Månads arkivering januari 2019

Indragning av Alvedon 665 minskade förgiftningar

0

Under 2018 fick Giftinformationscentralen samtal från sjukhus om 1 697 fall av akut förgiftning på grund av överdos av paracetamol. Det är en minskning med drygt nio procent jämfört med året före. Då hade en långvarig uppåtgående trend lett till att sjukvården rapporterade närmare 1 900 fall av förgiftning med paracetamol till Giftinformationscentralen.

– Att paracetamolförgiftningarna gick ned 2018 är en effekt av indragningen av paracetamol med fördröjd frisättning, säger Lennart Holm vid Läkemedelsverket.

I juni 2018 drogs paracetamol med fördröjd frisättning, som Läkemedelsvärlden rapporterade, in från marknaden efter ett beslut från EU-kommissionen. Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC hade granskat paracetamol med fördröjd frisättning på uppmaning av svenska Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket hade uppmärksammat ett växande problem med överdoseringar med paracetamol i denna beredningsform, som i Sverige såldes under namnet Alvedon 665 mg. Den fördröjda frisättningen gjorde förgiftningarna extra svåra för sjukvården att behandla vilket ökade risken för dödsfall. PRAC bedömde att riskerna med läkemedlet översteg nyttan med den fördröjda frisättningen och rekommenderade indragning.

Effekten av indragningen syns i Giftinformationscentralens statistik. År 2017 stod paracetamol med fördröjd frisättning för 473 av förgiftningsfallen med paracetamol och 2018 rapporterade sjukvården in 306 sådana fall.

Det betyder att Alvedon 665 stod för nästan hela minskningen av antalet paracetamolförgiftningar. Lite bidrog även en minskning av förgiftningar med paracetamol i kombination med kodein (till exempel Citodon). Samtidigt syntes en mindre uppgång på en procent för övriga paracetamolförgiftningar.

– Indragningen kan sägas ha haft avsedd effekt genom att minska de särskilt svårbehandlade överdoserna med paracetamol med slow release. Dessa bör så småningom gå ned till noll i takt med att människor tömmer sina förråd med sådana läkemedel, säger Lennart Holm.

Samtidigt toppar paracetamol fortfarande listan över förgiftningsorsaker hos Giftinformationscentralen. Antalet förgiftningsfall med paracetamol har ökat kraftigt sedan läkemedlet började säljas utanför apotek 2009. År 2013 rapporterades omkring 1 500 fall. År 2015 infördes därför en begränsning som gör att vanliga butiker numer får sälja paracetamol endast i form av sugtabletter, brustabletter, suppositorier och lösningar och alltså inte vanliga tabletter. Trots detta har antalet förgiftningsfall fortsatt att stiga efter en liten nedgång det året.

– Det är självklart ett problem. Vi följer utvecklingen, men planerar för närvarande inga ytterligare åtgärder för att minska tillgängligheten, säger Lennart Holm.

– Rätt använt är paracetamol ett väldigt bra smärtstillande läkemedel och det finns många aspekter att ta hänsyn till. Bland annat kan det vara önskvärt att vi väljer icke opioida smärtstillande läkemedel i så stor utsträckning som möjligt för att förebygga en utveckling som den så kallade opioidkrisen i USA.

Hon blir statssekreterare på socialdepartementet

0

Socialminister Lena Hallengren (S) tar med sin statssekreterare Maja Fjaestad från sin tidigare post som barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Det meddelar regeringen på sin hemsida.

Agneta Karlsson, som varit statssekreterare åt både tidigare folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) och tidigare socialminister Annika Strandhäll (S) lämnar därmed socialdepartementet. Vad hon ska göra här näst är oklart, enligt presstjänsten på regeringskansliet.

Maja Fjaestad har tidigare arbetat som samhällspolitisk chef på fackförbundet Kommunal. Innan dess har hon bland annat varit statssekreterare vid Statsrådsberedningen och varit verksam som forskare på KTH samt forskningsinstitutioner som MIT i Boston och Max Planck-institutet i Berlin. Maja Fjaestad är docent i teknikhistoria vid KTH.

Kurs lär läkare undvika onödiga antibiotikarecept

0

Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) i Stockholm prövar nu ett nytt grepp för att påverka antibiotikaförskrivningen i primärvården inom regionen. Primärvårdsläkare erbjuds kostnadsfria endagskurser i en metodik som heter patientcentrerad konsultation, kopplad till vanliga infektioner i primärvården.

”Har det hänt att du skrivit ut antibiotika fast du egentligen inte tyckte det behövdes?”, frågar Strama i kursinbjudan.

– Ofta är det problem i kommunikationen med patienten som gör att läkaren har svårt att göra som riktlinjer och annan kunskap säger när det gäller antibiotika. På väldigt kort tid ska läkaren nå fram med sin kunskap till någon som kanske kommit dit med en helt annan uppfattning om vad som behöver göras, säger Helene Bodegård, allmänläkare på Gustavsbergs vårdcentral samt forskare och lärare inom det som kallas patientkonsultation, mötet mellan läkare och patient.

Hon håller kurserna tillsammans med Anna-Lena Fastén, allmänläkare på Strama Stockholm. De båda brukar hålla liknande kurser tillsammans på läkarprogrammet på Karolinska institutet. Under deras samarbete föddes idén att erbjuda utbildning även för färdiga läkare ute i primärvården. I november 2018 höll de en pilotutbildning med ett tiotal deltagare. Den föll väl ut och nyligen hölls ytterligare en kurs som samlade sju läkare från vårdcentraler och jourmottagningar runt om i Stockholms län.

När primärvårdsläkare berättar vad som kan försvåra för dem att göra det som de vet är bäst handlar det, förklarar Helene Bodegård, mycket om en konflikt med patienternas förväntningar och önskemål. Patienter som är oroliga för att bli borta mycket från jobbet vill bli friska snabbt och tror att en antibiotikakur är lösningen. Patienter som har långt till vårdcentralen blir besvikna om de inte ”får något” när de gjort den besvärliga resan. Patienter som tidigare fått antibiotikarecept av andra läkare vid samma besvär utgår från att de bör få det igen.

Helene Bodegård förklarar att det kan handla om både uttalade önskemål om att få antibiotika och outtalade förväntningar. Ibland kanske det till och med är så att läkaren påverkas av sin egen föreställning om att patienten vill ha ett visst resultat av besöket.

– Det finns forskning som visar att det räcker att läkarna tror att patienterna vill ha antibiotika för att förskrivningen ska öka, säger hon.

Hennes budskap är att det går att komma förbi många av dessa psykologiska fällor och utmaningar med hjälp av de rätta verktygen:

– Det gäller att ha en medveten konsultationsmetodik med särskilt fokus på att förstå och bemöta patientens föreställningar och farhågor för att kunna nå fram till äkta samförstånd.

Metodiken patientcentrerad konsultation går bland annat ut på att läkaren inledningsvis ger patienten utrymme att tala om sitt perspektiv och aktivt frågar efter vad patienten tänker om sina besvär och vad hen hoppas att besöket ska leda till. Läkaren lyssnar och visar att patientens ord nått fram genom att bekräfta och sammanfatta. Först därefter är det dags att ta anamnes och göra undersökningar. Målet är att det hela ska utmynna i ett beslut som båda är delaktiga i om den fortsatta vägen.

Stramakursen innehåller föreläsningar och diskussion både om samtalsmetodik och om de senaste rönen om infektionsbehandling. Detta varvas med rollspelsövningar där deltagarna får turas om att spela läkare och patienter.

– Det brukar vara i patientrollen som man lär sig mest om vad som fungerar och inte, säger Helene Bodegård.

Hennes kollega Anna-Lena Fastén håller i den del av primärvårdsläkarkursen som handlar om onda halsar och andra vanliga infektioner i primärvården. Hon vill rusta deltagarna med kunskap som kan hjälpa dem i kommunikationen med patienterna om att använda antibiotika rätt, det vill säga för att rädda liv, förebygga komplikationer och minska symtom.

– Ibland finns ett missförstånd hos patienterna om att vi säger nej till antibiotika även om det skulle kunna göra patienten fortare frisk, säger hon.

– Att detta inte stämmer är en viktig pedagogisk poäng. Om antibiotika kan minska symtomen så är det verkligen viktigt att läkaren och patienten tillsammans avgör om det är värt de risker som följer med behandlingen. De gånger vi säger nej till antibiotika är när vi inte tror att det hjälper patienten.

I vilken omfattning som Stramas endagskurser om patientkonsultation kommer att fortsätta är ännu inte bestämt. Men Anna-Lena Fastén och Helene Bodegård har mött ett stort intresse för kurserna och tror att de har en viktig funktion att fylla.

– De flesta läkare ute på vårdcentralerna har bra koll på hur man bör göra när det gäller antibiotikaförskrivning och infektioner. Men ibland blir det ändå svårt att göra som man borde, säger Anna-Lena Fastén.

– Vi tror att det här kan vara ett sätt att ge läkarna verktyg att undvika onödig antibiotikaförskrivning.

Lena Hallengren (S) blir ny socialminister

0

Lena Hallengren (S) tar över chefskapet på socialdepartementet där hon varit barn-, äldre- och jämställdhetsminister sedan våren 2018. Den tidigare socialministern Annika Strandhäll (S) blir kvar på departementet som socialförsäkringsminister med ansvar för socialförsäkringarna, pensionssystemet och familjepolitiken.

Enligt Victor Harju, pressamordnare vid socialdepartementet, kommer merparten av det politiska ansvaret för läkemedelsfrågor och andra folkhälsofrågor att hamna på Lena Hallengrens bord.

– Men när det gäller uppdelningen av olika politikområden i detalj får vi återkomma, sade han efter måndagens pressträff om den nya regeringen.

En av de helt nya ministrarna i regeringen är Matilda Ernkrans (S) som utsetts till minister för högre utbildning och forskning. Matilda Ernkrans har varit riksdagsledamot sedan 2002 och var före ministerutnämningen ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Den tidigare ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), lämnar regeringen.

En ommöblering med möjlig betydelse för life scence-området gäller den tidigare närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S) som visat ett aktivt intresse för life science-frågor. Mikael Damberg flyttar nu till justitiedepartementet som inrikesminister. Någon ny innovationsministern har inte utsetts. Ibrahim Baylan (S) efterträder Mikael Damberg som näringsminster.

I sin regeringsförklaring berörde Stefan Löfven forskningspolitiken med bara några korta formuleringar om att behålla Sveriges position som ledande forskningsnation. Om hälso- och sjukvård talade han mer. Bland annat utlovade han en generalplan för kortare vårdköer, att säkra rätten till fast läkarkontakt och att viten eller andra sanktioner i framtiden ska kunna åläggas regioner som inte uppfyller vårdgarantin.

Nu skärps kraven för medicintekniska produkter

0

Senast om ett år, i januari 2020, ska alla tillverkare av medicintekniska produkter i EU ha börjat rapportera eventuella olyckor och tillbud med produkterna enligt ett nytt incidentrapporteringsformulär.

Formuläret innebär en gemensam terminologi och ett EU-gemensamt kodsystem för incidentrapportering i hela EU, något som saknas i dag.

– Det här kommer att innebära bättre möjligheter för uppföljning och riskbedömning av medicintekniska produkter i Sverige och i EU, säger Helena Dzojic, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Det nya formuläret, Manufacturer incident report (MIR), är del i det nya medicintekniska regelverk som börjar gälla i maj 2020, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.

Alla tillverkare av medicintekniska produkter kan dock börja använda det nya rapporteringsformuläret redan nu.

Försäljningsvolymer kan bli hemliga i statistiken

Socialstyrelsen samlar in, bearbetar och tillhandahåller läkemedelsstatistik för många olika syften. Nu ser det ut som att vissa av de statistikuppgifter som myndigheten i dag brukar lämna ut, inte längre kommer att lämnas ut efter 28 januari.

Då ska Socialstyrelsens ledningsgrupp ta ställning till en intern utredning där de egna juristerna och statistikexperterna sannolikt kommer fram till att utlämnandet av juridiska skäl behöver inskränkas.

– Om det blir en förändring så genomförs den omedelbart efter ställningstagandet i ledningsgruppen, säger Henrik Nordin, utredare och statistiksamordnare vid Socialstyrelsen.

Det som då inte längre kommer att lämnas ut är statistik som direkt eller indirekt visar försäljningsvolymer av specifika läkemedelsprodukter, till exempel varunummer eller produktnamn tillsammans med antal förpackningar. Inskränkningen kan även komma att omfatta försäljningsvolym kopplat till ATC-koder när det gäller ATC-grupper som bara innehåller ett läkemedel.

Däremot kommer andra typer av uppgifter fortfarande att lämnas ut. Data för forskningsändamål berörs till exempel inte av den eventuella inskränkningen och läkemedelsföretag kommer fortfarande att kunna få statistik om sina egna produkter. Det kommer också fortfarande att gå att få reda på antalet patienter som köpt olika läkemedel.

Orsaken till att Socialstyrelsen överväger en inskränkning av utlämningen av statistik finns i en dom i kammarrätten i Stockholm i fjol. I domen avslogs ett överklagande från Apotekstjänst AB som hade begärt ut en statistikrapport från E-hälsomyndigheten.

Den begärda statistikrapporten redovisade försäljningen av läkemedelsförpackningar som dosdispenserats inom varje landsting under en viss period, uppdelat per varunummer. E-hälsomyndigheten avslog denna begäran av sekretesskäl och Apotekstjänst överklagade hos kammarrätten.

I sin dom ger kammarrätten E-hälsomyndigheten rätt. De begärda uppgifterna omfattas av sekretess enligt reglerna i offentlighets- och sekretesslagen. Detta eftersom de ”avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden”. Kammarrätten skriver att statistikrapportens uppgifter per landsting kan knytas till specifika dosföretag eftersom varje landsting upphandlar en dosaktör. Dessutom finns det uppgifter om specifika läkemedels varunummer och antal förpackningar. Det går därför att räkna ut försäljningsvolymer hos varje dosaktör och hos deras leverantörer.

Kammarrätten bedömer att statistikrapporten innehåller uppgifter som rör affärsförhållanden för enskilda företag och att dessa kan ha skäl att hålla sådan information hemlig för konkurrenter. Därför är uppgifterna sekretessbelagda.

– Eftersom vi har precis samma data som E-hälsomyndigheten så påverkar domen även vår statistikverksamhet, säger Henrik Nordin på Socialstyrelsen.

Det är inte bara policyn för utlämning av statistik som ser ut att behöva ändras, även vissa delar av Socialstyrelsens öppna databas med läkemedelsstatistik kan beröras.

– När det gäller statistiken om antal patienter och antal expedierade recept för olika läkemedel ser vi inga problem. Men databasen redovisar även antal definierade dygnsdoser och där börjar vi närma oss försäljningsvolym, säger Henrik Nordin.

Myndigheten har nyligen skickat ut förhandsinformation om den pågående utredningen till aktörer som tidigare begärt ut den aktuella typen av statistik.

– Vi förstår att tillgången till statistiken är betydelsefull för många aktörer, inte minst företag som jobbar med läkemedelsdata. Vi vill gärna få en bättre bild av vilka konsekvenser som en förändring kan få för statistikanvändarna för att i dialog eventuellt kunna hitta andra lösningar.

Snabb behandling med KBT på nätet

0

En årsrapport från det Svenska internetbehandlingsregistret Siber bekräftar resultat från tidigare studier om att kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet fungera lika bra som KBT hos en psykolog.

Kvalitetsregistret Siber startades 2015 för att följa upp och kvalitetssäkra användningen av psykologisk internetbehandling i kliniska vardag.

Resultat i registrets nyligen publicerade årsrapport för 2017 visar bland annat att effekten av internet-KBT för depression, ångest och sömnsvårigheter är god och i nivå med ”vanlig” KBT och att den håller i sig även efter avslutad behandling. För social fobi och paniksyndrom var resultaten måttliga eller svåra att tolka på grund av bortfall.

Ett argument för användning av internet-KBT är den ökade tillgängligheten där patienter inte behöver resa för att träffa en psykolog eller där vårdbesök tar lång tid att boka in på grund av resursbrist.

I årsrapporten framgår att tillgängligheten verkligen är hög. I snitt tog det 23 dagar från att patienten begärde vård till att hen startade sin behandling. Ungefär 81 procent fick behandling inom 30 dagar från vårdbegäran.

I Sverige är annars riktlinjerna att patienter ska få komma på ett första bedömningsbesök om psykisk ohälsa inom 30 dagar för att därefter få tid för att starta behandling.

Årsrapporten innehåller data från regionerna Örebro, Stockholm och Uppsala och baseras på uppgifter om 767 patienter i åldrarna 16 till 82 år. Majoriteten av patienterna var mellan 20 och 40 år och ungefär två-tredjedelar var kvinnor.

Uppskattningsvis startade cirka 3 500 patienter internetbehandling under 2017 vilket innebär att anslutningsgraden till Siber fortfarande är låg.

Förskrivning med substansnamn utreds

Att apoteken byter till billigare läkemedel med samma substans som det läkemedel som står på receptet sparar mycket pengar, men orsakar också förvirring och risker för felmedicinering, skrev företrädare för olika vårdprofessioner nyligen på DN Debatt. När det står olika namn på tablettburkarna på köksbänken, blir det svårare att hålla reda på att det handlar om samma läkemedel. Det kan, framhöll debattskribenterna, göra att läkemedlen på olika sätt tas fel.

Den lösning de föreslog var att varje grupp av läkemedel som är utbytbara mot varandra ska få ett fastställt substansnamn. Om förskrivaren anser att vilket som helst av preparaten i gruppen kan användas så är det enligt förslaget detta substansnamn som ska skrivas på receptet. Därmed kommer detta namn även att vara det som står på läkemedelsförpackningarna och dospåsarna hemma hos patienten.

Enligt artikelförfattarna skiljer sig deras föreslagna modell från så kallad generisk förskrivning genom att Läkemedelsverket i modellen ska besluta exakt vilka läkemedel som ska ingå i en utbytesgrupp med fastställt substansnamn.

Författarna anser att deras förslag skulle förenkla inte minst för patienterna.

”Genom att alla använder samma namn på samma läkemedelsbehandling blir det lättare för dig att hålla reda på läkemedelsburkar med olika utseende och handelsnamn som egentligen är samma läkemedelsbehandling. På så sätt kan otryggheten hos dig och dina närstående minska; misstag i hur du tar dina läkemedel bli färre; onödiga vårdkontakter och onödigt merarbete undvikas”, skrev professionsföreträdarna och uppmanade E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket att ta initiativ i frågan.

Nu svarar E-hälsomyndigheten på sin webbplats. Myndigheten avser att ta med förslaget om tydligare förskrivning av utbytbara läkemedel i förberedelserna för den nationella läkemedelslistan.

– I detta arbete tittar vi på olika lösningar där förslaget i artikeln, så kallad ”entydig ordination av utbytesgrupp”, är ett alternativ, säger Magnus Åsén, programledare för Nationella läkemedelslistan på E-hälsomyndigheten, i ett uttalande på webbplatsen.

Den nationella läkemedelslistan ska bli en rikstäckande informationskälla som ska ge vården, omsorgen, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor. Nationella läkemedelslistan ska ersätta dagens receptregister och läkemedelsförteckningen.

Den nya lagen om nationella läkemedelslistan börjar gälla 1 juni 2020. Då ska E-hälsomyndigheten vara klar med den tekniska lösningen och det ska vara möjligt för vård och apotek att ansluta sig. Två år senare ska samtliga vård- och apoteksaktörer ha anslutit sina system till nationella läkemedelslistan.

– Förslaget att använda ett eget namn för varje grupp av läkemedel som får bytas ut mot varandra på apoteken är intressant. Men det behöver utredas i detalj för att se vad som krävs för att det ska gå att genomföra, säger Magnus Åsén.

– Vi tar med oss det i vårt fortsatta arbete med nationella läkemedelslistan. Vi ska även ta in synpunkter från andra berörda, inte minst Läkemedelsverket, innan vi väljer lösning.

Stor felförskrivning av antibiotika i USA

Amerikanska forskare vid University of Michigan undersökte data från mer än 19 miljoner amerikaner i åldern 0-64 år som var anslutna till en privat sjukförsäkring, med avseende på antibiotikaförskrivning..

I studien, som är publicerad i BMJ, utgick forskarna från diagnosklassificeringen ICD-10-CM som innehåller nästan 100 000 diagnoskoder. Var och en av diagnoserna klassades utifrån om de rättfärdigade antibiotikabehandling eller inte och även utifrån graden av behovet.

Klassificeringen stämdes sedan av med förskrivningsdata för 19,2 miljoner amerikanska barn och vuxna under 2016.

Ungefär en fjärdedel av antibiotikaförskrivningen, 23,2 procent, visade sig vara för förkylning och hosta – något som inte antibiotika rekommenderas för. Fler vuxna än barn fick felaktigt förskriven antibiotika och totalt sett var de vanligaste diagnoserna för felförskrivning förkylning, bröstinfektion (chest infection) och hosta.

Forskarna fann också att mer än en tredjedel av förskrivningarna var ”potentiellt lämpliga”. De konstaterar dock att många av dem sannolikt kunnat klassas som ”olämpliga” eftersom de ofta gällde bihåleinflammation och halsont som inte behöver orsakas av bakterier.

– Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot folkhälsan i världen, och den stora mängd antibiotika som förskrivs till patienter driver på resistensutvecklingen, säger studiens huvudförfattare Kao-Ping Chua, i ett uttalande.
– Förskrivare måste snabbt upphöra med att förskriva antibiotika när det inte behövs, både för patienternas och samhällets skull.

Forskarna påpekar också att studien har vissa svagheter. Andra forskare skulle till exempel kunna göra en annan klassificering av diagnoskoderna och därmed komma fram till ett annat resultat.

Eftersom patientdata i studien rörde människor med privat sjukförsäkring är det inte säkert att resultaten speglar hur det ser ut för publikt försäkrade patienter, eller patienter med en annan privat sjukförsäkring.

App kan rädda liv vid överdos

Missbruk av illegala och legalt förskrivna opioider är ett stort och växande folkhälsoproblem i USA.  Enligt amerikanska National institute on drug abuse dör minst 115 personer varje dag i USA av opioidöverdos. Många överdoseringar sker av misstag.

Forskare vid University of Washington har utvecklat en mobil-app som är tänkt att användas av personer som är i riskzonen för opioidöverdos. Appen, som har döpts till Second chance, övervakar användarens andning och rörelser. På så vis kan appen upptäcka att en överdos inträffat och slå larm till SOS-numret eller till närstående som kan ge det effektiva motgiftet naloxon.

De studier som ledde fram till en första användbar version av appen beksrivs i en artikel i Science translational medicine.

– Att kunna upptäcka överdoser på detta sätt ökar signifikant möjligheterna att rädda liv, sade i samband med publiceringen psykiatrikern Nora Volkow, National institute on drug abuse, som var med och utvecklade appen.

En opiodöverdos leder till kraftigt sänkt andningsfrekvens och kan göra att andningen helt upphör. Den nya appen omvandlar mobilens högtalare och mikrofon till ett sonarsystem som med hjälp av ljudvågor registrerar användarens andning. Genom detta upptäcker appen om andningsfrekvenser går ned eller om andningen upphör helt.

Forskarna har utvecklat algoritmen för att övervaka andningen i två typer av tester. I en studie deltog 94 missbrukare vid en vårdinstitution i Kanada. Det handlar om en institution där missbrukare lagligt och under övervakning får injicera heroin, fentanyl eller andra opioider. Syftet är att förebygga dödsfall på grund av överdos. Appen användes för att registrera andningen medan deltagarna injicerade sina droger. Appen upptäckte 47 av 49 fall av andingsuppehåll

I en annan studie deltog 20 personer som sövdes inför planerad kirurgi. De läkemedel som används vid narkos sänker nämligen andningsfrekvensen på ett liknande sätt som överdosering av opioider och appens förmåga att övervaka andningen kunde därför testas i operationssalen.

Apputvecklarna har ansökt om medicintekniskt godkännande av produkten hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. De fortsätter också utvecklingsarbetet och vill bland annat hitta ett sätt att få appen att inte bara larma omgivningen utan även interagera med användaren själv vid hotande överdos.

WHO: Vaccinmotstånd måste bekämpas

0

Världshälsoorganisationen WHO har listat de tio största hoten mot den globala hälsan 2019, utan inbördes ordning. WHO räknar upp bland annat luftföroreningar och klimatförändringar, ökningen av sjukdomar som beror på ohälsosamma levnadsvanor, risken för en global influensapandemi, livsfarliga infektioner som ebola, denguefeber och hiv och att nästan en fjärdedel av människorna på jorden inte har tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård.

Som ett mycket allvarligt globalt hälsohot framhåller WHO även det som på engelska kallas vaccine hesitancy, ett motstånd mot att vaccinera sig som finns i vissa befolkningsgrupper i många länder. Detta riskerar att vända den nedåtgående trenden för många svåra infektioner som kan förebyggas med vaccin.

Det handlar bland annat om den allvarliga infektionssjukdomen mässling, som på senare år ökat med 30 procent globalt. I en del länder där sjukdomen varit nästan utrotad har den på senare år kommit tillbaka.

I Europa finns för närvarande pågående mässlingsutbrott i Rumänien, Frankrike, Grekland och Italien. 35 dödsfall i mässling inträffade enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC i EU-området under 2018 och vaccinationstäckningen ligger i de flesta europeiska länder under rekommenderade 95 procent.

Sverige är ett av få undantag med hög vaccinationstäckning. En europeisk enkätundersökning som efter inledande misstag gjordes om visade i höstas också att 87 procent av svenskarna tycker att vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) är viktigt. Studien visade även att 80 procent av Sveriges invånare, liksom av EU-befolkningen i sin helhet, såg detta vaccin som säkert.

WHO framhåller att vaccinering är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att förebygga sjukdom. Vaccinationsprogram förhindrar för närvarande två-tre miljoner dödsfall per år. Ytterligare 1,5 miljoner dödsfall skulle enligt WHO:s beräkningar kunna förebyggas genom ökad täckning av de existerande vaccinationsprogrammen.

Att människor avstår från att vaccinera sig själva och sina barn kan, skriver WHO, till stor del bero på bristande förtroende för vacciners säkerhet. Därför har hälso- och sjukvårdspersonal en nyckelroll i arbetet för ökad vaccinationstäckning genom att sprida trovärdig, faktabaserad information.

Under 2019 kommer WHO att prioritera insatser för ökad vaccinationstäckning på olika områden. Bland annat ska arbetet för att utrota livmoderhalscancer genom hpv-vaccinering intensifieras.

Ett annat av de tio allvarligaste hoten mot den globala hälsan är enligt WHO:s lista den snabbt växande antibiotikaresistensen hos farliga bakterier. Vi håller åter på att hamna i ett läge när vi inte längre kan behandla infektioner som lunginflammation, tuberkulos, gonorré och salmonella, skriver WHO. Exempelvis upptäcktes år 2017 omkring 600 000 fall av tuberkulos som var resistenat mot första linjens antibiotikabehandling med rifampicin och 82 procent av dessa patienter bar på multiresistenta bakterier.

2018 var rekordår för nya läkemedel även i USA

I fjol godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA 61 helt nya läkemedel. Det innebär att 2018 var ett rekordår i godkännanden i USA, liksom det var i EU som Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare.

Två av de nya läkemedlen i USA var rekombinanta terapier som utvärderades av FDA:s kommitté för biologisk utvärdering och forskning. Övriga 59 utvärderades av FDA:s Center for drug evaluation and research, CDER, som i sin årsrapport kallar 2018 ”ännu ett starkt år för innovation och framsteg”.

Enligt årsrapporten är 19 av de nya läkemedlen det första i en ny läkemedelsklass. Bland dessa finns migränläkemedlet Aimovig (erenumab), cancerbehandlingen Vitrakvi (larotrectinib) och Trogarzo (ibalizumab-uiyk) mot läkemedelsresistent hiv-1-infektion.

Trettiofyra av de nya läkemedlen är till för att behandla sällsynta sjukdomar där det tidigare fanns få eller inga behandlingsalternativ.

Fyrtiotre godkändes genom någon typ av påskyndat granskningsförfarande.

Fyrtiotvå godkändes i USA före godkännande i något annat land

Prissättning av läkemedel granskas i USA

0

De stigande priserna på receptbelagda läkemedel är en het politisk fråga i USA och nu har tolv läkemedelsbolag fått ett brev från den demokratiska politikern Elijah E. Cummings som är ordförande i representanthusets kommitté för översyner och reformer. Han begär detaljerad information och dokument rörande företagens strategier för prissättning av läkemedel.

Bland de tolv bolagen finns svenskbrittiska Astrazeneca, och danska Novo Nordisk.

– Läkemedelsbolagen har i åratal höjt sina priser aggressivt på befintliga läkemedel och satt höga lanseringspriser på nya produkter medan de gjort höga vinster. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på varför läkemedelsföretag höjer priserna så dramatiskt, hur de använder sina förtjänster och vilka åtgärder som kan vidtas för att få ned läkemedelspriserna, säger Elijah E. Cummings i ett pressmeddelande.

Han framhåller att läkemedelsindustrin genom forskning och utveckling gett värdefulla bidrag till amerikanernas hälsa, men att den pågående prisstegringen är ohållbar.

I pressmeddelandet refereras flera undersökningar som visar en snabb och obruten ökning av läkemedelspriserna på den amerikanska marknaden de senaste 10-15 åren. En undersökning visar till exempel att priserna på 94 procent av de mest använda läkemedlen mer än fördubblades mellan 2005 och 2017. En av fem amerikaner avstod under 2018 från att hämta ut ett recept av ekonomiska skäl.

Undersökningen bland företagen är kommitténs första steg i ett planerat arbete för att bidra till att bromsa prisökningarna. Under januari planerar kommittén även en hearing i frågan.

Kan etappbelöningar ge fler nya antibiotika?

I oktober 2017 fick Folkhälsomyndigheten regeringens uppdrag att utreda vad svenska aktörer skulle kunna göra för att öka läkemedelsföretagens vilja att ta fram nya antibiotika. Uppdraget handlade om att utreda incitamentsmodeller som kan ersätta de vanliga marknadsekonomiska drivkrafterna just när det gäller nya antibiotika. Eftersom sådana läkemedel ska användas restriktivt för att förhindra ökad resistensutveckling, kan företagen inte sikta på att tjäna in FoU-kostnaderna på den framtida försäljningen.

Nu har Folkhälsomyndigheten återrapporterat sitt arbete med uppdraget till regeringen. Rapporten utmynnar i ett förslag om att tillsätta en statlig utredning som ska arbeta vidare med frågan. Utredningen bör, enligt Folkhälsomyndighetens förslag, bredda perspektivet så att det inte enbart omfattar incitament för utveckling av nya antibiotika.

”Sett ur ett folkhälsoperspektiv är det mer strategiskt att satsa på förebyggande åtgärder, t.ex. att utveckla nya vacciner som ett viktigt komplement till antibiotika”, skriver myndigheten.

Därför bör de incitamentsmodeller som tas fram enligt förslaget omfatta såväl nya antibiotika som vacciner och andra alternativa behandlingar av bakterieinfektioner.

I regeringsuppdraget låg fokus på så kallade pull-incitament, olika typer av åtgärder som kan ”dra” nya antibiotika in på marknaden genom att stimulera företag att ta kandidatsubstanser hela vägen fram till godkännande. Folkhälsomyndigheten har dock valt att undersöka både sådana modeller och sådana som kallas push-incitament, exempelvis forskningsanslag i tidigare forskningsfaser för att ”puffa” utvecklingen framåt.

Folkhälsomyndigheten har dels kartlagt det internationella forskningsläget om incitamentsmodeller för att främja nya antibiotika och dels låtit forskare vid Uppsala universitet utreda vilka ekonomiska incitamentsmodeller som kan vara aktuella för Sveriges del.

Rapporten till regeringen speglar ett internationellt kunskapsläge där det fortfarande råder stor osäkerhet och mycket diskussion pågår om vilka modeller som kan fungera och som ger goda folkhälsopolitiska effekter.

En typ av incitament som har diskuterats mycket är så kallade marknadsinträdesbelöningar, där företag får ett visst belopp i samband med att ett nytt läkemedel godkänns. I sådana modeller kan belöningen helt eller delvis kopplas loss från försäljningsintäkterna så att en ökad försäljning inte kommer företaget till del. Folkhälsomyndigheten anser inte att införande av sådana modeller är en framkomlig väg, bland annat eftersom det ännu är mycket oklart hur de är tänkta att fungera i praktiken. Detta behöver, anser myndigheten, undersökas vidare av en global aktör och inte på svensk nivå.

Den svenska statliga utredningen bör, anser Folkhälsomyndigheten, i stället fokusera på tre typer av åtgärder för att främja utveckling av nya antibiotika och andra behandlingar som motverkar antibiotikaresistens. För det första anser Folkhälsomyndigheten att utredningen bör undersöka hur forskningsanslag kan användas på bästa sätt för att förstärka pipelinen.

En annan idé som enligt förslaget bör utredas är att införa etappbelöningar som ska kunna delas ut under olika faser i forsknings- och utvecklingsprocessen.

Den tredje åtgärden som Folkhälsomyndigheten anser att en utredning bör titta på är att satsa på en så kallad pipelinekoordinator. Med detta menas en myndighet eller annan organisation som kan samordna och stödja olika FoU-projekt på området.

Folkhälsomyndighetens rapport kommer nu att bearbetas inom socialdepartementet.

Myndighetssamarbete ska främja nya antibiotika

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har publicerat ett förslag till reviderade riktlinjer för utvärdering av humanläkemedel mot bakterieinfektioner. Revideringen är ett resultat av överenskommelser med de regulatoriska myndigheterna i USA och Japan.

Bakgrunden är att regulatoriska experter i EU, USA och Japan under de senaste åren fört diskussioner om hur de gemensamt ska kunna stödja utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner och inte minst mot multiresistenta bakterier. Diskussionerna har lett fram till överenskommelser om att de olika läkemedelsmyndigheterna så mycket som möjligt ska ställa samma krav på data vid utvärdering och eventuellt beslut om godkännande av sådana läkemedel.

Genom att de olika myndigheterna ställer mer enhetliga krav kan, framhåller EMA på sin webbplats, läkemedelsföretagen utforma kliniska studier som samtidigt uppfyller flera myndigheters krav. Detta kan förenkla utvecklingsprocessen.

EMA:s nya riktlinjeförslag bygger på överenskommelserna med USA och Japan om vilken typ av data som ska krävas i olika faser och för olika typer av behandlingar.

Förslaget har godkänts av EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP och är nu under sex månader öppet för synpunkter innan det fastställs.

Förgiftningar med Lergigan ökar i snabb takt

0

Under 2018 fick Giftinformationscentralen samtal från sjukhus om 781 förgiftningar på grund av överdoseringar av Lergigan (prometazin). Det är en nästan 20-procentig ökning jämfört med föregående år, och sedan år 2006 har Lergiganförgiftningarna ökat med över 800 procent. Lergigan ligger på andra plats efter paracetamol på Giftinformationscentralens lista över vilka ämnen som låg bakom de förgiftningsfall som sjukhusen rapporterade om under fjolåret.

– Överdosering av Lergigan ger på grund av sina antikolinerga effekter en mycket speciell symtombild som i vissa skeden lätt kan misstolkas som en hjärnblödning eller annan intrakraniell katastrof. Dessa förgiftningar leder därför ofta till onödig behandling som inte är helt riskfri, säger Jonas Höjer, docent och överläkare vid Giftinformationscentralen.

Det receptbelagda Lergigan utvecklades redan på 1940-talet mot klåda och allergi, men visades hjälpa även mot bland annat ångest, oro, illamående, rörelsesjuka (till exempel sjösjuka), symtom vid alkoholmissbruk och sömnrubbningar.

Ökningen av förgiftningar går hand i hand med en ökad förskrivning av Lergigan, som på senare år har fått en renässans i vårt land. Motsvarande ökning av förskrivning och förgiftningar syns inte i andra länder där läkemedlet är tillgängligt och bakgrunden till den svenska trenden är inte helt klarlagd.

– Vi vet att prometazin i Sverige används allt mer som lugnande och sömngivande medel när det gäller patienter med beroendeproblematik, sannolikt därför att det inte är beroendeframkallande. Men det finns även en ökad förskrivning inom andra indikationsområden och i alla åldersgrupper och där känner vi inte till de fullständiga förklaringarna, säger Jonas Höjer.

Statistiken berättar inte heller varför patienterna överdoserat Lergigan, som inte ger några ruseffekter, men enligt Jonas Höjer visar uppgifterna från sjukhusen att det vanligen rör sig om överdoseringar i självmords- eller annat självskadesyfte.

Han förklarar att antalet överdoseringsfall med ett visst läkemedel generellt följer dess försäljningsmängd, särskilt när det gäller psykofarmaka.

– Ur det perspektivet är det därför inte förvånande att Lergiganförgiftningarna ökar. De patienter som får prometazin utskrivet ingår dessutom ofta i riskgrupper för självskadebeteende och suicid.

Förgiftning med Lergigan är till skillnad från paracetamolförgiftning normalt inte livshotande, ens vid stora överdoser. Men läkemedlets antikolinerga verkan gör att symtomen kan vara dramatiska. En stor överdos framkallar inte bara medvetandesänkning utan även, motorisk oro, upprördhet, hallucinationer, förvirring och aggressivitet.

– Det finns en påtaglig risk att patienterna blir våldsamma. De kan vara helt borta, höra röster, hallucinera och slå omkring sig.

Jonas Höjer och kollegan Markus Tellerup vid Giftinformationscentralen skrev i fjol en artikel i Läkartidningen om omhändertagande vid Lergiganförgiftningar. De ville dels göra något åt problemet med feltolkningar av symtomen som leder till onödig behandling, och dels öka kunskapen om vad som är effektiv behandling av dessa förgiftningsfall. Injektionsläkemedlet fysostigmin är ofta ett mycket effektivt motgift som snabbt kan häva symtomen.

Jonas Höjer förespråkar trots förgiftningarna inte en minskad användning av Lergigan:

– Jämfört med många andra behandlingsalternativ är det trots allt ett säkert och välbeprövat läkemedel som jag har förståelse för att läkare inom beroendevården väljer.