Annons

Månads arkivering december 2019

Svenskarna fortsätter lita på forskare

Helene Wallskär
-
0
Svenskarna fortsätter lita på forskare

VA-barometern är föreningen Vetenskap & allmänhets årliga mätning av inställningen till forskning och forskare bland människor i vårt land. I dag presenteras 2019/2020 års barometer som är den 18:e sedan föreningen bildades 2002. Undersökningen gjordes genom 1021 telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval som är representativt för den svenska allmänheten i åldrarna 16−74 år.

Den nya barometern visar bland annat att det finns ett starkt och ökande intresse för forskning i vårt land. 51 procent av de som svarade är ganska eller mycket intresserade av forskning medan såväl ekonomi, politik, kultur som sport fick lägre siffror. Och en mycket låg andel – 4 procent – svarade att de inte alls är intresserade av forskning.

VA-barometern visar ökande intresse

Intresset för forskning är också större i årets undersökning än när samma fråga ställdes i 2017 års undersökning. Andelen som säger sig vara ganska intresserade har ökat från 27 till 32 procent, medan andelen inte särskilt intresserade har minskat från 17 till 14 procent och andelen inte alls intresserade har minskat från 8 till 4 procent.

Det forskningsområde som intresserar mest är medicin. 67 procent av de svarande är ganska eller mycket intresserade av medicinsk forskning. Motsvarande siffror för naturvetenskap är 56 procent, följt av teknik med 55 procent, humaniora – 36 procent, utbildningsvetenskap – 34 procent, och samhällsvetenskap – 33 procent.

Varannan intervjuad (53 procent) tar del av forskningsnyheter varje vecka. Konsumtionen av forskningsnyheter är störst bland högskoleutbildade och bland personer i åldrarna 30-59 år.

73 procent av de svarande ser forskningsnyheter på TV som är den vanligaste kanalen för sådana nyheter. På andra plats kommer fortfarande dagstidningar, 59 procent, men deras roll minskar. Samtidigt ökar digitala kanaler i betydelse och ligger nu på tredje plats.

Fortsatt högt förtroende

Förtroendet för forskare och forskning är högt och ligger på samma nivå som i fjolårets mätning. 79 procent har ganska eller mycket högt förtroende för forskare vid universitet och högskolor och 51 procent har ganska eller mycket högt förtroende för forskare vid företag.

De senaste åren har Vetenskap & allmänhet även frågat om förtroendet för forskning generellt. I år, liksom i fjol, har tre av fyra intervjuade ganska eller mycket stort förtroende för forskning. Det är en högre andel än 2017 då motsvarande siffra var 60 procent.

De som bor i storstäder har högre förtroende för forskning än de som bor i mellanstora eller mindre städer eller på landsbygden.

Osäkert om AI

I årets VA-barometer fick de svarande säga vad de tänker på när de hör begreppet artificiell intelligens. Hela en fjärdedel svarade att de inte tänker på något speciellt. Detta var vanligast bland personer med enbart grundskola (48 procent) och minst vanligt bland högskoleutbildade (16 procent).

Men hur tror då de svarande att AI kommer att påverka oss i framtiden? En knapp tredjedel tror att AI-utvecklingen blir övervägande positiv och ungefär lika många tror att påverkan blir lika delar positiv och negativ. 14 procent är mer pessimistiska och tror på en övervägande negativ AI-påverkan i framtiden. Högskoleutbildade har större tilltro till AI-utvecklingen än de som saknar högre utbildning.

Hela 19 procent svarade vet ej på frågan om hur AI kommer att påverka oss.

E-hälsomyndigheten överväger EES för patienter

Ingrid Helander
-
0
E-hälsomyndigheten överväger EES för patienter

I dag använder farmaceuter elektroniskt expertstöd, EES, vid expediering av läkemedel på apotek. Syftet med stödet är att varna om till exempel läkemedelsinteraktioner, felaktiga doseringar eller dubbelmedicinering.

EES utvecklas och granskas av E-hälsomyndigheten och nu har myndighetens fortsatta arbete med beslutsstödet utvärderats i en förstudie. Förutom att användas på apotek har man i förstudien undersökt potentiell användning av EES inom äldreomsorgen, för patienter, som uppföljning av läkemedelsanvändning och inom hälso- och sjukvården. Det senare bloggade Mikael Hoffmann, chef för Nepi, kritiskt om i Läkemedelsvärlden tidigare.

”Som förskrivare och tidigare ansvarig för en patientjournal i en region kan jag på en gång säga att EES är fel väg att gå för vården.”, skrev han i sin blogg. Den bärande kritiken är att EES inte har tillgång till all relevant information om patienten för att vara ett användbart beslutsstöd i vården.

Förstudien, som gjorts av konsultbolagen Lumell Associates och Acando, förordar heller inte att EES införs inom hälso- och sjukvården. Ett sådant införande har enligt konsulterna “låg potential”.

EES för patienter

Däremot ser man en “viss potential” för användning av expertstödet för patienter. Konsulterna rekommenderar därför E-hälsomyndigheten att på sikt, inom ett till tre år, att vidareutveckla, pilottesta och utvärdera EES för patienter. Man ser även att beslutsstödet eller delar av det har en ”relativt hög” samt ”hög” potential inom äldreomsorgen och som uppföljning av läkemedelsbehandling.

Men Mikael Hoffmann är fortsatt kritisk och säger att majoriteten av de varningar om till exempel olämpliga läkemedelsinteraktioner som EES ger signaler om redan hanterats i vården.

– Det är klart att vi ska hjälpa patienterna med information från beslutsstöd. Men som patient är jag inte betjänt av att få varningar om problem som vården redan tagit hand om, säger Mikael Hoffmann.

Onödiga varningar i EES kan i värsta fall riskera att patienten avbryter sin läkemedelsbehandling, menar Mikael Hoffmann. Han pekar också på ett potentiellt merarbete för farmaceuter på apotek och förskrivare inom hälso- och sjukvården med patienter som oroats i onödan.

– I stället för att stirra sig blind på att sprida EES borde man titta på hur man kan knyta ihop hela kedjan från vård, till apotek, till patient. I och med den nationella läkemedelslistan som lanseras nästa år borde man utreda hur information kan spridas och även återkopplas till berörda aktörer, säger Mikael Hoffmann.

Kräver helhetsöversyn

På E-hälsomyndigheten håller man just nu på att gå igenom och bedöma konsultrapporten.

– Till en början kommer vi att titta på hur vi kan förbättra EES för apotek, där det används i dag, säger Lisa Ericson på E-hälsomyndigheten.

En framtida förändring är att farmaceuterna inte kommer att behöva patientens/kundens samtycke för att göra en slagning i EES – något som krävs nu.

– Vi kommer också att se över möjligheten för dosapotek att ansluta till EES.

Vad gäller övriga rekommendationer, till exempel att göra EES tillgängligt för patienter, ska myndigheten göra en djupare analys. Lisa Ericson poängterar att ambitionen inte är att införa EES som det är utformat för apotek till fler användare. Hon säger däremot att delar av beslutsstödet och tekniken det bygger på skulle kunna vara användbart för fler än farmaceuter på apotek.

– EES behöver inte vara en helhetslösning, men det kan finnas en viss logik där som kan användas på andra ställen. Vilka det är går inte att säga i dag utan först krävs en helhetsöversyn. Rapporten om EES var en pusselbit och om vi ska göra en större översikt får vi landa i när vi gått igenom materialet och diskuterat det internt, säger Lisa Ericson.

EU-kommissionen ökar sitt fokus på läkemedelsbrister

Helene Wallskär
-
0
EU-kommissionen ökar sitt fokus på läkemedelsbrister

Den nya EU-kommissionen har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att motverka läkemedelsbrister med hjälp av ny EU-lagstiftning och andra åtgärder. I uppdraget ingår även att föreslå åtgärder mot höga och stigande läkemedelspriser.

– Mot slutet av 2020 ska vi ha en ny plan, sade EU:s nya hälsokommissionär Stella Kyriakides vid presskonferensen efter ett ministerrådsmöte med bland andra EU:s social- och hälsoministrar tidigare i veckan.

Läkemedelsbrister fortsätter

Återkommande läkemedelsbrister är ett växande globalt problem och i EU har medlemsländerna de senaste åren diskuterat frågan i en rad olika sammanhang och på olika nivåer.

Redan 2016 godkände ministerrådet ett dokument om förbättrad balans i läkemedelssystemen i EU och medlemsländerna. Året därpå tog EU-parlamentet upp frågan och antog en resolution om förbättrad tillgång till läkemedel. Även EU:s läkemedelsmyndighet EMA har tagit olika initiativ i samma riktning. EMA har bland annat, som Läkemedelsvärlden skrivit, utarbetat en guide för ländernas arbete mot läkemedelsbrister.

Medlemsländerna har också bildat olika nätverk för att genom samverkan hitta lösningar på problemet.

Men trots alla dessa initiativ har läkemedelstillgången inte blivit säkrare utan snarare tvärtom. Det konstaterar företrädare för det finländska EU-ordförandeskapet i ett dokument som låg till grund för hälsoministrarnas diskussion vid ministerrådsmötet i veckan.

Mer lagstiftning?

Ministrarna diskuterade vilka ytterligare åtgärder som medlemsländerna och EU-kommissionen kan vidta. Det gäller åtgärder för att säkra tillgången till såväl nya som gamla läkemedel för de nationella hälsovårdssystemen.

Bland det som ministrarna diskuterade fanns EU-lagstiftning med ökade krav på läkemedelsföretagen att exempelvis ha backup-kapacitet i sin tillverkning och informera tidigare om risker för bristsituationer. Olika sätt att förstärka ländernas samarbete lyftes också, visar anteckningar från mötet.

EU-kommissionen fick i uppdrag att arbeta vidare med dessa frågor och återkomma med konkreta förslag.

Gemensam upphandling inget för Sverige

Sveriges socialminister Lena Hallengren (S) välkomnar ökat EU-samarbete mot läkemedelsbrister. I en intervju med nyhetsbyrån Direkt efter ministerrådsmötet framhöll hon att det är mycket svårt för enskilda länder att åtgärda problemet på egen hand.

– Läkemedelsindustrins vilja att effektivisera och maximera vinster har lett till att man i princip bara har ett par fabriker i världen som tillverkar de vanligaste substanserna. Då blir vi väldigt sårbara, sade hon.

Ministerrådet diskuterade även stigande läkemedelspriser. Att föreslå samarbeten för att dämpa denna utveckling ingick också i uppdraget till EU-kommissionen. På denna punkt var dock socialminister Lena Hallengren mer tveksam och framhöll att Sverige inte vill ha gemensamma inköp av läkemedel inom EU:

– Vi har ingen ambition att överlåta den typen av direkta budgetpåverkande beslut till EU-nivå. Men beroende på vilken situation man är i kan olika EU-länder vara beredda att göra olika saker, sade hon.

Kan ny kombination göra immunterapi effektivare?

Helene Wallskär
-
0
Kan ny kombination göra immunterapi effektivare?

PD1- och PD-L1-hämmare är Nobelprisvinnande immunterapier som gör att kroppens immunsystem bättre kan attackera cancerceller. Ett flertal sådana läkemedel finns på marknaden, nya godkänns vartefter och nya indikationer tillkommer för de redan godkända. Immunterapierna används vid många olika cancerformer när andra behandlingar inte hjälper och har medfört en betydelsefull ökning av överlevnaden för patienter som tidigare saknade behandlingsalternativ.

Men en baksida är att bara en del av patienterna svarar på behandlingen, medan andra inte får någon effekt av immunterapin och därmed utsätts för biverkningsrisker i onödan. Nu visar preklinisk forskning vad det dåliga behandlingssvaret hos vissa patienter kan bero på – och hur deras behandlingssvar skulle kunna förbättras med hjälp av en kombinationsbehandling.

Analyserade vävnadsprover

Studien, som har publicerats i Nature Cancer, gjordes av forskare vid University of California Jonsson comprehensive cancer center och finansierades av bland andra National institute of health, NIH, i USA.

Forskarna använde bland annat vävnadsprover från tumörer hos 41 patienter med långt framskridet malignt melanom som fått behandling med någon av PD1-hämmarna pembrolizumab och nivolumab. De analyserade tumörvävnaden med hjälp av RNA-sekvensering. Analyserna visade att de tumörer som inte svarat på immunterapin uttryckte högre nivåer av proteinet PAK4 än de tumörer som svarat. Forskarna antog därför att PAK4 hade en viktig roll i de mekanismer som motverkar immunterapi.

PAK4-genen är en så kallad onkogen som är kopplad till bland annat tumörutveckling vid cancer. I den aktuella studien såg forskarna att PAK4 också kunde kopplas till att immunceller inte kunde ta sig in i tumören för att angripa tumörceller. Tidigare forskning har visat att just detta, att immunförsvarets T-celler inte kan ta sig in i tumören, är en vanlig orsak i de fall då PD1-hämmare inte har effekt på en tumör.

”Nästa steg framåt”

I nästa steg prövade forskarna att blockera PAK4-genen. De gjorde det dels med hjälp av en läkemedelssubstans och dels med genredigeringstekniken Crispr-Cas9.

PAK4-blockad visade sig i båda fallen vara ett effektivt sätt att göra tumörerna känsliga för PD1-hämmare.

– Kombinationsbehandlingar där PD1-hämmare ges tillsammans med PAK4-blockad är nästa steg framåt i vårt arbete för att få immunterapi att fungera bättre för fler patienter, sade professor Antoni Ribas, studiens seniorförfattare, i samband med publiceringen.

Den läkemedelssubstans, betecknad KPT-9274,  som användes för PAK4-blockad har tidigare testats hos patienter i en klinisk fas I-studie. Nu planerar forskarna en klinisk studie där denna substans kombineras med en PD1-hämmare.

Patientblad var förbjuden reklam anser IGN

Helene Wallskär
-
0
Patientblad var förbjuden reklam anser IGN

Läkemedelsföretaget Mylan AB marknadsför de receptbelagda läkemedlen Femoston och Femostonconti för behandling av östrogenbristsymtom hos kvinnor i samband med menopaus. Företaget hade tagit fram informationsmaterial i form av avrivningsblock med A5-blad med patientinformation. Meningen var att förskrivande läkare skulle riva av blad och ge till patienter som fått recept på något av läkemedlen.

Men Informationsgranskningsnämnden, IGN, ansåg att patientbladen utgjorde otillåten marknadsföring av receptläkemedel till allmänheten. Dessutom tyckte nämnden att informationen förmedlade ett överdrivet intryck av läkemedlets verkan, och även det är förbjudet enligt det etiska regelverket.

Det IGN reagerade mot var en slogan – Hormonbehandling som gör skillnad – intill en bild föreställande ”fem påtagligt glada kvinnor”.

Mylan bestred nämndens bedömning på alla punkter. När det gällde bilden framhöll företaget att ”Alla kvinnor med symtom på östrogenbrist är inte arga eller sura. Dessutom torde det vara märkligt om leende kvinnor skulle anses vara överdrivet överlag.”

Inte heller tillhörande slogan var överdriven, menade företaget.

Men företagets främsta invändning mot IGN:s bedömning var att materialet vände sig till kvinnor som redan fått läkemedlet utskrivet. Således, menade företaget, kunde patientbladets positiva budskap inte påverka förskrivningen. Mylan lyfte i det sammanhanget fram ett tidigare etikärende som prejudicerande stöd för sin linje. Men IGN höll fast vid sin bedömning och hänvisade till ett annat prejudikat.

IGN fällde företaget för överträdelse av det etiska regelverket och beslutade om en straffavgift på 90 000 kronor.

Världshälsoorganisationen vill ransonera hpv-vaccin

Helene Wallskär
-
0
Världshälsoorganisationen vill ransonera hpv-vaccin

I Sverige erbjuds alla flickor mellan 10 och 18 år sedan 2012 två-tre (antalet beror på ålder vid vaccinstart) doser cancerförebyggande vaccin mot humant papillomvirus, hpv. Och efter flera år av utredning och diskussioner ligger Sverige nu, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i startgroparna för att i höst börja vaccinera också pojkar. Det kan, enligt Folkhälsomyndighetens analys, förebygga ytterligare 120 till 130 cancerfall per år i vårt land.

Samtidigt kommer en uppmaning från en expertgrupp inom världshälsoorganisationen, WHO, till de länder som är på väg att utöka hpv-vaccineringen även till pojkar. På grund av brist på hpv-vaccin rekommenderar WHO-experterna alla länder att tillfälligt skjuta på införande av  vaccinering av pojkar. Detta för att säkra vaccintillgången för flickor, som får det allra största skyddet av vaccinet.

– Vi vet ännu inte om detta kommer att påverka den svenska planeringen, säger Adam Roth, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för vaccinationsprogram.

Produktionen hänger inte med

I dag har över hundra länder i världen infört hpv-vaccinering av flickor. Vaccineringen införs främst för att förebygga livmoderhalscancer, men minskar även risken för bland annat vulvacancer, peniscancer, analcancer och svalgcancer.

För att förebygga ännu fler cancerfall bland både kvinnor och män har en del länder också börjat vaccinera pojkar, som Sverige planerar att göra i höst. Bland de länder som redan vaccinerar pojkar finns Storbritannien, Australien, Kanada, Tyskland och Danmark.

Tillverkarna – MSD som marknadsför Gardasil och Glaxosmithkline som marknadsför Cervarix ­- har haft svårt att tillräckligt snabbt möta den växande globala efterfrågan på vaccin. Enligt en WHO-prognos kommer produktionen inte att komma ikapp efterfrågan förrän 2024.

Oroad expertgrupp

WHO:s expertgrupp för vaccineringsfrågor, SAGE (Strategic advisory group of experts on immunisation) skriver i en aktuell rapport att den är ”djupt oroad” över den växande globala bristen på hpv-vaccin.

SAGE pekar på risken för att vaccinbristen ska leda till att vissa länder får svårt att införa vaccinprogram eller fortsätta med sina program. Det anses särskilt olyckligt om detta drabbar länder med hög förekomst av livmoderhalscancer, ofta låginkomstländer.

SAGE rekommenderar därför ett tillfälligt stopp för införande både av könsneutral hpv-vaccinering och av program som erbjuder vaccin till äldre åldersgrupper. Stoppet bör enligt rekommendationen gälla tills alla länder har tillräckligt med vaccin för flickor.

Oklart om svenska konsekvenser

Adam Roth på Folkhälsomyndigheten säger att det ännu är oklart om WHO-rekommendationen får någon inverkan på vaccineringen i Sverige.

– Först avvaktar vi riksdagens budgetbeslut den 18 december, säger han.

I budgetförslaget har regeringen avsatt pengar till att påbörja hpv-vaccinering även av pojkar i Sverige från och med höstterminen 2020. Först om budgeten antas av riksdagen går planeringen vidare, förklarar Adam Roth:

– Då får vi se om vi behöver fatta några ytterligare beslut med anledning av WHO:s rekommendation. I Sverige är tillgången till hpv-vaccin god.

– Och i grunden är det väldigt positivt att efterfrågan på vaccinet ökar så kraftigt.

Hur kan vi säkra tillgång till livräddande läkemedel?

Helene Wallskär
-
0
Hur kan vi säkra tillgång till livräddande läkemedel?

För 20 år sedan startade Läkare utan gränser Access-kampanjen som en reaktion mot att fattiga i utvecklingsländer blev sjuka och dog för att de inte hade råd med livräddande hiv-läkemedel. Kampanjen lever vidare och sätter återkommande fokus på hur bristande tillgänglighet till olika viktiga läkemedel påverkar människor i olika delar av världen. Det handlar inte minst om infektionssjukdomar som malaria, hiv, tuberkulos, ebola, sömnsjuka och hepatit C.

Läkare utan gränser driver också ett särskilt arbete för att öka forskningen om läkemedel mot vissa sjukdomar som främst drabbar människor i fattiga områden i världen. Arbetet går under namnet Drugs for neglected disease initiative, DNDI.

– Vi protesterar mot att människor dör för att de inte har råd med medicin. Och mot att det inte forskas tillräckligt om sjukdomar som främst drabbar fattiga, sade Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare hos Läkare utan gränser i Sverige, vid ett seminarium på torsdagen.

Seminariet var en av många aktiviteter i samband med Access-kampanjens 20-årsjubileum och arrangerades tillsammans med Apotekarsocieteten. Inbjudna experter på läkemedel och global hälsa gav sina perspektiv och panelsamtalade under ledning av moderator Amina Manzoor, medicinjournalist på Dagens Nyheter.

Vill ha systemförändring

Diskussionen rörde sig snabbt mellan många frågor och olika plan inom global hälsa, hållbarhetsfrågor, biståndsarbete, folkhälsa, läkemedelsforskning, forskningspolitik, handels- och näringslivspolitik, juridik och etik.

Läkare utan gränser ser fattiga människors bristande tillgång till läkemedel som ett misslyckande för det nuvarande systemet på läkemedelsmarknaden. Organisationen vill ha genomgripande förändringar av spelreglerna för utveckling av läkemedel, prissättning och  betalningsmodeller.

– Läkare utan gränser samarbetar i flera projekt med läkemedelsindustrin som då hjälper till att få ut viktiga läkemedel till människor i utvecklingsländer. Det är självklart mycket bra att företagen gör sådana insatser. Men vi vill att allas rätt till läkemedel inte ska bygga på välgörenhet, vi vill se en ändring av själva systemet, sade Pieter-Jan van Eggermont.

Efterlyste politisk styrning

Otto Cars från ReACT – Action on Antibiotic Resistance höll med om att marknadssystemet inte räcker till för att säkra global tillgång till livsviktiga läkemedel.

– Åtminstone när det gäller antibiotika behövs något annat än ett system som bygger på att sälja så mycket som möjligt så fort som möjligt. Det fungerar inte eftersom det står i motsats till arbetet mot antibiotikaresistens där vi behöver använda så lite antibiotika som möjligt och samtidigt se till att alla som behöver får tillgång till rätt typ av antibiotika, sade han.

– Bara i Europa dör varje vecka så många att de skulle fylla två medelstora flygplan av infektioner med resistenta bakterier. Situationen är så allvarlig att vi måste ändra på hela marknadsmodellen.

Samtliga medverkande efterfrågade ökad politisk styrning i olika former för att förbättra och utjämna tillgången till antibiotika och andra läkemedel.

– Det behövs krafttag från regeringar och internationella politiska organ. Det gäller att gå samman med en stark politisk ambition att verkligen åstadkomma förändring, sade Karin Meyer, vd i Apotekarsocieteten.

Mer politisk styrning efterlystes bland annat på forskningsområdet. Dels genom ökade satsningar på akademisk forskning om nya antibiotika och andra angelägna läkemedel. Och dels genom att ställa större krav på öppenhet i den forskning som bedrivs av företag där offentliga medel är inblandade. Inte minst behöver forskarna bli bättre på att även redovisa negativa resultat för att underlätta för andra forskare att komma vidare.

– Vi behöver ha en annan typ av samhällskontrakt när det gäller läkemedelsforskningen. När offentliga medel används så ska det finnas en transparens om vad vi får ut av det, sade Anders Nordström , Sveriges ambassadör för global hälsa.

Öppenhet om prissättning

Krav på större transparens återkom ofta i diskussionen, bland annat även när det gällde läkemedelsföretagens prissättning av sina produkter.

– Självklart ska vi belöna dem som gör jobbet att ta fram nya läkemedel. Men frågan är hur mycket. I dag vet vi inte vad utvecklingen kostar eftersom vi inte har någon insyn i hur läkemedelsföretagen sätter sina priser, sade Otto Cars.

Han och övriga medverkande lyfte även fram behovet av nya modeller för att betala läkemedelsföretagen, modeller där ersättningen inte kopplas till försäljningen.

– Det är ett förslag som vi inom Läkare utan gränser tycker är viktigt att gå vidare med för att motverka höga läkemedelspriser, sade Pieter-Jan van Eggermont.

Fotnot: På Läkemedelsvärldens Facebooksida kan du även ta del av en videointervju med Pieter-Jan van Eggermont.

Felaktiga hjärtimplantat kan oväntat ladda ur

Helene Wallskär
-
0
Felaktiga hjärtimplantat kan oväntat ladda ur

Företaget Medtronic Inc marknadsför defibrillatorer som opereras in under huden på bröstet hos hjärtsjuka patienter. De implanterade defibrillatorerna övervakar hjärtrytmen hos patienten och kan vid behov automatiskt behandla störningar av hjärtrytmen och förhindra hjärtstopp.

Hos några modeller av de produkter som kallas ICD- och CRT-D-enheter har en säkerhetsbrist upptäckts. I mycket sällsynta fall kan transplantaten ladda ur alldeles för snabbt, inom en dag till ett par veckor. Det innebär att defibrillatorn inte längre gör någon nytta om hjärtproblem uppstår.

Inga dödsfall rapporterade

Hittills har felet inte orsakat några dödsfall eller bestående skador. I Sverige har totalt fem fall av snabb batteriurladdning rapporterats. Nya defibrillatorer fick opereras in hos dessa patienter, men de klarade sig utan negativa effekter i övrigt.

Läkemedelsverket har krävt att Medtronic ska skicka ut ett säkerhetsmeddelande till vården om säkerhetsrisken, men företaget har överklagat detta beslut. Myndigheten kritiserar nu företaget för att bryta mot vedertagen procedur för riskhantering när det gäller medicinteknik.

Läkemedelsverket skriver i ett pressmeddelande att ”det är av största vikt att hälso- och sjukvården uppmärksammas på att batteriet kan laddas ur snabbare än de normala tre månaderna” eftersom defibrillatorn då behöver bytas ut.

I samband med överklagandet till krävde företaget också inhibering, att verkställande av beslutet skjuts upp tills domstolen prövat fallet. Förvaltningsrätten och sedan även kammarrätten sade dock nej till inhibering vilket innebär att Läkemedelsverkets beslut om säkerhetsmeddelandet fortfarande gäller.

Av Läkemedelsverkets pressmeddelande framgår vilka modeller av defibrillator som felrisken berör.

Läkemedelsverket uppmanar patienter som har frågor om sitt implantat att vända sig till sin läkare.

Tidigare granskning

I fjol avslöjade SVT Nyheter efter en granskning med hjälp av Pacemakerregistret stora säkerhetsproblem med just medicintekniska hjärtimplantat. Granskningen visade att läkare i Sverige under de senaste tio åren hade tvingats operera ut omkring 1 300 ICD-enheter, pacemakers och hjärtelektroder på grund av fel som uppstått eller att risker för fel upptäckts. Granskningen ledde till en omfattande debatt om säkerhetskraven på medicintekniska produkter.

De ska sitta i nya nämnden mot forskningsfusk

Helene Wallskär
-
0
De ska sitta i nya nämnden mot forskningsfusk

Den 1 januari träder, som Läkemedelsvärlden rapporterat, en ny lag om god forskningssed och oredlighet i forskning i kraft. Den ger varje forskare ett tydligt ansvar för att följa god forskningssed och forskningshuvudmännen det övergripande ansvaret för att så sker.

Misstankar om forskningsfusk ska anmälas till en nyinrättad nämnd som har Etikprövningsnämnden i Uppsala som värdmyndighet. Nämnden ska göra oberoende utredningar av misstänkt forskningsfusk.

Nu har regeringen utsett ledamöter och ordförande i Nämnden för prövning av oredlighet i forskning.

De som ska ingå i nämnden är: Justitieråd Thomas Bull (ordförande), Högsta förvaltningsdomstolen, professor Peter Allebeck, Forte och Karolinska institutet, professor Toni Arndt, Gymnastik- och idrottshögskolan, professor Åke Arvidsson, Högskolan i Kristianstad, Senior professor Margareta Fahlgren, Uppsala universitet, professor Eva Forssell Aronsson, Göteborgs universitet, docent Björn Petersson, Lunds universitet, professor Karin Sporre, Umeå universitet, docent Susanne Tornhamre, Karlstads universitet, professor Uno Wennergren, Linköpings universitet, och professor Cynthia de Wit, Stockholms universitet.

Nämnden inrättas 1 januari 2020 samtidigt som de nya reglerna träder i kraft.

Ny agenda styr antibiotikaforskningen

Ingrid Helander
-
0
Ny agenda styr antibiotikaforskningen

Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens är det första i sitt slag. Det är Vetenskapsrådet som tagit fram programmet, på uppdrag av regeringen, med huvudsyftet att ”skapa en långsiktig, koordinerad samverkan mellan svenska aktörer …”. Ett av målet är att undvika dubbelarbete, det vill säga att flera forskargrupper arbetar med samma sak utan kännedom om varandra, och att utnyttja befintliga resurser på ett bättre sätt än i dag.

Programmet inriktning och aktiviteter styrs av en strategisk forskningsagenda som baseras på sju insatsområden som bland annat består av att identifiera kunskapsluckor, initiera och finansiera forskning samt sprida och förankra forskningsresultat (se faktaruta).

I agendan anges också sex tematiska forskningsområden som forskningen om antibiotikaresistens ska riktas in på under de kommande tio åren. Dessa omfattar överföring, prevention, miljö, diagnostik, övervakning och läkemedel och vaccin.

Det här är första gången Sverige har ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens, berättar Patriq Fagerstedt, programansvarig vid Vetenskapsrådet.

– Den bygger på Sveriges strategi mot antibiotikaresistens och internationella prioriteringar som Sverige varit med om att ta fram, men är det första svenska forskningsagendan av den här omfattningen.

Inom ramen för programmet har man bland annat gjort en kartläggning av den forskning inom antibiotikaresistensområdet som finansierats statliga forskningsfinansiärer, som Vetenskapsrådet, och publicerats tidigare.

– Kartläggningen i sig är ett ganska stort arbete, men jag tror att vi har ganska bra koll på vad som gjorts de senaste tio åren.

Resultaten är ganska förväntade och liknar övriga Europa, enligt Patriq Fagerstedt.

– Ungefär hälften av forskningsmedlen inom antibiotikaresistens har gått till mikrobiologisk grundforskning, om hur till exempel bakterier fungerar vilket kan leda till bättre behandlingar och läkemedel.

Patriq Fagerstedt konstaterar dock att i takt med att finansieringen inom antibiotikaområdet har ökat har andra områden som prevention, antibiotika i miljön, smittspridning och övervakning fått mer pengar och en större del av kakan.

– Man har förstått att oavsett hur mycket vi forskar prekliniskt är det svårt att få industrin att fortsätta satsa på att ta fram nya antibiotika. Då är det viktigt att också satsa på andra delar av forskningen inom antibiotikaresistensområdet, säger Patrig Fagerstedt.

Vilken betydelse har då det nya forskningsprogrammet för de som forskar om antibiotika och antibiotikaresistens?

Ingen stor omedelbar betydelse, menar Patriq Fagerstedt, men framhåller att det ger en överblick över forskningen för både forskare och avnämare inom till exempel vården.  .

– Störst påverkan har den förhoppningsvis på forskningsfinansiärernas strategier och samarbete och programmet ger en samlad bild på nationell nivå av vad finansieringen bidrar till. Baserat på den plattformen kan man sedan föra olika strategiska diskussioner om vilken riktning forskningen ska ta, säger Patrig Fagerstedt..

Forskningsprogrammet, som pågår till och med 2026, ska nu översättas till engelska och kunna användas internationellt för att visa hur Sverige gör.

EES som beslutsstöd är fel väg att gå för vården

Ingrid Helander
-
0
EES som beslutsstöd är fel väg att gå för vården

”Den nationella läkemedelslistan kommer dela information om förskrivna och uthämtade receptbelagda läkemedel mellan patienter, vården och apotek. I samband med detta lyfts förstås frågorna om beslutsstöd återigen.

Bland annat utreds åter igen vid E-hälsomyndigheten hur elektroniskt expertstöd, EES, avsett för stöd vid expedition på apotek ska kunna ge nytta utan även i hälso- och sjukvården. Som förskrivare och tidigare ansvarig för en patientjournal i en region så kan jag på en gång säga att EES är fel väg att gå för vården.”

Läs hela Mikael Hoffmanns blogginlägg här.

”Tidigt införande och god uppföljning kan rädda liv”

Redaktionen
-
0
”Tidigt införande och god uppföljning kan rädda liv”

REPLIK. Att ”skynda långsamt” är ofta ett gott råd men det finns som alltid undantag – annars vore det ju inte en regel. Louise Olsson, chef för Camtö i Örebro, har i en debattartikel hos Läkemedelsvärlden tagit upp behovet av solidare evidens för nya behandlingar.

I sitt inlägg tar författaren upp det faktum att vi gått från stora upplagda kliniska prövningsprogram – med inte sällan tusentals patienter i kontrollerade randomiserade studier för att få ett godkännande och rekommendation av nya medicinska behandlingar – till dagens små icke-randomiserade studie på kanske 100 patienter i fas II och med vad Louise Olsson anser är tveksamma surrogatvariabler.

Surrogatvariabler har dock i decennier utgjort underlag för regulatoriska värderingar så länge som variablerna varit väl validerade. Exempel på detta är högt blodtryck, höga kolesteroler och förhöjda blodsockervärden som riskfaktorer för insjuknade i hjärtinfarkt och/eller stroke.

Ändrade förutsättningar

Forskningen i dag har helt andra förutsättningar men även andra möjligheter. När vi behandlar högt blodtryck för att förhindra insjuknande i en hjärt-kärlhändelse har vi inte sällan ett NNT-värde (Number Needed to Treat) på 1 till 100, vilket betyder att hundra patienter måste få en behandling för att en ska ha nytta av den. I dag när vi dokumenterar nya cell- och genterapier är vi nere på en selektiv gen- och molekylär särart hos den enskilde patienten. Vi riktar våra behandlingar mot en väl definierad mutation eller gendefekt inom ramen för det vi kallar precisionsmedicin. Då behövs mindre patientgrupper och en kontrollgrupp är inte vetenskapligt befogat.

I det regulatoriska underlaget för en nyligen godkänd CAR-T-behandling är hela det kliniska prövningsprogrammet genomfört på dryga 100 patienter. Vi noterar att av patienter som tidigare inte svarat på tre successiva behandlingar blir med denna nya behandlingsmöjlighet cirka 50 procent långvarigt sjukdomsfria, vilket ger ett NNT om 1 till 2.

När vi dokumenterar nästa generation genterapier för vi in en ”frisk” DNA-sekvens som tar över och kompenserar för motsvarande muterade gen och detta går att mäta ner på minsta proteinsyntes. I de studier som i dag pågår ingår det ibland endast ett 20-tal patienter, eftersom utfallsmåttet är så tydligt mätbart. Tar vi med CRISPR/Cas9-tekniken blir detta ännu tydligare. Situationen kan till exempel jämföras med den när vi började organtransplantera –  då hade vi inga kontrollgrupper eftersom varje enskilt fall blev sin egen kontroll.

”Att vänta hjälper inte patienter”

Samtidigt blir det, helt riktigt som författaren konstaterar, inte lika lätt att göra hälsoekonomiska värderingar. Dessa analyser bygger historiskt på utfall i större patientpopulationer och i jämförelse med alternativa behandlingar. När det gäller cell- och genterapier riktar de sig oftast mot extremt små patientgrupper som fram tills i dag inte kunnat erbjudas någon behandling. Här måste vi tänka på ett nytt sätt.

Att vänta och långsamt introducera nya genombrottsbehandlingar hjälper inte patienterna som kanske hinner dö under väntetiden. Evidensen bygger vi upp från erfarenhet av genomförda behandlingar och ju längre vi väntar desto längre tar det innan vi får kompletterande kunskap.

Tidigt men väl kontrollerat införande kombinerat med noggrann uppföljning ger oss erfarenhet som i sin tur ger bättre möjligheter att kritisk värdera nyttan av nya behandlingar. Det kan rädda liv.

Johan Brun
Senior medical advisor, Läkemedelsindustriföreningen Lif

Forskare utvecklar ny typ av oralt preventivmedel

Helene Wallskär
-
0
Forskare utvecklar ny typ av oralt preventivmedel

P-piller är ett av de mest populära preventivmedlen, men en baksida är att effektiviteten hänger på att kvinnan kommer ihåg att ta pillren. Glömda piller kan leda till oavsiktliga graviditeter. För att komma ifrån det problemet arbetar forskare med olika strategier för att få fram mer långverkande hormonella preventivmedel som p-plåster, hormonspiraler och p-sprutor.

En ny sådan strategi testas nu vid amerikanska Massachusetts institute of technology, MIT, där forskare håller på att utveckla ett ”p-piller” som bara behöver tas en gång i månaden.  Forskarna tror att deras nya preventivmedel kan få en positiv inverkan på kvinnors hälsa, särskilt i utvecklingsländer.

En annan förhoppning är att den teknik som metoden bygger på kan användas för att leverera även andra läkemedel till kroppen på ett långtidsverkande sätt.

Metoden har hittills bara testats på djur, bland annat i en studie som nu publicerats i Science translational medicine. Forskarna siktar i ett nästa steg på försök hos människor.

– Vi hoppas att det här arbetet – såvitt vi vet det första exemplet på ett piller eller kapsel med månadslång verkningstid – i framtiden kan ge nya möjligheter för kvinnors hälsa liksom för andra indikationer, sade professor Robert Langer, MIT, i ett pressmeddelande i samband med att studien publicerades.

Hopvikt sväljbar kapsel

Robert Langer är en av de seniora författarna av studien och en internationellt framstående forskare inom fältet läkemedelstillförsel. Han har fått många prestigefyllda vetenskapliga utmärkelser för sitt arbete, bland andra det svenska Scheelepriset 2015.

Det nya preventivmedlet består av en gelatintäckt kapsel som innehåller läkemedelssubstansen levonorgestrel för tre veckors behov. Kapseln är stjärnformad, men hopvikt inuti gelatinet. När den sväljs ned i magen löses gelatinet upp och kapseln vecklar ut sina armar och kan sakta frisätta läkemedlet under tre veckor.

Storleken på den utfällda kapseln anpassas så att den inte kan passera genom nedre magmunnen utan stannar kvar i magen lagom lång tid tills materialet i kapseln brutits ned.

I en studie på grisar såg forskarna att kapseln kunde frisätta preventivmedelssubstansen i en någorlunda konstant hastighet i upp till fyra veckor. Blodkoncentrationen av läkemedlet motsvarade den man får genom att ta dagliga piller.

I tidigare studier har forskarna laddat liknande kapslar med såväl hiv-läkemedel som malariamedicin. Forskningen har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, till stor del finansierats av Bill and Melinda Gates foundation. Det var även denna stiftelse som uppmuntrade forskarna att anpassa metoden för att skapa långverkande preventivmedel.

Immunterapi mot psykisk sjukdom testas i studie

Helene Wallskär
-
0
Immunterapi mot psykisk sjukdom testas i studie

Immunopsykiatri kallas det växande forskningsfält som studerar samband mellan immunsystemet och psykisk sjukdom. I Sverige bildas nu, med stöd av Vetenskapsrådet, ett nationellt forskarnätverk – Svensk immunopsykiatrisk allians – som ska förbättra kunskapen på detta ännu till stor del outforskade område.

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala pågår samtidigt förberedelserna för en klinisk studie som ska utvärdera säkerhet och effekt av immunterapi vid viss typ av psykos- och/eller tvångssjukdom. Tanken är att studien efter en pilotfas ska kunna utökas till att omfatta även andra delar av Sverige.

– Det här blir den första studien i sitt slag och vi hoppas att den ska kunna bidra till förbättrad diagnostik och behandling för patienter där autoimmuna processer bidrar till sjukdomen, säger initiativtagaren Janet Cunningham, docent och psykiatriker vid Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Otypiska symtom väcker misstanke

Baserat på klinisk erfarenhet har immunterapi redan tidigare prövats hos utvalda patienter, både vuxna och barn, i flera regioner i Sverige. Sedan 2015 finns även en särskild mottagning på Akademiska sjukhuset för utredning av vuxna patienter som har eller misstänks ha en autoimmun sjukdom, som ger upphov till psykiska symptom. I Stockholm har det etablerats en mottagning med liknande upplägg för barn.

Misstanken om ett autoimmunt inslag vid psykos- och tvångssjukdom kan väckas av att symtombilden på något sätt är otypisk, exempelvis att psykossymtom uppträder mer akut och plötsligt än vad som är vanligt. Misstanken kan stärkas av att sjukdomen debuterat i samband med en svår influensa eller annan infektion, eller av ärftlighet för autoimmun sjukdom.

Hos 40 procent av de patienter som utretts på mottagningen vid Akademiska sjukhuset har läkarna också funnit avvikande fynd i ryggmärgsvätska eller blod, eller vid röntgenundersökningar eller EEG, som stärkt misstanken om immunologisk påverkan.

Hittills har sju patienter behandlats med rituximab, ett immunterapiläkemedel för behandling av lymfom som även fått stor användning vid multipel skleros, MS. I samtliga fall har det funnits misstanke om en autoimmun sjukdom som påverkat hjärnan och andra behandlingsalternativ varit uttömda.

– Behandlingsresultaten är mycket lovande och vi bedömer att betydligt fler patienter kan dra nytta av immunterapi, säger Janet Cunningham.

Start i vår

Den forskning som hon och hennes medarbetare är på väg att dra i gång blir en randomiserad, placebokontrollerad studie. Patienter med tvångs- eller psykossjukdom som uppfyller kriterierna kommer inledningsvis att randomiseras till antingen aktiv behandling med rituximab eller placebo. Studien har crossover-design vilket innebär att även de patienter som inledningsvis får placebo så småningom kan ges aktiv behandling.

– Vårt mål är att följa patienternas sjukdomsutveckling från ett tidigt stadium på ett standardiserat och systematiserat sätt. Det ska komplettera det nuvarande symptombeskrivande diagnostiska systemet med en mer etiologisk, där identifiering av biomarkörer för sjukdomar blir en viktig del i diagnostiken, förklarar Janet Cunningham.

Hon räknar med att de första patienterna kommer att kunna tas in i studien under våren. Förhoppningen är att studien så småningom ska kunna utvidgas med hjälp av det nybildade nationella nätverket som hittills består av ett 30-tal kliniska och prekliniska forskare vid fem universitet.

Bristen på farmaceuter större än någonsin

Ingrid Helander
-
0
Bristen på farmaceuter större än någonsin

Sedan 2016 har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, gjort årliga uppföljningar av apoteksmarknadens utveckling. Den senaste uppföljningen visar att den kraftiga tillväxten av antal apotek och öppettider som inleddes i samband med omregleringen av apoteksmarknaden 2009 fortsätter, men att den mattats av. I maj 2019 fanns totalt 1 420 apotek vilket innebär en nettoökning med 494 apotek sedan januari 2009.

Men antalet anställda farmaceuter har inte ökat i samma omfattning. Mellan 2009 och 2017 ökade antalet arbetsställen för farmaceuter med 57 procent (från 932 till 1 466), medan antalet anställda farmaceuter i apotekshandeln ökade med knappt två procent (från 10 326 till 10 488), enligt siffror från SCB som TLV refererar till.

I sin rapport konstaterar TLV att ”Bristen på erfarna farmaceuter är högre 2018 än någon gång tidigare under mätperioden och utvecklingen för vakanser inom apotekshandeln sticker ut tydligt jämfört med detaljhandeln totalt”.

– TLV:s uppföljning bekräftar bilden vi har haft sedan länge, säger Johan Wallér, vd för branschföreningen Sveriges Apoteksförening. Det saknas legitimerad personal och det är extra svårt eftersom apoteken är utspridda över hela landet.

På varje apotek måste minst en farmaceut (receptarie eller apotekare) vara i tjänst under hela öppettiden, och Johan Wallér tycker inte att man ska frångå dessa krav. Däremot nämner han att det finns andra lösningar att fundera över.

– Ett intressant förslag som förts fram är att apotek i glesbygd skulle kunna ha farmaceuter på distans, till exempel via digitala lösningar, som garanterar att receptexpeditionen görs på korrekt sätt.

Johan Wallér framhåller dock att den största utmaningen är att få fler att söka till och fullfölja farmaceututbildningen – och att få fler att förstå hur attraktivt det är att arbeta på apotek.

Är det attraktivt att arbeta på apotek i dag?
– Ja, det menar jag att det är och man har väldigt intressanta arbetsuppgifter. Däremot har vi ibland inte varit tillräckligt bra på att förmedla hur intressant det är.

Många på apotek vittnar om en stressig arbetsmiljö. Hur kommenterar du det?
– Apoteken har i stort sett en låg lönsamhet och skär inte guld med täljkniv utan försöker effektivisera sin verksamhet så gott de bara kan. Det är ungefär samma volym av receptrader på apotek nu som tidigare men eftersom antalet apotek har ökat uppstår en utspädningseffekt som man måste hantera och det är en organisatorisk utmaning. Men man kan inte säga att det har blivit mer stress för att det är mer att göra, säger Johan Wallér.

Om nyetableringen av apotek har mattats av är situationen den motsatta för apotekens e-handel. TLV:s uppföljning visar att den fortsätter att växa och i dag är alla apoteksaktörer etablerade på e-handelsmarknaden och fler renodlade e-handelsaktörer har tillkommit. Förra året omsatte apotekens e-handel 4,5 miljarder kronor, vilket motsvarade ungefär tio procent av den totala omsättningen.

E-handeln är också spridd över landet. Under en tremånadersperiod mellan mars och maj i år fick 98 procent av landets postnummerområden leverans av receptförskrivna läkemedel, enligt TLV:s rapport. Den högsta andelen e-handel finns i landsbygd och mindre städer liksom i pendlingskommuner.

Bruttoresultatet för öppenvårdsapoteken uppgick 2018 till 11,1 miljarder kronor, vilket var en ökning med knappt fyra procent från 2017. Rörelseresultatet 2018 minskade dock något, från 1,5 till 1,2 miljarder kronor. Minskningen beror enligt TLV på flera orsaker, bland annat sämre förtjänst på parallellhandel och investeringar i e-handel

Immunterapi införs vid svårbehandlad bröstcancer

Helene Wallskär
-
0
Immunterapi införs vid svårbehandlad bröstcancer

Omkring var tionde kvinna som drabbas av bröstcancer har så kallad trippelnegativ bröstcancer, som främst drabbar kvinnor under 50 år.

Risken för återfall är större än vid andra cancerformer. Och att bröstcancern är trippelnegativ innebär att den varken är hormonkänslig eller HER2-positiv och därför inte mottaglig för de behandlingar som brukar användas när bröstcancer spridit sig.

Nu rekommenderar regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier, NT-rådet, för första gången att regionerna kan börja använda en immunterapi i dessa svårbehandlade fall. NT-rådet rekommenderar regionerna att använda en kombinationsbehandling med den nya PD-L1-hämmaren Tecentriq (atezolizumab) och ett cytostatikum, paklitaxel, vid återfall i trippelnegativ bröstcancer.

– Det är väldigt glädjande att vi nu får en behandling som kan innebära ett förlängt liv för kvinnor med spridd trippelnegativ bröstcancer. Fram tills nu har vi saknat bra behandlingsalternativ för de kvinnor som får återfall, säger i ett pressmeddelande Freddi Lewin, överläkare i onkologi, ordförande i den nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel och adjungerad ledamot i NT-rådet.

PD-L1-hämmare hämmar immunförsvarets bromsmekanismer så att cancercellerna lättare kan angripas. Upptäckten av dessa mekanismer belönades 2018 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Väljer annat cytostatikum

NT-rådet uppskattar att 100-200 kvinnor i Sverige kan bli aktuella för immunterapin. Behandlingen ska ges så länge patienterna har nytta av den och tål behandlingen.

– När immunsystemet väl är aktiverat sitter effekten i under lång tid. Studier visar att terapin kan förlänga kvinnornas liv med flera år i vissa fall, säger Freddi Lewin.

Effekten kan bli större när PD-L1-hämmaren kombineras med cytostatika. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkände i augusti Tecentriq i kombination med ett cytostatikum som heter nab-paklitaxel vid trippelnegativ bröstcancer.

Nab-paklitaxel är paklitaxel i form av albuminburna nanopartiklar. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har gjort en hälsoekonomisk värdering av den kombinationen och NT-rådet bedömer att den inte är kostnadseffektiv. NT-rådet väljer därför att i stället rekommendera Tecentriq i kombination med paklitaxel.

– Vi bedömer att effekten av de båda cellgifterna är likvärdig, men nab-paklitaxel är dyrare och därför väljer vi paklitaxel i stället, förklarar Freddi Lewin.

Studie visade ökad överlevnad

I den randomiserade, placebokontrollerade studie som låg till grund för godkännandet utvärderades Tecentriq i kombination med nab-paklitaxel. 902 patienter randomiserades till antingen Tecentriq plus cytostatikum eller placebo plus cytostatikum.

Den progressionsfria överlevnaden och den totala överlevnaden var i median 2,5 respektive 6 månader längre bland dem som även fick immunterapin.

Vid behandling med PD-L1-hämmare finns en risk för allvarliga immunrelaterade biverkningar i form av bland annat inflammationer i inre organ.

En svårighet vid immunterapi är också att i förväg veta vilka patienter som svarar på behandlingen. I NT-rådets rekommendation sägs att Tecentriq kan användas vid återfall i trippelnegativ bröstcancer om tumören vid testning visar ett positivt PD-L1-uttryck, vilket ska visa om den är mottaglig för behandlingen. Forskare som utvärderat dessa testmetoder ifrågasätter dock, som Läkemedelsvärlden har rapporterat, tillförlitligheten hos testerna.

123Sida 2 av 3