Annons

Månads arkivering april 2020

Riskerna med hudmedlet Picato större än nyttan

Hudgelen Picato (ingenolmebutat) som använts för behandling av aktinisk keratos – ytliga hudförändringar hos framför allt äldre personer, drogs tillfälligt tillbaka från marknaden i januari.

Som Läkemedelsvärlden då rapporterade var anledningen bland annat en treårig uppföljningsstudie som visat att läkemedlet tycktes öka risken för hudcancer.

Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté, Prac, har därefter fortsatt att utvärdera läkemedlet och gått igenom alla tillgängliga data vad gäller risken för hudcancer.

Picato ökade cancerrisk

Resultat från en studie som jämfört Picato med ett annat läkemedel för behandling av aktinisk keratos, imiquimod, visade till exempel en ökad förekomst av hudcancer jämfört med de som behandlats med imiquimod. Man fann också att effekten inte höll över tid.

I och med den nu avslutade säkerhetsgranskningen fastslår Prac att risken med Picato är större än nyttan och konstaterar att det finns andra behandlingsalternativ för aktinisk keratos. Prac bekräftar därmed sin tidigare bedömning.

Drogs in av företaget

Strax efter att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA tillfälligtvis drog tillbaka Picato från marknaden i januari begärde bolaget bakom läkemedlet, Leo Laboratories, att marknadstillståndet skulle dras in. Läkemedlet finns med andra ord inte längre tillgängligt på den europeiska marknaden.

Patienter som använt Picato ska enligt Prac vara uppmärksamma på ovanliga hudförändringar och söka medicinsk rådgivning om sådana uppkommer. Förändringarna kan enligt Prac uppstå veckor till månader användning av läkemedlet.

För mer allmänna frågor om läkemedlet uppmanas patienter att vända sig till sin behandlande läkare eller en apotekare.

Inga oväntade risker med direkta orala koagulantia

Vården och patienterna bör fortsätta att använda direkta orala koagulantia på samma sätt som tidigare. Det beskedet kommer från EU:s läkemedelsmyndighet EMA efter en närmare analys av en studie som inledningsvis väckte farhågor om läkemedlens säkerhet.

Den aktuella observationsstudien omfattade, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, de direkta orala koagulantia Eliquis (apixaban), Pradaxa (dabigatran etexilat) och Xarelto (rivaroxaban). Dessa läkemedel förhindrar blodproppar bland annat hos patienter med hjärtrytmrubbningen icke-valvulärt förmaksflimmer.

Läkemedlen utövar sin effekt genom att direkt blockera en enstaka koagulationsfaktor i blodet. Detta skiljer direkta orala antikoagulantia från andra antikoagulantia som i stället har en indirekt påverkan på ett flertal av koagulationsfaktorerna.

Antikoagulantia jämfördes

I studien använde forskarna databaser i sex EU-länder och granskade fall där läkemedlen använts just vid denna typ av förmaksflimmer. De tre direkta orala antikoagulantia jämfördes med andra antikoagulantia, som warfarin.

Ökad blödningsrisk är en förväntad och välkänd biverkan av antikoagulantia. Men de första resultaten av studien antydde att det fanns oväntade skillnader i bldöningsrisk mellan direkta och andra antikoagulantia, till de direktas nackdel. Dessutom väckte resultaten misstankar om brister i vårdens följsamhet beträffande försiktighetsåtgärderna i produktinformationen.

EMA inledde därför en översyn för att se om det fanns behov av ytterligare åtgärder för att minska risken för blödningar orsakade av direkta antikoagulantia.

Översynen var ett samarbete mellan EMA:s expertkommitté för humanläkemedel, CHMP, och EMA:s säkerhetskommitté PRAC. Kommittéerna granskade resultaten av observationsstudien närmare och jämförde med data från andra liknande studier och övrig publicerad litteratur.

Falskt alarm

Översynen visade dock att mönstret av allvarliga blödningar hos patienter som tog Eliquis, Pradaxa och Xarelto i observationsstudien liknande mönstret i de kliniska prövningar som låg till grund för godkännandena av dessa läkemedel. Det syntes alltså ingen tidigare okänd riskökning. Vidare kom expertkommittéerna fram till att vården i klinisk praxis verkar följa de varningar och råd som finns om läkemedlen.

Slutsatsen blev att produktinformationen inte behöver ändras.

Studien bekräftade dock även tidigare kunskap om att patienter över 75 år har en större blödningsrisk än yngre vid användning av dessa läkemedel. EMA uppmanar därför tillverkarna av läkemedlen att undersöka om det skulle gå att ändra de rekommenderade doserna för äldre.

Sverige går med i WHO:s coronastudie

Covid-19-patienter på svenska universitetssjukhus kommer inom kort att erbjudas att medverka i en klinisk WHO-studie av antiviral behandling med terapierna remdesivir och hydroxyklorokin. Det är resultatet av beslutet att Sverige ska medverka i en världsomspännande klinisk studie som världshälsoorganisationen WHO startat.

Målet är att få fram behandlingar som kan underlätta tillfrisknande hos covid-19-patienter. Studien går under namnet Solidarity.

Hittills har över 90 länder anslutit. Studien är inriktad på att så snabbt som möjligt skaffa tillräckligt vetenskapligt underlag om effekt och säkerhet vid covid-19 för några redan befintliga läkemedel och experimentella substanser. Solidarity är en öppen, randomiserad och placebokontrollerad studie där fyra terapier jämförs med enbart standardbehandling. Bland dessa terapier finns remdesivir och hydroxyklorokin.

Testar remdesivir och hydroxyklorokin

Sverige påbörjade tidigt diskussioner med WHO om att medverka i studien, men ville för svenska patienter ha vissa förändringar av upplägget. Bland annat ville svenska läkare och forskare inte testa hiv-läkemedlet lopinavir/ritonavir mot covid-19 eftersom en studie redan visat på tveksam effekt. Denna behandling ingår i två av WHO-studiens armar och Sverige ville få undantag från dessa, som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Problemet har nu löst sig genom att Sverige krokat arm med Norge, som redan hade fått ett sådant undantag. Detta innebär att den svenska studien får fokuseras på remdesivir och hydroxyklorokin.

– Vi kommer att samarbeta med Norge, där studien redan startat. Norge blir vår mellanhand med WHO, förklarar Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionskliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Forskarna har nu ansökt hos Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten om tillstånd att starta den svenska delen av WHO-studien. De kliniska prövningarna ska ske vid de universitetskliniker i landet som vårdar covid-19-patienter.

– Vi tycker det är viktigt att så många centra som möjligt i Sverige kan vara med, säger Anders Sönnerborg.

De svenska sjukhuspatienter med covid-19 som tillfrågas och säger ja till att medverka kommer att randomiseras till en av tre behandlingar; behandling med den experimentella antivirala substansen remdesivir, behandling med hydroxyklorokin (används bland annat som malariaprofylax) respektive stödjande standardbehandling.

Studien har en så kallad adaptiv design. Det innebär att det inte finns någon gräns för hur många patienter Sverige får inkludera så länge studien genomförs på ett korrekt sätt.

Remdesivir testas redan i Sverige

När det gäller den ena av de två terapierna som ska testas i den svenska delen av WHO-studien pågår redan två andra kliniska studier i Sverige. Det handlar om läkemedelsföretaget Gilead sciences experimentella substans remdesivir. Den testas i två kliniska studier vid Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Lunds universitetssjukhus. I dessa studier har de första patienterna börjat få behandling under den gångna veckan.

Remdesivir ses av många just nu som ett av de mest lovande antivirala alternativen mot covid-19. Nyligen kom en rapport om 61 covid-19-patienter som fått remdesivir inom ett ”compassionate use”-program. Samtliga behövde extra syrgastillförsel innan behandlingen sattes in. Efter 18 dagar hade 68 procent av patienterna förbättrats, hälften hade lämnat sjukhuset och 13 procent hade dött.

Anders Sönnerborg framhåller att studien var icke-kontrollerad och att det inte går att dra några säkra slutsatser av den. Men han anser ändå att de publicerade data är tillräckligt intressanta för att fortsätta testa hypotesen att remdesivir har klinisk effekt mot covid-19.

– Därför är det också positivt att vi genom deltagande i WHO-studien nu får ytterligare en möjlighet för svenska patienter att testa remdesivir, säger han.

Tonar ned om klorokinfosfat

Anders Sönnerborg är ordförande i Referensgruppen för antiviral terapi, Rav, inom Svenska läkaresällskapet. Gruppen har nu publicerat en uppdaterad version av sin översikt över de experimentella behandlingsalternativen vid covid-19.

En förändring gentemot den tidigare versionen är att betydelsen av att sätta in klorokinläkemedel hos covid-19-patienter har tonats ned. Översikten nämner visserligen lovande data från över 100 patienter i Kina, men påpekar samtidigt att de positiva resultaten i en annan, fransk, studie av klorokinfosfat har blivit starkt ifrågasatta.

– Den franska studien är inte trovärdig. Det innebär att det inte har tillkommit några nya data när det gäller den eventuella effekten av klorokin den senaste tiden. Detta tillsammans med läkemedelsmyndigheternas oro för en okontrollerad användning av klorokinfosfat och hydroxyklorokin har påverkat vår hållning, säger Anders Sönnerborg.

Han syftar på den plötsliga ökning av förskrivningen av  de två klorokinläkemedlen under coronapandemin som gjort att Läkemedelsverket begränsat förskrivningsrätten. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA rekommenderar också att dessa två läkemedlen används mot covid-19 enbart inom kliniska studier. Och det är den linjen som Rav nu följer.

– Det är i nuläget rimligt att begränsa användningen av dessa läkemedel till kliniska studier och hydroxyklorokin kommer i Sverige alltså att ges till patienter inom ramen för WHO-studien.

En annan möjlighet som för närvarande prövas i en klinisk studie vid Danderyds sjukhus är att behandla covid-19-patienter med blodplasma från coronasjuka som tillfrisknat. Idén är att plasma från personer som övervunnit infektionen innehåller immunsubstanser som kan hjälpa den sjukes immunförsvar på traven.

– Den studien är påbörjad och kan expanderas om den fungerar bra, säger Anders Sönnerborg.

Immunologiska behandlingar

Sjukdomsutvecklingen vid covid-19 innehåller flera faser. En vanlig hypotes är att antivirala behandlingar gör störst nytta om de sätts in tidigt i sjukdomsförloppet. Nu riktar också forskare allt mer intresse mot senare covid-19-faser och behandlingar som lämpar sig då.

En fruktad komplikation av covid-19 är den överdrivna reaktion i immunförsvaret, kallad cytokinstorm, som kan uppstå senare i förloppet. Denna okontrollerade immunreaktion kan orsaka organsvikt och är livshotande.

För att motverka cytokinstormen prövas olika immunologiska behandlingar i mindre studier runt om i världen. Bland dessa behandlingar finns antikroppar som är godkända för behandling av reumatiska tillstånd. Även i Sverige ska en sådan studie genomföras. Interleukin-6-hämmaren tocilizumab och interleukin-1-hämmaren anakindra ska båda jämföras med standardbehandling för att motverka cytokinstorm vid covid-19.

En annan studie av behandling för att motverka cytokinstorm planeras, som Läkemedelsvärlden berättat, av läkemedelsföretaget Astrazeneca. Efter positiva resultat av en pilotstudie vill bolaget göra en större studie av det godkända blodcancerläkemedlet acalabrutinib mot svår covid-19.

– Det verkar vara en intressant studie och vi har från svensk sida uttryckt vårt intresse för att delta, säger Anders Sönnerborg.

Ytterligare en behandlingsväg för att motverka cytokinstormen skulle kunna vara behandling med så kallade mesenkymala stamceller. Sådana stamceller kan tas från benmärg, navelsträngar och moderkakor och har i annan forskning visats kunna ha immunologiska effekter.

När det gäller covid-19 finns i världen hittills bara en mycket liten studie med sju patienter, men fler planeras. Och även i Sverige finns planer på att pröva sådan cellterapi vid covid-19. En nackdel är att endast ett fåtal patienter skulle kunna få tillgång till sådan behandling om den visar sig ha effekt.

– Det är väldigt experimentellt. Men möjligheterna är ändå intressanta och vi har inlett diskussioner med myndigheterna om en sådan studie som vi tror kan ge värdefull ny kunskap.

De blir corona-rådgivare åt Folkhälsomyndigheten

En nyinrättad referensgrupp ska bistå Folkhälsomyndigheten med råd i arbetet med den pågående covid-19-pandemin, meddelar myndigheten på sin hemsida. Referensgruppen består av sex personer med expertkompetens inom smittskydd, mikrobiologi och virologi och utgörs av:

Tomas Bergström, professor klinisk mikrobiologi, Blenda Böttiger, specialist i klinisk virologi, överläkare, Hans Fredlund, docent och före detta smittskyddsläkare, Anders Lindberg, före detta smittskyddsläkare, Magnus Lindh, professor i klinisk virologi samt Anders Sönnerborg, professor klinisk virologi.

Anders Sönnerborg är också ordförande i Svenska läkaresällskapets referensgrupp för antiviral terapi och arbetar bland annat med kliniska studier av olika läkemedel och behandlingar för covid-19.

Beslut om vilka som ska ingå i referensgruppen har fattats av Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Referensgruppen ska inte vara med och fatta några formella beslut utan har endast en rådgivande funktion, meddelar Folkhälsomyndigheten.

Veterinärer ombeds minska användningen av propofol

Användningen av sömnmedlet propofol har ökat drastiskt i samband med corona-pandemin, som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare. Läkemedlet används inom intensivvården och bland annat för att söva patienter med covid-19 som behöver respiratorvård.

På grund av den ökade efterfrågan är dock tillgången begränsad och i bland annat region Stockholm har man larmat om en nära förestående brist.

Annat än propofol till djur

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har Läkemedelsverket gett klartecken till att propofol, som även finns godkänt för användning på djur (då med namnet Propovet), kan användas för sövning av människor vid behov.

Läkemedelsverket går nu också ut med en uppmaning till veterinärer att begränsa användningen av propfol till djur för att tillgängliggöra läkemedlet till patienter som behöver intensivvård. Veterinärer ombeds att i stället överväga andra alternativ.

Läkemedelsverket skriver också att man tillfälligtvis kan begränsa veterinärers förskrivningsrätt av propofol ”om det bedöms nödvändigt ur folkhälsosynpunkt”. Några sådana beslut har dock inte fattats ännu.

VR stärker virusforskning på kort och lång sikt

Vetenskapsrådet stärker virusforskning på flera nivåer, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, får Vetenskapsrådet 100 miljoner kronor extra i vårbudgeten för att stödja forskning om covid-19. Här handlar det om att snabbt kunna ge extra stöd till forskning som kan stoppa utbrottet av covid-19 och förhindra framtida pandemiutbrott.

Stöder coronarelaterade initiativ

– I det kortsiktiga perspektivet handlar det om att stödja påbörjade eller planerade aktiviteter som är direkt inriktade på att stoppa covid-19-pandemin. Det gäller till exempel svenskt deltagande i den stora kliniska studie som drivs av WHO med syfte att testa ett antal antivirala läkemedel på patienter som vårdas för covid-19, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.

– Vi ser också behov av att stödja projekt på europeisk nivå som rör öppen tillgång till forskningsdata om covid-19. För att stärka det internationella kunskapsutbytet har vi en dialog med flera länder om bilaterala samarbeten relaterat till pandemin. Vetenskapsrådet planerar också för särskilda utlysningar som svarar upp mot de utmaningar vi nu ser.

Och mer till basal virusforskning

Men Vetenskapsrådet vill även stärka den grundläggande virusforskningen. På detta kommer myndigheten därför att satsa ytterligare 100 miljoner kronor under åren 2020-2024.

En första utlysning planeras öppna redan till sommaren. Utlysningen är inriktad på basal virologisk forskning och grundläggande sjukdomsmekanismer som förorsakas av virus.

– För att öka kunskapen om virus i syfte att rusta oss bättre inför kommande pandemier gör vi en långsiktig satsning med målet att bygga upp en ökad kunskapsbas och att säkra kompetensförsörjning av framtidens forskningsledare, säger Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Som underlag för kommande utlysningar kartlägger Vetenskapsrådet nu pågående forskning. Myndigheten för även diskussioner med forskarsamhället om vilka områden som bör prioriteras.

”Jag är ledsen, arg och väldigt besviken”

Anoroc blir corona baklänges och är namnet på en produkt som tills nyligen såldes på nätet som ett kosttillskott som kunde bota covid-19. Efter ingripande från Läkemedelsverket upphörde försäljningen för några veckor sedan.

Webbshopen försvann då från webbplatsen som även har bytt namn. På webbplatsen beskrivs Anoroc fortfarande som en läkemedelskandidat för corona, men det går inte längre att beställa en 14-dagarskur för 399 kronor.

Sägs stå bakom Anoroc

Enligt informationen på webbplatsen står flera svenska läkare, forskare och experter bakom produkten. En av dem är läkaren och tidigare vd:n för Sveriges läkarförbund, Anders Milton. En annan är Per Berglund, grundare av Nordiska kreditmarknadsbolaget. Dessa två utgör styrelsen i bolaget som utvecklar preparatet.

Fram till torsdagsmorgonen fanns även Johan Brun, läkare och senior vetenskaplig rådgivare hos Läkemedelsindustriföreningen, Lif, med i webbplatsens presentation av gruppen bakom preparatet. Ett preparat som webbplatsen tidigare alltså marknadsförde i strid mot läkemedelslagstiftningen.

– Jag är ledsen och arg och känner mig utnyttjad, säger Johan Brun till Läkemedelsvärlden.

Han försäkrar att han varken står bakom produkten eller marknadsföringen av den.

–  Jag kände inte alls till att preparatet såldes på nätet och kommer att kräva att mitt namn omedelbart tas bort.

Johan Brun hoppas att det som hänt inte ska påverka förtroendet för honom som Lif:s sakkunnige när det gäller bland annat global omvärldsbevakning av läkemedelsforskningen just kring covid-19.

Söker intressenter

Preparatet Anoroc är ett bakteriekultur som på kemisk väg har kopplats till zink. Upphovsman är kemisten Johan de Faire, tidigare bland annat produktions- och utvecklingschef på läkemedelsbolaget Pharmacia.

Hans idé är att bakteriekulturen ska hjälpa till att transportera zink in i kroppens celler. Några få tidigare studier i provrör och hos djur tyder nämligen på att zink kan hindra virusinfekterade celler att dela sig. Och om det stämmer även hos människor och även när det gäller det nya coronaviruset så skulle behandlingen kunna minska virusbördan hos smittade.

Företaget söker intressenter som vill medverka i den fortsatta utvecklingen och skickade i det sammanhanget ut ett pressmeddelande 3 april. Johan Bruns namn fanns med även där, som en av dem som arbetar med satsningen.

Han förklarar dock att detta inte stämmer och att hans namn togs med utan att han blivit tillfrågad.

Inga ekonomiska kopplingar

– Jag är bekant med en av personerna som arbetar med produkten och blev kontaktad om att svara på frågor om hur de borde designa en klinisk studie. Det gjorde jag också eftersom det är sådant jag tidigare arbetat med. Men det var helt oavlönat, jag har inga ekonomiska kopplingar till bolaget eller produkten, säger Johan Brun.

Varför ställde du överhuvudtaget upp med rådgivning?

– Det berodde på den personliga bekantskapen samt att de trots allt har en möjlig teoretisk förklaring till hur preparatet skulle kunna tänkas verka. Men jag har inte på något sätt tagit ställning till värdet av produkten. Det hade varit bättre om jag avstått.

Tidningen Expressen skrev på onsdagen om fallet med den stoppade försäljningen av Anoroc. Lif:s vd Anders Blanck meddelade sedan i en kommentar på torsdagen att Johan Brun har hans fortsatta förtroende. Johan Brun ska tidigare ha informerat om att han utan ersättning gett råd till det aktuella företaget och detta är, enligt Anders Blanck inte i intressekonflikt med Bruns tjänst på Lif.

Uppger att inget såldes

Anders Milton, styrelseledamot i bolaget bakom Anoroc, har ingen kommentar till Johan Bruns uttalande om att han känner sig utnyttjad. Anders Milton medger att den nu stoppade webbförsäljningen av preparatet som en coronakur var ett misstag. Han uppger dock att den gjordes av andra inom bolagets verksamhet utan hans vetskap.

– Några var överambitiösa och tänkte inte på vilka bestämmelser som gäller. Ärligt talat vet ju ingen om preparatet fungerar och då får man så klart inte påstå att det gör det, säger han.

Men borde inte du som känner till reglerna ha haft bättre koll på bolagets hemsida?

– Det hade jag i alla fall inte, svarar Anders Milton.

Enligt honom skedde aldrig någon försäljning från den numer stängda webbshopen och bolaget ska alltså inte ha tjänat några pengar på den olagliga marknadsföringen.

Läkemedelsverket prioriterar coronatillsyn

Martin Burman är tillsynsutredare på Läkemedelsverket och arbetade med det aktuella ärendet.

– Bolaget påstod i praktiken att produkten hade läkemedelseffekt mot covid-19. Sådana påståenden får man inte göra utan studier som bevisar säkerhet och effekt samt ett godkännande av läkemedlet, säger han.

– I och med att försäljningen stoppades när vi tog kontakt gick vi dock inte vidare med ärendet.

Martin Burman berättar att Läkemedelsverket nu har intensifierat sin tillsyn när det gäller produkter som olagligt marknadsförs som coronakurer. Det gäller såväl medicintekniska produkter som preparat som säljs med läkemedelsargument. Myndigheten har bland annat förbjudit flera självtester för covid-19.

– Det finns en uppsjö av produkter som marknadsförs mot coronaviruset. Säkert både av företag som verkligen tror att de har något som kan hjälpa, och av personer som tar chansen att försöka tjäna pengar på den svåra situationen, säger han.

– Det är allvarligt om människor köper sådana produkter i tron att de fungerar. Det kan bland annat leda till att man dröjer med att söka sjukhusvård vid symtom och kanske sprider smittan vidare. Eftersom just coronarelaterade ärenden kan ha så stor samhällspåverkan så prioriterar vi dem nu i vår tillsyn och vi har även ett nära samarbete kring detta med Konsumentverket och Livsmedelsverket.

Nya forskningspengar i vårändringsbudgeten

0

Finansminister Magdalena Andersson lade på onsdagen fram vårändringsbudgeten och regeringens ekonomiska vårproposition.

I vårändringsbudgeten finns bland annat ett extra anslag på 100 miljoner kronor till Vetenskapsrådet. Syftet är att snabbt kunna ge ökat stöd till svensk forskning som kan hjälpa till att stoppa covid-19 eller förhindra liknande pandemier i framtiden. Vetenskapsrådet efterlyste också nyligen en sådan satsning.

“Med anledning av utbrottet av det nya coronaviruset är forskning och innovation inom exempelvis nya läkemedel, diagnostiska tester, virusspridning och vaccin högt prioriterat. Sverige har många forskargrupper som, i samverkan med relevanta aktörer, bedriver forskning av hög kvalitet inom området och som skulle kunna bidra till att öka kunskapen”, skriver regeringen i vårändringsbudgeten.

Samtidigt minskar regeringen anslaget till Vetenskapsrådet med tio miljoner kronor för avgifter till internationella organisationer. Detta med argumentet att den svaga svenska kronan minskar de faktiska kostnaderna. Nettoökningen för Vetenskapsrådet blir alltså 90 miljoner kronor.

Extra miljarder till vård och omsorg

Vidare ökar regeringen anslaget för bidraget till hälsa och sjukvård med drygt 1,9 miljarder kronor. Staten ska använda pengarna till att stödja regionerna och kommunerna i arbetet mot det pågående utbrottet av covid-19.

Regeringen framhåller att regioner och kommuner är i ett ansträngt läge och har stora merkostnader på grund av coronautbrottet. Det gäller bland annat kostnader för vård- och omsorgspersonal, information, utökad bemanning av 1177 Vårdguiden, laboratorieanalyser, skyddsutrustning och smittskyddsåtgärder.

Stärkt vaccinberedskap

Även anslaget till insatser för vaccinberedskap ska ökas, föreslår regeringen. Det handlar inte om coronautbrottet utan om ett tidigare uppdrag till Folkhälsomyndigheten att se till att det finns vaccin till hela befolkningen vid en influensapandemi. Det innebär att staten har avtal med en eller flera vaccintillverkare som garanterar vaccinleveranser till Sverige vid en influensapandemi.

Eftersom både befolkningen och avtalskostnaderna ökat behövs ett större anslag än tidigare beräknar, skriver regeringen och föreslår 32 miljoner extra till vaccinberedskapen.

Ytterligare en förändring i vårändringsbudgeten gentemot tidigare är ett tillskott på 359 miljoner kronor till kostnaderna för läkemedelsförmånen. Tidigare budgeterades denna kostnad till 29,6 miljarder kronor, men kostnaderna för läkemedel har gått upp mer än beräknat.

Fälls för påstående om ”osannolika” interaktioner

Palexia Depot (tapentadol) är en opioid för behandling av svår kronisk smärta hos vuxna. Informationsgranskningsnämnden, IGN, riktar nu kritik mot företaget Grunenthal Sweden AB som marknadsför läkemedlet.

Kritiken handlar om två påståenden i en produktfolder. I foldern hävdar företaget bland annat att ”Kliniskt relevanta interaktioner är osannolika”. Men IGN invänder i sin granskning av reklamen att produktresumén för Palexia depot faktiskt tar upp en rad interaktioner med andra läkemedel som kan leda till allvarliga bieffekter.

Därför står påståendet i reklamfoldern i direkt strid med uppgifterna i produktresumén och är därmed en överträdelse av det etiska regelverket, menar IGN. Detta skriver läkemedelsföretaget i sitt yttrande att det ”kan se” och utlovar förändrade formuleringar.

Bestrider anmärkning om biverkningar

IGN:s andra anmärkning mot foldern bestrider Grunenthal Sweden AB däremot. Den anmärkningen handlar om påståendet att Palexia depot har ”signifikant lägre GI-biverkningar” än ett annat, namngivet smärtlindrande läkemedel.

IGN framhåller att detta påstående saknar stöd i produktresumén och därmed strider mot regelverket. Företaget svarar att påståendet grundar sig på pivotala studier som var grund för registreringen och är information som vården behöver.

IGN håller dock fast vid sin bedömning och fäller marknadsföringen även på denna punkt. Läkemedelsföretaget ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Desinformation om coronasmittan ökar

Medveten desinformation om covid-19 liksom oavsiktligt spridande av felaktiga uppgifter är ett växande problem som kräver många olika åtgärder. Det framhåller forskare vid Reuters institute for the study of journalism, Oxford university. Forskarna har  analyserat hur faktaläget på nätet har utvecklats sedan coronapandemin började.

Resultatet av sin kartläggning och analys redovisar de i faktabladet Types, sources, and claims of covid-19 misinformation.

Desinformation om covid-19 brant uppåt

Forskarna har utgått från material som den ideella faktakoll-organisationen First draft news samlade in under januari-mars 2020. Insamlingen skedde med hjälp av två internationella nätverk som arbetar med faktakollar på internet. Antalet felaktigheter som spreds på nätet steg brant från slutet av februari.

Av totalt närmare 3 000 artiklar, medieinlägg och andra publiceringar med felaktig information gjorde forskarna ett slumpmässigt urval som de analyserade. Urvalet innehöll 225 engelskspråkiga publiceringar med desinformation om covid-19.

Handlar ofta om myndigheter

Det finns exempel på att mindre nogräknade personer tar chansen att lura på andra verkningslösa kurer och hjälpmedel mot covid-19. Men i forskarnas urval utgjorde den typen av felaktiga påståenden i vinstsyfte endast tre procent.

Den största andelen utgjorde i stället olika typer av desinformation om myndigheter och deras agerande. Hela 39 procent av påståendena i materialet hade sådant innehåll. Vanliga måltavlor för sådana felaktigheter var till exempel världshälsoorganisationen WHO och FN.

Den näst vanligaste typen av felaktig information var den som handlade om hur coronasmittan spreds i olika samhällen. Bland dessa fanns bland annat obekräftade påståenden om att ett visst geografiskt område haft sitt första coronafall till försök att skylla smittspridningen på olika etniska grupper.

Kändisar en vanlig källa

Forskarna konstaterar även att helt påhittade påståenden var relativt ovanliga. De hittade heller inga exempel på AI-skapad desinformation med automatiserade verktyg.

Det vanligaste var i stället missledande innehåll som blandade korrekta fakta och felaktigheter. Ett inlägg som fick stor spridning innehöll exempelvis en blandning av korrekta och inkorrekta medicinska råd om att skydda sig mot viruset. Råd om handtvätt blandades med ett påstående om att viruset är så värmekänsligt att det inte tål solvärme.

När forskarna undersökte vilken typ av källor som desinformation ursprungligen kom från, hittade de inga entydiga svar. Den allra största andelen av de felaktiga påståendena kom visserligen från företrädare för allmänheten. Och några av dessa felaktigheter engagerade också många användare i sociala medier som kommenterade, gillade och skickade informationen vidare. Detta gällde till exempel ett påstående om att bastubad och hårtorkar var effektiva hjälpmedel för att förebygga covid-19.

Men så mycket som en femtedel av den felaktiga informationen i urvalet kom från politiker på hög nivå, kändisar eller andra framstående offentliga personer. Och desinformation med sådant ursprung fick mycket stor spridning. I analysen nämner forskarna USA:s president Donald Trump som exempel på personer i hög ställning som gjort felaktiga uttalanden om coronaviruset som fått brett genomslag i sociala medier.

Stora skillnader mellan sociala medier

När faktakoll-organisationer hittar felaktigheter i sociala medier brukar de kontakta företagen bakom och rapportera det felaktiga innehållet. Så skedde också när det gällde covid-19-materialet.

Men det fanns stora skillnader mellan de olika sociala medieföretagens reaktioner på dessa rapporter, konstaterar forskarna. På twitter blev 59 procent av felaktigheterna kvar utan någon särskild varningstext trots faktakollarnas påpekanden. Youtube och Facebook tog bort betydligt fler felaktigheter och hade endast kvar 27 respektive 24 procent.

Forskarna framhåller att den stora bredden i den livaktiga desinformationen under coronapandemin gör att det inte finns någon patentlösning på problemet. I stället krävs en ökad medvetenhet och uthålligt faktakollande hos bland andra oberoende nyhetsmedier, myndigheter och de särskilda faktakoll-nätverk som växer fram på olika håll i världen. Målet är, menar de, att hjälpa allmänheten att förstå och navigera genom pandemin.

Astrazeneca testar cancer-läkemedel mot covid-19

Läkemedelsbolaget Astrazeneca kommer att starta en randomiserad global klinisk studie av cancerläkemedlet Calquence, acalabrutinib, hos svårt sjuka coronapatienter. Målsättningen är att undersöka om acalabrutinib kan motverka den överdrivna och livshotande immunreaktionen som kan uppstå vid svår covid-19. Detta meddelar bolaget i ett pressmeddelande.

Immunförsvaret överreagerar

Även om majoriteten av alla med covid-19 får symtom som går att klara med egenvård, får några så besvärliga symtom att de behöver sjukhusvård. Hos sjukhuspatienterna är lunginflammation ett framträdande symtom. Vissa patienter försämras snabbt och svåra lungskador kan uppstå akut och kraftigt försämra andningsfunktionen. Detta tillstånd kallas ARDS, acute respiratory distress syndrome, och är kopplat till en hög dödlighet.

Enligt en dominerande forskningshypotes är det en cytokinstorm, en virusorsakad överreaktion från immunförsvaret, som leder fram till ARDS. Olika immunceller i lungorna överreagerar då och startar en skadlig kedjereaktion som kan sprida sig till flera organ och orsaka multipel organsvikt.

Calquence mot cytokinstormen

Att motverka cytokinstorm vid covid-19 är därför ett av huvudspåren i den pågående kliniska forskningen. Ett flertal olika befintliga läkemedel och läkemedelskandidater testas enligt detta syfte, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat.

Ett av dessa läkemedel är Astrazenecas acalabrutinib, en selektiv BTK-hämmare som blockerar enzymet Brutons tyrosinkinas. Det är sedan tidigare godkänt i USA som behandling av vuxna med blodcancern kronisk lymfatisk leukemi och som andra linjens behandling mot mantelcellslymfom.

Under den snabbt växande coronaepidemin i USA har federala National cancer institute, NCI, prövat att ge acalabrutinib till ett litet antal allvarligt sjuka covid-19-patienter vid bland annat Walter Reed army medical center. Några av patienterna tycktes ha en god effekt av behandlingen.

Detta plus allt starkare vetenskapliga bevis för att Brutons tyrosinkinas-signalering är en viktig mekanism vid en cytokinstorm, har fått Astrazeneca att fatta beslut om studien. Studien, kallad Calavi, ska utvärdera effekt och säkerhet av att lägga till acalabrutinib till standardbehandlingen hos sjukhuspatienter med covid-19.

Två delstudier

Den nya studien ska genomföras vid flera sjukhus runt om i världen. Studien har två delar. I den första ska covid-19-patienter som andas själva och inte får intensivvård randomiseras till att antingen få enbart standardbehandling eller standardbehandling med tillägg av acalabrutinib.

I den andra delen ska tillägg av acalabrutinib utvärderas hos intensivvårdade patienter med svårare andningssymtom. I båda delstudierna är död eller behov av andningshjälp de primära måtten.

Ytterligare ett självtest för covid-19 förbjuds

0

Ett självtest för covid-19 som marknadsförts till svenska konsumenter via sajten lifelab.se har belagts med marknadsförbud, meddelar Läkemedelsverket.

Testet, som är en medicinteknisk produkt, bedöms enligt myndigheten inte uppfylla gällande regler och krav i det medicintekniska regelverket.

Självtest måste granskas

Alla medicintekniska produkter måste vara CE-märkta. Självtester måste också vara granskade av ett anmält organ, det vill säga ett oberoende granskningsföretag. Granskningen ska garantera att konstruktionen, användbarheten och lämpligheten håller vad den lovar.

Försäljare och tillverkarna av det nu stoppade självtestet har enligt Läkemedelsverket inte kunnat visa att en sådan granskning gjorts. Man har därmed inte kunnat visa att produkten är säker och ger tillförlitliga resultat.

Marknadsförbudet gällande självtesterna som marknadsförts via sajten lifelab.se är kopplat till ett vite om 10 000 kronor.

För en tid sedan förbjöd Läkemedelsverket två andra självtester för covid-19, något som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

ECDC: För tidigt lyfta begränsningar i Europa

0

Invånarna och beslutsfattarna i Europa måste uthålligt fortsätta med fysisk distansering och andra åtgärder som bromsar spridningen av det nya coronaviruset. Den uppmaningen kommer från ECDC, EU:s smittskyddsmyndighet med säte i Stockholm.

Fortsatt hög spridning i Europa

Myndigheten har publicerat en uppdaterad riskanalys av coronaläget i EU-länderna och Storbritannien. ECDC konstaterar i rapporten att några få länder – främst Italien och Österrike – nu börjat se en minskning av antalet nya covid-19-fall och dödsfall på grund av covid-19. Men framhåller att detta ska tolkas med försiktighet eftersom många länder nu bara testar allvarligt sjuka personer eller (som i Sverige) huvudsakligen de som läggs in på sjukhus.

Som helhet finns det, förklarar ECDC, inga tecken på att coronaepidemin i Europa har nått sin topp ännu. Tvärtom så fortsätter antalet nya fall och dödsfall att öka i de flesta länder.

Manar till uthållighet

Alla länder har infört en rad olika begränsningar i samhället för att minska de fysiska kontakterna mellan människor och därmed smittspridningen. Det handlar som bekant bland annat om förbud mot stora allmänna sammankomster, besöksförbud på äldreboenden, skolstängningar, utegångsförbud, rekommendationer om fysisk distansering (två meters avstånd till andra personer), karantänsregler och reserestriktioner.

I Sverige har bland annat regeringen, som Läkemedelsvärlden rapporterat, fått bemyndigande att med kort varsel exempelvis stänga köpcentra och färjehamnar om det krävs för att bromsa smittan. I övrigt har regeringen och Folkhälsomyndigheten infört en rad tvingande eller mer frivilliga åtgärder steg för steg.

ECDC konstaterar att ländernas åtgärder bromsar smittspridningen, men oroas av att en del länder nu börjar diskutera att släppa på sina restriktioner och öppna upp samhällena igen. Allt för att dämpa de ekonomiska skador som nedstängningarna orsakar. Bland annat från Norge, Danmark och Österrike kommer sådana signaler, enligt finska Yle.

ECDC skriver att det inte finns något som tyder på att någon befolkning i Europa ännu nått någon skyddande flockimmunitet. Om länder tar bort åtgärder för snabbt kan därför smittspridningen ta fart igen. ECDC framhåller att det ännu inte är dags att börja lyfta samhällsåtgärderna och att vi måste fortsätta att hålla på den fysiska distanseringen.

Minst några månader till

Så länge vi inte har något vaccin mot covid-19 behöver vi fortsätta med åtgärder som skapar fysisk distansering ”i minst några månader”, skriver myndigheten. Och när länder börjar ta bort sina åtgärder bör det ske på ett planerat sätt och i samarbete med andra länder.

– I nuvarande situation kan vi förvänta oss fortsatt spridning av viruset. Det är fortfarande för tidigt att plötsligt lyfta alla samhällsbegränsningar och åtgärder för fysisk distansering. Även om dessa strikta åtgärder kan ha en negativ påverkan ekonomiskt och socialt, säger ECDC-chefen Andrea Amon.

– Det är nödvändigt med solidaritet och koordination mellan medlemsstaterna när det gäller att lyfta åtgärder för att minimera risken att infektionen ”spiller över” mellan länder. Vi måste behålla ett starkt fokus på strategier för testning och epidemiologisk övervakning samt på fysisk distansering, förstärkning av sjukvården och information till allmänheten.

När det gäller de svenska åtgärderna för att bromsa smittspridningen är ingen nedtrappning för närvarande aktuell. De allmänna råd om bland annat fysisk distansering som Folkhälsomyndigheten nyligen utfärdade gäller till 31 december i år.

Skiftande bild

I hela världen har över 1,3 miljoner covid-19-fall och drygt 74 000 dödsfall rapporterats sedan sista december 2019. Pandemin har flyttat sin tyngdpunkt från Asien till Europa och USA. Under de två veckorna sedan ECDC:s senaste analys 25 mars fram till och med 7 april har 377 624 nya fall rapporterats I EU och Storbritannien. Under samma period dog 35 931 personer av covid-19 i Europa. USA rapporterade under dessa veckor 312 965 fall och 10 188 dödsfall.

I Europa skiftar den rapporterade smittspridningens omfattning samtidigt mycket från land till land. De länder som har haft flest nya coronafall sedan 25 mars är Spanien (95 359 fall), Tyskland (67 671), Italien (63 371) och Frankrike (52 088).

I Sverige har hittills (8 april) 8 419 fall av covid-19-smitta konstaterats och 687 personer har avlidit till följd av virusinfektionen.

Även inom länder finns stora skillnader mellan tät- och glesbefolkade regioner, konstaterar ECDC. Här nämns bland andra Stockholmsområdet, Madrid och italienska Lombardiet som exempel på tätbefolkade områden med betydligt större smittspridning än resten av respektive land.

Nytt RA-läkemedel in i nationell rekommendation

Jak-hämmarna är en av de nyare grupperna av läkemedel mot reumatoid artrit, RA (ledgångsreumatism). De är små syntetiska molekyler riktade mot proteinet januskinas. Detta protein spelar en viktig roll i inflammationsmekanismen vid RA. Den kroniska ledinflammationen orsakar smärta, trötthet och stelhet och kan utan behandling på sikt ge skador på rörelseapparaten.

Reumatoid artrit får fler alternativ

Jak-hämmarna har tillkommit i terapiarsenalen på senare år. De var välkomna eftersom det behövs en variation av behandlingsmöjligheter då behandlingssvaren på de olika behandlingarna skiljer sig från patient till patient.

De två första jak-hämmarna som introducerades i Sverige var Olumiant (baricitinib) och Xeljanz (tofacitinib). I slutet av förra året godkände EU-kommissionen även jak-hämmaren Rinvoq (upadacitinib) för behandling av reumatoid artrit. Och nu har de svenska regionernas gemensamma organ för ordnat nationellt införande av nya terapier, NT-rådet, sagt sitt om nykomlingen.

Samtidigt tar NT-rådet i sin uppdaterade rekommendation ett helhetsgrepp på jak-hämmarna och förändrar sin rekommendation om deras plats i behandlingen av RA.

Prioriterar tnf-hämmare

Det nya är att NT-rådet rekommenderar regionerna att i första hand välja en annan typ av RA-läkemedel – tnf-hämmare – och sätta in jak-hämmare i andra hand.

Bakgrunden är att jak-hämmarnas effekt vid reumatoid artrit anses jämförbar med effekten av de något äldre tnf-hämmarna (till exempel Enbrel med den aktiva substansen etanercept). Och eftersom tnf-hämmarna är äldre har deras prisbild förändrats. De har numer flera biosimilarer och behandlingskostnaderna har sjunkit.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har därför omprövat sina subventionsbeslut om jak-hämmarna. TLV har infört en begränsning för alla tre, även för nytillkomna Rinvoq. Begränsningen säger att jak-hämmarna numer subventioneras endast när behandling med tnf-hämmare gett otillräcklig effekt eller inte är lämplig.

Jak-hämmare i tredje hand

På motsvarande linje går nu alltså även NT-rådet. Rekommendationen gäller patienter med måttlig till svår reumatoid artrit. Först ska ett eller flera av första linjens sjukdomsmodifierande behandlingar, bland andra metotrexat, prövas. Om den eller de inte  hjälper tillräckligt eller ger för mycket biverkningar ska vården, skriver NT-rådet, sätta in den mest kostnadseffektiva tnf-hämmaren.

Bara om tnf-hämmaren inte fungerar tillräckligt bra, bör vården använda en jak-hämmare. Då ska valet, enligt rekommendationen, i första hand falla på Olumiant. Detta eftersom gällande avtal om återbäring från läkemedelsföretaget gör detta alternativ mest kostnadseffektivt. När det finns medicinska skäl är Xeljanz och nya Rinvoq alternativ till Olumiant, skriver NT-rådet.

Rådet understryker också att det är viktigt att vården följer upp behandlingen i Svensk reumatologis kvalitetsregister.

Lättade regler ska säkra tillgången på propofol

För att säkra tillgången till anestesiläkemedlet propofol, som bland annat används för att söva patienter med covid-19 som behöver respiratorvård, lättar Läkemedelsverket på vissa regler. Det framgår av ett beslut som meddelats landets regioner.

Normalt sett är det inte tillåtet att omfördela läkemedel mellan sjukhus och mellan regioner, men för att minska risken för att läkemedlet tar slut ges nu den möjligheten.

”Myndigheten kommer därför inte att ingripa mot att läkemedel innehållande propofol överförs direkt mellan regioner eller mellan sjukhus …”, skriver Läkemedelsverket i sitt beslut.

Ökad användning av propofol

Under coronavirusutbrottet har användningen av propofol ökat kraftigt. I Region Stockholm har man larmat om en nära förestående brist och två av tillverkarna har restnoterat läkemedlet, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

– Eftersom vi ser att det finns en risk för bristsituationer vidtar vi alla åtgärder vi kan för att minska den risken, säger Maja Marklund, direktör verksamhetsområde Användning på Läkemedelsverket.

I skrivelsen till regionerna framhåller Läkemedelsverket att det kan finnas läkemedelsförråd med propofol på kliniker som i nuläget har dragit ner på sin verksamhet, till exempel privata kirurgkliniker. Tillgången till propofol kan också vara bättre på vissa sjukhus eller i vissa regioner och ska då kunna omfördelas till andra sjukhus och regioner med större behov.

Hur mycket propofol som finns totalt inom sjukvården i landet är dock oklart.

– Det är ingen som vet exakt vad som finns i alla förråd i kedjan, säger Maja Marklund.

Avsett för intensivvården

Lättnaderna i regelverken gäller med omedelbar verkan och under förutsättning att det propofol som omfördelas är avsett för behandling av intensivvårdspatienter. Det är också ett krav att spårbarheten och kvaliteten hos läkemedlet bibehålls.

Innan ett läkemedel förs över från ett sjukhus eller region till ett annat ska till exempel en farmaceut undersöka och godkänna läkemedlet och säkerställa att det är kurant. Liknande undersökning ska göras när läkemedlet tas emot.

Själva hanteringen ska även dokumenteras, inklusive läkemedlets batchnummer, och transporten ska ske så att läkemedlets kvalitet behålls.

Okej med veterinärläkemedel

Propofol används också inom veterinärmedicin, då under namnet propovet. Vid en eventuell bristsituation kan enligt Läkemedelsverket även propovet användas för sedering av intensivvårdspatienter som vårdas i respirator.

– Det ställs samma farmaceutiska kvalitet på veterinärläkemedel som på läkemedel för humanbruk, säger Maja Marklund.

Propovet innehåller, till skillnad från propofol för human användning, även oleinsyra och bensylalkohol. Oleinsyra är en enkelomättad fettsyra som inte bedöms utgöra något hinder i behandling av patienter.

Bensylalkohol är tillsatt som ett konserveringsmedel som även används i livsmedel, och som enligt Läkemedelsverket inte bedöms vara skadligt för människor i små mängder. Förutsättningen är dock att patienten har en normal förmåga att bryta ned alkohol.

Sammantaget konstaterar Läkemedelsverket att man vid en svår bristsituation på propofol i sjukvården kan överväga att använda propvet eller någon annan propofolprodukt för veterinärt bruk. Man ska då helst ge det växelvis med “vanligt” propofol för att minimera tillförseln av bensylalkohol.

En fjärdedel av centrala läkemedel restnoterade

De fyra regionerna Skåne, Stockholm, Västra Götaland och Östergötland ska som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, samordna inköp av läkemedel som bedöms som mest centrala i sjukvården. Syftet är att säkra tillgången till dessa kopplat till utbrottet av det nya coronaviruset och behandling av patienter med covid-19.

Arbetet sker bland annat i samarbete med Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Läkemedelsverket. Myndigheten presenterar nu en lista med de läkemedel och beredningar som landets regioner anser vara särskilt betydelsefulla för sjukvården.

Lista med centrala läkemedel

På listan, som innehåller 159 läkemedel eller beredningar, finns bland annat olika typer av antibiotika, infusionslösningar med näring och vitaminer, smärtlindrande läkemedel samt läkemedel för sövning av patienter. Listan innehåller också produkter som insulin, vätskedrivande läkemedel och antivirala läkemedel.

Av de 159 produkterna på listan finns det för 37 stycken (23 procent) någon pågående eller kommande restnotering inrapporterad till Läkemedelsverket, visar en genomgång som Läkemedelsvärlden har gjort.

Bland de restnoterade läkemedlen finns anestesiläkemedlet propofol, som bland annat Region Stockholm har rapporterat en nära förestående brist på. Användningen av propofol har enligt regionen ökat kraftigt med anledningen av behandling av patienter med covid-19.

Via Janusinfo har regionen därför uppmanat sjukvården att begränsa användningen av propofol så mycket som möjligt så att det kan fördelas till behandling av patienter med covid-19.

Ska identifiera läkemedel i riskzonen

Läkemedelsverket ska nu göra en risk- och sårbarhetsanalys utifrån regionernas lista med prioriterade läkemedel.

– Alla restnoteringar är förstås allvarliga. Men alla av de restnoterade läkemedlen används inte i intensivvård. Vi ska nu titta på vilka läkemedel som ligger mest i riskzonen för eventuella brister, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedel i användning.

Han påpekar dock att en restnotering inte är samma sak som brist på läkemedlet, då det till exempel kan finnas olika tillverkare, olika förpackningsstorlekar och andra beredningar.

– Av de läkemedel som finns på regionernas lista ser vi i dagsläget inte något som har en akut brist, men det kan ändras mycket snabbt, säger Johan Andersson.

Vad gäller propofol är situationen som sagt mycket ansträngd i Region Stockholm. I en artikel i SvD bekräftar Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus att man har väldigt små lager av just propofol och att tillgången till andra sövningsmedel också är begränsad.

– Det är ont om alla sederingsmedel, så man får ta allt man kan tänka sig, säger Johan Styrud.

Alla rester inte nya

Johan Andersson uppger att nästan alla av de restnoteringar som finns för läkemedel på regionernas lista fanns där innan coronavirusutbrottet, men att vissa läkemedel restnoterats med anledning av den nuvarande situationen.

– Det beror då nästan uteslutande på en ökad efterfrågan, säger Johan Andersson. För vissa av dem handlar det om att folk har hamstrat medan det för andra har varit en kraftigt ökad användning i vården.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat tog i mitten av mars till exempel smärtstillande och febernedsättande läkemedel med paracetamol (Alvedon) slut på apoteken. Likaså ökade förbrukningen av malarialäkemedlet klorokinfosfat, som i små studier visat en möjlig effekt på covid-19, i stor omfattning i mars.

Ökad efterfrågan på klorokinfosfat

Siffror från E-hälsomyndigheten, som Läkemedelsvärlden begärt ut, bekräftar också detta. Under mars ökade apotekens försäljning av klorokinfosfat (Plaquenil) med 137 procent jämfört med de nio föregående månaderna. Från juni 2019 till februari 2020 såldes i snitt 2 804 förpackningar per månad medan försäljningen ökat till 6 642 förpackningar för mars månad. Försäljningen gäller både försäljning på rekvisition (till sjukvården) och på recept.

Efter signaler till Läkemedelsverket att den ökade förbrukningen delvis tycktes bero på en ökad förskrivning i öppenvården begränsades i början på april möjligheten att förskriva läkemedlet. Den tillfälliga begränsningen gäller till och med den 20 oktober.

Läkemedelsverkets risk- och sårbarhetsanalys av de läkemedel som regionerna listat ha ”central betydelse” är påbörjat och kommer att pågå fortlöpande. Regionernas lista kommer också att uppdateras kontinuerligt.