Månads arkivering april 2015

Behandling botade ebola hos apor

0

En botande behandling mot ebola kan vara på väg visar en studie som publicerats i tidskriften Nature. Den tänkbara behandlingen ska vara den första som har effekt mot den nya Makona-varianten av ebolaviruset som härjar i Västafrika.

Forskarnas metod var först utvecklat mot ebolastammar som tidigare hittats i Centralafrika men de ha nu lyckats att modifiera behandlingen.

TKM-Ebola-Guinea kallas det möjliga läkemedlet och det bygger på en kort sekvens av RNA, så kallad siRNA, som blockerar virusets aktivitet. Substansen är förpackad i lipidnanopartiklar.

Tre dagar efter att sex stycken resusapor infekterats av Makona-ebola fick tre av dem behandlingen. Alla blev helt friska och terapin skyddade mot ebolaorsakade störningar i lever-, njur- eller blodets funktioner som infekterade annars drabbas av. De tre aporna som inte fick behandling dog efter åtta eller nio dagars sjukdom.

När behandlingen sattes in hade alla individerna hunnit utveckla symtom på sjukdomen och de hade detekterbart virus i blodet.

Nu ska forskarna undersöka hur sent i sjukdomsförloppet som medicinen kan sättas in och fortfarande ha effekt samt om en lägre dosering är möjlig. Studien visar också att siRNA-metoden snabbt kan modifieras för att ha effekt mot andra virusvarianter.

TKM-Ebola-Guinea testas för tillfället i Sierra Leone i en fas II-studie som ska redovisas under slutet av 2015.

Behandlingen är framtagen av Tekmira Pharmaceuticals i samarbete med forskare från universitetet i Texas i Galveston.

Danmark lyckas pressa generikapriser

0

Det internationella analysinstitutet IMS Health har undersökt priset på generiska läkemedel inom Europa och rankat länderna efter kostnaderna för sju terapiområden som är konkurrensutsatta.

Man räknade ut ett genomsnittligt pris på en dygnsdos. Snittpriset i de 21 länderna som ingick i analysen var 0,26 euro per dygnsdos. Sex länder hade lägre pris än Sverige och Norge som med sina omreglerade apotek hamnar på 0,21 euro. I Danmark är dygnsdospriset betydligt lägre och landade på 0,15 euro.

Enligt Danmarks apotekarförening ligger landets apoteksersättningar samt utgångna patent bakom de lägre priserna på generika och de danska läkemedelskostnaderna har sjunkit markant under 2000-talet.

Schweiz utmärkte sig som det dyraste landet för generika i jämförelsen och hade en dosdygnskostnad på nästan 0,55 euro.

Läkemedelsgrupperna som ingick i analysen var kolesterolsänkande läkemedel, epilepsipreparat, antipsykotika, orala diabetesläkemedel, antidepressiva, magsårsmediciner samt hjärt- och kärlmediciner.

Allvarliga avvikelser vid apotek

1

Som en del av Läkemedelsverkets tillsyn av öppenvårdsapoteken gjorde myndigheten 40 stycken fysiska besök på apotek under 2014. De vanligaste avvikelserna man noterade gällde dokumentation avseende personal och organisation. Det fanns brister i egenkontroll och lokaler samt i utrustningen som till exempel i förvaringsbetingelser. Inspektionerna gjordes på apotek från både stora och små aktörer.

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har Läkemedelsverket gjort knappt 230 kontroller och man anser att det ännu är för få för att man ska kunna dra några övergripande slutsatser om kvaliteten på de svenska apoteken utifrån redovisade resultat. I sin rapport skriver Läkemedelsverket att man drog ned på antalet fältinspektioner under 2013 och då på grund av resursbrist och en medveten och nödvändig prioritering av internt utvecklingsarbete. Den ansträngda personalsituationen gjorde också att man inte klarade av att utföra de inspektioner av nyöppnade apotek som myndigheten hade planerat.

Antalet anmälda allvarliga avvikelser får det gångna året är lika många som tidigare år och man tog emot 160 anmälningar. Hälften av dem rörde felexpedieringar där farmaceuts färdigställande av läkemedel inför utlämnade brustit och antalet felexpedieringar under 2014 var fler än året innan. Därför valde man att göra temainspektioner vid 25 apotek under årets sista hälft.

Bland andra allvarliga avvikelser som anmäldes under 2014 märks 24 fall av inbrott och 13 stycken rån.

För tillsynen under 2015 har några fokusområden valts ut. Det gäller inspektion av nya öppenvårdsapotek och av apotek som bedriver distanshandel. Läkemedelsverket planerar också att följa upp ifall åtgärder behövs i rutinerna vid färdigställande av förordnade läkemedel så att eventuella patientsäkerhetsrisker undviks.

Under året kommer man även att genomföra informationsdagar för läkemedelsansvariga på apotek.

Etiketter blandades ihop vid expedition

0

En kund skulle expedieras Amoxicillin och Azathioprin vid ett apotek när något gick fel. Etiketterna förväxlades och hamnade på fel läkemedel vilket ledde till att patienten tog fel doser av preparaten. Förväxlingen ledde till att kunden fick symtom som illamående och kräkningar och blev inlagd på sjukhus.

Det är nu Lex Maria-anmält som en händelse som kunnat medföra allvarlig vårdskada. Apoteket uppger i anmälan att man vid händelsen haft en något låg bemanning men att dokumenterad kötid indikerat att arbetet trots allt flöt på bra.

Barnvaccinationer orsakar inte autism

2

Att kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR-vaccin, skulle ge en ökad risk för autism saknar helt några bevis, men uppfattningen fortsätter ändå att spridas. Nu visar ytterligare en studie att vaccinering inte ger någon ökad risk.

Nästan 96 000 barn som fått MPR-vaccin följdes upp i en amerikansk studie. Nästan 2000 av deltagarna hade ett äldre syskon med autism vilket ses som en riskfaktor för att också få sjukdomen. Deltagarna följdes till att de var minst fem år och autism diagnostiseras i medeltal före fyra och ett halvt års ålder i USA.

Forskarna hittade inga samband mellan MPR-vaccinationer och autism i någon ålder bland barnen. Detta gällde även för barnen i högriskgruppen.

Studien analyserade data från en stor databas hos ett hälsovårdsförsäkringsbolag och finansierades av den amerikanska hälsomyndigheten, NIH. Deltagarna kom från hela landet.

Att autism är vanligare hos syskon har lett till att föräldrar med ett autistiskt barn ibland väljer att inte vaccinera yngre syskon. Forskarna såg en sådan tendens i studiematerialet. Däremot fann de ingen koppling till att få autism och vaccination bland dessa högriskbarn.

Studien är publicerad i tidskriften JAMA.

IL17-hämmare fungerar mot psoriasisartrit

0

Två olika doser med ixekizumab testades bland patienter med diagnostiserad psoriasisartrit som hade haft en aktiv sjukdomsperiod under minst sex månader. Inga av deltagarna hade tidigare testat några andra biologiska antireumatiska läkemedel.

Den randomiserade fas III-studien pågick under 24 veckor och i båda behandlingsgrupperna nådde signifikant fler individer behandlingsmålet ACR 20 jämfört med gruppen som fick placebo.

Måttet innebär en 20 procentig förbättring av symtom och följer en klassifikationsmanual för psoriasis.

Ixekizumab är en IL17-hämmare och den nya läkemedelsgruppen har visat stor effekt mot hudmanifestationen plackpsoriasis.

Studien kommer att fortsätta för att undersöka läkemedlets effekt efter tre års behandling.

Cancermedel verkar mot bakterier och virus

0

En studie i Plos Pathogens beskriver hur imatinib mesylat som säljs under namnet Glivec stimulerar mekanismer som kroppen använder för att försvara sig mot mikrober. Doserna som testats är tio gånger lägre än vid cancerbehandling och sätter igång ett cellulärt immunsvar i benmärgen där celler delar sig och sedan sprids ut i kroppen.

Forskarna menar att den antimikrobiella effekten av substansen kan ge möjligheter till ett brett användande av läkemedlet som mot infektioner.

Framgångar för lungcancerbehandlingar

0

En studie av en PD1-hämmare mot lungcancer nådde målen i förtid och en annan kandidat är redo för godkännande.

För andra gången avbryts en studie av Opdivo, nivolumab, i förtid då man redan nått effektmålet. Preparatet från BMS testades mot avancerad icke-småcellig lungcancer av icke-skvamös typ. En oberoende datagranskningsgrupp stoppade studien i förtid då de såg att behandlingen ökade överlevnaden.

Opdivo godkändes förra månaden i USA för behandling av avancerad icke-småcellig lungcancer av skvamös typ. Godkännandet kom en vecka efter att ansökan lämnats in, enligt PharmaTimes.

MSDs PD1-hämmare kan också bli ett annat alternativ för att behandla lungcancer. Bolaget har lämnat in ansökningar till myndigheterna om ett godkännande för Keytruda, pembrolizumab, mot lungcancer av icke-småcellig typ. De senaste forskningresultaten för preparatet visar på en total responsfrekvens på 45 procent bland patienter med en tumörtyp som uttrycker PD-L1.

Båda preparaten är redan godkända mot malignt melanom i USA.

Snabbare godkännanden möjliga

0

Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har gjort en analys av ansökningarna om läkemedelsgodkännanden från läkemedelsföretag som lämnats in mellan 2008 och 2012.

Två tredjedelar av ansökningarna som gällde vetenskapligt stöd inför en vidare ansökningsprocess var inte tillräckligt bra enligt myndigheten. Detta gör att ansökningarna tar längre tid att behandla. EMAs utredning har publicerats i Nature Reviews Drug Discovery.

Man fann att de som hade utformat sina ansökningar efter EMAs riktlinjer fick ett godkännande i 84 procent av fallen. Om man sökte vetenskapligt råd för att förbättra studiedesignen var godkännandegraden 86 procent medan de som inte följde EMAs råd bara fick ett godkännande i 41 procent av fallen.

Om man höll sig till de förhållningsregler för studiedesign som EMA satt upp fick man också mycket färre invändningar från den vetenskapliga kommittén CHMP.
Icke-anpassade ansökningar däremot försenades i snitt 61 dagar vilket ledde till att medicinerna nådde patienterna senare.

Pfizer vann första omgången

0

Företagets antidepressiva läkemedel Zoloft, sertralin ansågs i domstolen inte vara skälet till fosterskador hos ett barn till en kvinna som tagit läkemedlet under graviditeten.

Det är den första stämningen av hundratals fall som påstår att Pfizers sertralin har orsakat hjärt- och andra missbildningar hos barn vars mödrar medicinerat under graviditeten.
Även om den här första rättegången inte är bindande för utfallet i de kommande anses den betydelsefull eftersom det fall som valts ut innehöll mycket av samma bevis och teorier som ligger till grund för de kommande fallen.
Kärande, Kristyn Pesante, hävdar att Pfizer inte varnat nog för risken för eventuella fosterskador och att hon använt läkemedlet under första trimestern utan att känna till riskerna.

Pfizer avvisar kopplingen och har ifrågasatt om det finns någon vetenskaplig koppling mellan Zoloft och fosterskador. Företaget hävdar att man stöds av enskilda medicinska grupper som American Heart Association.
Enligt svenska Fass har sertralins säkerhet på gravida inte fastställts fullständigt.

För några år sedan betalade GSK ut en hemlig summa för att lösa amerikanska stämningar länkade till ett annat SSRI-preparat, paroxetin, för fosterskador.

Apotekare förbättrade följsamheten

2

Patienternas följsamhet till förskrivningen av nya antikoagulantia varierar kraftigt mellan olika amerikanska kliniker, enligt en studie. Forskarna fann också att följsamheten förbättrades på sajter där man använde sig av apotekarledd övervakning tillsammans med lämpligt patienturval.

Längre uppföljning förbättrade också följsamheten liksom ett noggrannare urval av patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer.
Studien som nyligen publicerats i JAMA omfattade närmare 5 000 patienter från generiska kliniker samt intervjuer med apotekare. Följsamheten var totalt 74 procent. Men den varierade en hel del mellan de olika klinikerna, liksom den apotekarledda övervakningen.
Forskarna menar att de visat hur olika ledningsstrategier kan påverka följsamheten.

Läs mer i studien.

WHO lovar skärpning

0

Världshälsoorganisationen, WHO är självkritisk när det gäller hanteringen av ebolautbrottet. Tidigare har Läkare utan gränser skarpt kritiserat WHO för att ha agerat ineffektivt och till viss del tycks ledningen för WHO hålla med.

I ett uttalande från ledningen medger man att WHO initialt agerade både långsamt och otillräckligt.
”Vi var inte nog aggressiva i att varna världssamfundet och inte tillräckligt aktiva i samordningen med andra parter.”
Ledningen erkänner också brister i riskkommunikation och sammanblandning av roller och ansvar.

Enligt Reuters nyhetsbyrå, säger sig ledningen för WHO ha dragit lärdom av misstagen: ”Vi har lärt oss att gamla sjukdomar kan komma med nya överraskningar.”

Protonpumpshämmare kopplat till njurskador

3

Biverkningen akut njurskada är väldigt ovanlig bland patienter som tar protonpumpshämmare, PPI, men samtidigt är det miljontals människor som använder medicin av den klassen.

En nypublicerad studie visade att risken för njurbiverkningar som ledde till sjukhusbesök fördubblades bland patienter över 66 år som tog magmedicinen. Totalt ingick 290 000 patienter som tog PPI och dessa jämfördes med lika många kontrollpersoner.

Akuta njurskador uppkom bland 13,49 per 1000 medicinanvändare och år jämfört med 5,46 per 1000 och år som inte använde PPI. Risken för akut interstitiell nefrit, som är ett allvarligt inflammatoriskt tillstånd i njuren, var också associerat med läkemedelsklassen.

Andra faktorer kan ha påverkat resultaten i studien som inte ger bevis för en direkt koppling mellan njurbiverkningar och PPI. Författarna anser ändå att risken för akuta njurskador ska beaktas och att användningen preparaten bör vara återhållsam.

Riskökningen för att få frakturer efter användningen av PPI har varit känd sedan länge. På senare tid har både observationsstudier och fallrapporter publicerats om allvarligare biverkningar som tillexempel en ökad kardiovaskulär mortalitet bland patienter som tar PPI tillsammans med acetylsalicylsyra.
 

Bevis saknas att xylitol skyddar tänder

0

Det naturliga sötningsmedlet xylitol är mindre skadligt än vanligt socker för tänderna men ämnet har också ibland renommerats som en skyddande substans.

Xylitol finns bland annat som tillsats i tandkrämer och tuggummin. Socialstyrelsen anser att tuggummi med substansen kan användas som skydd vid olika kariestillstånd.

Nu har Cochrane-institutet gjort en litteraturgenomgång och sammanställt studier om substansen. Forskarna hittade tio randomiserade undersökningar med cirka 6000 deltagare. Studierna hade så olika upplägg att det bara gick att slå ihop data från två av dem. Från dessa två undersökningar såg man en lite riskreduktion för karies av fluortandkräm som innehöll xylitol men Cochrane anser att bevisen är svaga. Resultaten gällde för barn som fått sina permanenta tänder och efter tre års användning

De övriga studierna anser man att de är så svaga att inga slutsatser om nyttan av xylitol går att dras.

Målen uppfyllda för Ibrance mot bröstcancer

0

Den första fas III-studien av Ibrance, palbociclib, visar att den progressionsfria överlevanden för kvinnor med avancerad bröstcancer ökade signifikant. Ibrance gavs i kombination med östrogenhämmaren fulvestrant och den nya behandlingen jämfördes med en terapi som bara innehöll fulvestrant. En oberoende övervakningskommitté avbröt studien i förtid när de såg att de primära studiemålen redan uppnåtts.

Kvinnorna som behandlades hade bröstcancer som saknade markören HER2 men var östrogenreceptorpositiva, ER+/HER2-. Deltagarna hade tidigare testat antiöstrogenbehandling utan resultat och hade en långt gången cancer.

Läkemedlets verkningsmekanism är ny och substansen blockerar enzymen CDK4 och CDK6 vilket förhindrar cellerna från att dela sig.

Ibrance godkändes tidigare i år av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, men då som behandling till kvinnor som inte testat någon annan terapi tidigare. I dessa fall ska patienterna även få ett cancerläkemedel som innehåller letrozol.

Analytiker förutspår att Pfizers Ibrance kommer att sälja för fem miljarder dollar per år, enligt uppgifter från Reuters.

Även Lilly och Novartis håller på att utveckla behandlingar som blockerar CDK4/6.

Placeboeffekten kan bero på gener

1

Det finns en genetisk profil bland dem som svarar bättre på placebobehandling säger en ny studie från Harvards Universitet. Forskarna har analyserat tidigare gjorda studier och ser bland annat kopplingar mellan placeboeffekt och hur vissa personer reagerar på smärta och belöning eller vilka förväntningar man har inför dessa upplevelser.

En tänkbar neurofysiologisk koppling är en gen som kallas COMT och som reglerar omsättningen av dopamin i hjärnan. En tidigare gjord studie visade att de som hade en variant som gav en hög dopaminnivå också upplevde mer smärtlindring vid placebobehandling.

Forskarna menar att de bara är i början av en kartläggning om en genetisk koppling till placeboeffekt och att fler genetiska undersökningar bör göras vid olika studier men menar att kunskapen måste beaktas.

En konsekvens av att placeboeffekten varierar mellan individer på ett sätt som också går att förutse är att det klassiska upplägget på randomiserande kliniska studier kan behöva ändras. Placeboeffekterna skulle kunna störa jämförelsen av hur effektivt ett läkemedel är. En tredje studiegrupp som inte får någon behandling alls skulle kunna ge klarare svar.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng