Annons

Månads arkivering februari 2017

En av fem med psoriasis får otillräcklig behandling

Sara Heyman
-
0
En av fem med psoriasis får otillräcklig behandling

Besvären klassades som medelsvåra till svåra. Samsjuklighet och livsstilsfaktorer hade tydliga samband med förekomsten av de svårare graderna av sjukdomen. Dessa patienter rapporterades även ha en betydligt lägre livskvalitet.

– Resultatet visar att vi måste fortsätta utveckla läkemedlen, säger Marcus Schmitt-Egenolf, huvudförfattare till studien och forskare vid Umeå universitet. Allt för många patienter lider av att deras behandling inte ger tillräckligt bra effekt. Det har stor påverkan på dessa patienters livskvalitet.

I en registerstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of dermatological treatment, har forskare vid universitetet i Umeå och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund undersökt hur väl systemisk behandling fungerar för patienter med psoriasis, och hur patienternas livskvalitet ser ut.

I studien analyserades 2646 patienter med plackpsoriasis från det nationella kvalitetsregistret för systemisk behandling av psoria­sis, PsoReg.

I PsoReg rapporteras bland annat det kliniska måttet Psoriasis area and severity index (PASI), och ett livskvalitetsmått som specifikt handlar om dermatologi,  Dermatology life quality index (DLQI). Dessa mått analyserades och jämfördes i den aktuella studien. Måttlig till svår psoriasis definierades som PASI >10 och/eller DLQI >10.

En subgrupp av patienter med medelsvår till svår psoriasis efter mer än tolv veckors behandling, identifierades och analyserades.

I genomsnitt hade patienterna i studien fått behandling för sin psoriasis i över tre år. 20 procent hade behandlats i över fem år. Drygt hälften, 54 procent, behandlades med metotrexat som monoterapi.

Resultatet visade att 18 procent av alla patienter hade kvarstående medelsvår till svår psoriasis efter tre månaders behandling. Dessa patienter var i högre grad unga personer, rökare och med högre BMI. I denna grupp hade också en högre andel psoriasisartrit, en variant av sjukdomen som sätter sig i lederna.

Sen de biologiska läkemedlen introducerades för ett decennium sen öppnades nya behandlingsmöjligheter för patienter med psoriasis. De biologiska läkemedlen fungerar genom att binda till ett protein i kroppen som orsakar inflammation, och blockera inflammationsaktiviteten. Men de biologiska läkemedlen är mycket dyra.

Psoriasis behandlas fortfarande framför allt med konventionella, syntetiska läkemedel. Lokala behandlingar, som man ofta börjar med, består av mjukgörande krämer och kortisonkrämer. De systemiska behandlingarna som inte är biologiska innefattar bland annat celldödande preparat som metotrexat och immunsuprimerande läkemedel som ciklosporin. De biologiska läkemedlen kan ges till de patienter som inte svarar på förstahandspreparaten.

Fram tills nu är det dock inte undersökt hur effekten ser ut för alla dem som behandlar sin sjukdom med systemiska läkemedel, biologiska som syntetiska.

– Effekten av dagens biologiska läkemedel är inte tillfredsställande för alla patienter, säger Marcus Schmitt-Egenolf. Läkemedlen måste användas på ett mer optimalt sätt. Dessutom behövs en vidareutveckling av läkemedlen.

Tror du ändå, trots studiens resultat, att det är biologiska läkemedel som är framtiden för psoriasisbehandling?

– De senaste femton åren har det hänt mycket inom de biologiska läkemedlen, säger Marcus Schmitt-Egenolf. Ingen kan se in i framtiden, men det vi förväntar oss är nog biologiska läkemedel i första hand.

Förekomsten av psoriasis skiljer sig stort över världen. I norra Europa är den som högst, två till fyra procent. I till exempel Asien är förekomsten cirka 0,1 procent.

Alternativmedicin kan hjälpa mot tidig utlösning

Sara Heyman
-
1
Alternativmedicin kan hjälpa mot tidig utlösning

Forskare från bland annat Universitetet i Sheffield har analyserat tio randomiserade, kontrollerade studier som alla testade olika metoder för att behandla för tidig utlösning. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Sexual Medicine.

– Det finns en rad behandlingar för för tidig utlösning, kommenterade huvudförfattaren Katy Cooper till Reuters Health. Däribland läkemedelsbehandling, rådgivning och olika tekniker. Men eftersom många män ogärna vill besöka sin läkare för detta problem, eller stå på långvarig läkemedelsbehandling, är det viktigt att utvärdera vad det finns för evidens för alternativa behandlingsmetoder.

– Vad vi vet är detta den första systematiska översikten som studerar alternativa behandlingsmetoder för för tidig utlösning, sa Katy Cooper.

I de tio artiklarna som inkluderades i sökningarna fanns olika metoder studerade. Två handlade om akupunktur, fem om kinesisk medicin, en om ayurvedisk örtmedicin och två studerade en typ av hudlotion.

Resultatet visade att akupunktur var mer effektiv än placebo i en studie. Ayurvedisk örtmedicin överträffade placebo något i en studie, och hudlotionen visade bättre effekt än placebo i båda studierna där lotionen testades. I tre studier jämfördes kinesisk örtmedicin med SSRI-preparat. Här blev resultatet bättre för SSRI-preparaten, men en kombination av både SSRI och kinesisk örtmedicin visade sig vara bättre än de två terapierna var och en för sig.

De biverkningar som fanns rapporterade var av mildare karaktär. Bland annat rapporterades yrsel, sänkt libido och mag-tarmproblem.

Sökningar gjordes i nio databaser och de artiklar inkluderades som studerade behandlingar för för tidig utlösning vid vaginalt sex.

Det finns flera svagheter i artiklarna, och därmed i den aktuella analysen, skriver forskarna. Ingen studie var blindad och i bara fem studier hade utlösningstiden mätts med tidtagarur. Rapporteringen av biverkningar var inte fullständig i artiklarna. Resultaten ska därför ses som preliminära. Fler väl genomförda, randomiserade studier skulle vara av värde, skriver forskarna i sin slutsats.

Förekomsten av problem med för tidig utlösning är svårmätt, dels på grund av olika definitioner av problemet och dels på svårigheterna att få män att rapportera om det. Enligt International Society for Sexual Medicine definieras det som utlösning inom en minut efter påbörjat vaginalt sex, vid varje samlagstillfälle.

International Society for Sexual Medicine uppskattar att omkring fyra procent av alla män har livslånga problem med för tidig utlösning, även om en större andel troligen har mindre bekymmer med utlösningstiden.

 

PCSK9-hämmare visar klinisk effekt

Ingrid Helander
-
0
PCSK9-hämmare visar klinisk effekt

I fas III-studien Fourier undersöktes PCSK9-hämmaren evolocumab, med produktnamnet Repatha, och dess förmåga att minska risken för hjärtkärlsjukdom hos patienter med redan konstaterat höga blodfetter och pågående statinbehandling.

Resultaten, som kommer att presenteras i sin helhet vid en vetenskaplig konferens i Washington den 17 mars, visar enligt information från företaget Amgen att evolocumab nådde det primära effektmåttet att minska tiden till hjärtkärl-relaterad död, hjärtinfarkt, stroke och sjukhusvård för ökande symtom på kranskärlssjukdom eller kranskärlsoperation. Resultaten mötte också det sekundära effektmåttet som var hjärtkärlrelaterad död, hjärtinfarkt och stroke.

I studien ingick 27 500 patienter som tidigare haft hjärtinfarkt, stroke eller benartärsjukdom, så kallad fönstertittarsjuka. Patienterna hade ett LDL-kolesterol på minst 70 mg/dL och behandlades med blodfettssänkande statiner.

Deltagarna i den dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade studien lottades till att få den aktiva substansen evolocumab i en dos om 140 mg varannan vecka, i en dos om 420 mg en gång i månaden eller placebo varannan vecka eller månadsvis. Både läkemedlet och placebo gavs som subkutana injektioner och samtliga patienter fortsatte med sin statinbehandling.

Studien fortgick tills minst 1 630 patienter drabbats av någon av händelserna i det sekundära effektmåttet, det vill säga hjärtkärlrelaterad död, hjärtinfarkt och stroke.

I en delstudie av Fourier-studien utvärderades också säkerheten av behandling med evolocumab i den aktuella patientgruppen med avseende på kognitiv funktion, det vill säga minne och andra hjärnfunktioner. Även där nådde studien det primära effektmåttet och ingen skillnad i påverkan på kognitiv funktion kunde ses jämfört med placebo.

Anders G Olsson är kardiolog och professor i medicin, och har medverkat som övervakare i Fourier-studien. Han anser att studieresultaten är mycket intressanta, både ur behandlings- och säkerhetsperspektiv

– Resultat från tidigare studier har visat att PCSK9-hämmarna kraftigt sänker LDL-kolesterolet utöver vad som nås med statiner men har inte bevisat någon klinisk effekt hos redan statinbehandlade personer. Med den här studien har vi svart på vitt att de har en klinisk effekt på kärlsjukdom som orsakas av åderförfettning, säger Anders G Olsson.

Han påpekar också att läkemedlets säkerhetsprofil gör att man nu på allvar kan överväga att använda PCSK9-hämmarna bredare i behandling av höga blodfetter.

– Det finns inte några tecken på att det är farligt att komma ner på lägre nivåer LDL-kolesterol än man kan nå med statiner och det öppnar för ytterligare sätt att förebygga hjärtkärlsjukdom med hjälp av sänkning av LDL-kolesterolet.

I dag ingår PCSK9-hämmarna evolocumab (Repatha) och alirokumab (Praluent) i högkostnadsskyddet med begränsning till patienter med olika typer av ärftlig blodfettssjukdom. Men Anders G Olsson tror att resultaten från Fourier-studien kan komma att få betydelse för framtida behandling.

– Jag tror att vi går in i en ny  epok av kolesterolsänkning. Ett problem i dag är dock priset på läkemedlet, men förhoppningen är att det kommer att kunna sänkas, säger Anders G Olsson.

Dags att bli världsbäst på miljö och läkemedel

Lars Dagerholt
-
0
Dags att bli världsbäst på miljö och läkemedel
För några veckor sedan kom Barack Obamas jobberbjudande från Spotifys vd Daniel Ek. Den nya tjänsten var ”President of Playlists”. Lämplig bakgrund för att söka den var ett nobelpris liksom att ha lett ett land under åtta år.

Spotify är ett lysande exempel på svensk teknologi och innovationskraft i en sektor där det finns fler framgångsrika företag som vinner mark ute i världen.

Ett annat område som varit framgångsrikt i Sverige är teknologi och kunskap för en bättre miljö. Till exempel var det inte länge sedan USA:s tidigare ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, hade fokus på att bevaka och verka för att skapa kontakter mellan svenska och amerikanska aktörer inom området.

Läs hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

Han kan bli ny rektor för Karolinska institutet

Ingrid Helander
-
0
Han kan bli ny rektor för Karolinska institutet

Endast en kandidat kommer sannolikt att föras fram till regeringen som förslag på ny rektor för Karolinska institutet. Det skriver KI på sin hemsida.

Kandidaten är Ole Petter Ottersen, medicinprofessor och i dagsläget rektor för Oslo universitet, vilket han varit sedan 2009.

Av de 225 namn valkommittén har haft att ta ställning till fanns åtta sökanden till tjänsten som rektor och 49 nominerade. Efter intervjuer med ett 30-tal potentiella kandidater återstod sju stycken som bedömdes ha rätt kvalifikationer.

Av dessa var sex stycken engelskspråkiga och Ole Petter Ottersen den enda som talade ett skandinaviskt språk.

– Vår bedömning är att Ole Petter Ottersen har de ledaregenskaper som KI söker och förutsättningarna för att få med sig medarbetare, anställda och studenter i kommande förändringsarbete. Han har därtill såväl erfarenhet av att leda ett stort universitet som en egen forskning av betydande höjd, skriver Karolinska institutets styrelseordförande Mikael Odenberg, i sin blogg på KI:s hemsida.

Innan förslaget läggs fram för regeringen ska det förankras i den så kallade hörandeförsamlingen vid KI. Hörandeförsamlingen består av representanter för lärare, studenter och övrig personal vid KI.

Ett möte med valkommittén och församlingen kommer att hållas den 14 februari och efter det väntar man sig ha kommit fram till det gemensamma förslaget, enligt KI.

 

 

Nytt godkännande gör Keytruda till förstahandsval

Ingrid Helander
-
0
Nytt godkännande gör Keytruda till förstahandsval

Läkemedlet Keytruda med den aktiva substansen pembrolizumab har godkänts som förstahandsbehandling av metastaserad icke-småcellig lungcancer. Godkännandet gäller behandling av vuxna patienter med ett PD-1L-uttryck över 50 procent och som saknar mutationer i generna EFGR och ALK. Detta efter ett beslut i EU-kommissionen.

Den aktiva substansen pembrolizumab är en monoklonal antikropp som binder till och blockerar interaktionen mellan receptorn PD-1 och dess ligander PD-L1 och PD-L2. Eftersom PD-1 stänger av aktiviteten i immunförsvarets T-celler innebär en blockering av receptorn ett mer aktivt immunförsvar, som kan söka upp och förstöra cancercellerna.

Beslutet grundar sig på en studie med cirka 1 000 patienter med lungcancer som alla genomgått minst en kemoterapibehandling och vars tumörer producerade PD-L1. I patientgruppen med högt PD-L1-uttryck och som behandlades med pembrolizumab var överlevnaden cirka 40 procent högre än i gruppen som behandlades med cytostatikan docetaxel, 15 månader jämfört med 8 månader.

Det nya godkännandet innebär också att pembrolizumab kan användas som monoterapi i avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer hos patienter med lägre PD-L1-uttryck och som fått minst en behandlingsomgång med cytostatika.

I EU är pembrolizumab sedan tidigare godkänt för behandling av vuxna patienter med avancerat malignt melanom.

Malaria kom tillbaka vid vanlig behandling

Sara Heyman
-
0
Malaria kom tillbaka vid vanlig behandling

Sedan millennieskiftet behandlas malariainfekterade patienter med artemisininbaserad kombinationsbehandling, ACT, som har inneburit stora framsteg i kampen mot sjukdomen. Två av de vanligaste läkemedlen i denna behandling, som även används i Sverige, är artemeter och lumefantrin.

Men läkare vid London School of Hygiene and Tropical Medicine rapporterar nu i den vetenskapliga tidskriften Antimicrobial Agents and Chemotherapy om fyra fall som alla tyder på att parasiten utvecklat resistens mot dessa läkemedel. Fallen uppmärksammas också av BBC.

Behandlingarna som misslyckades för de fyra patienterna ägde rum mellan oktober 2015 och februari 2016. Alla tycktes till en början bli friska, men fick återinläggas på sjukhus efter en period på mellan 17 och 43 dagar, när infektionen kom tillbaka.

Patienterna hade varit i spridda länder, två i Uganda, en i Angola och en i Liberia.

Under årtionden har malariaparasitens resistensutveckling mot läkemedel varit ett stort problem.

Prover från de fyra patienterna har analyserats vid Malaria Reference Laboratory i London. Parasiterna i de fyra fallen tycks alla ha utvecklat olika mekanismer i sin resistensutveckling. Det verkar alltså inte finnas någon ny typ av resistent parasit som skulle finnas spridd över den afrikanska kontinenten.

Resistens mot artemisinin, den i dag viktigaste behandlingen mot malaria, uppmärksammades stort när den började dyka upp i Sydostasien för några år sedan, och farhågorna är stora att en liknande resistensutveckling ska ske i Afrika. Men i laboratorieanalyserna i London konstaterades att typen av resistens i de fyra patientfallen i Storbritannien inte liknade de sydostasiatiska.

De fyra patienterna gick till slut att behandla framgångsrikt med andra terapier.

Även om läkarna på London School of Hygiene and Tropical Medicine menar att det inte finns anledning till panik, betonar de allvaret i fynden, och säger att utvecklingen snabbt kan förvärras.

“Högre beredskap för att upptäcka resistensutvecklande malariaparasiter är nödvändig i länderna varifrån de aktuella parasiterna kom”, skriver läkaren Colin Sutherland i artikeln. Men även i Storbritannien krävs åtgärder. “Stor vaksamhet för när behandlingarna mot malaria inte verkar fungera tillfredsställande rekommenderas”.

Malaria orsakas av en myggburen parasit vid namn Plasmodium falciparum. Sjukdomen är ett av de största hoten mot den globala folkhälsan, men drabbar i synnerhet barn i länderna söder om Sahara.

I Storbritannien behandlas mellan 1500 och 2000 patienter varje år efter att ha blivit infekterade vid utlandsresor. De allra flesta patienter med malaria i Storbritannien har infekterats i Afrika.

123Sida 3 av 3