överväger nyttan

Socialstyrelsen bedömer att riskerna som finns med behandlingarna på gruppnivå överväger den möjliga nyttan. Inför beslutet har myndigheten tagit hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, som i en litteraturöversikt konstaterar att det i nuläget inte går att dra några säkra slutsatser om behandlingarnas effekt och säkerhet.

Enligt de nya uppdaterade rekommendationen bör hormonbehandling till unga med könsdysfori i princip endast ges inom ramen för forskning. På så sätt kan man säkra att den dokumentation och systematiska uppföljning som behövs faktiskt sker, konstaterar Socialstyrelsen.

I undantagsfall kan vården också ge behandlingarna även utanför forskningsstudier, anser myndigheten. Då ska vården ha gjort en noggrann individuell utredning som visar att förväntad nytta överstiger riskerna för just den personen. Beslutet ska också fattas multidisciplinärt. Det är även viktigt att personen i dessa undantagsfall har fått full information, att vårdnadshavare samtycker och att individen bedöms som tillräckligt mogen för att förstå konsekvenserna.

– Det får inte heller finnas några faktorer som gör bedömningen osäker, till exempel missbruk, vissa psykiatriska diagnoser eller en instabil psykosocial situation, framhåller Thomas Lindén.

Två andra skäl till beslutet

Förutom den bristfälliga kunskapen om effekt och säkerhet har Socialstyrelsen även vägt in två andra faktorer i beslutet att ändra rekommendationerna. Det handlar om att gruppen unga som söker vård för könsdysfori har vuxit samt att det kommit rapporter om personer som ångrar eller vill avbryta sin påbörjade hormonbehandling.

Mellan åren 2008 och 2018 mångdubblades antalet nya fall av diagnostiserad könsdysfori. Ökningen var allra störst i gruppen mellan 13 och 17 år och de som hade registrerat kön kvinna vid födseln. Det har ännu inte gått att klargöra vad ökningen beror på. Den är dock viktig att beakta när det gäller vilken vård som ska rekommenderas, påpekar Thomas Lindén.

– Ökningen väcker frågan om det fortfarande är samma population i den större gruppen som det var när de tidigare rekommendationerna togs fram. Vi har utrett samsjuklighet bland dessa personer och sett att den är ganska hög. Det är därför viktigt att först noga utreda om det faktiskt är könsdysfori som är orsaken till det dåliga måendet eller om det finns andra faktorer som spelar in och i så fall hur mycket, säger han.

När det gäller hur många personer det är som senare ändrar uppfattning om sin könsidentitet, avbryter behandlingen eller i någon aspekt ångrar den går det inte att uppskatta, konstaterar SBU i sin litteraturöversikt.

– Studierna visar att det förekommer, men det kan enligt en ny studie finnas en större osäkerhet i hur stort mörkertalet är. Det ökar osäkerheten. En avbruten behandling kan leda till sämre hälsa eller livskvalitet, säger Thomas Lindén.

Patientgrupp som måste tas på allvar

Han poängterar att det är fortfarande är viktigt att unga med könsdysfori tas på allvar och även fortsättningsvis får den vård och behandling som de behöver.

– Det här är i många fall svårt lidande personer och det är viktigt att påpeka att de fortfarande behöver erbjudas vård och hjälp.

Och hur ska man säkerställa att de får det nu när hormonbehandling inte längre rekommenderas?

– Först och främst är det viktigt att utreda orsakerna till det dåliga måendet. Ångest och depression är vanligt hos den här patientgruppen och det finns det många sätt att bemöta. Och i de fall som hormonbehandling bedöms motiverande kan de ske inom ramen för forskning.

Vad händer med de personer som redan har påbörjat denna behandling?

– De som är redan är inne i en behandling kommer rimligtvis att få fortsätta, men det är verksamheterna som beslutar om behandlingarna så en enskild vårdgivare ska alltid fatta beslut utifrån en individuell bedömning.

Ska utgöra nationell högspecialiserad vård

Hösten 2020 tog Socialstyrelsen ett beslut om att en viss vård vid könsdysfori ska utgöra så kallad nationell högspecialiserad vård. Den ska bedrivas vid tre enheter i landet som kräver multidisciplinär kompetens och ett samarbete mellan olika professioner, med särskild kompetens för patientgruppen.

Vid förmodad könsdysfori ska patienten remitteras till en sådan enhet från regionerna. Vilka enheter det blir är dock inte klart ännu.

– Förhoppningen är att detta kommer att förbättra möjligheterna för forskning och öka patientsäkerheten, säger Thomas Lindén.

– Vi kommer också att ställa krav på årlig uppföljning.

Kapslar mot covid-19 in i WHO-rekommendationer

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar nu antivirala kapslar mot covid-19 med substansen molnupiravir. Det framgår av WHO:s senaste uppdatering av riktlinjerna för behandling av covid-19. Riktlinjerna är publicerade av British medical journal.

Världshälsoorganisationens expertpanel rekommenderar molnupiravir till en särskild grupp av patienter. Det handlar om nyligen covidsmittade som är lindrigt sjuka men har hög risk att få allvarlig sjukdom.

Till den gruppen räknas ovaccinerade, äldre personer samt personer med bristfälligt immunförsvar eller kroniska sjukdomar, enligt riktlinjerna.

Panelen framhåller att det inte är lämpligt att ge molnupiravir till unga utan underliggande sjukdomar eller till gravida eller ammande kvinnor. Detta på grund av läkemedlets biverkningsrisker.

WHO-rekommendationen är baserad på sex kliniska prövningar som sammanlagt omfattar närmare 4 800 patienter. Enligt expertpanelen ger studierna måttligt starkt stöd för att molnupiravir minskar risken för sjukhusinläggning och förkortar tiden med symtom.

Kapselbehandlingen med molnupiravir utvecklas av läkemedelsföretagen MSD och Ridgeback biotherapeutics. De har ansökt hos läkemedelsmyndigheten EMA om marknadsgodkännande i EU för terapin, under marknadsnamnet Lagevrio.

Sverige har ingått ett ramavtal via EU om inköp av läkemedlet, men har ännu inte gjort någon beställning.

Sju förslag för att minska risken för zoonoser

Hur coronaviruset sars-cov-2 uppkom är ännu inte klarlagt, men då många av de första kända fallen kopplades till en matmarknad i den kinesiska staden Wuhan har den setts som en potentiell källa. Enligt en artikel i tidskriften Nature har tre studier nyligen undersökt hur pandemin startade. Två av dem spårar utbrottet tillbaka till matmarknaden och den tredje visar att viruset överfördes från djur till människa minst två gånger i november eller december 2019. Även denna studie föreslår att detta möjligen kan ha skett från djur på matmarknaden.

Coronapandemin har således satt ljuset på den risk för spridning av nya farliga infektioner som kan ske mellan djur och människor, så kallade zoonoser.

Detta märktes inte minst i en senare del under pandemin då viruset började att spridas inom och mellan minkbesättningar i flera länder, däribland Sverige. Troligen smittades minkarna ursprungligen av människor, och det är inte bevisat att smittan också har gått åt andra hållet, alltså från mink till människa. Men det visar ändå på de risker som finns för detta.

Minska risken för zoonoser

Med utgångspunkt i smittspridningen bland minkar fick Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i januari 2021 ett regeringsuppdrag att granska svensk djurhållning med syfte att minska risken för zoonoser.

Uppdraget är nu klart och i en rapport föreslår de två myndigheterna vilka förändringar som behövs för att förbättra smittskyddet inom djurhållningen i Sverige.

Myndigheterna konstaterar att Sverige generellt har ett mycket gott djurhälsoläge och många välfungerande smittskyddstrukturer. Medan många zoonotiska smittor är vanliga i andra länder är de ovanliga eller finns inte alls i Sverige. De framhåller också att det är mycket osannolikt att en ny zoonotisk smitta uppstår i Sverige. Det beror bland annat på att det ofta är relativt små besättningar jämfört med många andra länder, och att det ofta är glest mellan dem.

Djurhållning medför dock alltid en risk för spridning av zoonoser, och utbrott av allvarliga djursjukdomar, inklusive zoonoser, sker även i Sverige. Det är spridningen av coronaviruset i minkbesättningar ett exempel på. Förändrade förutsättningar innebär utmaningar i att upprätthålla ett bra smittläge i landet och därför finns det behov av ytterligare åtgärder, enligt rapporten.

Sju åtgärder

Jordbruksverket och SVA föreslår sju åtgärder för att stärka smittskyddet inom svensk djurhållning.

Det handlar bland annat om att förstärka den offentliga kontrollen av djurhälsa och smittskydd, att se över myndigheters ansvarsområden i smittskyddsarbetet samt att se till att djurhållare som bedriver kommersiell verksamhet ska ha smittskyddsplaner för att förebygga smitta.

Det finns också förslag på att införa en obligatorisk förprövning utifrån smittskyddaspekter när djurstallar byggs, eller byggs om. Djurhållare ska också se till att alla som arbetar i djurhållningen förstår smittskyddsreglerna och man bör även utveckla förutsättningar så att myndigheter kan dela data i smittskyddsarbetet i gemensamma system, föreslår myndigheterna.

Förslagen omfattar alla typer av djur som hålls i Sverige. Enligt Jordbruksverket och SVA:s bedömning är det tre av förslagen som kan få ekonomiska konsekvenser för djurhållare. De uppskattar också att genomförandet av åtgärderna kan medföra en kostnad på omkring 30 till 40 miljoner kronor för staten.

Ändrar inte regler om djurtäthet

När det gällde spridningen av coronaviruset i svensk minkhållning hade Sverige en tid att förbereda sig på att viruset skulle kunna orsaka sjukdom, eftersom en sådan spridning redan hade skett i andra länder. I Danmark beslutades till exempel att alla landets 15 miljoner minkar skulle avlivas, ett beslut som senare visade sig sakna laglig grund.

I Sverige togs inget beslut om avlivning, bland annat på grund Sverige hade färre antal minkar än Danmark. Däremot förbjöd Jordbruksverket uppfödning av minkar i landet under hela 2021. Även under 2022 gäller vissa restriktioner för minkhållning.

Som en del i regeringsuppdraget har myndigheterna även tittat på om det finns skäl att ändra reglerna för hur tätt minkar får hållas. Dock kommer de fram till att det saknas vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet som ger underlag för att ändra reglerna för djurtätheten utifrån ett smittskyddsperspektiv.

Ny monoklonal antikropp minskade risk för RS-virus

Den långverkande monoklonala antikroppen nirsevimab minskade risken för vårdkrävande luftvägsinfektion med RS-virus. Det visade en randomiserad, placebokontrollerad fas III-studie bland 1 490 nyfödda som fick en injektion med läkemedelskandidaten inför RSV-säsongen, eller placebo. Studien har publicerats i New England journal of medicine.

Nirsevimab är långverkande

RS-virus (respiratory syncytial virus) är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga nedre luftvägsinfektioner bland barn och till att barn behöver sjukhusvård inför sådana infektioner. Särskilt barn som är för tidigt födda och/eller har underliggande sjukdomar är i riskzonen för svår RS-virusinfektion.

Den senaste RSV-säsongen i Sverige har tydligt påmint oss om hur barn kan drabbas av detta virus. Vi fick en snabb och kraftig smittspridning med många sjukhusinläggningar när säsongen startade i höstas. Sannolikt var det en följd av släppta coronarestriktioner.

Det finns sedan tidigare en monoklonal antikropp, palivizumab, som är godkänd som förebyggande behandling mot RS-virusinfektion. Det läkemedlet ges till högriskbarn inför säsongen och sedan en gång i månaden medan säsongen pågår.

Läkemedelsföretagen Sanofi och Astrazeneca håller nu på att utveckla en ny monoklonal antikropp mot RS-virus. Den heter nirsevimab och är mer långverkande än nuvarande behandling. Därför behöver nirsevimab bara ges vid ett tillfälle, inför RS-virussäsongen.

Sänkte risken för vårdkrävande infektion

Astrazeneca framhåller i ett pressmeddelande att nedre luftvägsinfektion på grund av RS-virus även kan drabba nyfödda som inte är för tidigt födda eller har underliggande sjukdomar. Det var den gruppen som forskarna studerade i den aktuella studien. De barn som ingick var friska och födda i graviditetsvecka 35 eller senare.

Barnen randomiserades till antingen en injektion med nirsevimab eller placebo och forskarna följde dem under virusets säsong. Uppföljningen visade att de 994 barn som fått den monoklonala antikroppen hade 74,5 procents lägre risk för vårdkrävande RS-virusinfektion än de 496 i placebogruppen.

Drygt en procent i nirsevimabgruppen och fem procent i placebogruppen drabbades av en sådan infektion. Allvarliga biverkningar var sällsynta och förekom lika ofta i båda grupperna.

Ansökt hos EMA

I en annan studie har forskarna jämfört läkemedelskandidaten med det befintliga läkemedlet palivizumab hos högriskbarn. De såg då att läkemedlen hade jämförbara biverkningsprofiler.

Företagen har nyligen ansökt om marknadsföringstillstånd för nirsevimab hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Svårt kommunicera om misstänkta biverkningar

Läkemedelsverket uppdaterar varje vecka den öppna nationella statistiken om misstänkta biverkningar av covid-19-vaccinerna på myndighetens webbplats. Där redovisas med aktuella siffror skörden av rapporter om misstänkta biverkningar i Sverige – allt ifrån lindriga övergående till dödsfall.

Läkemedelsverket understryker samtidigt i olika sammanhang att det enbart handlar om misstänkta biverkningar och att det inte finns fastställda orsakssamband med vaccinerna. Och uppmanar till varsam tolkning av statistiken. ”Felaktiga tolkningar av statistik kring rapporter om misstänkta biverkningar för covidvaccinen riskerar att ge en felaktig bild av verkligheten”, skriver myndigheten i en webbnyhet.

Läkemedelsvärlden frågade Veronica Arthurson som är chef för enheten för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket:

Varför varnar ni för feltolkningar av biverkningsrapporterna?

– Vi ser att det cirkulerar väldigt mycket misstolkningar kring rapporterna om misstänkta biverkningar av covid-19-vaccinerna, särskilt när det gäller dödsfallen. Det sprids felaktig information om att vaccinerna orsakat ett visst antal dödsfall eller andra allvarliga biverkningar, trots att det i själva verket inte behöver finnas några fastställda orsakssamband bakom siffrorna.

Men ändå väljer ni att regelbundet redovisa siffrorna över just misstänkta biverkningar, varför?

– Vi tycker det är viktigt att vara transparenta med vad som kommit in. Och vi märker också att det finns ett stort intresse hos media och hos allmänheten för detta. Det är en balansgång att ha denna öppenhet och samtidigt försöka ge hjälp att tolka siffrorna för att försöka förebygga feltolkningar.

Redovisar ni även hur många av de misstänkta biverkningarna som vid närmare utredning faktiskt visar sig ha ett samband med vaccinet?

– Ja, fast i en annan form. Det finns ingen särskild statistik eller något särskilt register över individuella fall med fastställt orsakssamband, så sådana siffror går inte att få fram. Men rapporterna från hela världen utgör tillsammans statistiskt underlag för EMA:s och de nationella läkemedelsmyndigheternas säkerhetsövervakning. Om det till exempel dyker upp ett flertal rapporter om samma misstänkta biverkning kan vi göra en närmare utredning och då eventuellt hitta en tidigare okänd biverkning. Ett exempel är när vi identifierade myokardit och perikardit som en mycket sällsynt biverkning av mRNA-vaccinerna mot covid-19.

– I de situationerna går vi också ut och informerar brett. Och de biverkningar som hittas förs in i produktinformationen för respektive vaccin. Det är där som den samlade kunskapen om respektive vaccin finns.

Läkemedelsverket har fått in flera än 100 000 rapporter om misstänkta biverkningar i Sverige av covid-19-vaccinerna. Vad säger det om hur säkra vaccinerna är?

– Egentligen inte så mycket då vi utifrån spontanrapportering bara har information om de händelser som någon tagit initiativ till att rapportera in. Den stora majoriteten av rapporterna handlar om lindriga, övergående och/eller redan kända biverkningar. Och antalet rapporter måste ses i förhållande till att 7,5 miljoner personer i Sverige tagit minst två doser vaccin.

Du har sagt att det stora antalet biverkningsrapporter är glädjande – varför?

– Vi lägger mycket arbete på att få vården och även privatpersoner att rapportera in alla misstänkta biverkningar av läkemedel. Rapporterna är ju viktiga för att vi tidigt ska kunna fånga upp okända risker. Ett vanligt år får vi dock bara in 8 000–9 000 rapporter, mindre än en tiondel av vad vi fick in under 2021. Jag hoppas att många av dem som nu lärt sig hur man gör genom att rapportera misstänkta vaccinbiverkningar fortsätter att applicera detta även på andra läkemedel.

Sverige vill donera läkemedel till Ukraina

Med anledning av den ryska invasionen arbetar nu Läkemedelsverket, tillsammans med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, intensivt med hur de på bästa sätt kan stödja Ukraina med läkemedel. Det meddelande Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson på en pressträff tillsammans med regeringen och Socialstyrelsen under tisdagen.

– Vi har varit tydliga med att vi vill bidra i så stor utsträckning som det bara går. Det är mycket angeläget att det stöd som vi ger också motsvarar det ukrainska behovet och det ska endast skickas läkemedel och medicinteknik som fungerar och som är säkra för patienten, sa han under pressträffen.

Apotek vill donera läkemedel till Ukraina

Socialminister Lena Hallengren framhöll att enskilda apoteksaktörer i Sverige har lyft att de har läkemedel som de är villiga att donera till Ukraina. I nuläget finns det dock delar i det svenska regelverket, som till exempel krav på minsta kvarvarade hållbarhetstid, som hindrar detta.

– Regeringen och berörda myndigheter ser nu skyndsamt över vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att möjliggöra leverans av läkemedel, sa hon.

På Läkemedelsverket diskuteras nu därför möjliga undantag från regelverket.

– Men vi vill också visa vilka möjligheter som finns inom det. Det här gäller bland annat frågor kring transport, förvaring och mottagande av läkemedel. Det ges förstås inga undantag för sådant som innebär en risk för patienterna, sa Björn Eriksson.

Han påpekade också att det enligt Läkemedelsverkets bedömning i nuläget inte finns någon risk för brist på läkemedel här i Sverige, och att det är viktigt att man inte börjar att hamstra produkter.

– Det kan i värsta fall leda till att det blir en akut brist, och att de som är i verkligt behov av det blir utan. Vi har just nu en nära dialog med apotek och förskrivare och följer utvecklingen noga för att undvika att vi hamnar i en situation i vårt land där läkemedel tar slut, sa han.

Skickar sjukvårdsmateriel

På pressträffen meddelande Lena Hallengren också att Sverige kommer att skicka en stor mängd sjukvårdsmateriel till Ukraina. Det handlar till exempel om munskydd, handsprit, ansiktsmasker, bandage, droppslangar och venkatetrar.

– Leveransen är ett svar på Ukrainas begäran om stöd inom ramen för EU:s civilskyddsmekansim, sa hon.