Månads arkivering februari 2018

Så ska rapporteringen
om biverkningar öka

Det hoppas Läkemedelsverket, som drar igång ett pilotprojekt på Akademiska sjukhuset i Uppsala i vår. Ebba Hallberg är gruppchef på enheten för läkemedelssäkerhet på myndigheten.

– Just nu arbetar vi med förberedelserna för piloten, berättar hon. Planen är att den ska starta i april.

Projektet som ska underlätta för sjukvårdspersonalen att rapportera misstänkta biverkningar heter Sebra, som står för Sjukvårdens Elektroniska Biverkningsrapportering, och är ett samarbete mellan Läkemedelsverket, SKL och Inera, ett offentligägt företag som utvecklar tjänster inom e-hälsa och digitalisering på uppdrag av landsting, regioner och kommuner.

Tanken är att läkare och sjuksköterskor direkt i journalsystemet ska kunna rapportera misstänkta biverkningar hos sina patienter.

– Inera utvecklar just nu modulen för biverkningsrapportering som ska fungera i journalsystemet Cosmic inom Region Uppsala, berättar Ebba Hallberg.

Piloten beräknas pågå fram till sommaren, och ska sedan utvärderas.

– Utvärdering planeras ske under hösten och efter tar vi beslut om fortsättningen.

Målet är en nationell implementering, men när det kan inledas vill inte Ebba Hallberg sia om. När det händer kommer det att ske stegvis. Regionerna, landstingen och kommunerna använder olika journalsystem.

– Det handlar också om hur och när landstingen är beredda att gå in i projektet, säger Ebba Hallberg.

Sjukvårdspersonal klagar ju redan över en stor administrativ arbetsbörda. Vad tänker ni om det?
– Ja, det vet vi, säger Ebba Hallberg. Det är meningen att det här systemet ska underlätta arbetet. Sjukvårdshuvudmännen har en skyldighet att biverkningsrapportera, redan idag. Det här blir ett sätt att hjälpa dem uppfylla sina skyldigheter.

– På detta sätt försöker vi förenkla rapporteringen, fortsätter Ebba Hallberg. I journalsystemet finns förifylld information och patienten och läkemedlet. Det enda man behöver fylla i är information om den misstänkta biverkningen. Sedan skickas det med ett knapptryck till oss på Läkemedelsverket.

På Läkemedelsverket hoppas man att systemet ska öka både antal och kvalitet vad gäller rapporter om misstänkta biverkningar. Hur många misstänkta biverkningar av läkemedel som inte rapporteras och alltså inte blir kända, vet givetvis ingen. Men underrapporteringen är ett känt problem och även i andra länder pågår arbeten för att förbättra bevakning och rapportering av biverkningar, där också Läkemedelsverket medverkar.

– Det finns ett flertal studier där man undersökt biverkningsrapporteringen, berättar Ebba Hallberg. Inom vissa områden är man också mer benägen att acceptera svårare biverkningar, till exempel när läkemedlen är livräddande. Enligt regelverket ska alla biverkningar rapporteras, men det är särskilt viktigt att rapportera allvarliga och okända biverkningar.

Det är förstås svårt att avgöra vad som är en biverkning av ett specifikt läkemedel. Många patienter har flera sjukdomar och tar många sorters mediciner samtidigt. Det är dock ingenting man behöver bedöma som rapportör, betonar Ebba Hallberg.

– Det är misstanken man ska rapportera. Sedan är det vårt jobb på Läkemedelsverket att utreda misstanken. Vi har ju ett helt annat underlag. Det kan vara svårt att säkerställa en biverkning vid ett enskilt fall.

Det krävs en samlad vetenskap för att kunna utreda det och just därför är det så viktigt att rapportera, menar Ebba Hallberg.

– Det behövs också en medvetenhet kring biverkningar och vi hoppas kunna öka även denna i och med det integrerade rapporteringssystemet.

 

Handelsmarginalen kommer inte att förändras

Det framkommer i en rapport från TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Myndigheten bedömer att det finns en god försäljningsutveckling och lönsamhet på apoteksmarknaden, och att det därför inte finns skäl att göra någon ny översyn av handelsmarginalen, varken dess nivå eller dess utformning.

Handelsmarginalen uppgick förra året till 4,8 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med 2016, då summan var 4,7 miljarder. Sett i procent av försäljningsvärdet minskade dock handelsmarginalen, trots att den ökade i antal kronor, vilket beror på att försäljningen av läkemedel med högt inköpspris för apoteken har ökat. Ökningen av dyra läkemedel beror framför allt på introduktionen av hepatit C-läkemedel, nya läkemedel inom cancerområdet och andra nya, dyra läkemedel.

Rapporten visar också att antalet apotek fortsätter att öka, även om takten har gått ner något. Sedan 2009 har apoteken blivit 474 fler, vilket gör att det idag finns över 1 400 apotek i landet. Det är dock inte där tillgängligheten är ett problem som ökningen av apotek sker, där går utvecklingen istället åt andra hållet. Mellan 2010 och 2017 stängde 13 apotek i kategorin där det är sex kilometer eller mer till närmsta nästa apotek. Bara nio apotek öppnade i samma kategori.

Samtliga apotekskedjor har infört e-handel och handeln med receptbelagda läkemedel över nätet har växt kraftigt under förra året. Sett i antal läkemedelsförpackningar växte e-handeln med 40 procent under 2017, i försäljningsvärde var ökningen 20 procent. Den största tillväxten i e-handeln stod dock receptfria läkemedel och handelsvaror för.

TLV gör i rapporten bedömningen att det finns förutsättningar för en fortsatt god tillgänglighet till läkemedel och kvalificerad rådgivning på apoteken.

Stor försäljning av olaglig antibiotika

0

Närmare två tredjedelar av de kombinationsantibiotika som marknadsförs i Indien saknar godkännande, visar en ny studie som publiceras i British Journal of Clinical Pharmacology. Samtidigt fortsätter försäljningen av läkemedlen att öka.

Både antibiotikakonsumtionen och antibiotikaresistensen är bland de högsta i världen i Indien, som också är ett land där en stor del av världens läkemedel tillverkas. En utbredd användning av så kallade fixed dose combinations, där två eller fler antibiotika kombineras i samma tablett, och konsumtion av icke godkända antibiotikaläkemedel, är två viktiga faktorer bakom den höga konsumtionen och resistensutvecklingen i landet.

Forskarna bakom studien har undersökt godkännandestatus för kombinationsantibiotika och så kallad singeldosantibiotika i Indien, Storbritannien och USA. De har också tittat på försäljningsstatik för läkemedel sålda i Indien under perioden 2007 till 2012.

De fann att av 118 kombinationsantibiotika som marknadsfördes i Indien saknade 75, det vill säga 64 procent, godkännande från landets organisation för läkemedelsgodkännanden, Central drugs standard control organisation.

Närmare hälften av de icke godkända läkemedlen innehöll kombinationer av två sorters antibiotika, de flesta utan godkännande i Indien. Flera sorter innehåll farmakologiskt problematiska kombinationer. De läkemedel som såldes i singeldos, det vill säga endast en sorts antibiotika, hade i regel en mycket högre grad av godkännande. Bland dem var 93 procent godkända.

Forskarna konstaterar också att den totala försäljningen av antibiotika i Indien ökade med 26 procent mellan åren 2011 och 2012. Konsumtionen av kombinationsantibiotika ökade under samma period mer än singeldosantibiotika och stod 2012 för en tredjedel av den totala försäljningen.

Internationella läkemedelsbolag är högst inblandade i den okontrollerade försäljningen av icke godkänd antibiotika till Indiens befolkning, visar studien. Av 53 kombinationsläkemedel som såldes av internationella företag saknade 20 godkännande. Totalt stod globala läkemedelsjättar för 19 procent av försäljningen av antibiotika i landet.

Trots det väl kända och globalt adresserade problemet med ökad antibiotikaresistens ökar försäljningen av icke godkända kombinationer av antibiotika, konstaterar författarna bakom artikeln. Detta underminerar försöken att stoppa resistensutvecklingen.

– Multinationella företag behöver förklara varför de säljer produkter i Indien som saknar godkännande i företagens egna länder, och i många fall även i Indien, sa artikelns förstaförfattare Patricia McGettigan, läkare vid Queen Mary University i London, i en kommentar i samband med artikelns publicering.

Mellan år 2000 och 2010 ökade försäljningen av antibiotika i 71 länder med 36 procent. Fem länder, Brasilien, Kina, Indien, Ryssland och Sydafrika, stod för 76 procent av ökningen. Per capita-konsumtionen var allra högst i Indien, som också är ett land drabbat av antibiotikaläckage från tillverkningsfabriker.

Undersökningar som den indiska regeringen har låtit göra har visat att systemet för att godkänna läkemedel har stora brister, där olämpliga kombinationer av antibiotika godkänns och där en omfattande försäljning av icke godkända läkemedel sker, trots att sådan försäljning är olaglig.

 

Ny mässa ska locka
fler apotekare

5

Apoteksforum blir namnet på den nya mässan, som ersätter Apotek – och egenvårdsmässan. Omstöpningen är ett resultat av den kritik som arrangören Bra mässor fick efter senaste mässan hösten 2017, där både utställare och besökare efterfrågade ett mer riktat forum

Apotekarsocietetens utbildningsverksamhet, Läkemedelsakademin, är en av medarrangörerna till den nya mässan och ska bidra till konferensprogrammet, enligt ett pressmeddelande. Programmet ska bestå av både seminarier och föreläsningar. Mässan kommer också att ha en utställardel.

Målgruppen är i första hand apotekspersonal som vill uppdatera sig om det senaste inom egenvårdsområdet samt om läkemedel och läkemedelsanvändning.

– Det ligger rätt i tiden att erbjuda fördjupad kunskap. Alla förstår vikten av kompetenshöjning i yrken där misstag kan få ödesdigra konsekvenser, säger Marie Eklund, chef för Läkemedelsakademin. Samtidigt är det viktigt att fokusera på de positiva möjligheter som hög kompetens möjliggör vad gäller goda kundmöten som ger förutsättningar för en bättre hälsa.

Läkemedelsakademin kommer också att arrangera tävlingen Årets kompetensapotek på mässan. Tävlingen har tidigare genomförts på Apotekarsocietetens egna möte, Läkemedelskongressen. Den årligt återkommande kongressen kommer dock inte att arrangeras i höst.

– Många deltagare har varit väldigt nöjda med innehållet, men deltagarantalet har varit för lågt för att det ska vara hållbart i längden, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Läkemedelskongressen är inte den enda konferensen som haft svårt att locka deltagare. Förra året nylanserades till exempel den nedlagda Medicinska riksstämman i ett nytt format, men även den fick ställas in på grund av för få deltagare.

– Läkemedelskongressen har hittills varit en väldigt bred kongress och nu ska vi se över hur vi kan forma den i framtiden.

Målet är enligt Karin Meyer att ha tagit fram ett nytt koncept till årsskiftet för att nylansera Läkemedelskongressen under 2019.

Tills dess ser hon positivt på Läkemedelsakademins medverkan som medarrangör av Apoteksforum.

– Under ett år när vi inte arrangerar Läkemedelskongressen är det en jättebra möjlighet för oss att kunna fokusera på kompetensområdet specifikt riktat till de som arbetar på apotek, säger Karin Meyer.

Apoteksforum äger rum den 9-10 oktober på Kistamässan I Stockholm.

Patient avled efter kommunikationsmiss

0

Patienten hade genomgått en ballongvidgning av ett kranskärl i hjärtat. När han skrevs ut ordinerades han blodproppshämmande läkemedel. Läkaren på patientens vårdcentral genomförde ordinationen i ordinationssystemet samma dag som patienten skrevs ut, men på grund av brister i kommunikationen och informationsöverföringen, lämnades de nya dosförpackningarna med läkemedlen aldrig över till patienten.

Tio dagar efter operationen fick patienten en hjärtinfarkt av en blodpropp i ett av hjärtats kranskärl. Han inkom till sjukhus, där han senare avled. Vårdcentralen som patienten tillhörde har gjort en lex Maria-anmälan.

36 miljoner dödsfall kan förhindras med vaccin

0

I studien, som publiceras i tidskriften Health Affairs, har forskare vid bland annat Harvard tittat på vaccinationsprogram i länder där den internationella organisationen Gavi, the Vaccine Alliance, stödjer vaccinationsarbetet. Vaccin mot tio olika sjukdomar studerades, däribland mässling, hpv, rotavirus, hepatit B och röda hund.

Forskarna har sedan genom att studera kohorter räknat ut hur många liv som tack vare vaccinationerna kommer att räddas under perioden 2016 – 2030, och funnit att det handlar om så många som 36 miljoner människor. De har också räknat på hur många familjers ekonomier som kommer att klara sig från utarmning tack vare att familjemedlemmarna inte blir allvarligt sjuka i de undvikbara sjukdomarna. Vaccinationer beräknas rädda 24 miljoner familjers ekonomier.

Det största antalet räddade liv stod mässlingsvaccinet och hepatit B-vaccinet för, med 61 respektive 18 procent av de förhindrade dödsfallen. Den största andelen räddade liv och ekonomier fanns hos de fattigaste i befolkningarna, skriver forskarna. Det är de mest utsatta grupperna som har sämst chanser att klara en sjukdom, både hälsomässigt och ekonomiskt, och följaktligen även de som har mest att vinna på vaccination. Länderna som var med i studien, som stöds av Gavi, tillhör i sig de resurssvagaste i världen. 41 låg- och medelinkomstländer ingick i studien.

I studien finns flera svagheter, konstaterar forskarna. Datan som matats in för analysen var bland annat insamlad med olika metoder, och det finns stora svårigheter med att uppskatta framtida scenarios vad gäller sjukdomar och epidemier. Det finns också problem med att likställa befolkningar i olika länder. Forskarna räknade heller inte in sjukdom eller livslånga men av en infektion, utan endast dödsfall.

Studiens resultat visar ändå att vaccinationsprogram kraftigt främjar en ökad jämlikhet i hälsa. Medan vaccinet mot mässling, en sjukdom som främst drabbar barn, förhindrade flest dödsfall, stod vaccinet mot hepatit B för flest räddade familjeekonomier.

Beslutsfattare bör informeras om den stora utjämnande effekt för både hälsa och ekonomi som vaccin kan ha, skriver forskarna i artikeln. Vaccinationsprogram bör ses som betydelsefulla verktyg både för en ökad jämlikhet i hälsa och i arbetet med fattigdomsbekämpning.

”Jag brinner för att vi ska
ta tillbaka ledarskapet”

0

Kontoret som ska samordna och främja arbetet inom life science i Sverige ska ligga på Näringsdepartementet och bemannas med personer även från Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Chefen för det hela blir Jenni Nordborg, som idag leder avdelning Hälsa på innovationsmyndigheten Vinnova.

– Det roligaste med det här uppdraget är att det sker en rejäl kraftsamling för det här frågorna på regeringskansliet, säger hon.

Regeringens nya och permanenta arbete för life science presenterades idag av de tre ministrarna Mikael Damberg, Helene Hellmark Knutsson och Annika Strandhäll. Jenni Nordborg säger att hon gläds över satsningen och att arbetet som har gjorts hittills också har varit betydande.

– Det har gjorts mycket under den tidigare life science-samordnaren Anders Lönnbergs tid, säger hon. Nu när allt samlas ihop på regeringskansliet med personal från flera departement får vi en mer långsiktig strategi i arbetet, vilket är mycket bra.

Vad gör dig till en bra ledare för life science-kontoret?
– Jag har dels arbetat i privat verksamhet, dels inom akademin och även offentligt, på en myndighet. De senaste åtta åren har jag lett arbetet inom hälsa och life science på Vinnova, säger Jenni Nordborg.

Vad brinner du själv för inom det ganska breda område som kallas life science?
– Jag känner stort engagemang för flera saker. Att vi ska få en snabbare användning av innovationer i sjukvården. Att vi ska lyckas använda oss av hela det digitala skiftet på rätt sätt och ta tillbaka det internationella ledarskapet inom området. Och att patienter i Sverige snabbare ska få ta del av framtidens behandlingsmetoder, säger Jenni Nordborg.

Jenni Nordborg är utlånad från Vinnova för att på deltid leda arbetet på life science-kontoret under uppbyggnadsfasen det här året. Hon blir kvar på innovationsmyndigheten på deltid.

Hur ska du klara att sköta ditt uppdrag på Vinnova nu när du tar på dig det här?
– Genom att prioritera. Jag har många duktiga medarbetare och kollegor på Vinnova som kan sköta mycket av det operativa arbetet.

Hon ska leda life science-arbetet

0

Näringsminister Mikael Damberg, forskningsminister Helene Hellmark Knutsson och socialminister Annika Strandhäll presenterar idag regeringens nya arbete för life science på Dagens Medicins debattsida.

Efter att Anders Lönnbergs uppdrag som life science-samordnare tagit slut ska nu ett permanent kontor för life science etableras på Näringsdepartementet, skriver ministrarna. Arbetet ska vässas bland annat genom en ökad innovationstakt i sjukvården, fler kliniska prövningar i Sverige,  snabbare samordning av kvalitetsregister och biobanker samt en snabbare och kostnadseffektiv utveckling av nya läkemedel.

Ledare för det nya kontoret blir Jenni Nordborg, avdelningschef för Hälsa på innovationsmyndigheten Vinnova. Jenni Nordborg har en bakgrund som kemiingenjör och har doktorerat på Chalmers. För ett drygt år sedan listades hon som en av de mest inflytelserika personerna inom life science av tidningen Life science Sweden.

 

 

Ibuprofen kan försämra fertilitet hos flickfoster

Det är forskare vid bland annat forskningsinstitutet Inserm i Rennes i Frankrike som har undersökt effekten av det vanliga nsaid-preparatet ibuprofen på foster ex vivo, det vill säga genom att analysera riktig organvävnad men i en experimentell laboratoriemiljö.

De fann då att äggstockarna i foster som exponerats för ibuprofen hade färre utvecklade celler, färre könsceller och en ökad celldöd. Studien publiceras i tidskriften Human Reproduction.

Fostren som undersöktes hade aborterats mellan vecka sju och vecka tolv. Vävnad från äggstockarna odlades i laboratorium och delar av vävnaden exponerades för ibuprofen. Vävnaderna analyserades sedan genom cytometri och andra vävnadsanalyser. Dessutom undersöktes nivån av ibuprofen i blodet i navelsträngarna hos de kvinnor som tagit ibuprofen timmarna före aborten.

Studien visade att ibuprofen passerar moderkakan. Halterna av ibuprofen som fanns i navelsträngsblodet hos de kvinnor som tagit 400 eller 800 mg två till fem timmar innan aborten var desamma som den man kan mäta i blodet hos vuxna. Samma halter användes sedan i den experimentella exponeringen.

Total ingick äggstocksvävnad från 185 foster. Under en veckas tid exponerades proverna för olika halter av ibuprofen och jämfördes med odlingar utan exponering. I vävnaden som odlades utan exponering för ibuprofen ökade antalet celler exponentiellt.

I de vävnadsprover som exponerades för en koncentration av 10 mikrogram ibuprofen under sju dagar var antalet celler signifikant lägre, i medeltal 50 procent lägre. Celldöd var också mer omfattande i vävnadsproverna som exponerats.

I dagsläget är ibuprofen bara kontraindicerat under graviditetens sista trimester, på grund av risk för kardiopulmonell toxicitet och störd njurfunktion för fostret och för ökad blödningstid för mamman. Substansen rekommenderas dock inte alls för kvinnor som är eller planerar att bli gravida. På FASS står att data från epidemiologiska studier tyder på att intag av prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet ger en ökad risk för missfall och hjärtmissbildning hos fostret.

Den aktuella studien pekar alltså på att ibuprofen vid tidig graviditet även skulle kunna innebära en risk för försämrad fertilitet hos fostret. Resultatet ska dock tolkas försiktigt eftersom det helt bygger på laboratorieexperiment. Chefredaktören för Human Reproduction, professor Hans Evers, kommenterar studien i samband med publiceringen:

– Det här är viktiga resultat som kräver ytterligare forskning. Det är dock i nuläget inte möjligt att säga om det minskade antalet äggceller vi ser i vävnadsprover från foster verkligen kan översättas till en risk för försämrad fertilitet hos kvinnor 30 år efter exponering. I nuläget är detta därför spekulationer, för säker kunskap krävs lång tids uppföljningsstudier av kvinnor vars mammor tagit ibuprofen under graviditetens första trimester.

Över 28 procent av gravida kvinnor rapporterade 2013 att de tagit ibuprofen någon gång under graviditeten, vilket gör substansen till den näst vanligaste receptfria smärtstillaren efter paracetamol, skriver artikelförfattarna och hänvisar till tidigare studier. Även om kontraindikationen är glasklar efter den 24 graviditetsveckan är riktlinjerna för perioden före desto mer otydliga, skriver forskarna, som menar att studiens resultat trots osäkerheterna bör vägas in i de aktuella rekommendationerna för gravida. De betonar också behovet av mer forskning.

Fostren var legalt aborterade vid universitetssjukhuset i Rennes mellan 2013 och 2017 och och vävnadsprover togs efter kvinnornas medgivande. En etisk kommitté vid sjukhuset godkände förfarandet. 

Informationen måste bli bättre om kopparspiral

Under 2017 tog Läkemedelsverket emot 149 rapporter om biverkningar av kopparspiraler, vilket innebar en kraftig ökning jämfört med tidigare. Utredningen som myndigheten nu är klar med har inte kunnat påvisa några orsakssamband mellan kopparspiral och de inrapporterade biverkningarna.

– Anmälningarna kom i första hand från privatpersoner, berättar Ewa-Lena Hartman på Läkemedelsverket. 78 enskilda personer har vänt sig till oss. Tolv rapporter kom från sjukvården, och övriga från tillverkaren efter att vi uppmanat företaget att rapportera till oss.

När Läkemedelsverket såg ett trendbrott i biverkningsrapporteringen initierade de en utredning och kontaktade tillverkaren, företaget Bayer. I utredningsarbetet har två gynekologer och en specialistläkare inom medicinteknik från Läkemedelsverket tittat på dokument om riskanalys, referenser till säkerhetsinformation, periodiska utvärderingsrapporter, biverkningsrapporteringsfrekvens, klinisk expertrapport samt produktens bruksanvisning och insättningsanvisning.

Några orsakssamband mellan de symtom som rapporterats in som handlar om bland annat  allergi, värk, hudbesvär, sömnproblem och psykiska besvär, kan utredarna inte hitta.

Men även symtom som är helt förväntade biverkningar av kopparspiral, som buksmärta efter insättande och ökade blödningar, har rapporterats in. Slutsatsen som Läkemedelsverket gör av utredningen är därför att informationen till kvinnor som överväger att sätta in en kopparspiral behöver bli bättre.

– Många av de inrapporterade symptomen är förväntade negativa effekter vid användning av kopparspiral, exempelvis buksmärta eller ökad menstruationsblödning. Därför är det viktigt med förbättrad patientinformation när det gäller förväntade biverkningar, säger Ewa-Lena Hartman.

Myndigheten har därför uppmanat företaget att komma in med en åtgärdsplan om hur man ska förstärka informationen till barnmorskor och gynekologer.

Det handlar dels om förväntade biverkningar, där informationen måste bli bättre, säger Ewa-Lena Hartman. Men det handlar också om att informera om att det kan finnas en individuell känslighet, som kanske inte har fått stöd i vetenskapliga studier, och att det därför är viktigt att samråda med hälso- och sjukvårdspersonalen om det är lämpligt med just kopparspiral i varje individuellt fall.

Kopparspiral är en preventivmetod som funnits i decennier. Den spiral som säljs idag har funnits på den svenska marknaden sedan 1997. Omkring 150 000 kvinnor i Sverige har idag en kopparspiral enligt tillverkaren Bayer. Orsaker bakom den plötsliga ökningen av inrapporterade biverkningar vill Ewa-Lena Hartman inte uttala sig om.

– Vi såg en ökad trend och det är det vi har reagerat på, säger hon.

På internet cirkulerar uppfattningar om att kopparspiral kan orsaka kopparförgiftning. En Facebookgrupp för de som tror att de kan ha drabbats av kopparöverskott eller kopparförgiftning listar 24 symtom som de menar kan bero på kopparförgiftning, däribland nedstämdhet, huvudvärk, skenande tankar, sömnsvårigheter, oro och ångest. I nuläget har gruppen närmare 3 700 medlemmar.

Lagförslag om skärpta
krav på apotek

0

Nu kommer regeringen med det väntade lagförslaget om apoteken, som baseras på betänkandet från den omfattande apoteksutredningen. I lagförslaget ingår ett förtydligande om det som ska vara apotekens huvuduppgift – att snabbt tillhandahålla de läkemedel som förskrivits till apotekens kunder. Därför ska läkemedel som beställs en vardag före klockan 16 finnas att hämta senast klockan 16 följande vardag. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti i år.

Detta tidskrav gäller redan redan sedan tidigare för apoteken, men nu ställs det även på leverantörerna, så att apoteken får en praktisk möjlighet att följa 24-timmarsregeln. Apoteken får också rätt att returnera läkemedel tillbaka till leverantörer, vilket gör att lagerhållning och beställning av läkemedel inte behöver innebära ekonomiska risker för apoteken.

Även kraven på kvaliteten på den rådgivning som ges i samband med läkemedelsutlämning skärps enligt det nya lagförslaget. Huvudregeln blir att all information som syftar till en säker hantering av läkemedel ska lämnas av en farmaceut.

– När du går in på ett apotek ska du ha rätt att förvänta dig rådgivning av hög kvalitet. Därför stärker vi upp kraven på kompetens och förtydligar kraven på kompetensutveckling, säger socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

I lagförslaget ingår även en översyn av vem som får äga apotek och hur regler ska se ut vad gäller apoteks samarbeten med vårdtjänstföretag. Möjligheten ska även öppnas för andra än statliga Apoteket AB att bli apoteksombud.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng