Månads arkivering oktober 2021

Hög vaccinationstäckning även 2020

Många länder har under pandeminrapporterat om en försämrad vaccinationstäckning i de nationella vaccinationsprogrammen för barn. Men i Sverige har det nationella barnvaccinationsprogrammet även i denna situation visar sig vara hållbart.

Samma vaccinationstäckning som 2019

Under 2020 var 97 procent av alla tvååringar fullvaccinerade enligt det schema som gäller för dem. Det är samma andel som under en rad av år innan. Detta visar årsrapporten för det nationella barnvaccinationsprogrammet 2020 som tagits fram av Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket.

Ett relativt nytt vaccin är vaccinet mot rotavirus som ger mag-tarminfektion. Vaccinet ges till spädbarn. Vid årsskiftet hade 90 procent av de barn som föddes under januari-augusti 2020 fått en dos rotavirusvaccin och 83 procent hade fått två doser.

Sedan 2012 erbjuds flickor gratis vaccin mot humant papillomvirus, HPV, i syfte att förebygga bland annat livmoderhalscancer. I augusti 2020 infördes kostnadsfri HPV-vaccination även för pojkar. Både flickor och pojkar vaccineras i årskurs 5. Av barn födda 2009 var 84 procent av flickor och 78 procent av pojkar vaccinerade med en dos i slutet av 2020. Andelen äldre flickor som är vaccinerade mot HPV ökade också; i slutet av 2020 var 89 procent av alla 13-åriga flickor vaccinerade med en dos och 82 procent med två doser.

Smittsamma sjukdomar minskade

Folkhälsomyndigheten följer även förekomsten av de sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet. För många av dessa syntes en kraftig nedgång under 2020 eftersom coronarestriktionerna motverkade även annan smittspridning.

Läkemedelsvärlden
Barnvaccinationerna har eliminerat mässling i Sverige.

Mässling har eliminerats av vaccinationerna och cirkulerar inte längre i vårt land. Alla fall som inträffar gäller personer som har smittats utomlands eller av någon som varit utomlands. I början av 2020 rapporterades fem mässlingfall, varav fyra hade smittats utomlands. Mellan mars 2020 och juni 2021 rapporterades inga fall av mässling, sannolikt för att pandemin satte stopp för utlandsresande.

Även röda hund och polio är eliminerade sedan årtionden och inga importerade fall rapporterades under 2020. Inte heller difteri förekom i Sverige under året.

Ett enda fall av invasiv infektion orsakad av Haemophilus influenzae typ b, Hib, inträffade. Detta hos ett tvåårigt barn som var vaccinerat mot Hib.

Ett 20-tal fall av påssjuka rapporterades, mest bland unga vuxna.

Kikhosta minskade också kraftigt under pandemin. Totalt inrapporterades 269 fall. Bland spädbarn var förekomsten av kikhosta lägre än någonsin tidigare, och efter augusti rapporterades inga fall hos barn under 1 år.

Även allvarlig pneumokocksjukdom var lägre i alla åldersgrupper än med tidigare år. Endast 18 barn under 5 år insjuknade i allvarlig pneumokocksjukdom.

När det gäller stelkramp rapporterades tre fall varav två gällde kvinnor i 70-årsåldern. Det tredje fallet var ett ovaccinerat barn under 5 år, där familjen avstått från vaccination.

Ny metabol biomarkör för svår covid-19 upptäckt

Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny biomarkör för svår covid-19. Det är sockerarten mannos som visat sig finnas i ökad grad i blodet hos covid-19-patienter som blir allvarligt sjuka. Upptäckten är ett av flera intressanta resultat i forskarnas kartläggning av sambandet mellan metabola störningar och infektionens svårighetsgrad. Resultaten har publicerats i Molecular & cellular proteomics.

– Den förhöjda nivån av mannos kan potentiellt ha ett samband med risken att drabbas av typ 2-diabetes efter att ha varit sjuk i covid-19, säger en av forskarna, Carl Johan Treutiger, institutionen för medicin, Karolinska institutet, Huddinge, i ett pressmeddelande.

Förklarar samband mellan fetma och riskökning

Under pandemin har det blivit tydligt att personer med fetma och andra tillstånd som stör ämnesomsättningen har en ökad risk att bli allvarligt sjuka om de drabbas av covid-19. Flera studier, bland andra en stor studie i Storbritannien, har visat att risken för svår sjukdom tydligt ökar mer och mer ju större övervikt eller fetma patienten har.

Tv: Carl Johan Treutiger. Th: Shuba Krishnan (tv) och Uijwal Neogi.
Tre av forskarna bakom studien. Tv: Carl Johan Treutiger. Foto: Privat. Th: Shuba Krishnan (tv) och Uijwal Neogi. Foto: Soham Gupta.

Forskarna bakom den aktuella studien har kartlagt metabola processer som kan förklara det sambandet. Kunskapen kan användas för att skapa nya verktyg för diagnostik och behandling.

I studien analyserade forskarna bland annat blodprover från 41 sjukhuspatienter med covid-19 och 31 friska kontrollpersoner. Dessutom användes mänskliga lungceller som infekterades med sars-cov-2 och studerades med olika laboratoriemetoder.

Förutom upptäckten av mannos som biomarkör för allvarlig sjukdom gav studien flera andra resultat som ökar kunskapen om sambandet mellan viruset och ämnesomsättningen. Liksom andra virus sprider sig sars-cov-2 genom att utnyttja ämnen och processer som är viktiga för cellernas energiförsörjning. Forskarna kartlade vilka delar av cellernas energiförsörjning som är särskilt viktiga just för sars-cov-2 och dess angrepp på lungvävnad.

Hämmad metabolism bromsade viruset

Det är känt sedan tidigare att covid-19-viruset använder sig av den metabola väg som betecknas AKT/mTOR/HIF-1. I den nya studien kompletterade forskarna denna bild. De såg att glykolys (nedbrytning av sockerarten glukos) och glutaminolys (nedbrytning av aminosyran glutamin) är de metabola vägar som sars-cov-2 helst använder när viruset angriper lungorna.

Genom att hämma de vägarna kunde forskarna också bromsa virusförökningen. De menar att det skulle kunna vara en möjlig behandlingsstrategi att blockera virusets spridning via cellernas energiförsörjning. Detta skulle kanske även kunna fungera mot två andra virus som forskargruppen studerar – Krim-Kongo blödarfeber och hiv.

Forskarna såg även att blodplasma från de svårast sjuka patienterna innehöll skadliga nivåer av metaboliter, nedbrytningsprodukter, från glykolys och glutaminolys.

– Förändringar i dessa metaboliter kan ha långsiktiga effekter på insulinresistens, neurokognitiva störningar och organsvikt, säger Carl Johan Treutiger.

Partier vill erbjuda gratis hpv-vaccinering till fler

0

Under årets allmänna motionstid inkom åtta motioner som berör vaccinering mot humant papillomvirus, hpv. Flera av motionerna handlar om att erbjuda unga kvinnor som inte fick möjlighet att vaccinera sig i skolan hpv-vaccinering senare i livet.

Hpv-vaccinering kan ge skydd även senare

Vaccinering mot hpv väntas på sikt kunna minska, eller till och med utrota, livmoderhalscancer. Sedan 2012 erbjuder regionerna alla flickor gratis hpv-vaccinering. Sedan hösten 2020 kan även pojkar få kostnadsfritt vaccin. Vaccineringen sker i årskurs fem.

I Sverige finns många tusen unga vuxna som var för gamla för att få hpv-vaccinet när programmet startade. Dessa är dock fortfarande i de åldrar då risken för att smittas av det sexuellt överförbara viruset är som störst. Forskning har visat att risken minskar efter 30 år. Vaccinet ger störst nytta före sexualdebuten, men ger även ett visst skydd senare.

Nu vill alltså flera partier att Sverige ska vaccinera kvinnor kostnadsfritt även senare i livet. I två motioner föreslår representanter från Kristdemokraterna att kvinnor bör kunna få hpv-vaccination i samband med sin första screening vid 23 eller 26 års ålder om de inte har vaccinerats tidigare. ”Viruset skulle på så sätt kunna elimineras inom en fem-sjuårsperiod”, skriver de. Motionärerna föreslår också att även kvinnor över 64 år ska erbjudas screening med cellprov för att upptäcka livmoderhalscancer i tid. Denna screening är idag begränsad till åldersspannet mellan 23 och 64 år.

Även Moderaterna tar i motionen ”Cancervård utan köer” upp frågan om hpv-vaccination. Representanter för partiet vill att regeringen ger i uppdrag att genomföra vaccination för de personer som varit för gamla för att få vaccinet i tidig ålder. ”För att få stopp på spridningen av det virus som orsakar HPV behöver kvinnor som riskerar att få livmoderhalscancer erhålla vaccination”, skriver de. Enligt förslaget ska satsningen ske inomramen för avsatta resurser till cancervården i statsbudgeten. Moderaterna vill också se en regelbunden uppföljning och utvärdering av hpv-vaccinationen.

I en motion om vaccineringsfrågor skriver även representanter från Sverigedemokraterna att hundratals cancerfall kan undvikas om många vaccinerar sig mot hpv. Partiet anser därför att riksdagen bör ge regeringen i uppgift att öka informationen om vaccinationsmöjligheten gällande hpv.

Ny satsning i Region Stockholm

I denna vecka startade Region Stockholm sin nya satsning på just sådan catch up-vaccinering mot hpv, som flera motionärer efterlyser. Satsningen innebär att personer födda mellan 1994 och 1998 som har ett kvinnligt personnummer kommer att erbjudas vaccination mot hpv i samband med screening.

– Under fjolåret har regionen i liten skala erbjudit hpv-vaccination till kvinnor födda 1994-1998 i samband med deras första screeningbesöket hos barnmorska med ett bra utfall. Vi gör nu en riktad satsning för alla kvinnor som är födda 1994-1998 och som inte ingått i det allmänna vaccinationsprogrammet. Genom att erbjuda testning och vaccination av åldersgruppen kommer vi att rädda liv genom att fler kvinnor uppnår ett starkt skydd mot livmoderhalscancer, säger Lena Sharp, avdelningschef Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, i ett pressmeddelande.

Tidigare i år uppmanade riksdagen regeringen att ta fram en handlingsplan för att helt utrota livmoderhalscancer inom fem till sju år.

Nämnd överklagar friande dom om forskningsfusk

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning överklagar förvaltningsrättens friande dom mot professor Karin Dahlman-Wright. Nämnden begär prövningstillstånd hos kammarrätten i Stockholm och vill att domstolen ska fastställa nämndens fällande beslut.

I sitt överklagande framhåller nämnden att den är oenig med förvaltningsrätten i några principiella frågor. Eftersom det handlar om det första fällande beslutet enligt en ny lag så kommer fallet, menar nämnden, att påverka den kommande rättstillämpningen. Därför bör det prövas av högre instans.

Vad är grov oaktsamhet?

Ärendet handlar om bildmanipulationer i fyra vetenskapliga artiklar. Karin Dahlman-Wright var i dessa korresponderande författare eller ansvarig sistaförfattare. Nämnden för prövning av oredlighet i forskning fällde henne enligt den nya lagstiftning som började gälla 1 januari 2020. Lagen säger att oredlighet är allvarliga avvikelser från god forskningssed ”som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet”.

Nämnden menar inte att Karin Dahlman-Wright haft uppsåt, men däremot att hon varit grovt oaktsam. Hon överklagade och fick rätt hos förvaltningsrätten i Uppsala. Förvaltningsrätten gjorde en annorlunda bedömning av vad som kan kallas grov oaktsamhet.

Och det är här som nämnden nu vill att kammarrätten ska ta ställning och hjälpa till med gränsdragningen. Hur höga krav kan man ställa på en ansvarig forskare att granska studier innan de skickas för publicering och upptäcka och rätta till felaktigheter?

Vill ha ny bedömning i principfrågor

En knäckfråga är om upprepade missar ska spela någon roll. Forskaren hade granskat och godkänt felaktiga bilder vid flera tillfällen. Detta bidrog till nämndens fällande beslut. Men förvaltningsrätten ansåg däremot att varje studie skulle bedömas för sig.

”En sådan isolerad prövning skulle vidare motverka lagens syfte och därmed kunna underminera forskningens trovärdighet. Ytterst skulle bestämmelsen om oredlighet i forskning kunna förlora i betydelse om ansvar inte kan utkrävas trots att ett mönster av grov oaktsamhet kan konstateras när helheten beaktas”, skriver nämnden i sitt överklagande.

En annan principfråga som nämnden vill att kammarrätten ska pröva är vilken hänsyn som ska tas till att forskaren i efterhand rättar felaktigheter i publicerade artiklar. Nämnden menar att förvaltningsrättens bedömning påverkades av att Karin Dahlman-Wright rättat artiklarna. ”Om rättelser generellt tillskrevs den betydelse förvaltningsrätten ger dem, nämligen att visa på att grov oaktsamhet inte föreligger, skulle det innebära att ansvar inte kan utkrävas så länge författaren rättat felen”, skriver nämnden.

Den sista principfrågan som nämnden lyfter fram är om tidsbrist kan vara en förmildrande omständighet. Det ansåg förvaltningsrätten, men inte nämnden.

Av överklagandet framgår även att nämnden också vill ha en förnyad prövning av vilka bilder och figurer i artiklarna som förfalskats.

Kammarrätten ska nu i ett första steg ta ställning till om den ska bevilja prövningstillstånd och ta upp ärendet eller ej.

Forskningspengar att söka för nya antibiotika

Satsningen Enable var efter avslutad EU-projekttid på väg att gå i graven, men fick tidigare i år pengar av regeringen för en fortsättning under 2021-2022. Vetenskapsrådet fick, som Läkemedelsvärlden berättat, i uppdrag att finansiera plattformen Enable-2 med 25 miljoner kronor under denna period. (Enable står för för European gram negative antibacterial engine).

Anslaget från Vetenskapsrådet  gör att Enable-2 nu öppnar för ansökningar från svenska forskargrupper med med molekyler som kan vara kandidater till antibakteriella läkemedel. Med stöd från Vinnova kan även företag ansöka om att utnyttja plattformen. Utlysningen är öppen till och med sista oktober.

Liksom sin föregångare är Enable-2 en plattform för läkemedelsutveckling, inriktad på att få fram helt nya kandidater till antibiotika och andra antibakteriella läkemedel. Plattformen kan erbjuda både expertstöd på olika områden och praktiskt stöd inom exempelvis kemi, mikrobiologi och säkerhetstestning av läkemedelskandidater.

Målet är att kunna stödja forsknings- och utvecklingsprojekt under de första faserna. När de kommit en bit på väg ska forskarna kunna söka sig vidare till andra satsningar för projekt i senare faser eller licensiera ut sina kandidater till större företag.

Stödet från Enable-2 kommer att riktas till utveckling av läkemedel mot de sjukdomsframkallande bakterier för vilka behovet av nya behandlingar är mest akut.

Endast Modernas vaccin pausas för 30 år och yngre

0

Det finns en ökad risk att drabbas av myokardit, hjärtmuskelinflammation, för personer som har vaccinerats med covid-19-vaccinerna från Pfizer eller Moderna. Det har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC tidigare bedömt. Nu bekräftas sambandet av preliminära data från svenska och nordiska register som Läkemedelsverket har sammanställt.

– Vi har dock valt att inte presentera några exakta siffror på hur många det handlar om, men det är så pass stor skillnad, som också ses i de andra nordiska länderna att vi kände att vi behövde agera på det. Andra länders folkhälsomyndigheter har fattat liknande beslut som vår svenska folkhälsomyndighet, säger Charlotta Bergquist vaccinkoordinator på Läkemedelsverket.

Högre förekomst av myokardit efter dos två

Undersökningarna utgår från nationella befolkningsregister kopplade till nationella vaccinations- och hälsodataregister. Det nya analyserna bekräftar att förekomsten av hjärtmuskelinflammation är högre efter den andra dosen och dessutom högre hos yngre män för båda mRNA-vaccinerna.

Men trots att den sällsynta biverkningen kan uppstå efter båda två har Folkhälsomyndigheten i dag beslutat att endast pausa vaccineringen med Modernas vaccin för personer födda 1991 eller senare. Anledningen till detta är att analyserna visar att risken verkar vara högre efter två doser med detta vaccin än av två doser med Pfizers covid-19-vaccin.

– Myokardit är inte en ny signal utan det har funnits med för båda vaccinerna. Det är dock inte av den digniteten att vaccinet skulle dras in. Biverkningen är fortfarande väldigt ovanlig, säger Charlotta Bergquist.

Hur stor skillnad är det egentligen mellan vaccinen från Moderna och Pfizer att drabbas av den sällsynta biverkningen?

– Jag kan inte gå in på några antal, men det finns en skillnad som vi har sett.

Får ingen andra dos covid-19-vaccin

Pausen för Modernas covid-19-vaccin gäller för personer som är födda 1991 eller senare. Till dessa åldersgrupper kommer i stället Pfizers covid-19-vaccin att rekommenderas. Beslutet gäller fram till den 1 december och därefter kommer Folkhälsomyndigheten med ett nytt besked i frågan.

– Vi följer läget noga och agerar snabbt för att vaccinationerna mot covid-19 hela tiden ska vara så säkra som möjligt och samtidigt ge effektivt skydd mot covid-19, säger Anders Tegnell, avdelningschef och statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

De personer i dessa åldersgrupper som redan har fått en dos av Modernas vaccin kommer inte att erbjudas en andra dos covid-19-vaccin i nuläget. Det rör sig om cirka 81 000 personer och diskussioner om den bästa lösningen för dessa personer pågår.

– Den som är vaccinerad nyligen, med sin första eller andra dos av Modernas vaccin, behöver inte känna sig orolig för risken är väldigt liten, men det är bra att känna till vilka symtom man behöver vara vaksam på, säger Anders Tegnell.

Kemipris till verktyg för molekylbygge

Forskarna Benjamin List och David MacMillan får Nobelpriset i kemi 2021 för upptäckter som gjort det enklare och säkrare att konstruera molekyler. Deras utveckling av metoden organokatalys har gett ett verktyg som fått stort genomslag inom läkemedelsforskningen och även inom flera andra forskningsområden och industriella användningsområden. Verktygen kallas organiska katalysatorer. Med hjälp av dessa kan forskare mycket mer effektivt bygga nya läkemedel och många andra typer av molekyler.

– På så vis gör olika organokatalysatorer nu mänskligheten den största nytta, sa professor Peter Somfai, ledamot av Nobelkommittén för kemi, vid offentliggörandet av årets kemipris.

Inte tippade till Nobelpriset i kemi 2021

Hans kommentar anspelade på Alfred Nobels testamente där det står att priserna ska tilldelas dem som det gångna året gjort mänskligheten den största nytta. Med hänvisning till den testamentsformuleringen har många av förhandstipsen till årets kemipris handlat om upptäckter kopplade till de nya mRNA-vaccinerna. Detta med tanke på hur stor betydelse de har haft under det gångna årets kamp mot coronapandemin.

Men Kungliga vetenskapsakademien gick på ett annat spår och belönade andra banbrytande upptäckter som under flera decennier successivt har fått allt större betydelse.

Benjamin List, Tyskland, och David MacMillan, USA, gjorde, oberoende av varandra, sina upptäckter för 20 år sedan. Sedan dess har arbetet med organokatalys och organiska katalysatorer utvecklats snabbt och de två Nobelpristagarna hör fortfarande till de ledande på området.

Billigare och miljövänligare

Många forskningsområden och industriella processer är beroende av katalysatorer. Dessa är ämnen som styr och driver på kemiska reaktioner, utan att själva bli en del av slutprodukten, som exempelvis kroppens enzymer. Länge fanns i princip bara två typer av katalysatorer att tillgå, nämligen metaller och enzymer.

Men Benjamin List och David MacMillan utvecklade en tredje form av katalys som bygger på små organiska molekyler. Dessa så kallade organiska katalysatorer har en stabil stomme av kolatomer. På stommen sitter mer aktiva kemiska grupper som innehåller syre, kväve, svavel eller fosfor. Alla är vanliga grundämnen vilket enligt Kungliga vetenskapsakademien gör organiska katalysatorer både billigare och mer miljövänliga än många tidigare använda katalysatorer.

Den viktigaste skillnaden mellan Lists och MacMillans katalysatorer och andra är dock att de kan driva det som kallas asymmetrisk katalys. Det är viktigt inte minst på läkemedelsområdet. Innan man kunde använda asymmetrisk katalys innehöll många läkemedel två varianter av samma molekyl som var spegelbilder av varandra. Den ena kunde ibland ha oönskade effekter. Ett av de mest kända exemplen är läkemedlet talidomid som i den så kallade Neurosedynskandalen på 1960-talet orsakade allvarliga missbildningar hos tusentals barn.

Benjamin List deltog på presskonferensen

Med hjälp av asymmetrisk katalys kan man nu bygga molekyler utan att få med deras spegelbilder och ganska enkelt producera molekylerna i stora mängder. Två av många läkemedel som i dag tillverkas med denna metod är antiviralen oseltamivir och det ångestdämpande preparatet paroxetin.

På presskonferensen hos Kungliga vetenskapsakademien i samband med offentliggörandet av kemipristagarna medverkade Benjamin List själv på telefonlänk. Han berättade att han är på semester I Amsterdam med sin familj och att han fick telefonsamtalet från Sverige när han satt och åt frukost med sin hustru.

Att få det telefonsamtalet var en känsla som inte går att beskriva och som jag aldrig kommer att glömma, sa han.

– När jag först gjorde mina första upptäckter hade jag aldrig kunnat vänta mig den utveckling som har följt. Jag trodde att jag var helt ensam om att arbeta med detta, för vid den tiden kände jag och David inte till varandras arbete. Jag tänkte att det hela kanske var en dum idé.

Men så småningom började jag förstå att det hela kanske kunde bli något. Våra första organiska katalysatorer var dock inte alls lika effektiva som de som utvecklas i dag. Den stora revolutionen har kommit med dagens extremt effektiva organiska katalysatorer.

Fjolårets kemipris gick till forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen crispr/cas9.

Miljöfrågor viktiga bland motionerna om läkemedel

I går gick den allmänna motionstiden ut. Enligt de första preliminära siffrorna lämnades totalt 4 150 fristående motioner in, vilket är det högsta antalet åtminstone sedan 2015. En sökning på ordet ”läkemedel” bland de inkomna motionerna ger 151 träffar. I elva motioner nämns läkemedelsrester i miljön och i många fler tas upp även andra miljöaspekter upp.

I motionerna finns bland annat förslag på åtgärder för att minska läkemedelsrester i vattenmiljön, miljökrav i EU:s regelverk GMP och en bättre vägledning för konsumenter om hur läkemedel påverkar miljön.

Motioner om läkemedelsrester i miljön

Det aktuella problemet med läkemedelsrester i vattenmiljön uppmärksammas bland annat av representanter från Centerpartiet. ”För oss är det en bärande princip att den som står för en miljöpåverkan också ska betala dess kostnader. Det är därför orimligt att det idag går att sätta ett läkemedel på marknaden som inte kan renas i befintliga reningsverk”, skriver Daniel Ek med flera i en motion. Motionärerna anser att i stället för att kommunerna ska ansvara för att investera i en sådan teknik bör ett producentansvar på läkemedel införas. På så sätt styrs läkemedelsförsäljningen mot mediciner med en lägre miljöpåverkan, skriver de. I motionen framhålls också att läkemedelsbolagen bör vara med och investera i reningsteknik som renar vattnet från läkemedelsrester.

Frågan om en förbättrad reningsteknik lyfts även av representanter från Miljöpartiet. De uppmärksammar bland annat att det är kostsamt att installera dessa reningsverk. “För att öka takten i detta arbete behövs det under kommande år omfattande satsningar och stöd till kommuner och reningsverk för avancerade kemiska och effektbaserade analysmetoder och reningstekniker. Myndigheterna behöver också ta fram fler och utvecklade vägledningar om farliga ämnen i avloppsvatten”, skriver de.

Även flera representanter från Kristdemokraterna framhåller i en motion att avloppsreningsverk ska utrustas med avancerad teknik som klarar av att reducera läkemedelsrester. Trots att det inte finns lösningar som renar till 100 procent så bör de initiativ och pilotanläggningar som är i gång stödjas, skriver de.

Bör införa miljökrav i GMP

I motionen ”En ansvarsfull kemikaliepolitik” skriver flera representanter från Moderaterna att det behövs en tydligare kravställning på kommunernas vattenrening. På så sätt kan man påskynda omställningen till att vattenreningsverk utrustas med teknik som reducerar läkemedelsrester. De skriver också att det behövs ett tätare samarbete mellan stat och kommun för att omställningen ska kunna genomföras. ”En möjlig väg framåt är exempelvis att enskilda kommuner genomför pilotprojekt för avancerad vattenrening i samarbete med staten. Moderaterna vill därför satsa ytterligare på forskning och utveckling och utbyggnad av avancerad vattenrening.” I motionen framhålls också att miljökrav bör införas i EU:s regelverk GMP eftersom tillverkningsprocessen kan ha stor betydelse för spridning av läkemedelssubstanser till miljön.

Även Marlene Burwick från Socialdemokraterna anser att miljökrav för läkemedel bör föras in i GMP. Hon vill också se en bättre konsumentvägledning om hur läkemedel påverkar miljön. ”Apoteken vittnar om att kunderna vill veta hur läkemedel påverkar miljö både vid tillverkning och användning. Därför har allt fler av apoteken börjat fokuserat på miljö- och hållbarhet,” skriver hon och anser att staten bör kunna ställa krav på miljöhänsyn på de läkemedel som säljs på apotek.

I motionen ”Ändamålsenligt kemikaliepolitik” lyfter representanter från Sverigedemokraterna frågan om miljöpåverkan av läkemedel. De anser att en utredning behöver tillsättas för att undersöka hur en miljöprövning skulle kunna utformas som en del i godkännandeprocessen för läkemedel och som en del i förskrivning av sådana. ”En sådan prövning skulle kunna påskynda utvecklingen av medicinskt likvärdiga preparat med lägre miljöeffekter och alternativa behandlings-metoder,” skriver de.

”Med ökad tillgång kan vi i framtiden behandla fler”

Behandling med en kombination av två monoklonala antikroppar mot covid-19 har i kliniska studier visat sig minska risken för allvarlig sjukdom och död. Resultaten gäller bland annat personer med förhöjd risk att utveckla allvarlig och livshotande covid-19.

Det handlar om läkemedelsföretaget Regenerons kombination av antikropparna casirivimab och imdevimab som nu tillverkas av företagets partner Roche. Produkten marknadsförs under namnet Regen-cov i USA och som Ronapreve i andra delar av världen.

I Sverige har Läkemedelsverket beviljat en beredskapslicens för den aktuella behandlingen. På flera håll i landet använder också covid-19-vården den. Men hittills råder begränsad tillgång på monoklonala antikroppar mot covid-19 i vårt land.

Begränsad tillgång på monoklonala antikroppar

Antikroppskombinationen har ännu inget läkemedelsgodkännande, men rekommenderades nyligen av Världshälsoorganisationen, WHO. I USA har behandlingen fått nödgodkännande och användningen där ökar. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA understryker att monoklonala antikroppar inte ska användas förebyggande i stället för vaccin, men menar att de kan vara ett viktigt komplement till covid-19-vaccinerna i vissa situationer.

I EU är behandlingen i fråga under granskning hos läkemedelsmyndigheten EMA inför ett eventuellt godkännande. EMA har också rekommenderat att den kan användas i väntan på godkännande.

Men i Sverige är tillgången på antikroppskombinationen hittills en begränsande faktor. Det förklarar Anders Sönnerborg, professor och överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. 

– I ljuset av den begränsade tillgången fokuserar vi på dem som har högst risk för dålig prognos och dåligt fungerande immunförsvar, säger han om de prioriteringar som hans sjukhus gör.

Ges till kraftigt immunförsvagade

På Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge är det två huvudkategorier av patienter som i dag får monoklonala antikroppar. Den ena är personer som har defekt immunförsvar vilket gör dem infektionskänsliga och samtidigt leder till dålig effekt av vacciner. Patientens immunförsvar kan vara nedsatt på grund av medfödda defekter. En annan vanlig orsak är också olika typer av immundämpande läkemedelsbehandling.  Sådana läkemedel ges bland annat efter organtransplantation, vid cancer och vid reumatiska och neurologiska sjukdomar.

– När det gäller denna kategori är det ofta så att den behandlande läkaren hör av sig på grund av att patienten varit exponerad för covid-19 eller konstaterats smittad. Då kan personen komma in och få en infusion eller injektion av antikroppsbehandlingen polikliniskt, förklarar Anders Sönnerborg.

Den andra patientkategorin som i dag är aktuell för monoklonala antikroppar på Karolinska universitetssjukhuset är inneliggande, svårt sjuka covid-19-patienter med påvisad pågående virusförökning. Även här har studier visat att behandlingen kan göra skillnad.

Kan vara till nytta för fler

Men forskning tyder även på att också andra kategorier av patienter skulle kunna ha nytta av monoklonala antikroppar.

I den fas III-studie som förra veckan publicerades i New England journal of medicine studerade forskarna ett brett urval av nyligen covid-smittade personer med förhöjd risk för svår sjukdom. För att vara med i studien skulle personerna ha minst en riskfaktor. 58 procent hade fetma, 52 procent var 50 år eller äldre och 36 procent hade en hjärt-kärlsjukdom. Bara några få procent var kraftigt immunförsvagade.

Läkemedelsvärlden

Även i detta bredare urval av riskpatienter minskade antikroppskombinationen tydligt risken för allvarlig covid-19 och död. Man kan därmed fråga sig om fler patientgrupper i vårt land borde ha möjlighet att få denna behandling.

– Det pågår en nationell diskussion om detta. Med ökad tillgång skulle vi kunna överväga att behandla även andra patientgrupper med förhöjd risk, säger Anders Sönnerborg.

– En förutsättning är dock att det går att fånga upp dem tidigt i sjukdomsförloppet, medan viruset fortfarande förökar sig och behandlingen har effekt. I så fall måste vi ha en logistik för det.

Nationella diskussioner pågår

I sitt nationella vårdprogram för covid-19 skriver Svenska infektionsläkarföreningen att behandling med monoklonala antikroppar ”kan övervägas” tidigt i förloppet hos personer med hög risk för svår sjukdom. Som exempel nämns personer med uttalad immunsuppression. Enligt uppgifter till Läkemedelsvärlden finns dock nu en efterfrågan på tydligare rekommendationer och arbete med en uppdatering pågår.

Samtidigt pågår även upphandlingsdiskussioner som kan komma att öka den svenska tillgången på monoklonala antikroppar. Men, framhåller Anders Sönnerborg, även det pris som förhandlas fram kommer att ha betydelse för den framtida användningen. Beträffande priset kostar en behandling i exempelvis EU-landet Tyskland enligt medieuppgifter motsvarande drygt 18 000 kronor.

– Det är viktigt att vi även gör noggranna hälsoekonomiska bedömningar innan vi börjar använda monoklonala antikroppar i större skala.

Har bidragen lett till bättre läkemedelsrening?

År 2018 fick Naturvårdverket i uppdrag av regeringen att fördela bidrag till att genomföra åtgärder som förbättrar vattenmiljön. Pengarna ska bland annat användas till investeringar i avancerad teknik som renar vattnet från läkemedelsrester vid avloppsreningsverk. Hittills har 200 miljoner kronor delats ut till 57 projekt om läkemedelsrening runt om i landet. Men vilka konkreta resultat har det lett till? Och vad händer när satsningen är slut?

– Vi kan definitivt se att tidigare års bidrag har lett till att ett antal fullskaliga anläggningar har byggts. De har också lett till många förstudier, säger Maximilian Lüdtke, handläggare på Naturvårdsverket.

Reningsverk inte gjorda för läkemedelsrening

Trots att dagens reningsverk till viss del kan bryta ner läkemedel, släpps mängder av läkemedelsrester ut i miljön varje år. Enligt en studie från högskolan i Kristianstad 2018 läcker omkring 600 kilo läkemedel ut i vattendrag varje år – bara i Region Skåne.

Reningsverk är från början inte byggda för att kunna rensa ut dessa ämnen och för att undvika att läkemedelsrester kommer ut i våra sjöar och hav behöver verken byggas om med en ny avancerad reningsteknik. Men detta är kostsamt. Därför beslutade regeringen 2018 att kommuner, kommunala bolag eller kommunalförbund ska kunna söka bidrag för att installera den nya tekniken, och gav Naturvårdsverket i uppdrag att fördela pengarna.

Bidragen ska dels gå till förstudier, där kommunerna tar fram ett underlag för ett investeringsbeslut, dels till investeringsprojekt som omfattar hela processen ända fram till idrifttagning och utvärdering.

– Syftet med bidragen är att kommuner ska kunna bygga fullskaleanläggningar som kan rena vattnet från avloppsreningsverken. Men det handlar också om att få kunskap kring vilka tekniker som fungerar bäst och förståelse för när investeringarna är särskilt motiverade, säger Maximilian Lüdtke.

Bidragen för läkemedelsrening delas ut årligen och satsningen pågår fram till 2023. Hittills har satsningen lett till tre färdiga anläggningar, och beslut om att bygga ytterligare sex. Dessutom har bidrag delats ut till totalt 48 förstudier.

– Det är framförallt små kommuner hittills som gått vidare med faktiska byggprojekt, det handlar om nån enstaka procent av Sveriges invånare. Om däremot alla avloppsreningsverk som beviljats bidrag för förstudier går vidare med att bygga fullskaleanläggningar skulle det motsvara nära hälften av Sveriges invånare, säger Maximilian Lüdtke.

För tidigt att utvärdera miljöeffekter

De senaste åren har alltså flera nya anläggningar för läkemedelrening byggts, men det är ännu för tidigt att utvärdera vilka miljöeffekter de har haft.

– Vi kan se att de här nya teknikerna fungerar och att de tar bort betydande mängder läkemedel från vattnet. Men de projekt som finansierades och färdigställdes med bidrag från 2018 har precis kommit i drift så vi kan inte se hur de har påverkat miljön än. Vi har sådana studier på gång, men det kommer att dröja innan vi har resultat som visar svart på vitt vad de har gjort för skillnad, säger Maximilian Lüdtke.

Är ni nöjda med hur det har gått hittills?

– Det är klart att det kunde ha hänt mer, så är det ju alltid. Men samtidigt kan man inte säga det rakt av heller utan förståelse för att det kan krävas utredningar för att ta reda på om det är värt att satsa på en ombyggnation. Man vill ju inte ge massvis med pengar för att smälla upp fullskaleanläggningar utan att man kan se att det är motiverat och att kommunen är beredd att ta ansvar för den fortsatta driften. Vi är nöjda med att kommunerna får möjlighet att undersöka om de ser att det finns en anledning att installera avloppsreningsverk med de här fullskaliga teknikerna.

Så det är alltså inte alltid motiverat att ha den bästa tekniken?

– Nej. Det blir ju en gradvis stigande kostnad beroende på hur rent vatten man vill ha och där hamnar man ofta i avvägningar utifrån lokala förutsättningar. I vissa fall finns det vattendrag som är extra skyddsvärda och då kanske det är värt att rena till en mycket högre grad, än om utsläppet exempelvis är i en väldigt hårt trafikerat fartygsled där det redan finns en påverkan av andra saker. Då kanske det finns en annan grundläggande problematik som man behöver ta hand om först innan det spelar någon roll att reducera läkemedelsrester och andra föroreningar, i alla fall om man ser till lokal miljöpåverkan.

Ingen lagstiftning om läkemedelsrening

Naturvårdsverkets fokus har hittills framför allt legat på att fördela bidragen för att projekten ska kunna startas, men myndigheten har också börjat med en viss uppföljning där de finansierat projekt för att ta djur- och vattenprover i de fullskaleanläggningar som har startats upp.

– Inom de närmaste åren kommer vi troligtvis få i uppdrag av regeringen att göra större utredningar för att se vad resultatet faktiskt blev av de här investeringarna, både när det gäller miljöpåverkan och vad pengarna har lett till, säger Maximilian Lüdtke.

I dag finns ingen lagstiftning som reglerar hur mycket läkemedelsrester avloppsreningsverken får släppa ut. Det innebär att det upp till kommunerna själva att bestämma hur mycket de vill investera i reningen.

– Därför ser det väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Vissa kommuner vill tydligt miljöprofilera sig, har skyddsvärda naturområden eller vattendrag och är beredda att ta den kostnaden som krävs, medan andra kanske vill vara mer avvaktande och invänta lagstiftning och se hur det går för andra kommuner, säger Maximilian Lüdtke.

Anser du att det behövs mer regler inom området?

– Det är någonting som får utredas efter att den här satsningen är klar. Man får sätta sig ner och titta på hur många kommuner det var som verkligen drog nytta av de här pengarna, och om det är så att det har kommit ny kunskap om miljöbehovet som gör att det är värt att lagstifta om det här. Det är många faktorer som behöver vägas in för att kunna svara på den frågan.

Vad tror du kommer att hända när den här satsningen är slut?

– Det beror nog på vad som händer på forskningsfronten. Kommer det nya rön som visar att utsläpp av läkemedelsrester är ett större problem än vad man tidigare har trott då tror jag många kommuner kommer att se att det är en god investering att förbättra sin reningsteknik.

– Något som också skulle kunna vara en drivande faktor, utöver läkemedelsrening, är vattenbristen som kan inträffa under de torra månaderna i framför allt i södra Sverige. Den skulle kunna göra att kommunerna vill investera i en avancerad rening så att man kan använda renat avloppsvatten i stället för dricksvatten i industri eller för bevattning i exempelvis parker eller golfbanor.

Satsning i både Sverige och EU

I regeringens budget finns förslag om att skjuta till mer pengar till bidrag för att kunna installera fler avloppsreningsverk med teknik för avancerad läkemedelsrening. Även på EU-nivå finns det satsningar som syftar till att minska utsläpp generellt i både vatten och luft.

– Från EU:s håll finns en tydlig riktning om att bygga mycket av tillväxten de kommande åren på att förbättra miljön, så jag tror definitivt att frågan om avancerad rening kommer att vara ännu mer aktuell framöver, säger Maximilian Lüdtke och fortsätter:

– Det är dock viktigt att inse att det som kommer ut från avloppsreningsverken i mångt och mycket är en spegel av hur samhället fungerar. Rening vid utsläppsröret kan inte lösa hela problematiken med läkemedelsrester och andra föroreningar som kan spridas via avloppsreningsverk. Hela samhället behöver arbeta för att både minska användning och att kontinuerligt fasa ut eller ersätta de mest miljöskadliga ämnena.

Upptäckt som kan ge smärtläkemedel

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2021 tilldelas David Julius och Ardem Patapoutian för upptäckten av receptorer för temperatur och beröring. Det meddelade Nobelförsamlingens ordförande Thomas Perlman på en presskonferens under måndagsförmiddagen. Upptäckten är viktig för behandling av bland annat kronisk smärta.

– Pristagarna var väldigt glada och som jag förstod det också förvånade och lite chockade. Så det var väldigt kul att få ge dem denna nyhet, sa Thomas Perlmann på presskonferensen.

De två pristagarna får dela lika på årets prissumma som är tio miljoner kronor.

David Julius har i sin forskning använt kapsaicin, ett växtämne som finns i chilipeppar. Det framkallar känslan av hetta. Han använde det för att identifiera en sensor som kan registrera värme i hudens nervtrådar. Ardem Patapoutian har i sin forskning upptäckt en helt ny klass av sensorer som finns i både hudens nervändar och inre organ.

Genom dessa upptäckter kan vi förstå hur känslan av värme, hetta, kyla uppstår i vårt nervsystem och de förklarar en del av hur vi kan uppfatta omgivningen.

Nobelpriset 2021 kan leda till nya behandlingar

David Julius undersökte hur kapsaicin påverkar våra celler. För att ta reda på detta framställde han och hans medarbetare ett bibliotek med miljontals DNA-fragment. Dessa skulle motsvara gener som är aktiva i de nervceller som normalt reagerar på smärta, temperatur och andra känselstimuli. Till slut lyckades forskarna identifiera ett DNA-fragment som gjorde att de celler som hade behandlats med kapsaicin aktiverades. De upptäckte att detta DNA-fragment kodade för en jonkanal som fick namnet TRPV1.

Både David Julius och Ardem Patapoutian studerade också det kemiska ämnet mentol för att hitta en närbesläktad receptor, TRPM8, som i stället aktiveras av kyla.

Ardem Patapoutian ville även identifiera de receptorer som gör att våra celler kan reagera på mekaniskt tryck. I sin forskning hittade han och hans medarbetare en tidigare okänd jonkanal som fick namnet Piezo1. Senare upptäcktes ytterligare ett protein, Piezo2, som har ett nära släktskap med Piezo1. Vidare studier visade att båda dessa verkligen var jonkanaler som direkt aktiveras av tryck mot cellmembranet.

Grundläggande för vår överlevnad

TRP-kanalerna är centrala för vår förmåga att uppfatta temperatur och Piezo-kanalerna ger oss känslan av beröring och förmågan att känna positionen och rörelsen för våra kroppsdelar. De behövs även för fysiologiska processer som till exempel reglering av blodtryck, andning och röda blodkroppars volym.

– Årets Nobelpris handlar om hur våra sinnen låter oss uppfatta och tolka världen omkring oss vilket är grundläggande för vår överlevnad, sa Patrik Ernfors, medlem i Nobelkommittén, vid presskonferensen.

I fjol gick nobelpriset till Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras bidrag till upptäckten av hepatit C-viruset.

Viktig framgång för tablett mot covid-19

Det antivirala läkemedlet molnupiravir har i en fas III-studie visat ett så lovande resultat i behandlingen mot covid-19 att studien avbröts i förtid. Enligt studien, som har genomförts i flera länder däribland Sverige, minskade risken för sjukhusinläggning eller död med 50 procent för de som fått läkemedlet jämfört med de som hade fått placebo. Resultatet är ännu endast publicerat i ett pressmeddelande från företaget MSD.

Läkemedelsföretaget planerar nu för att ansöka om godkännande av läkemedlet hos regulatoriska myndigheter runtom i världen.

– Vi har sett fram emot att få tillgång till effektiv antiviral terapi mot covid-19 som kan ges oralt. Baserat på de positiva resultaten från Movee-out-studien är min bedömning att molnupiravir sannolikt kommer att bli ett viktigt behandlingsalternativ för vissa patienter med covid-19 både i Sverige och globalt, säger Magnus Gisslén, huvudprövare i den svenska delen av studien, i ett pressmeddelande.

Vill ansöka om godkännande av molnupiravir

Molnupiravir är ett antiviralt läkemedel som från början är utvecklat som behandling mot andra coronavirus och influensavirus. Även i tidigare under coronapandemin har läkemedlet visat sig vara även var effektivt  mot sars-cov-2.

En interimanalys av den nu aktuella studien visade att 7,3 procent av patienterna som hade fått molnupiravir hade antingen blivit inlagda på sjukhus eller avlidit efter 29 dagar. Motsvarande siffra i placebogruppen var 14,1 procent. Inga i gruppen som hade fått läkemedlet hade avlidit efter denna tid, jämfört med åtta dödsfall i den gruppen som hade fått placebo. Resultaten baseras på data från 775 patienter.

En oberoende säkerhetskommitté har tillsammans med den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA nu rekommenderat att studien ska stoppas i förtid med anledning av de positiva resultaten.

Studien, som kallas Move-out, var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie som har genomförts i flera länder, varav Sverige är ett. Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om den svenska delen av studien som genomfördes i Stockholm, Göteborg och Uppsala.

– Det skulle vara mycket värdefullt om det visar sig att molnupiravir har en god effekt mot covid-19. Det är också en beredskap inför framtida pandemier, sa Magnus Gisslén, som också är professor i infektionssjukdomar på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, till Läkemedelsvärlden då.

Mild eller måttlig covid-19

I studien har man testat molnupiravir i tablettform hos patienter med mild eller måttlig covid-19. Behandlingen påbörjandes inom fem dagar från första symptom. Läkemedlet har tidigare testats i en annan studie på sjukhusvårdade patienter som hade varit sjuka i covid-19 längre. Denna studie gick dock aldrig in i fas III eftersom läkemedlet inte visade någon tydlig effekt hos dem.

Alla patienter som ingick i Move-out-studien hade minst en riskfaktor för att bli allvarligt sjuka. Från början planerades att 1550 patienter med mild eller måttlig covid-19 skulle ingå i studien. Det primära effektmåttet var att jämföra läkemedlet med placebo och se hur stor andel i respektive grupp som blev allvarligt sjuka eller avled i covid-19 29 dagar efter att de inkluderades i studien.

”Vill förklara komplicerade frågor på ett enkelt sätt”

Under coronapandemin har Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, blivit känd för hela svenska folket. I sin roll som ”coronapedagog”, som hon själv kallar sig, tvekar hon inte att debattera de svåra frågorna på Twitter, och hon är ofta den som medierna hör av sig till när de behöver expertråd. Läkemedelsvärlden ringde upp och ställde fem frågor om hur hon ser på sin roll.

Du har ju tagit en framträdande roll som påverkare under pandemin, varför har du gjort det?

– Jag är förtjust i att undervisa och tycker om att förklara komplicerade frågor på ett enkelt sätt. Jag har sysslat mycket med pedagogik och tycker att det är intressant med folkbildning. Framför allt tycker jag om att förklara för människor som inte är i branschen och kanske inte har så mycket bakgrundskunskap som exempelvis läkare har. Och när det då kommer ett nytt otäckt virus som man inte förstår och man är rädd för att dö av vill jag vara en översättare av de svåra frågororna.

Tycker du att fler forskare borde göra samma sak?

– Alla får förstås göra vad de vill, men behovet är oändligt. Men det man ska veta är att det inte är så himla lätt att undervisa folk som inte har så mycket bakgrundskunskap. Du måste kunna frågorna ordentligt och bygga nerifrån. Dessutom måste du vara bra på att undervisa och ha ett intresse. Jag ägnar till exempel flera timmar varje dag till att kommunicera och interagera med folk på Twitter.

Vad är de vanligaste reaktionerna du brukar få från allmänheten?

– Det är i princip bara positiva kommentarer. Det är många som kommer fram på gatan och tackar och säger att jag förklarar så bra, och uttrycker mig begripligt och rakt utan krusiduller. Någon gång har någon påpekat att jag har sagt något tvärtemot vad WHO har gått ut med, och då har jag tänkt att det struntar väl jag i. Jag är ju ingen myndighet så jag kan säga vad jag vill.

– Sedan har jag medvetet hållit mig ifrån att bråka om olika åtgärder. Det är omöjligt att veta sådant i förhand och man försöker så gott man kan. Och självklart begås det fel, det gör det alltid i sådana här komplicerade frågor.

Vad är de viktigaste frågorna när det gäller pandemin just nu anser du?

– Det finns bara en och det är att få fler att vaccinera sig. I Sverige finns det flera grupper där vaccintäckningen är låg, vi kan till exempel inte ha personal inom äldrevården som inte är vaccinerade. Man kan inte tvinga någon att vaccinera sig, men man kan ta till andra åtgärder som arbetsgivare och till exempel påpeka och informera om hur viktigt det är.

– Det är också skrämmande med all falsk information som sprids som gör att folk tror att det är tusentals som har dött av vaccinet. Jag hade underskattat dessa propagandakampanjer från antivaxxare som finns i bland annat Ryssland, Kina och USA. Den problematiken måste man verkligen ta tag i.

Har du något personlig idé om vad du kan göra för att nå ut till ovaccinerade grupper?

– Ja, jag har tänkt att jag ska ut och svara på frågor om vaccin från allmänheten i Angered i Göteborg. Det är viktigt att nå ut på flera olika sätt och i olika kanaler. Man kan inte förvänta sig att alla bara ska logga in med bank-id och boka en vaccintid, utan man måste ha en aktiv kampanj.