Månads arkivering januari 2015

Läkemedel mot inkontinens förbränner fett

0

Mirabegron är godkänt för att behandla överaktiv blåsa och verkar genom att aktivera beta3-adrenerga receptorer. Förutom i urinblåsan finns denna sorts receptorer även i fettvävnad och då framförallt i brun fettväv. Till skillnad från vit fettväv kan den bruna varianten bränna fett genom att producera värme. Den hittills enda vägen tidigare för att göra detta är att utsätta individer för kyla vilket av naturliga skäl inte fungerar som behandling.

Nu har en liten studie visat att mirabegron kan öka ämnesomsättningen i brunt fett och också öka kaloriförbrukningen. Tolv män fick en dos fyra gånger så hög än vad som används till blåsbehandling.

Trots den stora dosen tolererade försökspersonerna behandling väl ändå. Männen ökade sin viloförbränning med 203 kilokalorier per dag.

Studien visar att beta3-adrenerga receptorer kan vara en väg för att behandla övervikt och forskning pågår också om metoder som ska omvandla vit fettväv till brun.

Fynden publicerades i Cell Metabolism.

Rekommenderad antibiotikaprofylax gäller

0

Antalet fall av inflammationer i hjärtklaffarna ökade bland patienter i England mellan 2008 och 2013. Man införde nya engelska riktlinjer om antibiotikaprofylax just 2008 och nu pågår en utredning om det kan finnas några samband mellan händelserna.

Läkemedelsverket vill avvakta den engelska utredningen och säger att behandlingsrekommendationen för tandvård som infördes i Sverige 2012 fortfarande ska följas. De svenska riktlinjerna utformades till stor del av samma kunskapsunderlag som de engelska.

Den svenska expertgruppen skrev 2012: ”Antibiotikaprofylax inom tandvården bör inskränkas till ett fåtal situationer där den möjliga vinsten förväntas vara större än den förväntade risken. Expertmötets bedömning är att antibiotikaprofylax endast rekommenderas för definierade riskpatienter och vid ett fåtal odontologiska ingrepp.”

TLV omorganiserar efter kraftig tillväxt

0

Efter flera utvecklingsinsatser under 2014 har TLV utformat en ny organisationsstruktur från och med årsskiftet. Myndigheten har fått allt fler regeringsuppdrag och vuxit kraftigt de senaste åren och behöver nu organisera om. De nya förändringarna ska effektivisera arbetet och stödja samverkan internt och med externa aktörer enligt TLVs pressmeddelande.

Arbetet delas nu mellan fyra avdelningar. Dels en för värdebaserad prissättning, en annan sköter prisreglering och tillsyn. Förutom en stabsavdelning finns även avdelningen för analys, marknad och tandvård.

Ny klass antibiotika med ny verkan

0

Amerikanska forskare har hittat nya antibiotika genom att ha lyckats med att odla jordbakterier och analysera dessa. Ett av dessa nyfunna ämnen, teixobactin, ser extra lovande ut. Risken för resistensutveckling mot ämnet är mycket lägre än vanligt.

Tidigare har det bara gått att odla ungefär en procent av de jordbakterier man finner i ett jordprov. Genom den nya metoden lyckades forskarna med att få 50 procent av mikroorganismerna att överleva och expandera. Bakterierna odlades i en speciell kapsel som man la tillbaka i marken så de fick växa i en naturlig miljö.

Från 10 000 cellkulturer gick det att isolera 25 nya antibiotiska ämnen som alla kunde hämma tillväxten av bakterien Staphylococcus aureus.

Teixobactin var den kandidat som utmärkte sig genom sin verkningsmekanism. Ämnet tar död på bakterier genom att binda till fettstrukturer i cellmembranen och då dessa är fundamentala delar i bakterieväggarna är det mycket svårt för bakterier att utveckla resistens mot ämnet. De flesta av dagens antibiotikum verkar genom att angripa proteiner och dessa kan bakterierna mycket lättare ändra på och bli resistenta.

Förutom att döda stafylokocker verkade teixobactin även mot ett antal stammar av Mycobacterium tuberculosis som ger tuberkulos. Än så länge är substansen bara testad i labb-miljö och på möss. Om fyndet går att utveckla till ett ofarligt läkemedel för människor är för tidigt att säga.

Kandidaten är däremot inte verksam mot gram-negativa bakterier, där till exempel Klebsiella pneumoniae är ett stort problem då dessa har utvecklat resistens mot alla idag använda antibiotikum.

Forskarna tror dock att deras nya odlingsmetod har kapacitet att hitta fler verksamma ämnen.

Forskningsresultaten publicerades i tidskriften Nature. Författarna avslutar artikeln med att säga att det sannolikt finns fler naturliga ämnen med lika låg risk för resistensutveckling som bara väntar på att upptäckas.

 

Sjuklövern byter dos

2

Efter flera rättsliga turer mellan Apotekstjänst och sju landsting och regioner i Mellansverige har en ny upphandling gjorts då det gamla avtalet löper ut. Om drygt ett år kommer istället Svensk Dos att leverera dosförpackade läkemedel till landstingen.

Tre leverantörer uppfyllde kraven inför upphandlingen och Svensk Dos hade lagt det lägsta budet. Priset man erbjöd var 47 öre per patient och dygn.
I det nuvarande avtalet mellan landstingen och Apotekstjänst ligger ersättningsnivån på 4,35 kronor per dosdygn och patient.

Den första upphandlingen som Sjuklövern gjorde 2012 vanns även då av Svensk Dos men fick göras om efter en överklagan och Apotekstjänst fick då avtalet. Detta följdes av ett flertal tvister mellan parterna om ersättning och avtalstid.

Sjuklövern består av landstingen Gävleborg, Västmanland, Sörmland, Uppsala, Värmland, Dalarna och Örebro.

Avtalet gäller från mars 2016 och under 4 år, med möjlighet för köparen att förlänga avtalet helt eller delvis i upp till 36 månader. Upphandlingsbeslutet kan komma att överprövas.

Ingen ms-risk av HPV-vaccin

1

Enstaka fallrapporter har gett intrycket av att HPV-vaccination skulle kunna ge multipel skleros eller andra sjukdomar som bryter ner myelin i nervsystemet.

Då vaccinet ingår i en allmän vaccinering i många länder och fler än 175 miljoner doser redan getts är eventuella orsakssamband med även ovanliga biverkningar viktiga att reda ut.

Nu har svenska och danska forskare gjort en registerstudie där nästan fyra miljoner flickor och kvinnor mellan 10 och 44 år ingick. Bland dessa fick 789 000 personer HPV-vaccinet Gardasil. Under riskuppföljningstiden på två år fanns det inget samband mellan vaccinationer och att utveckla ms eller liknande sjukdomar slår studien fast.

Sjukdomarna som studerades var multipel skleros, synnervsinflammation, akut disseminerad encefalit och andra myelinförstörande sjukdomar i centrala nervsystemet som lett till sjukhusbesök och informationen om dessa hämtades i Sverige från Patientregistret vid Socialstyrelsen. Vaccinationsinformationen hämtades från Folkhälsomyndighetens HPV-vaccinationsregister.

Studien är publicerad i tidskriften JAMA.

Förra året publicerades en studie som uteslöt ett samband mellan Gardasil och venösa blodproppar.

Svårt lungsjuka kan se ljusare på framtiden

0

Sjukdomen idiopatisk lungfibros, IPF, innebär att lungorna omvandlas till något som kan liknas vid ärrvävnad och ger en snabb nedgång i lungfunktionen. Att ge någon diagnosen IPF har varit ett svårt besked att lämna. Obehandlad har sjukdomen haft en femårsöverlevnad på 30 procent vilket är sämre än för de allra flesta typerna av cancer.
– Om man väljer mellan cancer eller IPF så väljer man alltid cancer för att man lever längre, säger Martin Anderson, medicinskt ansvarig på Boehringer Ingelheim.

Vad man har kunnat erbjuda är att lindra symtomen som att minska hosta eller ge syrgas. En möjlighet som finns sedan tidigare är lungtransplantationer. Det räddar livet på många patienter, men är ett omfattande och riskfyllt ingrepp för redan svårt sjuka patienter.
– En stor del av de patienter som dör på väntelistan inför lungtransplantation har IPF eftersom försämringen kan ske så snabbt innan transplantationsutredningen är genomförd, säger Magnus Sköld, professor i lungmedicin vid Karolinska institutet.

Men nu sker en stor omvälvning då det inom kort kommer finnas två olika läkemedel som biter på sjukdomen. Esbriet, pirfenidon, har varit godkänt sedan 2011 och lanserades av Intermune som nyligen blev uppköpt av Roche. Boehringer Ingelheim har tagit fram Ofev, nintedanib, som troligen finns på den svenska marknaden till sommaren då EMAs vetenskapliga kommitté gett klartecken under hösten.

Symtomen för IPF börjar med andfåddhet och hosta. Sedan kommer en allt mer framåtskridande restriktiv nedsättning av lungfunktionen. Man ser en kontinuerlig nedgång vid mätningar av forcerad vitalkapacitet, FVC, som är den volym luft man kan andas ut vid en kraftig maximal utandning. Detta mått används också som effektmått i studierna av de nya läkemedlen.

IPF kännetecknas av plötsliga försämringsperioder, så kallade akuta exacerbationer. Varför är okänt, men dessa utbrott är en svår komplikation som drabbar 20 till 30 procent av patienterna
– Akuta exacerbationer vid IPF är mycket allvarliga och har hög dödlighet. Efter en försämring kommer man aldrig upp till den funktionsnivå man hade före, säger Magnus Sköld.

Hur vanlig sjukdomen är inte helt klart, men man beräknar att mellan 14 till 42 per 100 000 människor har IPF. Amerikanska siffror visar att fler patienter dör av IPF än på grund av bröstcancer. Och de flesta dör inom tre till fem år efter diagnosen.

Troligtvis sker en underdiagnostisering.
– En allmänläkare träffar på ungefär två till tre patienter under hela sin karriär och då kanske man bommar en och annan diagnos om det går tio år mellan patienterna, det är inte så lätt, säger Martin Anderson.
– Alla vet ju att en cancerpatient ska till en cancerklinik. Fibrospatienterna måste också tas om hand på samma högspecialiserade sätt. De har ibland bara några år kvar att leva, de har inte tid att vänta.

Åsa Klackenberg, som arbetar som medical affairs director för Intermune, tror att uppmärksamheten för sjukdomen kommer att öka i och med de nya läkemedlen.
– Jag tror att fler läkare kommer bli medvetna om att dessa patienter kan få hjälp vilket kommer att leda till att fler får behandling.

Sjukvården är mer uppmärksam nu än för bara några år sedan på möjligheten att remittera patienter för ställningstagande till behandling och utredning inför lungtransplantation, menar Magnus Sköld, vid Karolinska institutet.
– Under åren 2001-2011 transplanterades 469 patienter i Lund och Göteborg, vilket var nästan en fördubbling jämfört med åren 1990-2000.

Tidigare standardbehandling bestod av prednison kombinerat med azathioprin, som är ett immunosuppremerande läkemedel. Med tiden lades N-acetylcystein till som en tredje komponent. Men 2011 avbröts en större klinisk studie då man tvärtom fann att denna trippelterapi inte alls hjälpte deltagarna. Patienterna blev i själva verket sjukare av standardbehandlingen. En studiegren fortsatte med att jämföra bara N-acetylcystein mot placebo, men den behandlingen har nu visats vara verkningslös. Dessa resultat, i kombination med andra fynd, talar mot att inflammation är sjukdomsorsaken.

Nu tänker man att IPF kan liknas med en sårläkningsprocess som gått överstyr. Lungalveolerna skadas av någon okänd anledning och följden blir att fibroblastceller samlas i skadeområdet. Dessa omvandlas sedan till myofibroblaster som producerar kollagen och frisätter olika faktorer runt cellerna. Vid en normal sårläkning löser en sådan tillfällig ärrbildning upp sig allteftersom tiden går och försvinner till största delen.

Vid IPF fortsätter ärrbildningen allt mer och blir permanent genom att olika faktorer förstärker varandra. Teorierna är att det är signaleringen mellan cellerna som fungerar på ett felaktigt sätt. Och ju stelare lungorna blir desto mer fibrosvävnad bildas.

En faktor man vet driver på ärrläkning är TGF-beta. Det är svårare att på ett generellt plan angripa just den faktorn som en terapiväg då TGF-beta spelar en stor roll i många andra processer i kroppen. Roches läkemedel Esbriet riktar in sig på TGF-beta.
– Den exakta verkningsmekanismen för Esbriet är ju ännu inte helt klarlagd. Vi vet att läkemedlet gör att fibroblastproliferationen avtar samtidigt som cytokiner inblandade i fibrosbildningen minskar. TGF-beta är en av dem. Man har också sett en minskad kollagenproduktion, säger Åsa Klackenberg.
– Det pågår en säkerhetsstudie där samma substans även testas på patienter med systemisk skleros och samtidig lungfibros, men den är ännu inte avslutad.

Boehringer Ingelheims medel Ofevs verkningsmekanism är däremot känd. Substansen är en tyrosinkinas-hämmare som blockerar effekten av de olika tillväxtfaktorerna PDGFR, FGFR och VEGFR. Slutresultaten blir att fibrosomvandlingen minskar. Effekten är samma som när TGF-betaeffekten avtar och går även att använda inom andra områden. Substansen godkändes i EU under november under handelsnamnet Vargatef och då för att behandla småcellig lungcancer.

Esbriet godkändes för IPF redan 2011 i EU men den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA var försiktigare med att tolka de varierande resultaten i de tre kliniska studier som gjorts. Man inväntade den fjärde fas III-studien, ASCEND, vilken sedan ledde till ett godkännande i höstas.

Behandlingen är fortfarande begränsad i Sverige och under 2013 fick drygt 100 patienter Esbriet, som ingår i högkostnadsskyddet med begränsningen för att behandla IPF som är lindrig till måttlig. Begränsningen betyder att nedsättningen i lungfunktionen FVC ska vara 50 till 80 procent. Ett års behandling kostar idag cirka 266 000 kronor.

Magnus Sköld har nu behandlat patienter med Esbriet under några år.
– Läkemedlet kan ju inte återställa lungfunktionen men ju tidigare man sätter in behandlingen desto bättre kan man sannolikt bevara det man har kvar, säger Magnus Sköld
– Det är alltid svårt att utvärdera effekten av behandlingen för den enskilde patienten. Jag kan säga att läkemedlet tolereras bra biverkningsmässigt, och de flesta som får medicinen klarar att ta den. Ofev har likartad kliniskt effekt som Esbriet, båda bromsar upp förlusten av lungfunktion, säger Magnus Sköld.

– Patienterna kan ibland uppleva att nedgången i lungfunktion avstannat, att det har blivit mer stabilt och en del upplever detta som en förbättring. Men det är inte visat i någon studie att behandling med något av de två preparaten påverkar livskvalitet, vilket kan tyckas lite underligt, säger Magnus Sköld.

Åsa Klackenberg förklarar det med att det är svårare att mäta hälsorelaterad livskvalitet då det inte finns några frågeformulär utformade för sjukdomen.

Ingen av de hittills gjorda studierna har haft mortalitet som primärt effektmått.
– En sådan studie skulle kräva så många patienter under så lång tid, varför inget läkemedelsbolag skulle vara villiga att investera i ett sådant projekt. Istället har man använt nedgången i FVC som ett surrogatmått för mortalitet. Ju mer man förlorar av FVC över en tid desto större risk att man dör, det är visat i flera studier, säger Magnus Sköld.

Behandlingen minskar sjukdomsprogressen, alltså nedgången i FVC som är den volym luft som utandas vid en kraftig maximal utandning. Man blir alltså sämre i en lägre takt.
– När man pratat med lungläkare så förstår de att mortaliteten minskar om inte lungvolymerna minskar lika snabbt, säger Martin Anderson vid Boehringer Ingelheim.

Roche menar att en sammanslagning av gjorda Esbriet-studier visar på en minskad dödlighet.
– I poolade analyser av våra fas III-studier såg man en halvering av risken att dö vid 52 veckor, säger Åsa Klackenberg.
EMA godkände och uppdaterade SPCn med denna information i oktober i år. FDA har däremot gjort en egen analys av rådata och menar att det inte går att visa någon minskad mortalitet i studiematerialet. Därför är inte den minskade dödligheten med i produktinformationen i USA.

De bägge preparaten verkar ha en bromsande effekt av samma magnitud, men det finns ingen jämförande studie mellan preparaten. Man har också delvis haft olika inklusionskriterier för patienterna i studierna som gjorts.
– Hur man ska välja mellan preparaten är en bra fråga och båda medlen är indicerade på samma typ av patienter. Det är ju oklart om TLV kommer att ha några förbehåll för Ofev, det har ju funnits för Esbriet där FVC ska vara mellan 50-80 procent. Sannolikt är det biverkningsprofilen som får styra vilken behandling som sätts in, säger Magnus Sköld.

Under hösten 2014 lanserades ett nationellt register för IPF med målsättning att kartlägga sjukdomen och dess behandling mer noggrant. Syftet är att kvalitetssäkra vården och att även verka för att det inte sker regionala skillnader i omhändertagandet.

Magnus Sköld efterlyser studier som undersöker effekten av de nya läkemedlen för de svårast sjuka, de med FVC mindre än 50 procent av förväntat, en sjukdomsgrupp som ännu inte är studerad.
– Idag har vi inget farmakologiskt behandlingsalternativ till dem. Man vet ännu inte heller hur de två behandlingarna skulle fungera om man kombinerar dem. Att ta reda på om de bägge preparaten ger synergieffekter är en riktigt intressant fråga.

Klinisk studie på ebolavaccin startas

0

Johnson & Johnson har tillsammans med danska Bavarian Nordic påbörjat kliniska försök av företagens ebolavaccinkandidat. Fas I-studien ska undersöka säkerhet och även immunrespons. Rekrytering till studien pågår nu och enligt företagen har de första försökspersonerna redan fått den första vaccindosen. Totalt ska 72 friska försökspersoner få två doser av antingen vaccinkandidaten eller placebo under januari. Försökspersonernas immunsvar kommer att följas under ett år.

Om kandidaten visar sig vara säker planerar företagen en klinisk studie på ytterligare 2 000 personer. Fler kliniska tester planeras i USA och sedan i Afrika. Totalt har man producerat 400 000 doser av vaccinet och under året kommer 2 miljoner doser att tillverkas.

I december stoppades kliniska försök på MSDs och NewLinks ebolavaccinkandidat efter att 10 av 59 personer fått biverkningar i form av ledsmärtor. Biverkningarna var övergående och nu ska fas I-studien återupptas, men i en lägre dos. Under januari kommer ytterligare 56 personer få antingen vaccinkandidaten eller placebo. Totalt ingår 115 personer i studien.

Totalt har fler än 20 000 människor smittats av ebola varav över 8 000 dött sedan utbrottet i Västafrika startade förra året, enligt siffror från WHO.

Toppnotering för FDA

0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten jobbade hårt förra året. Under 2014 godkände FDA 41 nya läkemedel, 14 fler än under 2013. Det var också det högsta antalet godkännanden under ett år sedan 1996, då myndigheten sade ja till 56 nya läkemedel, skriver Firstword Pharma. 

Av de nya godkända medlen var nästan 40 procent för sällsynta sjukdomar. Många nya läkemedel var också mot cancer, bland annat de första läkemedlen inom klassen PD1-hämmare. MSDs Keytruda, pembrolizumab, fick ja i september och BMS Opdivo, nivolumab, fick ok i slutet av december.

Även den europeiska läkemedelsmyndigheten har haft ett högt tempo. Under 2014 rekommenderade EMA ett marknadsgodkännande för 82 läkemedel. Under 2013 var den siffran 79.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng