Månads arkivering maj 2017

Farmaceuten behövs i recepturen

I apoteksutredningen som lades fram i mars föreslås att enbart farmaceuter ska få utföra de olika delarna i en receptexpedition.

Receptbehöriga tekniker som idag jobbar i recepturen är ofta duktiga och det fungerar idag. Ändå tycker jag att utredningens förslag är bra. Jag tänker att farmaceuter i hela receptexpeditionen skulle främja samarbete med övriga vården, gynna farmaceutisk kompetens och rekrytering av farmaceuter till öppenvårdsapotek och, inte minst, stärka patientsäkerheten.

Hur vill vi att framtidens receptexpedition ska se ut? Själv hoppas jag att framtiden kommer att ställa ännu högre krav på rådgivning och information.

Läs hela Christina Ljungbergs blogginlägg här.

Biverkningar av statiner tolkas som noceboeffekt

Vid observationsstudier, det vill säga studier som inte varit blindade, har en rad besvärliga biverkningar som till exempel muskelvärk rapporterats i samband med behandling med statiner. Studier som både varit blindade och oblindade visar nu att biverkningarna förekommit i högre grad då patient och läkare varit medvetna om att det varit statiner patienten fått.

Forskarna, som är knutna till bland annat National Heart and Lung Institute vid Imperial College i London, tolkar resultatet som att biverkningarna handlar om en noceboeffekt, alltså negativa förväntningar som uppfylls på liknande vis som positiva effekter kan uppnås med placebo.

Studierna, som publiceras en artikel i the Lancet, har omfattat patienter mellan 40 och 79 år gamla i de nordiska länderna och Storbritannien. Inklusionskriterier var bland annat högt blodtryck, minst tre kardiovaskulära riskfaktorer och ingen historia av hjärtinfarkt.

I den randomiserade, dubbelblindande studien slumpades patienterna till att få 10 mg atorvastatin eller placebo. Studien utfördes mellan februari 1998 och december 2002 och inkluderade 1180 patienter.

I den följande icke-randomiserade och icke-blindade fasen, som gjordes då effekten av atorvastatin visade sig vara god, erbjöds alla patienter 10 mg atorvastatin dagligen. Den studien pågick mellan december 2002 och juni 2005 och inkluderade närmare 9900 patienter.

Biverkningarna följdes upp och klassificerades som muskelrelaterade, sömnstörningar, kognitiv nedsättning eller erektil dysfunktion. Under den blindade studien rapporterades muskelrelaterade biverkningar och erektil dysfunktion i nästan lika hög grad i båda grupperna. Sömnstörningar rapporterades i högre grad från gruppen som fick overksam substans. För få fall av kognitiva försämringar rapporterades för att möjliggöra någon statistisk analys.

I den oblindade delen av studien däremot, rapporterades muskelrelaterade biverkningar i signifikant högre grad hos de som tog statiner jämfört med de som inte gjorde det. Förutom muskel- och bindvävsrelaterade biverkningar kunde även en skillnad i störningar i blod- och lymfsystemet ses. Inga skillnader sågs i grupperna när det gällde övriga biverkningar.

En tidigare översiktsstudie gjord vid samma institut som publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology för tre år sedan, som Läkemedelsvärlden.se då rapporterade om, visade liknande resultat. En analys av 29 kliniska studier fann att statinanvändning inte ökade risken för biverkningar som illamående, sömnlöshet, trötthet och muskelvärk. De biverkningarna sågs i lika hög grad hos patienterna som behandlades med placebo. Den studien visade också att statiner gav en ökad risk för diabetes, men minskade risken för dödsfall.

I en kommentar till den aktuella studien, publicerad i samma nummer av the Lancet, skriver forskarna att läkare behöver vara medvetna om noceboeffekterna för att kunna hantera dessa på bästa sätt med sina patienter. Följsamheten när det gäller statinbehandling är låg, och bara en liten del av alla patienter delar bilden av att deras upplevda biverkningar har en psykogenetisk orsak, skriver forskarna. Evidensbaserad kunskap visar samtidigt att statiner är de mest effektiva lipidsänkande läkemedel som finns i dagsläget, och läkare behöver se till att patienterna till fullo förstår varför de ska tas och får ta del av kunskapsläget kring biverkningar.

Studien finansierades av Pfizer, Servier Research Group och Leo Laboratories.

God följsamhet till råd i Kloka listan

Forskare från bland annat Karolinska institutet har undersökt hur väl förskrivare i Stockholmsregionen har följt råden som ges i Kloka listan under åren 2000 till och med år 2015. Ganska bra visar det sig.

Under första året när listan infördes, år 2000, följde i genomsnitt 75 procent av förskrivarna råden gällande val av förstahandspreparat. Följsamheten har därefter ökat och år 2015 var motsvarande siffra 84 procent.

Forskarna har använt olika databaser kopplade till hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting, bland annat databasen med rekommendationer från Kloka listan och läkemedelsförskrivningsregistret.

I studien, som är publicerad i tidskriften British Medical Journal, undersöktes också följsamheten hos förskrivare i vårdformer där förskrivare inom öppenvården följde rekommendationerna till 90 procent år 2015 För förskrivare inom slutenvården var följsamheten sämre och där följdes råden i 75 procent av fallen.

Författarna tittade också på fyra olika läkemedelsgrupper och på hur väl råden följdes inom dessa. De läkemedel som undersöktes var statiner, protonpumpshämmare, ssri- och snri-läkemedel och cox-hämmare. Även där konstaterades att förskrivarna i hög grad följde rekommendationerna.

Råden gällande statiner var både att öka användningen av dem i patientgrupper med stor risk för hjärt-kärlsjukdom och att förskriva substansen simvastatin som förstahandsval. Råden kring substans baserades på simvastatins kostnadseffektivitet med lågt pris tack vare patentutgång och på dess väl dokumenterade egenskaper.

Mellan åren 2002 och 2015 ökade också den generella förskrivningen av statiner från cirka 26 doser per 1 000 invånare och dygn till 60 doser per 1 000 invånare och dygn. Bland de förskrivna statinerna utgjordes redan år 2000 den största delen av simvastatin för att från och med år 2013 få sällskap av atorvastatin som förstahandsrekommendation. Detta sedan patentet för atorvastatin gick ut året innan.

I artikelns diskussionsdel tar författarna statin som ett exempel på nyttan med Kloka listan och beskriver hur kostnaden för de blodfettssänkande läkemedlen skulle ha ökat med mer än 14 miljoner kronor år 2008 om 10 procent av statinerna som förskrevs skulle ha varit det dyrare atorvastatin jämfört med simvastatin.

Även inom de övriga läkemedelsgrupperna menar författarna att Kloka listan varit avgörande för förskrivningsmönstret. Bland annat konstaterar man att rekommendationerna om förskrivning av ssri-läkemedlet citolapram var avgörande för att hålla nere förskrivningen av det dyrare escitolapram, som marknadsfördes hårt av läkemedelsbolagen.

Inom området protonpumpshämmare hade dock rekommendationerna om förskrivningsmängd dåligt genomslag. Trots råden om att minska onödig förskrivning ökade volymerna av protonpumpshämmare mellan åren 2002 och 2015 för att landa på en nivå där cirka 4,5 procent av befolkningen nu behandlas med läkemedlen. Rekommendationerna att i första hand förskriva omeprazol följdes dock.

Eftersom studien baseras på en historisk genomgång av olika register finns inget orsakssamband mellan rekommendationerna i Kloka listan och den faktiska förskrivningen. Författarna skriver dock att en av studiens styrkor är att man undersökt data från hela Stockholmsregionen vilket inkluderar alla förskrivningar från alla förskrivare mellan åren 2000 och 2015.

Hpv-vaccin begränsas i högkostnadsskyddet

Från och med den 21 april subventioneras vaccinet Gardasil, som skyddar mot fyra stammar av humant papillomvirus, endast för patientgruppen kvinnor mellan 18 och 26 år, meddelar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV. Tidigare gällde förmånen från och med 13 års ålder.

Anledningen är Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer för barnvaccinationsprogrammet som trädde i kraft i juni förra året. Enligt dem ska alla kvinnor upp till 18 år erbjudas kompletterande vaccin mot hpv. Innan dess erbjöds flickor i årskurs 5 och 6 vaccinet, men med de nya reglerna utökas alltså möjligheten för unga kvinnor att få vaccinet.

Enligt förmånslagen får ett receptbelagt läkemedel mot en smittsam sjukdom inte ingå i läkemedelsförmånen om sjukdomen omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram. Med de nya föreskrifterna från Folkhälsomyndigheten anses kvinnor upp till 18 år vara omfattade av ett sådant program och subventionen gäller därför endast kvinnor mellan 18 och 26 år.

Handelsprodukter och nätet driver omsättningen

0

Förra året ökade apotekens omsättning med 5,4 procent och uppgick till 40,1 miljarder kronor, jämfört med 38,1 miljarder kronor år 2015. Det visar Sveriges Apoteksförenings nya branschrapport. I omsättningen ingår försäljning av receptbelagda läkemedel, receptfria egenvårdsprodukter samt av övriga handelsvaror och tjänster.

Den största delen av apotekens omsättning, 75 procent, utgörs av försäljning av förskrivna läkemedel. Under 2016 var den omsättningen 30 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 4,7 procent, motsvarande 1,3 miljarder kronor, jämfört med 2015.

Omsättningen från egenvårdsläkemedel samt handelsvaror och övriga tjänster utgör 10 respektive 15 procent av den totala omsättningen. I kronor innebar det under 2016 en omsättning på 4 respektive 6,1 miljarder kronor.

Den största förändringen i omsättning skedde dock i kategorin handelsvaror och övriga tjänster där omsättningen ökade med 9,1 procent jämfört med år 2015.

Av den totala mängden receptfria läkemedel som säljs i Sverige var det förra året 18 procent som såldes utanför apotek, på till exempel bensinstationer och i matvaruaffärer. Detta är en liten minskning mot tidigare år och förklaras enligt branschrapporten till viss del av beslutet från Läkemedelsverket att paracetamol i tablettform enbart får säljas på apotek.

Liksom tidigare år fortsätter e-handeln att växa och utgör nu cirka 6 procent av öppenvårdsapotekens totala omsättning, vilket motsvarar cirka 2,4 miljarder kronor. Motsvarande siffror för 2015 var cirka 3,9 procent och cirka 1,5 miljarder kronor. Även inom e-handeln stod försäljningen av receptbelagda läkemedel för den största omsättningen följt av handelsvaror. Mätt i antalet sålda förpackningar är försäljningen av handelsvaror och egenvårdsprodukter större än försäljningen av receptbelagda läkemedel.

Värdet av den totala öppenvårdsmarknaden för apotek växte med cirka 2,1 miljarder kronor under 2016. Av denna ökning stod e-handeln för 32 procent.

I slutet av förra året fanns 1 392 öppenvårdapotek i landet, vilket är 34 fler än i slutet av 2015. Sedan omregleringen av apoteksmarknaden för sju år sedan har antalet öppenvårdsapotek i storstäderna och i deras förortskommuner ökat stadigt med 83 respektive 86 procent. Beskrivet i absoluta tal innebär det en ökning från 130 till 239 öppenvårdsapotek i storstäderna och en ökning från 104 till 193 stycken i förortskommunerna.

I glesbygdskommunerna har det däremot inte skett någon förändring alls, utan i dessa finns samma antal öppenvårdsapotek nu som innan omregleringen, 32 stycken.

På de orter där det saknas vanliga apotek finns apoteksombud. År 2016 fanns 643 sådana ombud jämfört med 657 stycken år 2015. Hittills har det ingått i statens ägardirektiv att Apoteket AB ska driva apoteksombud men i apoteksutredningen som presenterades i mars i år föreslås det att även andra aktörer ska tillåtas inrätta och driva ombud.

Kriterier för EMA ska beslutas i juni

0

Nu förbereder man på ambassadörsnivå kriterielistan med de krav som ska gälla och ligga till grund för beslutet om vilket land som ska få ta över värdskapet för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

– Nu kan man säga att beslutsprocessen är igång, säger ambassadör Christer Asp som leder sekretariatet för att få EMA till Sverige.

Fram till slutet av juni, då europeiska rådets möte hålls igen, är alltså tiden för att komma överens om kriterierna.

Christer Asp säger att europeiska rådets ordförande Donald Tusk och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker antagligen bedömer att det behövs tid för detta, eftersom alla 27 länder måste vara eniga.

När kriterierna väl är klara, är förhoppningen att det europeiska rådet kan besluta om värdland vid sitt möte i oktober.

– Siktet är inställt på det, säger Christer Asp, men ingen kan ju förutsäga vad som händer eftersom alla länder återigen måste vara eniga.

Vad gör ni nu i sekretariatet?
– Vi fortsätter att färdigställa vårt så kallade landpaket, som i allt väsentligt redan är klart, berättar Christer Asp. Det är det paket vi tänker presentera, som visar hur vi tänker ta emot EMA.

Christer Asp åker denna vecka till Warsawa och i nästa vecka till Berlin.