Månads arkivering augusti 2016

Virus farligast på morgonen

Vid en virusinfektion använder sig viruset av kroppens egna celler för att föröka sig. Cellernas aktivitet styrs dock av dygnsrytmen.

I en ny studie visar forskare vid University of Cambridge i England att virus som infekterar på morgonen förökar sig och sprids tio gånger mer än virus som infekterar senare på dagen.

– Tidpunkten för infektion kan ha stor betydelse för hur mottagliga vi är för sjukdom, eller åtminstone för virusreplikationen, vilket betyder att en infektion på fel tid under dagen kan orsaka en svårare akut infektion, säger Akhilesh Reddy, en av författarna till studien.

Akhilesh Reddy menar att resultaten i studien bland annat skulle kunna användas för att kontrollera sjukdomsutbrott.

– Att stanna inomhus under dagen skulle kunna rädda liv vid en pandemi, säger han till BBC News.

I studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, studerade forskarna möss som de infekterade med herpesvirus vid olika tidpunkter på dagen. Vanliga vildtypsmöss jämfördes med möss som saknade genen Bmal1, som styr dygnsrytmen. Bmal1 är aktiv i både möss och människor och som mest aktiv under eftermiddagen.

I vildtypsmössen såg alltså forskarna att virusreplikationen var tio gånger högre om mössen infekterades på morgonen jämfört med om de infekterades på kvällen. I mössen som saknade Bmal1 sågs ingen sådan skillnad utan viruset förökade sig i hög grad oberoende av när infektionen skedde.

Forskarna studerade även replikationen av herpesvirus och influensa typ A i isolerade cellkulturer och såg ett liknande mönster.

– Detta tyder på att skiftarbetare som arbetar natt ibland och dag ibland och har en störd dygnsrytm kommer att vara mer mottagliga för virussjukdomar. Om så är fallet skulle de kunna vara huvudkandidater för det årliga influensavaccinet, säger Rachel Edgar, huvudförfattare till studien.

Forskarna menar att studieresultaten stämmer väl överens med tidigare studier som visat att tidpunkten på dagen för influensavaccin påverkar hur effektivt skydd vaccinet ger.

Studien finansierades av den brittiska forskningsfonden Wellcome Trust och det Europeiska forskningsrådet.

Biologiska läkemedel ska övervakas bättre

I det nya kapitlet finns det med en vägledning för hur man bättre kan övervaka och hantera säkerheten av biologiska läkemedel för att optimera en säker och effektiv användning av preparaten i Europa.

I vägledningen belyses exempelvis frågor och utmaningar för säkerhetsövervakning av biologiska läkemedel i förhållande till variationen av den aktiva substansen eller spårbarhet av produkter. Det ges även rekommendationer om hur man ska hantera avvikelser och beskriver roller och ansvar för de olika aktörerna. Syftet är att stödja de ansvariga för att övervaka läkemedlen.

Riktlinjerna med den nya vägledningen trädde i kraft i går, 16 augusti, och gäller för biologiska läkemedel, biosimilarer och läkemedel som innehåller samma eller närbesläktad aktiv substans, men som inte är godkänd som biosimilar. För vacciner eller läkemedel för avancerad terapi finns redan särskilda riktlinjer och därför innefattas inte dessa av det nya kapitlet.

Får inget stanna-kvar-erbjudande

I går fick medarbetare med tillsvidareanställning på E-hälsomyndigheten information om att deras anställning finns kvar till och med den 30 april 2018. Dock fick de inget erbjudande för att stanna kvar tills flytten är klar, som det spekulerats i tidigare.

– Vad jag har hört finns det inget sådant erbjudande. Man är villig att ta risken att folk slutar, vilket jag tycker är oerhört synd, säger Emmeli Gross, ordförande för Saco på E-hälsomyndigheten.

Efter ett regeringsbeslut ska sätet och ledningen av E-hälsomyndigheten flyttas till Kalmar. Cirka 120 befattningar kommer att placeras i Kalmar och 30 blir kvar på kontoret i Stockholm.

Under hösten kommer samtliga medarbetare få ett erbjudande om att följa med till Kalmar och senast i oktober ska medarbetarna fatta beslut om de vill flytta med eller inte. Parallellt kommer nyrekrytering till Kalmar och överlämning av arbetsuppgifter och ansvar från Stockholm att ske.

– Vi från facket är väldigt missnöjda. Jag tycker absolut att man skulle ha haft något slags stanna-kvar-incitament. Och det inte enbart från personalens synvinkel, utan hela Sveriges, säger Emmeli Gross.

Hon menar att det är komplext när myndigheten hanterar hela Sveriges e-recept och att om något inte fungerar så kommer hela kedjan att fallera.

– Att göra en sådan här flytt, där man vet att det bara är en handfull som följer med, innebär att mycket kunskap försvinner. Mycket sitter i individen och är inte dokumenterad kunskap som går att föra över. Om man inte heller lyckas hålla kvar personal till flytten kan kunskapsöverföringen utebli, säger Emmeli Gross.

Vidare uppger hon att man från facket kommit med olika förslag på hur man skulle kunna göra flytten så bra som möjligt.

– Det har dels handlat om olika former av incitament som extra lön om man stannar, men även utbildningar under betald arbetstid för att göra personen mer attraktiv på arbetsmarknaden. Man skulle även kunna säkerställa att personal kommer tillbaka som konsulter för att på så sätt ändå behålla kompetensen, säger Emmeli Gross.

Blev utan blodförtunnande flera dagar

Händelsen som kunnat medföra allvarlig vårdskada anmäldes enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som utrett händelsen.

En patient som långtidsbehandlats med det blodförtunnande läkemedlet Waran, på grund av koagulationsrubbning, fick ingen medicin på tre dagar. Anledningen var att doseringsordination saknades. I utdelningsbilden i läkemedelsmodulen i patientens journal gällande Waran fanns ett frågetecken, varav sjuksköterskan valde att inte ge läkemedlet till patienten. Samma sjuksköterska kontaktade inte heller jourläkare.

Den uteblivna medicineringen upptäcktes när en annan sjuksköterska såg att ordination för läkemedlet saknades och jourläkare kontaktades för ordination. Vårdgivarens egen utredning ska också ha visat på brister i journaldokumentationen.

Patienten ska inte ha fått något skador på grund av händelsen.

Ivo bedömer att vårdgivaren fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelsen och avslutar därför ärendet utan att vidta ytterligare åtgärder.

Åtta nya ämnen narkotikaklassas

Folkhälsomyndigheten gör regelbundet utredningar kring substanser för icke medicinsk användning och lägger fram förslag till regeringen. Från och med i dag, 16 augusti, har regeringen fattat beslut om att narkotikaklassa åtta nya ämnen.

Ingen av substanserna används i dag lagligt för medicinsk användning.

På Läkemedelsverket informerar man om narkotikaklassningen i och med att det kan finnas legal användning för exemeplvis tillverkning eller på universitet i forskningssyfte.

– Därför vill vi gå ut och visa att man nu måste ansöka om tillstånd hos oss för att inneha eller föra in eller ut dessa ämnen ur Sverige, säger Ola Philipson, på enheten för kosmetika, läkemedelsprodukter och narkotika på Läkemedelsmyndigheten.

För att ämnen ska kunna klassas som narkotika måste de antingen vara beroendeframkallande eller ha euforiska effekter.

Allt viktigt måste inte ligga i Stockholm

Sensommarens stora snackis är E-hälsomyndighetens förestående flytt till Kalmar och den oro för kompetenstapp den skapar. Frågan är hur det ska det gå för EMA om myndigheten tvingas lämna Europametropolen London för, låt säga Sverige?

Läs chefredaktör Ingrid Helanders blogg om den kanske inte helt befogade oron för utlokalisering av myndigheter.

Vaccin som nässpray lika effektiv som injicerat

En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of internal medicine visar att nässpray mot influensa hade liknande effekt som standardvaccin i form av injektion.

Enligt huvudförfattaren till studien, Mark Loeb, vid Mcmaster university, är studien den första blindade, randomiserade, kontrollerade som jämför direkt och indirekt effekt av levande vaccin kontra inaktiverat vaccin.

I studien ingick 1 186 barn som slumpades till att antingen få nässprayvaccin eller injicerat vaccin. En kontrollgrupp på 3 425 barn som inte fått något skydd mot influensa följdes också.

För att avgöra om vaccinerade barn och ungdomar med influensanässpray fick ett bättre direkt eller indirekt gemensamt skydd än standard influensavaccin genomförde forskarna den treåriga studien i en koloni där människor lever relativt isolerade från städer.

Den genomsnittliga vaccinationstäckningen bland barn som fått nässpray var 76,9 procent jämfört med 72,3 procent som fått injektion.

Forskarna uppger att man kommer att fortsätta studera flockimmunitet med olika vaccinformuleringar samt att de ska tittta på effekten av upprepad vaccinering av barn.

Män i Nordirland erbjuds HPV-vaccin

Det är enbart män under 45 år och som går till könsklinik eller HIV-kliniker.

Inför Pridefestivalen i Belfast sa hälsominister Michelle O´Neill att hennes departement kommer att satsa 100 000 euro i ett nytt vaccinationsprogram som är inriktat på män som har sex med män.

– Investeringar i det här programmet kommer att bidra till ett ökat skydd mot HPV, som kan orsaka en rad cancerformer, sade Michelle O´Neill, uppger tidningen Independent.

Under förra året fattade hälsoministern i Wales ett liknande beslut om att erbjuda homosexuella män HPV-vaccin.

I Sverige ingår HPV-vaccinet sedan 2012 i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor mot HPV. Alla flickor i årskurs 5 och 6 erbjuds två doser HPV-vaccin inom ramen för det allmänna nationella vaccinationsprogrammet.

På Folkhälsomyndigheten i Sverige arbetar en grupp med att utreda frågan om vaccinet ska ges även till pojkar. Gruppen ska förutom den hälsoekonomiska analysen även titta på 13 andra faktorer som ska utredas enligt smittskyddslagen. Därefter ska arbetsgruppen ge ett beslutsunderlag till regeringen gällande frågan om HPV-vaccin ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet även för pojkar.

Utredningen pågår under hösten och till våren 2017 väntas ett beslutsunderlag med en rekommendation lämnas till regeringen.

HPV-vaccin skyddar mot virustyper som orsakar omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer. Virusen orsakar också en stor andel av de allvarliga cellförändringar som kan utvecklas till cancer om de inte behandlas.

Fälls för samma fel igen

Tidigare har Bayer AB anmält några anmärkningar på Pfizers och BMS, Bristol Myers Squibbs, marknadsföring av det blodförtunnande läkemedlet Eliquis, apixaban. Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM, kom fram till att marknadsföringen bröt mot läkemedelsbranschens etiska regelverk och företagen fick betala 90 000 kronor i straffavgift för avsteget.

Bayer anmäler nu på nytt Pfizer och BMS för bristfällig marknadsföring av samma läkemedel i och med att samma påståenden fortfarande står kvar på webbsidan utan några ändringar.

Pfizer och BMS å andra sidan menar att ett flertal faktorer, så som att webbsidor administreras via utländska underleverantörer, har gjort att ändringarna har dragit ut på tiden. Vidare skriver företagen i svaromål att det får anses rimligt att ett extensivt arbete blir tidskrävande och att revideringen av både webbsida och befintligt material har gjorts inom en rimlig tid.

IGM gör bedömningen att det inte kan ha varit allt för betungande att på en del ställen lägga till den väsentliga reservationen som saknades i det tidigare fallet, för att informationen på hemsidan ska bli balanserad.

IGM menar att det, på hemsidan där läkemedlet marknadsförs, på flera ställen finns kategoriska och reservationslösa påstående och ger exemplen: ”bättre reduktion av mortalitet oavsett orsak” och ”signifikant minskning av mortalitet oavsett orsak”. Samt att företagen inte haft med väsentliga reservationer saknades så som att de observerade fördelarna med apixaban jämfört med warfarin avtar genom förbättrad monitorering av INR, med avseende på dödsfall av alla orsaker.

I detta ärende betraktas avsteget som stängt och företagen är skyldiga att betala dubbel avgift mot för tidigare ärende, vilket innebär 180 000 kronor.

Många tar receptbelagda medel utan förskrivning

0

Befolkningsstudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMC Psychiatry och baseras på svar som deltagarna uppgett via en webbenkät. Totalt deltog drygt 22 000 personer från Danmark, Tyskland, Storbritannien, Spanien och Sverige.

– Studien visar att missbruk av läkemedel är relativt vanligt. Gällande illegal narkotika brukar Sverige ligga lägre än andra europeiska länder men i den här studien om läkemedel ligger vi i linje med de andra länderna, säger Anders Håkansson, docent i beroendemedicin vid Lunds universitet och läkare på Beroendecentrum i Malmö, Psykiatri Skåne, som var ansvarig för den svenska delen av studien.

Han menar att resultaten som visar att 11-12 procent av svenskarna har använt receptbelagda lugnande medel och starka smärtstillande preparat, utan att ha recept, bekräftar den kliniska bilden av att läkemedelsmissbruk är ett stor problem.

I Sverige deltog 2 748 personer i åldrarna 12-49 år och de rekryterades via befintliga register över personer som är tillgängliga för studier samt via annonsering. Deltagarna fick svara på frågor om de använt preparat som man inte haft recept på. Vidare frågor var vilket eller vilka preparat det rör sig om samt substansnamn. Missbruk klassificerades som när personen använt ett receptbelagt läkemedel utan att själv ha haft recept på det i egenbehandlingssyfte eller i syfte att uppnå en euforisk känsla.

De primära effektmåtten var baserade på användning av receptbelagda läkemedel utan att ha recept för tre av de vanligaste läkemedelsklasserna som missbrukas; stimulantia, opioider och lugnande medel så som exempelvis bensodiazepiner. I de allra flesta fallen fick, köpte eller stal personerna i studien läkemedel från familj och vänner.

Anders Håkansson menar att fler åtgärder måste vidtas för att minska risken för läkemedelsmissbruk där personer använder läkemedel som de inte har recept på.

– Vi måste se till så att rätt patient får rätt medicin. Vi måste utreda patienterna väl så vi vet vad som ska ges och så måste vi använda fler evidensbaserade behandlingsmetoder än narkotikaklassade medel, säger han.

Risken med att fler än 12 procent över 12 år har använt receptbelagd medicin utan att ha fått den förskriven är bland annat ökat antal överdosdödsfall, menar Anders Håkansson.

– En farhåga är att läkemedel ska komma att stå för en stor del av överdosdödsfallen. I dag står illegala droger i form av heroin och kokain för en stor del av överdosfallen men risken finns att läkemedelsmissbruk förstärker den klassiska narkotikadödligheten, säger Anders Håkansson.

Länk till studien: Nonmedical use of prescription drugs in the European Union

Oro för att personal slutar innan flytt till Kalmar

När E-hälsomyndigheten, efter ett regeringsbeslut, kommer att flytta merparten av sin verksamhet till Kalmar påverkas runt 140 tjänster. Flytten kommer att ske under två år och beräknas vara klar i maj 2018.

– Det kan låta som en lång tid, men den tiden kommer behövas för att göra flytten på ett så bra sätt som möjligt. Det är ett stort omställningsarbete samtidigt som allt ska fungera som vanligt, säger Lena Lundgren, styrelseordförande för E-hälsomyndigheten och hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland.

Trots att det är två år kvar tills flytten ska vara klar har myndigheten redan börjat med uppstart i Kalmar där lokaler ses över. Samtidigt som arbetet med flytten pågår ska också det dagliga arbetet och myndighetens uppdrag fortgå.

– Förhoppningen är att arbetet inte ska saktas ner och vi riggar arbetet med flytten för att kunna klara av den på ett så bra sätt som möjligt, utan att det ordinarie arbetet påverkas, säger Lena Lundgren.

Totalt rör det sig om 140 tjänster som berörs, men de delar som rör samordning av e-hälsa och digitalisering inom hälso- och sjukvården ska vara kvar i Stockholm. Resterande, cirka 100 tjänster, kommer att flyttas till Kalmar.

Alla anställda kommer att erbjudas att flytta med till Kalmar men det finns en oro för att stora delar av personalen kommer att sluta innan flytten är klar.

– Det finns absolut en sådan oro. Kompetensen är det viktiga och därför ska vi se över hur vi kan skapa en så bra trygghet som möjligt under den här tiden tills allting är färdigt, säger Lena Lundgren.

Kommer att ni gå ut med något erbjudande till de anställda, eller arbetar ni på annat sätt för att få dem att stanna kvar?
– Vi jobbar hårt med att ta fram en attraktiv tidslinje som visar när olika saker ska ske så att man tryggt kan arbeta med ordinarie verksamhet. Vi ska vara tydliga så att så många som möjligt stannar så länge som möjligt och helst flyttar med, säger Lena Lundgren.

I kalkyleringen att en del medarbetare slutar allteftersom innan flytten är klar pågår en succesiv rekrytering för att upprätthålla det kontinuerliga arbetet.

– Det pågår rekrytering hela tiden eftersom det är en stor rörlighet, speciellt inom it-branschen, säger Lena Lundgren.

E-hälsomyndigheten kommer att ha regelbundna möten med information till alla medarbetare under omställningsprocessen och det första mötet är under nästa vecka. Då kommer man redovisa hur långt arbetet har kommit med bland annat vilken verksamhet som ska flytta till Kalmar respektive stanna i Stockholm. Information om arbetet med tidsplanen och dess innehåll kommer även att förmedlas regelbundet.

Marknadsföring av astmamedel underkänns

Läkemedelsbolaget GSK har, i sin marknadsföring av astmamedicinen Flutide, flutikasonpropionat, med en skrivelse om riktlinjer att använda inhalationssterioider till barn från 6 månader, trots att det aktuella läkemedlet inte är godkänt för barn från sex månader.

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM, har anmärkningar på den specifika marknadsföringen och fäller bolaget för den.

I ett utskick för Flutide skriver företaget på framsidan ”Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderar behandling med inhalationssteroider för barn från sex månader”. Vidare noterar IGM att läkemedlet inte är godkänt för barn från sex månader, utan att det kan användas till barn från 1 år.

IGM gör därför bedömningen att utskicket om Flutide strider mot Läkemedelsbranschens etiska regelverk och GMS ska betala en avgift på 90 000 kronor för avsteget.

I ett yttrande skriver GSK att man accepterar anmärkningen samt att man med utskicket haft som avsikt att belysa vikten av att sträva efter välbehandlad astma hos barn. Vidare anger företaget att det i minimiinformationen framgår korrekt information om användning av läkemedlet till barn inom ålder för godkännandet.

Håkan Sörman slutar som vd på SKL

0

Regeringen har utsett Håkan Sörman till landshövding för Jönköpings län. Han slutar därmed som vd på Sveriges kommuner och landsting, SKL och tillträder sin nya tjänst den 1 oktober i år.

Arbete med att hitta en ersättare pågår nu av SKLs arbetsutskott och slutligen är det styrelsen för SKL som tillsätter en ny vd.

Enligt pressansvarig på e-hälsomyndigheten är sannolikheten stor att någon träder in som tillförordnad vd 1 oktober tills dess att ordinarie vd kan börja. Dock finns inget namn på någon tilltänkt ännu.

Opdivo når inte målen – fas III-studie avslutas

Läkemedlet Opdivo testades på patienter med tidigare obehandlad avancerad icke-småcellig lungcancer men nådde inte målet för progressionsfri överlevnad. Nu avslutar BMS studien.

I studien randomiserades 541 patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer till behandling med Opdivo, 3 mg/kg intravenöst varannan vecka eller kemoterapi. Det huvudsakliga effektmåttet progressionsfri överlevnad bedömdes hos patienter vars tumörer uttryckte biomarkören PD-L1 på mer än 5 procent av cellerna.

Studien som var utformad att svara på frågan om fördelen med Opdivo som monoterapi i en bred patientpopulation nådde inte de uppsatta målen.

Företaget kommer att göra en fullständig utvärdering av studiens data och arbeta med en framtida presentation av resultaten, enligt ett pressmeddelande.

Förra sommaren levererade läkemedelsbolaget Merck positiva resultat för Keytruda, pembrolizumab, som första linjens behandling av patienter med icke-småcellig lungcancer. I den studien valde man dock att ha med patienter med relativt höga nivåer, 50 procent, av biomarkören, PD-L1, som anger att patienterna mycket sannolikt drar nytta av behandlingen. I BMS aktuella studie valde man i stället att bredda den potentiella patientgruppen och sänkte tröskeln till att patienterna skulle ha minst 5 procent av biomarkören.

Opdivo används i dag för att behandla vuxna med framskriden melanom, icke-småcellig lungcancer och njurcellscancer. Detta gäller för patienter som tidigare fått annan behandling samt för patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer av icke-skivepiteltyp samt som monoterapi för behandling av vuxna med avancerat, icke-resektabelt eller metastaserande, melanom.

Läkemedlet innehåller den aktiva substansen nivolumab som är en human monoklonal antikropp, ett slags protein designat för att känna igen och binda till specifika målsubstanser i kroppen.

Storaffär och ny modell för antibiotika

Ny ersättningsmodell för antibiotika utreds. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera förutsättningarna för att testa en ny ersättningsmodell för att säkerställa tillgänglighet till antibiotika. Myndigheten ska tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket komma med rekommendation om, och i så fall på vilket sätt, den nya ekonomiska ersättningsmodellen ska genomföras i praktiken. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 december i år.
Det är Lif, de forskande läkemedelsföretagen, tillsammans med medlemsföretagen Astrazeneca, MSD, Glaxosmithkline och Astellas som har arbetat fram den värdebaserade modellen. Modellen bygger på att staten betalar en årlig premie till läkemedelsföretag och att landstingen betalar en styckekostnad vid användning av antibiotika. Detta för att läkemedelsbolag ska vilja satsa resurser på utveckling av ny antibiotika.

Sprint Bioscience och Bayer lägger ner tumörmetabolismprogram mot MTH1. I juli 2015 tecknade det svenska företaget Sprint Bioscience avtal med Bayer som resulterade i att Bayer fick licens till ett tidigt tumörmetabolismprogram mot MTH1. Data visar nu att hämning av enzymet MTH1 inte ger någon effekt på tumörers tillväxt i levande celler och vävnader och bolagen har gemensamt beslutat att inte driva det prekliniska projektet vidare. Även KI-forskaren Thomas Helleday har lett forskningsprojekt mot MTH1 som har visat lovande resultat i olika prekliniska modeller av cancer.

Bristol-Myers Squibb, BMS, köper Stockholmsbaserat läkemedelsbolag. Det svenska privatägda företget Coromant Pharmaceuticals hade som avsikt att utveckla ett läkemedel mot cytokinen IL-8, som är involverat i utvecklingen av cancer. Storaffären där BMS nu köper upp företaget innebär betalningar på upp till 95 miljoner dollar, motsvarande knappt 815 miljoner svenska kronor. Om läkemedlet slår sig in på marknaden kan ytterligare milstolpsbetalningar tillkomma och affären kan komma att uppgå till 4,4 miljarder kronor.

EMA granskar paracetamol efter begäran från Läkemedelsverket. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, ska utvärdera nytta och risker med paracetamol med modifierad frisättning. Paracetamoltabletter med modifierad frisättning och depottabletter med paracetamol är utformade för att frisätta den aktiva substansen under en längre tid än beredningar med omedelbar frisättning. Sättet att bedöma och hantera överdoser och förgiftningar med paracetamol är utformade för omedelbar frisättning av paracetamol. De senaste åren har det förekommit överdosering med en del paracetamoltabletter med modifierad frisättning, som tyder på att det vanliga sättet för behandling av överdoser inte är anpassat för dessa tabletter. EMAs säkerhetskommitté ska därför utvärdera tillgänglig data angående risker med överdosering av dessa paracetamoltabletter.

Landsting bryter med Vidarkliniken. Både Stockholms läns landsting och Västra Götaland bryter med antroposofiska Vidarkliniken i Järna. Detta efter att regeringen i slutet av juni beslutade att undantaget som funnits för homeopatiska medel ska försvinna om fem år.

Läkemedel i förebyggande syfte mot hiv får för första gången tummen upp. Europeiska läkemedelsverkets, EMAs, säkerhetskommitté rekommenderar nu att Truvada, emtricitabin/tenofovirdisoproxil, ska godkännas som behandling i förebyggande syfte för att minska risken för insjuknande i hiv. Läkemedlet tillsammans med åtgärder som kondom ska minska risken för sexuellt överförbar hivsmitta. Truvada är sedan 2005 godkänd inom EU för behandling av vuxna med hiv och i USA är läkemedlet sedan 2012 godkänt för användning i förebyggande syfte.

Reglering av personuppgiftsbehandling inom forskningsområdet ska ses över. Regeringen har tillsatt professor Cecilia Magnusson Sjöberg som särskild utredare med uppdrag att föreslå en kompletterande reglering av hur personuppgifter ska behandlas när de används inom forskning. Uppdraget ska delredovisas i juni 2017 och slutredovisas i december samma år. Enligt utbildningsdepartementet är syftet att Sverige även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar för att vara världsledande inom registerbaserad forskning och samtidigt värna om skyddet för den enskildes integritet.

Medicinsk kastrering på pedofiler i KI-studie. På Karolinska institutet i Solna pågår sedan i våras en studie där effekten av kemisk kastrering på pedofiler undersöks. Syftet är att sänka nivåerna av testosteron i kroppen för att dämpa sexlusten och hindra personen från att begå sexuella övergrepp på barn. Studien kommer att omfatta 60 personer och pågå under totalt tre år. Hälften får placebo och hälften substansen. Hittills har sex personer medicinerats, enligt Dagens Nyheter. Deltagarna har själva sökt hjälp för sina sexuella mönster och är inte kända inom vården eller dömda för sexbrott tidigare. Preparatet som testas är substansen degarelix som vanligtvis används som behandling av prostatacancer.

Nya riktlinjer för läkemedelsprövningar föreslås. Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, föreslår nya riktlinjer med syftet att bättre identifiera och minska risker för deltagare i läkemedelsprövningar. Detta gäller first in men-studier där en substans för första gången testas på en människa. I arbetet med förslaget har man bland annat dragit lärdom av händelsen i Frankrike i början av året där en person dog i samband med läkemedelsprövning. Arbetet görs tillsammans med EU-kommissionen och EUs medlemsstater och ett utkast till nya riktlinjer ska presenteras i slutet av 2016.

Läkemedelsföretaget Glaxosmithkline och teknikjätten Google satsar på bioelektronik. Tillsammans bildar de det nya företaget, Glavani Bioelectronics. Fokus ligger på att använda sig av bioelektronik där enheter implanteras in i kroppen för att ändra kroppens elektriska signaler i syfte att behandla sjukdom.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng