Månads arkivering december 2019

Sekretessregler hindrar effektiv tillsyn av apotek

0

Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) arbetar med olika delar av tillsynen av öppenvårdsapotek. De har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans ta fram gemensamma strukturer och rutiner för tillsynen av apoteksmarknaden.

Regeringen lyfter i uppdraget till de tre myndigheterna bland annat fram att de skulle kunna samordna sina inspektioner av apoteken tidsmässigt och temamässigt. Men den typen av samordning ser de berörda myndigheterna inte ”något tydligt behov av” i dagsläget, enligt rapporten som de nu lämnat till regeringen.

– Vi utesluter det inte heller. Vi ska inte bedriva varandras tillsyn, men vi kan fördjupa vår samverkan och då får vi se om det finns tillsynsområden som även lämpar sig för gemensamma inspektioner eller andra tillsynsinsatser, säger Pia Frisk, projektledare vid Läkemedelsverket.

Kan ge signaler

Det myndighetstrion verkligen anser behövs för att effektivisera apotekstillsynen är i stället större möjligheter att dela med sig till varandra av information som de får under sitt tillsynsarbete. De föreslår därför att sekretessbrytande bestämmelser införs i den lagstiftning som styr respektive myndighets verksamhet.

– Vi kan samverka redan i dag och gör det också. Men för att samverkan ska bli fullt ut effektiv krävs lagändringar som gör att vi lättare kan informera varandra om sådant som vi sett, säger Pia Frisk.

– Information från någon av de andra myndigheterna kan ge signaler som förbättrar prioriteringen av de egna tillsynsinsatserna.

Läkemedelsverket kontrollerar i sin tillsyn hur öppenvårdsapoteken följer lagen om handel med läkemedel, läkemedelslagen och lagen om kontroll av narkotika. Pia Frisk ger ett exempel på en situation där sekretessbestämmelserna i dag lägger hinder i vägen för samverkan mellan myndigheterna:

– Om vi i vår tillsyn upptäcker att någon som har apotekstillstånd uppträder på ett olämpligt sätt kan vi överväga att dra in tillståndet. Ivo som bland annat bedriver tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal och hälso- och sjukvård skulle i en sådan situation kunna ha nytta av att få veta vilket apotek och eventuellt vilken personal det gäller för att eventuellt ta egna tillsynsinitiativ. Men den informationen kan Läkemedelsverket med dagens sekretessbestämmelser och -praxis inte lämna till Ivo.

Praxis och regler varierar

Det finns flera skillnader mellan myndigheterna när det gäller vilka sekretessbestämmelser som gäller och hur de tillämpas. Enligt den rättspraxis som Läkemedelsverket följer, omfattas bland annat uppgifter i inspektionsrapporterna om upptäckta brister av sekretess. De betraktas nämligen som uppgifter om en enskilds affärs- eller driftsförhållanden. Läkemedelsverket håller därför uppgifter om exempelvis felaktiga rutiner eller lagöverträdelser på apotek hemliga, både för allmänheten och för andra myndigheter.

Även hos TLV, som i sin tillsyn kontrollerar att apoteken följer lagen om läkemedelsförmåner, gäller denna typ av sekretess, ibland kallad affärssekretess.

Affärssekretess tillämpas också hos Ivo vars tillsyn av apoteken utgår från patientsäkerhetslagen, där apoteken räknas som vårdgivare och apotekspersonal som hälso- och sjukvårdspersonal. Hos Ivo omfattar dock inte denna sekretess beslut i ärenden. Ivo hanterar i sin tillsyn dessutom även uppgifter om enskilda patienter och då gäller andra bestämmelser som kallas hälso- och sjukvårdssekretess.

Vill begränsa affärssekretessen

I rapporten till regeringen föreslår myndigheterna att det införs sekretessbrytande bestämmelser i sekretesskyddet för enskilds affärs- och driftsförhållanden (men inte i hälso- och sjukvårdssekretessen som skyddar patienter). De sekretessbrytande bestämmelserna ska göra att myndigheterna får lämna ut annars hemliga uppgifter till varandra om det behövs för den andra myndighetens tillsyn.

De föreslår dessutom att det införs vissa generella begränsningar av sekretessen till skydd för enskilds drifts- och affärsförhållanden, jämfört med i dag. Det bör enligt förslaget ske genom ett tillägg i regelverket.

– Det handlar om att vi i vissa fall vill kunna lämna ut uppgifter som är av allmänintresse till allmänheten eller någon annan myndighet än Ivo och TLV, säger Pia Frisk.

Förutom de föreslagna lagändringarna beskriver rapporten till regeringen att de kommer att utveckla sina samverkansrutiner genom bland annat regelbundna möten.

Restnotering ger problem vid allergi mot penicillin

Läkemedelsföretaget Pfizer har meddelat att produkten Dalacin (klindamycin), granulat för tillverkning av mixtur, för tillfället inte kan levereras och att leveranserna kan komma i gång först i april 2020.

Expertgruppen för infektionssjukdomar inom Region Stockholms läkemedelskommitté höjer en varningsflagg för denna restnotering och konstaterar att det handlar om den enda mixturen med klindamycin som finns på den svenska marknaden.

”Bristen kommer särskilt att innebära problem när det gäller behandling av barn och gamla med penicillinallergi”, skriver expertgruppen.

Klindamycin används bland annat just hos patienter som är allergiska mot penicillin och mixtur kan för små barn och en del äldre vara den enda beredningsform som fungerar att använda. Klindamycin har effekt mot i stort sett samma bakterier som penicillin och dessutom mot stafylokocker.

När mixturen inte går att få tag på längre rekommenderar expertgruppen i första hand kapslar med klindamycin som ersättning. Om patienten inte kan ta kapslar rekommenderas andra antibiotika. Expertgruppen uppmanar även läkarna att försöka utreda om patienten har en äkta penicillinallergi.

Läkemedelverket framhåller på sin restnoteringslista att det kan finnas möjlighet att ersätta Dalacinmixturen genom att ansöka om licens för läkemedel som är godkänt i ett annat land.