Månads arkivering juni 2016

Nya regler kan underlätta läkemedelsinförsel

Att föra in läkemedel som inte är godkända i Sverige från annat EES land för användning i hälso- och sjukvården eller för veterinärmedicinskt bruk är tillåtet i dag. Men inte om läkemedlet ska användas i andra sammanhang.

Det kan till exempel handla om utrustning som ska testas med ett visst läkemedel eller grundforskning där man behöver använda en särskild läkemedelsberedning.

I ett nytt förslag från Läkemedelsverket föreslås därför ändringar i den nuvarande läkemedelslagstiftningen så att även sådan införsel blir laglig.

– I dag finns inga sådana möjligheter och även om det inte rör sig om jättemånga fall får vi en handfull förfrågningar varje år. Och om möjligheten öppnar sig kan man tänka sig att fler väljer att utnyttja den, säger Erica Hagblom, utredare på Läkemedelsverket.

Det var under förra året Läkemedelsverket fick i uppdrag av regeringen att utreda omfattningen av problemet med att föra in läkemedel som inte är godkända för försäljning i Sverige från annat EES-land för annat ändamål än vård. I uppdraget ingick också att komma med förslag på en lösning för detta.

I den slutrapport som Läkemedelsverket nu lämnat in till Socialdepartementet föreslår man därför ändringar i läkemedelslagen så att yrkesmässig införsel av dessa läkemedel ska göras möjlig. Enligt förslaget ska en aktör, till exempel envetenskaplig institution, som anger särskilda skäl kunna ansöka om och efter bedömning få tillstånd för införsel. Detta ska även omfatta narkotiska läkemedel.

Erica Hagblom, som varit med och författat slutrapporten, tror dock inte att lagändringen kommer att leda till någon ökad oreglerad införsel av narkotiska preparat till Sverige.

– Det är alltid så att mycket förslagna personer kan komma in med en ansökan. Men innan ett tillstånd ges ska den bedömas noga och jag har svårt att se att detta skulle vara någon stor inkörsport till olaglig läkemedelshantering, säger Erica Hagblom.

Om lagändringen går igenom kommer dessa läkemedel att kunna köpas antingen direkt i det land där läkemedlet finns tillgängligt om det är godkänt för försäljning där. Ett annat alternativ är att den som ansökt om införsel av läkemedlet kan gå via någon som får partihandla läkemedlet.

De aktuella läkemedlen, som kan omfatta narkotiska läkemedel, kommer enligt Läkemedelsverkets förslag dock inte att få lämnas ut från öppenvårdsapotek. För att narkotiska läkemedel ska kunna lämnas ut av apotek måste de vara förskrivna av läkare, tandläkare eller veterinär, vilket inte är fallet med dessa läkemedel.

Innan denna införsel kan bli laglig måste lagförslaget behandlas av regeringen och därefter riksdagen. När det kan ske är fortfarande oklart. Och även om en lagändring kanske inte har så stor betydelse för svenska patienter i det korta perspektivet anser Erica Hagblom att det är viktigt att den kommer till stånd.

– Det kan vara hämmande för potentiellt viktiga innovationer att ha begränsningar av det slag som blir resultatet av dagens regler och en ändring skulle ta bort dessa hinder, säger Erica Hagblom.

Nytt test kan förutsäga svar på antidepressiva

Nivåerna av inflammationsproteiner i blodet kan förutsäga om en person kommer att svara på behandling med antidepressiva läkemedel eller inte, enligt ny forskning.

Forskare har utvecklat ett blodprov som kan förutsäga om människor med depression kommer att svara på behandling med vanliga antidepressiva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, eller inte. Resultaten skulle kunna innebära en mer individanpassad behandling av patienter med psykiska sjukdomar.

Det är sedan tidigare känt att inflammation minskar mottagligheten för antidepressiva preparat och enligt forskarna vid Kings College London Institute of psychiatry som gjort studien bör läkare i framtiden, med hjälp av blodtestet, kunna styra deprimerade patienter mot en effektivare antidepressiv behandling, alternativt en kombination av två läkemedel, innan sjukdomen förvärras.

– Den här studien flyttar oss ett steg närmare att ge personlig antidepressiv behandling vid de tidigaste tecknen på depression, säger Annamaria Cattaneo, en av forskarna bakom studien.

I huvudstudien ingick 811 vuxna med unipolär depression med måttlig svårighetsgrad. De slumpades in i två olika grupper, och fick antingen nortriptylin, ett äldre tricyklist läkemedel , eller escitalopram, ett SSRI-medel, under tolv veckor. Blodprover togs för att analysera genuttryck i leukocyter.

I en första analys identifierades signalsubstanserna macrophage migration inhibitory factor, MIF, och interleukin-1?, IL-1?, som de starkaste biomarköerna för behandlingsrespons.

De två markörerna mättes före och efter att de deprimerade patienterna tagit de förskrivna antidepressiva medlen. Det visades inga signifikanta skillnader i nivåer av MIF och IL-1? mellan de olika behandlingsgrupperna. Resultaten visade dock att det genomsnittliga absoluta antalet molekyler för MIF och IL-1? var signifikant med sämre svarsfrekvens på läkemedelsbehandlingarna. Svarsfrekvensen bedömdes genom skattningsformuläret MADRS, där patienterna klassades som svarande vid en minskning på skalan med mer än 50 procent.

Patienter med MIF och IL-nivåer över estimerade trösklar hade 100 procents risk att inte svara på de undersökta antidepressiva läkemedlen, medan patienter med lägre nivåer visade positiva behandlingssvar.

Eric Olsson, överläkare i vuxenpsykiatri vid Prima vuxenpsykiatri i Liljeholmen, tycker att det är intressanta resultat men menar dock att det är långt kvar innan behandlingen kan individanpassas via metoden.

– Jag tror att det är långt ifrån att man kan använda sig av resultaten på klinisk nivå. De har mätt mRNA, som är en väldigt avancerad metod, där man mäter genuttryck, och hur mycket protein det bildas. Det är inte samma som att ta ett vanligt blodprov där man mäter en viss substans, säger han.

Men även om det är långt kvar innan det skulle kunna användas kliniskt ser han positivt på resultaten.

– Det är hoppfullt att det går att förutspå behandlingssvar, även om det är med en avancerad metod. Det inger hopp om en riktning för fortsatt forskning, säger Eric Olsson.

Läkare kan i dag än så länge inte fastställa hur en patient kommer att svara på en antidepressiv behandling och vilken behandling som är lämplig. Därför finns det risk att en patient måste prova flera olika läkemedel under en längre tid innan en fungerande behandling hittas. Om man via ett blodtest snabbare skulle kunna ge rätt behandling, i och med att man förutser om vissa läkemedel inte fungerar, skulle den enskilda individens lidande minska.

– Även om man fortfarande inte vet hur man ska behandla de som man förutser inte kommer att svar på behandlingen kan man säkert sortera bort en stor del av de vanliga antidepressiva och förhoppningsvis bespara den personen en tids lidande. Det betyder i så fall att patienten snabbare kan få tillbaka hopp om att depression är ett behandlingsbart tillstånd och det skulle vara oerhört bra för patienten, säger Eric Olsson.

Studien är publicerad i International Journal of Neuropsychopharmacolog.

Läkemedelsverket: Kritiken i rapporten är missriktad

I den nyligen publicerade granskningen Statens roll inom läkemedelsområdet riktar Riksrevisionen skarp kritik mot Läkemedelsverket. Kritiken rör bland annat granskningen av läkemedelssäkerhet där Riksrevisionen påpekar att Läkemedelsverket valt att inte granska fullständiga säkerhetsrapporter under pågående kliniska prövningar, inte handlagt alla biverkningsrapporter från sjukvård och allmänhet och minskat antal inspektioner av kliniska prövningar.

Rapporten presenterades på SvD Debatt och i en replik svarar Läkemedelsverket genom bland annat generaldirektören Catarina Andersson Forsman på kritiken, som man menar är missriktad.

”Viktiga slutsatser och rekommendationer i rapporten vilar på bristfällig saklig grund”, skriver företrädarna på Läkemedelsverket.

Bland annat lyfter Läkemedelsverket fram att man under de tidiga åren av Riksrevisionens granskning, det vill säga 2013-2014, hade en ”extra ansträngd situation med hög belastning och begränsade resurser”, men att man efter det vidtagit förbättringsåtgärder.

På kritiken att verket brister i säkerhetsgranskningen svarar man att man under de senaste åren ökat antalet utredare som arbetar med säkerhetsfrågor och att man har ”ett stort engagemang” i det europeiska säkerhetsarbetet.

I sin rapport poängterar Riksrevisionen också att staten bör stärka sitt oberoende mot läkemedelsindustrin. Här menar granskarna att läkemededelsindustrin har ett informationsövertag i den statliga läkemedelskontrollen och kunskapsstyrningen som inte kompenseras för fullt ut av vare sig staten eller de ansvariga myndigheterna.

Även här motsätter sig Läkemedelsverket kritiken och menar att man snarare har ett informationsövertag gentemot industrin eftersom verket har tillgång till all information om samtliga läkemedel, inte bara ett enskilt företags.

Riksrevisionen riktar även kritik mot staten och den innovationsfrämjande politik som förts de senaste åren. Som ett resultat av den har Läkemedelsverket och andra myndigheter ”innovation” inskrivet i sina regleringsbrev. Detta menar Riksrevisionen har förskjutit Läkemedelsverkets roll från att kontrollera och utöva tillsyn till att främja utveckling av nya läkemedel, vilket i sin tur gör det svårt att upprätthålla integriteten gentemot läkemedelsindustrin.

Som förslag på åtgärder nämner Riksrevisionen bland annat att Läkemedelsverket inte ska involveras i regeringens innovationspolitik och att Läkemedelsverket bör prioritera upp arbetet med läkemedelssäkerhet.

Vidare föreslås att regeringen ska ge Läkemedelsverket tydligare incitament för att prioritera de säkerhetsorienterade uppgifterna. Där menar revisionen att ett sätt kan vara att se över den nuvarande finansieringsmodellen som man menar ger Läkemedelsverket ekonomiska incitament att prioritera mer inkomstbringande uppdrag framför granskningen av läkemedelssäkerhet.

Rapporten från Riksrevisionen hittar du här.

Fortsatt satsning på biologiska läkemedel

I dag är första utlysningen i regeringens satsning på proteinläkemedel med en total budget på 40 miljoner kronor. Totalt satsar regeringen 320 miljoner kronor på biologiska läkemedel och projektet koordineras av Vinnova och Vetenskapsrådet.

Som en del av regeringens satsning på life science och för att stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt inom biologiska läkemedel har Vinnova tillsammans med Vetenskapsrådet fått i uppdrag att ta fram ett nytt forskningsprogram. I den här utlysningen ligger fokus på utveckling och produktion av biologiska läkemedel.

Målen är bland annat att bygga upp en kunskapsbas kring biologiska läkemedel och öka Sveriges attraktionskraft som samarbetspartner inom forskning, utveckling och innovation.

Ett mål är också att öka samverkan mellan akademi, industri och hälso- och sjukvård och för att ansöka behöver det vara minst två partner från ovanstående som gemensamt söker. Man kan söka för projekt som har fokus på produktion av biologiska läkemedel, med syftet att stärka Sveriges konkurrenskraft. Projekttiden ska vara en till tre månader och maximalt kan man söka fem miljoner kronor.

I slutet av förra året gick regeringen ut med att man tillsammans med Astrazeneca och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kommer att satsa över en miljard svenska kronor på proteinforskning och biologiska läkemedel. Då meddelade regeringen att ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel skulle tas fram.

I går höll regeringen en pressträff om mångmiljonsatsningen på produktion av biologiska läkemedel, i samband med att närings- och innovationsminister Mikael Damberg besökte GE Healthcare i Uppsala. I samband med det avslöjades att Uppsala universitet och GE Healthcare i Uppsala blir viktiga aktörer i den fortsatta satsningen.

Regeringen bidrar med 90 miljoner kronor och aktörerna ska tillsammans skapa en innovationsmiljö där små och medelstora företag får stöttning med att komma vidare och utveckla forskningsprojekt med fokus på biologiska läkemedel.

– Det är egentligen en innovationsmiljö där man hjälper små och medelstora företag att ta sin forskning nästa steg framåt, där man visar att man också kan ta det till industriell produktion och testa det, för att kunna ta fram de nya läkemedlen i Sverige, sade Mikael Damberg till P4 Uppland i samband med pressträffen.

Skillnader i förskrivning av adhd-läkemedel

Förskrivningen av adhd-läkemedel fortsätter öka och under förra året hade omkring 1 procent av befolkningen minst ett uttag av något adhd-läkemedel.

– Att förskrivningen ökar beror på att vi i dag hittar de personer som behöver behandlas samtidigt som också nya fall av adhd hittas, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.

Högst är förskrivningen till barn och unga, i åldersgruppen 10-17 år hade 5,2 procent av pojkarna och 2,2 procent av flickorna minst ett uttag av något adhd-läkemedel.

– Utifrån vår prognos ligger förskrivningen, när det gäller pojkar och flickor, inom ramarna för det vi kan förvänta oss, utifrån hur förekomsten av adhd bland barn ser ut, säger Peter Salmi.

Antalet användare av adhd-läkemedel i åldersgruppen 10-17 år skiljer sig mellan olika kommuner och landsting. I Gävleborg som hade högst andel var siffran 8,6 procent för pojkar och 4,3 för flickor. Det kan jämföras med Kronobergs län där förekomsten var lägst med 3,2 procent för pojkar och 1,2 procent för flickor.

Vad skillnaderna beror på är dock oklart, men olika faktorer kan spela in.

– Det kan vara så att vissa landsting och kommuner riktar mer resurser för att utreda och diagnostisera än andra. Det finns även en socioekonomisk faktor som kan vara förknippad med andelen användare av adhd-läkemedel beroende på var de bor, säger Peter Salmi.

Förskrivningen av adhd-läkemedel väntas dock fortsätta öka ett tag till innan den stabiliserar sig och planar ut.

– Om de nya fallen av läkemdelsanvändare stabiliseras på dagens nivåer kommer förskrivningen att plana ut kring 6 procent för pojkarna och 3 procent för flickorna, säger Peter Salmi.

I och med att ökningen motsvarar vad man enligt Socialstyrelsen kan förvänta sig är det inte ett problem med en högre förskrivning.

– Nej, vi är försiktiga med att säga det. Vi utgår från att professionen gör rätt och det är inget oroväckande att förskrivningen ökar utifrån att det kanske är en nivå man kan förvänta sig, säger Peter Salmi.

Oklar förbättring med nya regler från SoS

Nyligen presenterade Socialstyrelsen förslag till nya regler för patientsäkrare hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Bakgrunden är bland annat att mer än var tionde vårdskada har med felaktig hantering av läkemedel att göra. Socialstyrelsen menar att lösningen består av fler kontrollstationer, särskilda krav vid ordination av läkemedel till barn och ett kunskapslyft för hemtjänstpersonal.

Förslagen skickas ut på remiss till den 15 september, och de nya föreskrifterna föreslås börja gälla den 31 mars 2017.

Jag är benägen att hålla med Socialstyrelsen, det är bra och viktiga steg mot en bättre läkemedelsanvändning. Men hur mycket bättre det kommer bli har Socialstyrelsen inte en aning om.

När jag pratade med Socialstyrelsen och undrade hur mycket bättre det skulle bli, fick jag svar som ”det är fördyrande med extra kontroller”, ”vi räknar med att det blir bättre”, ”vi ska stärka upp där det blir fel” och ”det blir stor skillnad”.

I den egna konsekvensutredningen skriver Socialstyrelsen: ”Även om de nya föreskrifterna initialt kan medföra vissa kostnader för vårdgivarna bedömer Socialstyrelsen att de leder till en effektivisering av ordinationer och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården och tandvården. Dessa effektiviseringar kan på sikt leda till minskade kostnader för vårdgivarna. De nya föreskrifterna bedöms även resultera i ett minskat antal läkemedelsrelaterade vårdskador som i sin tur över tid bedöms resultera i minskade kostnader.”

Mycket antaganden, ”kan” och ”bedöms”. I förslaget har Socialstyrelsen gjort ett gediget arbete i att kartlägga kostnader för att introducera de föreslagna förändringarna. Men ingenstans står att läsa hur stor vinsterna skulle bli, hur mycket mindre fel och vårdskador det skulle bli eller hur mycket pengar vi skulle kunna spara in. Inga mätbara mål – bara att det blir mindre. Bedömer de.

När jag frågade varför de inte kan räkna på hur mycket bättre det kommer att bli, fick jag till svar att det är väldigt svårt att räkna på det. I två dagar har jag sökt de ansvariga hälsoekonomerna på Socialstyrelsen, per telefon och mail, utan att få kontakt.

I min värld vore det bättre och mer effektivt, för att komma tillrätta med felaktig läkemedelsanvändning, att satsa på att all vårdpersonal får tillgång till all dokumentation kring en patient. Läkaren på vårdcentralen ska kunna se vilka andra läkare patienten har besökt och vilka andra läkemedel patienten har fått utskrivet. Läkaren på sjukhuset likaså, med automatiska varningar i journalsystemet – ”patienten har redan detta läkemedel”. På apoteket skulle personalen kunna se alla recept och ha mandat att inte expediera ett läkemedel om det redan är uthämtat på ett annat recept.

Nu ropar vän av ordning ”Men den personliga integriteten då!?” Jag vet att det är en känslig fråga i sammanhanget. Men jag är mer och mer benägen att tycka att om samhället erbjuder kraftigt subventionerad sjukvård och läkemedel, då ska också samhället få valuta för pengarna. Då är jag beredd att tycka att den personliga integriteten får stå tillbaka. Eller i varje fall backa några steg.

Med mitt förslag, antar jag, skulle samhället kunna spara mycket pengar. Både på läkemedelsnotan, färre läkemedelsrelaterade problem och färre sjukhusinläggningar. Men det är ju min bedömning, och den är väl lika god som Socialstyrelsens.

Fler grupper kan omfattas av vaccinationsprogram

Över 97 procent av landets tvååringar är fullvaccinerade enligt barnvaccinationsprogrammet. Det visar Läkemedelsverkets och Folkhälsomyndighetens sammanställning över 2015-års vaccinationsprogram.

Rapporten visar också att omkring 80 procent av landets flickor i åldern 14 till 15 år är vaccinerade mot HPV, humant papillomvirus. Det är lägre än det uppsatta målet på 90 procent. Till viss del kan den låga siffran bero på underrapportering till vaccinationsregistret, men Tiia Lepp, utredare på Folkhälsomyndigheten, medger att det finns mer att göra.

– Vi har ett pågående informationsarbete men på längre sikt kan det bli aktuellt med ytterligare informationskampanjer riktade till specifika målgrupper där vi ser att vaccinationstäckningen är lägre. Sedan ska man komma ihåg att det är ett relativt nytt vaccin i en ny åldersgrupp, vilket också kan påverka vaccinationstäckningen, säger Tiia Lepp.

Totalt gavs under förra året drygt 1,1 miljoner doser vaccin inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. Rapporter om misstänkta biverkningar kom in i 553 av dessa fall och handlade i de flesta fall om redan kända och övergående biverkningar som feber och reaktioner vid injektionsstället. Gardasil mot HPV var det vaccin som ingick i flest biverkansrapporter, 144 stycken, med illamående, svimning och trötthet som främsta rapportorsaker.

Av de tio sjukdomar som vaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot är polio sedan länge eliminerad från Sverige. Även mässling och röda hund har i stort sett vaccinerats bort men enstaka utbrott kan uppstå om någon ovaccinerad person varit utomlands och fått viruset där och därefter smittat ovaccinerade personer i Sverige.

– Även difteri är sällsynt i dag och de allra flesta har ett bra skydd mot stelkramp, säger Tiia Lepp.

Sedan man började vaccinera barn mot Haemophilus influenzae typ B, Hib, i början på 90-talet har även antalet barn som insjuknar i sjukdomen minskat kraftigt.

– På 80-talet, innan man började med vaccinet, var det flera hundra barn under fem år som varje år blev sjuka med hjärnhinneinflammation varav ganska många fick bestående men. Förra året hade vi ett fall, säger Tiia Lepp.

Resultaten i årets vaccinsammanställning är inte direkt förvånande, menar Tiia Lepp, och konstaterar att vaccinationstäckningen är fortsatt hög i Sverige och att programmet fungerar bra.

– Rapporten visar att vaccinen är säkra och effektiva och håller allvarliga sjukdomar under kontroll.

I rapporten framkommer också att Folkhälsomyndigheten har lämnat in ett förslag till regeringen om att fler grupper ska omfattas av särskilda vaccinationsprogram. Det handlar om särskilda riskgrupper som behöver vaccin mot influensa, pneumokocker, tuberkulos och hepatit B.

– Beslutsunderlaget finns nu hos regeringen, när de tar beslut i frågan vet vi inte, säger Tiia Lepp.

Samtliga vaccinationer genomförs redan i dag och landstingen och kommunerna beslutar i sådana fall hur och i vilken omfattning det ska ske. Om de i stället skulle ingå i ett nationellt vaccinationsprogram blir de bindande att genomföra på liknande sätt i hela landet.

– Det skulle öka jämlikheten i landet och vara enhetlig. Nu varierar det främst vad det gäller kostnader för enskilda individer, säger Tiia Lepp.

Anklagas för falska påståenden om effekt

De två läkemedelstillverkarna Roches Genentech och OSI Pharmaceuticals ska betala 67 miljoner dollar, motsvarande drygt 560 miljoner kronor, för anklagelser att de lämnat vilseledande uppgifter om effekt av cancerläkemedlet Tarceva, erlotinib, mot icke-småcellig lungcancer.

Mellan åren 2006 och 2011 menar den amerikanska federala polismyndigheten, FBI, att företagens reklammaterial till onkologer varit vilseledande och överskattande gällande överlevnadsdata, för att påverka förskrivning.

Läkemedlet godkändes av amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, som en andrahandsbehandling, men marknadsföring av de överdrivna effekterna ska ha bidragit till att vissa läkare förskrev Tarceva som ett förstahandsalternativ, vilket i sin tur ökade användningen.

Enligt USAs justitiedepartement, fanns det i själva verket lite bevis för att Tarceva var effektiv vid behandling av patienter, förutom de som aldrig varit rökare eller hade en mutation i ett protein som är involverad i tillväxten och spridning av cancerceller.

Genom att betala löser företagen anklagelserna, som alltså inte är fastställda, om att företagen lämnat vilseledande uppgifter angående läkemedlets effektivitet till förskrivande läkare.

Skärpta regler för läkemedelshantering

Socialstyrelsen skickar i dag ut nya föreskrifter om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården på remiss. Fler kontrollstationer planeras, särskilda krav vid ordination av läkemedel till barn samt ett kunskapslyft för hemtjänstpersonal är några nya punkter.

Enligt uppgifter från Socialstyrelsen har mer än var tionde vårdskada att göra med felaktig hantering av läkemedel.

Lisa van Duin, jurist vid Socialstyrelsen, menar att det sker misstag längs hela kedjan, från beslut om ordination till överlämnade av läkemedel och därför berörs många yrkesgrupper inom olika verksamheter av föreskrifterna. Bland annat preciseras reglerna för vad läkarna måste väga in i sin helhetsbedömning innan ett läkemedel kan skrivas ut. Sådant som ska vägas in i bedömningen av patientens behov är övrig läkemedelsanvändning, kön, ålder, hälsotillstånd och andra pågående behandlingar och utredningar.

– Den som ordinerar ett läkemedel ska också bestämma ett datum när behandlingen ska avslutas eller följas upp. Tidpunkten ska tydligt framgå av patientens journal. Det här har särskilt stor betydelse för äldre personer. En vanlig orsak till brister i deras läkemedelsbehandling är att ingen uppföljning skett eller att den varit bristfällig, säger Lisa van Duin, i ett pressmeddelande.

Även hemtjänstpersonal som delar ut läkemedel kommer via de nya reglerna att få ett kunskapslyft, då vårdgivaren måste se till att hemtjänstens medarbetare har nödvändig information om den enskilda individens läkemedel. Innan läkemedel delas ut till en äldre ska personalen bland annat kunna kontrollera att det är rätt läkemedel och att dosen stämmer.

Vid ordination av läkemedel till barn ställs också särskilda krav, enligt de föreslagna föreskrifterna. Eftersom viktspannet är större bland barn än bland vuxna krävs extra noggrannhet vid uträkningar av dosering och Socialstyrelsen rekommenderar att IT-baserade ordinationsverktyg särskilt framtagna för barn används.

Förslag till nya föreskrifter skickas på remiss i dag och synpunkter på förslagen ska vara inne senast den 15 september. De nya föreskrifterna föreslås börja gälla den 31 mars 2017.

Läkemedelsbehandling effektivt vid hetsätning

Det finns flera effektiva och evidensbaserade behandlingar för personer med hetsätningsstörning. Det slår Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, fast i en rapport efter en genomgång av litteraturen på området.

Effekten på remission, det vill säga upphört hetsätande, var störst med psykologisk behandling i form av KBT följt av KBT-baserad vägledd självhjälp. Störst effekt därefter gav läkemedelsbehandling med centralstimulerade preparat, lisdexamfetamin, och SSRI.

– Effekterna för psykologisk behandling är lite bättre än för läkemedel, men de båda alternativen är ganska likvärdiga, säger Ata Ghaderi, professor i psykologi vid Karolinska institutet och ordförande i SBU-projektet.

Vad gäller biverkningar förknippade med dessa läkemedel sågs de också hos personer med hetsätning. Dock saknas långtidsuppföljning av läkemedelsbehandling vid hetsätning, vilket Ata Ghaderi tycker är bekymmersamt.

– Det innebär att vi inte vet hur länge man behöver ta läkemedlen och hur länge effekten sitter i. Det vi vet är att det är ett relativt stort återfall när läkemedlen sätts ut. Därför är det viktigt att dessa patienter följs upp noga i vården.

Ata Ghaderi hoppas därför att rapporten kan pressa läkemedelsindustrin att planera för långtidsuppföljningar när dessa läkemedel studeras för behandling av hetsätningsstörningar.

I rapporten konstateras också att tillgången till evidensbaserad vård för hetsätning är ojämnt fördelad över landet. Många av de psykologiska behandlingarna erbjuds främst vid specialiserade ätstörningsenheter eller vid psykiatriska mottagningar specialiserade på ätstörningar. Även tillgången till läkemedel skiljer sig åt där SSRI kan ges till de flesta medan förskrivningen av lisdexamfetamin är begränsad.

– Det är egentligen inte tänkt för behandling av ätstörningsproblematik och centralstimulerande läkemedel har en del biverkningar vilket gör att man är mer restriktiv med att skriva ut dem, särskilt när det saknas långtidsstudier på effekt, säger Ata Ghaderi.

I rapporten konstateras också att många med hetsätningsstörning söker hjälp först i vuxen ålder efter att ha haft problem i många år. Det menar rapportförfattarna gör att det finns anledning att tro att mörkertalet är stort med många underdiagnostiserade ungdomar som inte fått adekvat vård.

Vad hoppas du att den här rapporten ska leda till?
– Det här är en patientkategori som varit ignorerad under lång tid och jag hoppas rapporten bidrar till att patienter nu kan erbjudas effektiva psykologiska behandlingar och behandling med läkemedel. Jag hoppas också att dessa patienter slutar bollas runt mellan ätstörnings- och överviktsenheter utan behandlas primärt för sin ätstörning, säger Ata Ghaderi.

Ny ALK-hämmare bättre än standardbehandling

Japanska forskare har jämfört behandling med de båda ALK-hämmarna alectinib, i USA godkänd under namnet Alecensa och Xalkori, crizotinib, dagens standardbehandling, hos tidigare obehandlade patienter med spridd ALK-positiv icke- småcellig lungcancer.

En interimsanalys av den nu avslutade studien J-ALEX visar att alectinib minskar risken för att sjukdomen förvärras med 66 procent, vilket är en signifikant riskminskning.

Totalt deltog 207 patienter i studien som genomfördes vid 41 kliniker i Japan mellan november 2013 och augusti 2015. Patienterna rekryterades kontinuerligt och lottades till att antingen få alectinib eller crizotinib. Det primära effektmåttet var progressionsfri överlevnad, PFS, det vill säga tid till att tumören börjar växa igen.

I gruppen som fick crizotinib var mediantiden för PFS 10,2 månader. Vid den tiden hade med andra ord 50 procent av patienterna gått i progression. För alectinibgruppen hade mediantiden för PFS inte uppnåtts vid tidpunkten för interimsanalysen efter cirka ett och ett halvt år.

– Dessa preliminära resultat är väldigt lovande och förstärker det vi redan vet, att det pågår mycket framgångsrik forskning för att behandla allvarlig lungcancer, säger Luigi De Petris, specialistläkare i onkologi vid Radiumhemmet i Stockholm.

Även biverkansprofilen var mer gynnsam än för crizotinib med förstoppning som den vanligaste biverkningen hos 36 procent av patienterna. I gruppen som fick crizotinib var illamående, diarré och kräkning vanligt och förekom i upp till 74 procent av patienterna.

Alectinib är i dag godkänt för marknadsföring på den amerikanska marknaden och en ansökan om marknadsgodkännande i EU är inlämnad till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

– Det här är läkemedel som vi vill kunna använda på patienter och det är angeläget att kunna få in dem i klinisk verksamhet, säger Luigi De Petris.

Alectinib är en liten molekyl och läkemedlet administreras oralt som ett piller. Den aktiva substansen blockerar aktiviteten hos ALK-proteinet, vilket minskar tillväxten och spridningen av icke- småcellig lungcancerceller.

ALK-positiv icke småcellig lungcancer är relativt ovanligt och utgör cirka 5 procent av alla lungcancerfall. Den drabbar främst icke rökare och yngre patienter.

Interimsresultaten från J-ALEX-studien presenteras under den pågående Asco-kongressen i Chicago. Abstract till presentationen hittar du här.

Hpv-kampanjer riskerar att utesluta målgrupper

Kampanjer med budskapet att få fler flickor och kvinnor att vaccinera sig mot hpv riskerar att bli exkluderande och inte nå ut till alla. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet.

– Kampanjerna kommer med idéer om vem den unga tjejen är och det passar inte alla, vilket gör att budskapet kanske inte når hela målgruppen, säger Lisa Lindén som gjort avhandlingen.

I avhandlingen har hon undersökt hur landstingen försöker nå ut med budskapet om hpv-vaccin. Två landsting och deras tre kampanjer för hpv-vaccin har studerats. Där ingår sociala medier, en app och en uppsökande husvagnsturné.

– Den form av omsorg som kampanjerna använder sig av är genuskodad omsorg och färgen är ofta rosa, vilket både är kopplat till kvinnocancer i och med bröstcancer och normativa idéer om vilka de unga flickorna är, säger Lisa Lindén.

Lisa Lindén tror att kampanjerna måste ha en större mångfald med fler perspektiv för att budskapet ska nå fler flickor och unga kvinnor.

– Tjejer kan se olika ut och jag tror att det är viktigt att visa tjejer med olika hudfärger och olika kroppsformer. Genom att späda på normen om hur en tjej i Sverige ser ut finns det risk att vissa i målgruppen stängs ute, säger hon.

Avhandlingen visar att kampanjerna starkt fokuserar på budskap om omsorg, både om sig själv och samhället, vilket Lisa Lindén ser som ett skifte och en förändring mot tidigare.

– Vaccinationskampanjer har tidigare fokuserat på statens ansvar men i dessa kampanjer är fokus mer på det gemensamma ansvaret mellan samhälle och myndigheter samt på individansvaret, säger Lisa Lindén.

Hon menar att ett ökat fokus på flickans eller kvinnans ansvar att vaccinera sig kan innebära att man inte ser till orsakerna till varför vissa inte vill vaccinera sig.

– Risken finns att det sociala sammanhanget blir osynligt, exempelvis att inte alla unga tillåts vaccinera sig för sina föräldrar, säger Lisa Lindén.

Hon menar att delar av kampanjerna är riktade mot föräldrarna, men att man med fördel borde rikta en större del av kampanjen specifikt mot föräldrarna.

Avhandlingen heter Communicating care. The contradictions of HPV vaccination campaigns och lades fram den 2 juni vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Utökad indikation för Humira till barn

Den monoklonala antikroppen Humira, adalimumab, är numera godkänd för behandling av barn från sex års ålder med måttlig till svår Chrons sjukdom. Sjukdomen orsakar inflammation i mag-tarmkanalen och orsakar magknip efter maten och diarré, vilket leder till viktnedgång.

I Sverige är nära 1 000 barn upp till 18 år drabbade av sjukdomen och många av dem behandlas redan i dag med Humira. Läkemedlet är sedan tidigare godkänt för behandling av barn med svår Chrons sjukdom, men tack vare den fria förskrivningsrätten har läkare även innan den utökade indikationen kunnat använda det för behandling av barn med måttlig Chrons sjukdom.

– Även om beslutet inte innebär någon större praktisk förändring för behandling av sjukdomen i Sverige bekräftar det att vi använder anti TNF-alfapreparat på ett klokt sätt, säger Petter Malmborg, överläkare vid Sacchska barnsjukhuset i Stockholm.

Beslutet om utökad indikation gäller i hela EU och i andra länder kan det få större praktisk betydelse.

– I många andra länder har läkarna inte samma rätt till fri förskrivning utan beslut om behandlingar ligger ofta på försäkringsbolag och då spelar det formella godkännandet stor roll, säger Petter Malmborg.

Den aktiva substansen i Humira, adalimumab, är en monoklonal antikropp som binder till signalsubstansen tumörnekrosfaktor, TNF. Signalsubstansen spelar en aktiv roll i inflammationsförloppet och finns i höga halter hos patienter med systemiska inflammationssjukdomar. Genom att binda till TNF blockerar adalimumab dess aktivitet vilket lindrar inflammation.

Humira administreras som injektioner och är sedan tidigare godkänt för behandling av en rad sjukdomar, bland annat reumatoid artrit, psoriasisartrit och spondyloartrit.

Avråder från ibuprofen vid vattkoppor

En pojke med vattkoppor behandlades med ibuprofen trots att läkemedlet kan förvärra situationen, skriver Helsingborgs Dagblad.

Det är relativt vedertaget att ibuprofen inte bör användas vid behandling av vattkoppor eftersom det finns en risk att tillståndet förvärras. Ändå ordinerade en läkare att en pojke som kom till lasarett med en infekterad vattkoppa och mycket hög feber skulle få ibuprofen.

Ett par dagar senare fick pojken läggas in med allvarliga smärtor kring sin vattkoppa och genomgå flera operationer eftersom streptokocker angripit området kring vattkoppan, skriver tidningen.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som utrett händelsen kritiserar inte läkaren eller akutmottagningen men vill uppmärksamma att ibuprofen, enligt FASS, inte bör användas i samband med vattkoppor.

– Det finns studier som tyder på att antiinflammatoriska läkemedel främjar bakteriella infektioner hos patienter med vattkoppor och att man därför bör vara försiktig med användning vid vattkoppor,säger Tomas Kärrholt, inspektör på Ivo.

– Men även om man ska ha det i åtanke så finns ingen kontraindikation. Man kan därför inte utesluta att det under vissa omständigheter kan vara adekvat att använda läkemedlet.

De tillfällen då man inte ska använda ibuprofen menar Tomas Kärrholt är vid kontraindikationer så som magsår, leversvikt, hjärtsvikt, njursvikt, ökad blödningsbenägenhet och mot slutet av graviditeten.

Så även om man i vissa fall bör vara försiktig med användning av läkemedlet så påpekar han att det är ett vanligt och receptfritt alternativ till andra smärtstillande läkemedel.

– Det är ett brett använt medel som ett alternativ till andra febernedsättande och smärtstillande läkemedel, säger Tomas Kärrholt.

Nya regler ska jämna ut skillnader i vaccination

Alla barn, inklusive de som inte tidigare följt det svenska barnvaccinationsprogrammet ska erbjudas samtliga dessa vaccin upp till 18 år. Det är kontentan i Folkhälsomyndighetens nya föreskrifter. I och med de nya reglerna kan bland annat fler barn få vaccin mot pneumokocker och humant papillomvirus, hpv.

Hittills har åldersgränsen för kompletterande vaccination mot pneumokocker varierat i olika landsting, men med de nya föreskrifterna slår Folkhälsomyndigheten fast att vaccinet ska erbjudas till alla barn upp till 6 års ålder oavsett var i landet de bor.

Vad gäller hpv-vaccin har det fram tills nu endast erbjudits flickor i klass 5 eller 6, men hädanefter kommer alla flickor upp till 18 års ålder att erbjudas vaccinet.

– Det finns tydlig data på att senare vaccination, upp till 18 år, är säkert och har god effekt. Det betyder att de som kanske har varit tveksamma och tackat nej tidigare har en chans att tänka om och ta vaccinet, säger Ann Lindstrand, chef för Enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

De nya föreskrifterna gör det också enklare att erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd och barn som är asylsökande vaccin.

Även tidigare har dessa grupper haft rätt att ta del av barnvaccinationsprogrammet, men först efter läkarordination. Med de nya föreskrifterna kan sjuksköterskor på bvc eller i elevhälsan självständigt ordinera och ge vaccin.

– Detta innebär en enklare hantering av vaccinationer av exempelvis nyanlända barn som inte tidigare vaccinerats enligt barnvaccinationsprogrammet och man kan tänka sig att något fler av dem kommer att vaccineras nu.

I de nya föreskrifterna förtydligas också att den fjärde dosen av vaccin mot difteri, stelkramp, polio och kikhosta ska ges till 5-åringar. Hittills har gränsen varit flytande mellan 5 och 6 år vilket har inneburit ett otydligt ansvarsförhållande mellan bvc och elevhälsan om var barnen ska vaccineras.

– Enligt smittskyddslagen ligger ansvaret på bvc och med de nya föreskrifterna förtydligar vi det. Vi tycker att det är viktigt att även den fjärde vaccindosen ges inom landstinget.

Med de nya föreskrifterna vill Folkhälsomyndigheten göra det enklare för bvc och elevhälsan att erbjuda alla barn ett likvärdigt skydd mot sjukdomar oavsett var i landet de bor.

– Genom att utvidga åldrarna för vissa vaccin jämnar vi ut de skillnader som funnits i olika delar av landet, säger Ann Lindstrand.

De nya föreskrifterna gäller från och med den 1 juni.

Patient fick läkemedel för ofta

En patient var ordinerad att få ett läkemedel en gång per vecka, men i samband med inläggning på sjukhus fick patienten sin veckodos för ofta. Läkemedlet ska inte ha skadat patienten, men händelsen anmäls som risk för skada till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Enligt anmälan kan orsaken till att patienten fick för mycket läkemedel vara att ordinationen lades in i läkemedelsmodulen i Melior och att det finns olika tekniska möjligheter till ordination av veckodagsbaserat läkemedel i systemet. I och med att det finns en risk för olika varianter av ordination finns också en risk för fel.

En internutredning av händelsen, beroende på ett osäkert ordinationssystem för läkemedel, har gjorts och lämnats över till Ivo för bedömning.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng