Annons

Månads arkivering mars 2015

Så hanterar myndigheterna osäkerhet

– Osäkerhet ses ibland som ett undantag, men det är det vanliga inom hälso- och sjukvården. Det är inte samma sak som att inte veta vad man gör, det gäller att hantera osäkerheten.
Så inledde SBUs generaldirektör Olivia Wigzell Läkemedelsriksdagen på temat Osäkerhetens pris – beslut på bräcklig grund. Läkemedelsriksdagen är ett årligen återkommande evenemang som anordnas av Läkemedelsakademin vid Apotekarsocieteten. Initiativtagare är Läkemedelsverket, SBU, Socialstyrelsen och TLV.

Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström inledningstalade och berättade vilka områden som regeringen prioriter inom hälso- och sjukvårdsområdet. Säker och jämlik läkemedelsanvändning, den nationella läkemedelsstrategin, den växande antibiotikaresistensen var några av de områden han nämnde. Gabriel Wikström kommenterade också reaktionerna på att han inte ingick i statsministerns nya innovationsråd, men hävdade att life science är högt prioriterat för rådet och att han kommer att vara adjungerad när de frågorna diskuteras.

Dagens talare tog upp olika aspekter på osäkerhet och hur det påverkar dem i deras arbeten. Tomas Salmonson som arbetar vid Läkemedelsverket och är chef för den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP, förklarade hur EMA arbetar med osäkerhet genom att väga nytta mot biverkningar och kunskapsluckor. Ibland påverkar ett godkännande möjligheten att täppa till kunskapsluckorna, enligt honom, men menade att det samtidigt kan vara oetiskt att inte godkänna ett läkemedel när behovet är stort. Ett exempel på ett läkemedel som godkänts trots stor osäkerhet kring dess effekt är Scenesse, afamelanotid, mot en sjukdom som orsakar en smärtsam känslighet mot solljus. Det har varit svårt att testa effekten, dels på grund av svårigheterna att utföra en placebokontrollerad studie och dels på grund av mycket få patienter.

Flera talare tog upp stegvist godkännande av läkemedel, och hur en sådan modell kommer att ställa nya krav på hantering av osäkerhet hos och samarbete mellan myndigheterna. Niklas Hedberg från TLV och Bror Jonzon från Läkemedelsverket talade bland annat om hur stegvisa godkännanden kan leda till en flexibel prismodell men också ställer nya krav på uppföljning.

Ingrid Burman, ordförande för handikappförbunden, stod för patientperspektivet och menade att tidigare tillgång till läkemedel är bra, men att det kräver god kommunikation från behandlande läkare när patienten måste ta hänsyn till många osäkerhetsfaktorer.

Dagen avslutades med en pandeldebatt, då bland annat Tomas Salmonson tog upp att det behövs en plan för att samla in kunskap efter godkännanden, och att alla myndigheter behöver bli bättre på att kommunicera kring kunskapsluckorna och vad de innebär. Han slog också ett slag för skräddarsydd patientinformation. Eva Andersén-Karlsson vid Stockholms läns läkemedelskommitté påpekade att informationen om nyttan för patienten måste vara lättförståelig.

Mikael Hoffmann, som var moderator för Läkemedelsriksdagen, avslutade med att konstatera att mycket händer inom området, men att myndigheterna står i startgroparna och redan har påbörjat samarbeten.

Ansökningar om glesbygdsbidrag minskar

31 apotek beviljades glesbygdsbidrag för 2013 och nu har en återrapportering av dessa bidrag publicerats. Från början var det 38 apotek som ansökte om att få dela på de 8 795 360 kronorna som staten delade ut.

Det var första gången som apoteken gavs en möjlighet att få kompensation för att driva apotek som kan tänkas ge en mindre lönsamhet. TLV fick ansökningar från kedjorna Hjärtat, Apoteket Kronan, Apoteksgruppen samt Apoteket AB om glesbygdsbidrag som har ett tak på 600 000 per apotek. Apotek Hjärtat i Ankarsrum fick 526 432 kronor, vilket var det högst beloppet ett enskilt apotek fick.

Två apotek fick avslag som berodde på att de låg mindre än 20 kilometer från nästa apotek. Tre fick inga pengar på grund av att de hade en öppettid på mindre än 30 timmar samtidigt som deras omsättning av receptförsedda läkemedel under året översteg två miljoner kronor. Om omsättningen är för hög får man inte heller något bidrag. Detta hände två apotek som hade en rörelsemarginal över fyra procent.

Enligt TLV ser det inte ut som apotekens öppettider förändrades mellan 2012 och 2013, men det gick inte att göra en exakt jämförelse.

Nu granskas de ansökningar som lämnats in för verksamhetsåret 2014 och det hade kommit in ansökningar från 35 apotek innan ansökningstiden gick ut den 1 mars.

Det finns en viss osäkerhet med att göra prognoser på längre sikt för hur många som vill ha stöd enligt TLV. Om det finns apotek som skulle vara berättigade till stöd idag men har avstått från att söka vet man inte säkert, men troligtvis är det inte så.
– Jag tror att kunskapen om stödet finns och vi har kontakt med de olika apotekskedjorna. Jag tror inte heller att det är krångligt att ansöka, säger Anneli Lindström, analytiker vid TLV.

Pneumokockvaccin nu även för vuxna

Pfizers Prevenar 13 är det första vaccinet som kan användas för vuxna. Vaccinet skyddar mot lunginflammation som kan orsakas av olika 13 varianter av pnuemokocker.

Cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige drabbas varje år av lunginflammation där insjuknandet skett utanför sjukhus. Av dessa behöver mellan 20 och 40 procent sjukhusvård. Vissa riskgrupper som har kroniska sjukdomar är mer utsatta. Detta gäller personer med diabetes och astma, kol och hjärt-kärlsjukdom. Även patienter med kroniska lever- och njursjukdomar drabbas oftare.

Prevenar 13 är mycket brett använt i hela välden och ingår i vaccinationsprogrammet för barn i Sverige. Vaccinet är sedan tidigare redan godkänt för äldre och riskindivider.

I samband med godkännandet uppdaterades även produktresumén med att inkludera studiedata från Capita-studien. Undersökningen inkluderade 85 000 personer över 65 år och är en av de största dubbelblinda, randomiserade, placebokontrollerades studierna som undersökt ett vaccins effekt bland vuxna. Studien visade att Prevenar 13-vaccinerade personer hade 45 procent färre första episoder av samhällsförvärvad lunginflammation orsakad av pneumokocker än personer som fick placebo.

Paracetamolrisk kan vara underskattad

Det finns vissa indikationer på att paracetamol skulle kunna vara mer farligt än man tidigare ansett enligt en artikel publicerad i Annals of the Rheumatic Diseases. Forskarna bakom studien menar att resultaten måste tolkas med försiktighet innan fler konklusiva studier gjorts. Men man menar att undersökningen visar på en dosberoende ökning av de biverkningarna man undersökte, speciellt vid doser i de högre intervallen.

Forskarna har sammanställt data från åtta observationsstudier, som alla var kohortstudier, vilket ger resultaten en osäkerhet om orsakssambanden. Två studier visade på en dosberoende ökning av mortaliteten bland de som tog paracetamol. Fyra studier visade på ett ökat antal av hjärt- och kärlbiverkningar och en studie och en såg en koppling till biverkningar från mag- och tarmkanalen som blödningar. Njurfunktionen kan dessutom påverkas av paracetamol enligt fyra undersökningar.

Givet att sammanställningen är gjord på relativ få studier, som alla är observationsstudier, finns en risk att andra faktorer kan vara en del orsakerna till resultaten. Forskarna menar dock riskerna med paracetamol kan vara mer betydande än vad man tidigare trott. De skriver att utifrån att substansen ofta säljs receptfritt och att användandet är utbrett behövs mer kunskap. Man vill se stora systematiska undersökningar som kan avgöra hur säkert medlet är

Första stamcellsmedicinen godkänd i EU

Holoclar heter läkemedlet som nu kan användas för behandling av ögonskador som resulterat i att det saknas limbalceller i ögats hornhinna. En orsak till att limbalcellerna försvunnit kan vara fysiska eller kemiska skador på grund av olyckor. Dessa celler fungerar som stamceller och kan återbilda hornhinnan när det behövs. Saknas de får man ett flertal olika symtom från ögonen och tillslut riskerar man att bli blind.

EMA klassade behandlingen som särläkemedel och också som läkemedel för avancerad terapi, ATMP.

Holoclar görs från vävnad som kommer ett oskadat område från patientens egen hornhinna som odlas och sedan transplanteras tillbaka i områden där man först tagit bort skadad vävnad. Det behövs bara en till två kvadratmillimeter av oskadad vävnad för en behandling.

Bolaget bakom produkten är Chiesi Farmaceutici och behandlingen marknadsförs av Holostem advanced therapies och Holoclar ska inom kort finnas tillgänglig i hela Europa.

Den aktiva substansen av Holoclar beskrivs av EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP som”ex vivo expanderade autologa humana kornealepitelceller som innehåller stamceller, en oftalmologisk produkt (ATC Kod:S01XA19) som verkar genom att ersätta skadade hornhinneceller inkluderande limbala stamceller som ger en fortsatt regeneration och upprätthållande av näthinneepitel.”

Vem vinner på storaffär

Både amerikanska och europeiska myndigheter har nu gett klartecken till affärerna mellan GSK och Novartis. Onkologdelen som GSK nu sålt kostade Novartis 134 miljarder svenska kronor. Preparaten som ingår sålde för 15 miljarder kronor under 2013 och bolaget har nu rätten till eventuella nya läkemedeskandidater som visar sig användbara. Analytiker ifrågasätter ändå ifall affären inte hade en för hög prislapp, enligt FiercePharma.

Novarits egna cancerläkemedel gick väldigt bra under 2014 med storsäljaren Glivec som sålde för 40 miljarder kronor

Bolagen har även tecknat ett avtal som ger Novarits pengar tillbaka ifall pågående kliniska försök inte faller väl ut.

GSK köpte i sin tur Novartis vaccinportfölj för 44 miljarder kronor. GSK planerar nu att betala ut 51 miljarder till andelsägare, enligt Firstword Pharma.

Prisjämförelse på nätet för läkemedel

För kunderna är det idag väldigt svårt att överblicka kostnader för receptbelagda läkemedel som inte ingår i förmånen. Priset kan vara helt olika beroende på vilket apotek man går till och det kan vara svårt att få reda på vilket pris som gäller på olika apotek.

TLV vill nu att det skapas en oberoende tjänst där man på nätet sa kunna hitta prisinformation om alla läkemedel som skrivs ut på recept. Med hjälp av sajten ska apotekskunderna kunna jämföra priset och ges möjligheten att göra ett medvetet val.

Förslaget är en av flera som presenterades i TLVs slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna som nu har publicerats.

I rapportens föreslås även att det ska bli möjligt att byta till ett annat utbytbart läkemedel oavsett om det ingår i högkostnadsskyddet eller inte vilket inte tidigare varit möjligt.
– Patienten ska inte riskera att betala onödigt mycket för sina läkemedel. Därför är en enkel prisjämförelsetjänst och förändrade utbytesregler viktiga åtgärder, säger TLV:s generaldirektör Sofia Wallström i ett pressmeddelande.

Domstolen beslutade om medicinering

Hösten 2012 inleddes medicinering av en pojke med diagnosen adhd. Efter en tid blev de skilda föräldrarna oense om medicineringen skulle fortsätta eller inte och det hela förvandlades till en rättssak som till sist hamnade i Högsta förvaltningsdomstolen för avgörande.

Först beslutade socialnämnden att medicineringen skulle fortsätta, det överklagades till förvaltningsrätten som upphävde beslutet. Kammarrätten däremot ansåg att medicineringen skulle återupptas. Men Högsta förvaltningsdomstolen anser i likhet med förvaltningsrätten att medicineringen inte ska återupptas.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i sitt domslut att det är svårt att besluta om medicinering i sådana här fall, bland annat därför att föräldrarna är skilda och att det inte finns några tvingande regler som innebär att den förälder som är negativ till medicinering måste medicinera då barnet bor hos den föräldern.
Högsta förvaltningsdomstolen tycker inte heller att det finns några uppgifter, vare sig från läkare eller andra berörda som tyder på att pojken har ett påtagligt eller tydligt behov av medicineringen med Concerta.

Tre nya godkännanden på förslag

Det är särläkemedlet Jinarc, tolvaptan för behandling av patienter med sjukdomen autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD liksom Zykadia, ceritinib för behandling av vuxna med en speciell typ av lungcancer som är på väg mot europeiska godkännanden. CHMP förordar också att Ristempa, pegfilgrastim för behandling av neutropeni får marknadsgodkännande.

CHMP är också positivt till att barn från fyra års ålder ska kunna behandlas för svår plackpsoriasis med det biologiska läkemedlet Humira, adalimumab. 

Fyra gånger så hög dos utan komplikationer

Patienten var ordinerad Seroquel Depot 200 mg till natten. Då det på apoteket inte fanns rätt styrka expedierade farmaceuten istället 50 mg och ändrade doseringen på etiketterna till fyra depottabletter till natten.

Misstaget var att farmaceuten sedan sparade ändringen i receptregistret. Eftersom receptet var itererat för fyra uttag fick patienten vid de följande expedieringarna Seroquel 200 mg med ordinationen fyra tabletter till natten.
Felet upptäcktes först vid ett läkarbesök, men patienten tycks inte ha fått några komplikationer av händelsen som lex Maria-anmälts.

Sämre mådde, enligt lex Maria-anmälan den patient som fick för hög dos av T Enalapril mot sin hjärtsvikt. På apoteket förväxlades patientens två läkemedelsförpackningar. Patienten var ordinerad två tabletter, 20 mg Omeprazol om dagen för sitt magsår och en halv tablett T Enalapril 5 mg två gånger om dagen.
På apoteket förväxlades ordinationerna så patienten tog för lite mot magsåret och fördubblade dosen mot hjärtsvikten. Förväxlingen upptäcktes efter fyra veckor.

Läkare vill använda cancermedel mot ögonsjukdom

Precis som man i Frankrike och Italien gjort det enklare att använda cancerläkemedlet Avastin vid behandling av våt AMD, kräver nu brittiska läkare att de brittiska myndigheterna gör samma sak.

Läkarna menar att användningen av Avastin, bevacizumab är lika säker och effektiv som de två läkemedel Lucentis, ranibizumab och Eylea, aflibercept som är godkända för behandling av våt AMD.
– Som kliniker ser vi en ökning av den kroniska ögonsjukdomen på grund av en åldrande befolkning och vi har ett ansvar att se till att pengarna som används inom sjukvården används så effektivt som möjligt, säger chefsläkaren Amanda Doyle i ett uttalande.

Läkargruppen lutar sig mot bland annat de Cochranestudier som visar att Avastin och Lucentis är jämförbara när det gäller effekt och säkerhet. De kliniska verksamhetscheferna räknar med att den brittiska sjukvården skulle spara cirka en miljard kronor om myndigheterna tillät off label-behandling med Avastin vid våt AMD.

Nytt antibiotikum mot resistenta bakterier

Det nya antibiotikumet är en kombination av det befintliga cefalosporinpreparatet ceftazidim och avibactam, vilket är en ny betalaktamashämmare som gör resistenta bakterier behandlingsbara.

Actavis fick tillgång till läkemedlet i samband med att bolaget köpte upp Forest som utvecklat preparatet tillsammans med Astrazeneca.

Avycaz kan användas mot komplicerade mag-och tarminfektioner och då i kombination med metronidazol. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har även godkänt preparatet för komplicerade urinvägsinfektioner inkluderande infektioner i njurarna.

Läkemedlet är det femte antibiotikan som getts beteckningen “Qualified Infectious Disease Product”, QIDP. Beteckningen har tagits fram av FDS och ges till antibakteriella läkemedel som kan användas för att behandla allvarliga och livshotande infektioner. Beteckningen innebär en snabbare handläggning. Dessutom får man vid ett godkännande fem extra år att behålla ensamrätten på marknaden för preparatet.