Månads arkivering mars 2013

87 rapporter från farmacevter

Numer införs också rapporter från farmacevter i det svenska biverkningsregistret. De ska enligt ett EU-direktiv behandlas på samma sätt som rapporter från läkare och sjuksköterskor.

Under det här första halvåret kom det in 87 rapporter från farmacevter, 29 från farmacevter i sjukvården och övriga 58 från farmacevter på öppenvårdsapotek. Waran är det läkemedel som farmacevter lämnat in flest rapporter om, sju stycken av de 87. Läkemedlet toppar också  rapporter från övrig sjukvårdspersonal.

Tre rapporter från sjukhusfarmacevter gäller misstänkta dödsfall.

Totalt finns det drygt 11 000 farmacevter i Sverige. Sett till antal rapporter är det under de här första sex månaderna inte många som flutit in, speciellt inte från öppenvårdsapoteken.

– Det vi gjorde i höstas för att nå ut med information till de på öppenvårdsapotek var att vi informerade på Läkemedelskongressen och på Apoteksmässan och pratade om biverkningar, säger Kerstin Jansson som är enhetschef på Läkemedelsverkets farmakovigilansenhet.

– Och vi har planer för i år också. Bland annat funderar vi över e-learning, men vi har inte bestämt något. Men det handlar ju om att fortsätta med olika informationsaktiviteter.

Kostnaden för vissa cancermedel minskade

Socioekonomiska faktorer avgör vilken vård en cancersjuk får. I den utvärdering av vården för de som drabbas av bröst-, prostata- eller tjocktarms- eller ändtarmscancer konstateras till exempel att för samtliga indikatorer inom tjocktarms- och ändtarmscancervården hade personer med lägre utbildningsnivå ett sämre resultat än högutbildade. De patienterna fick i mindre utsträckning de åtgärder inom diagnostik och behandling som rekommenderas i de nationella riktlinjer som publicerades 2007.

Men Göran Zetterström projektledare och utredare på Socialstyrelsen säger sig inte kunna ange vilket landsting den fattige inte ska bo eller bo om hen drabbas av cancer.
-Nej vi har inte brutit ned de socioekonomiska skillnadernas betydelse på regioner utan de finns bara redovisade på riksnivå.
Även om skillnaderna sågs tydligast bland patienter som drabbas av ändtarms- eller tjocktarmscancer så var tendenserna desamma för indikatorerna inom bröst- och prostatacancervården.
 
Socialstyrelsen uppmanar i sin utvärdering landstingen att förbättra cancervården för de socioekonomiskt minst välbeställda.
Förutom utvärderingen av hur sjukvårdsregionerna levt upp till riktlinjerna för cancervården som kom 2007 har myndigheten nu kommit med preliminära nya riktlinjer för vården av dessa cancersjukdomar som ungefär 23 000 i Sverige insjuknar i varje år.
Främst understryker Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna vikten av så kallade multidisciplinära konferenser inför behandlingsstart. Sådana är idag rutin på många håll när det gäller bröstcancer medan variationerna är betydligt större vid tjock- och ändtarmscancer eller prostatacancer.
 
I utvärderingen har man också tittat på kostnaderna för vården. När det gäller läkemedelskostnaderna för läkemedel som används vid  bröst-, prostata- eller tjocktarms- eller ändtarmscancer har dessa minskat mellan
2011 och 2008 med nästan en halv miljard kronor. Från 2 miljarder 2008 till 1,52 miljarder 2011.
-Ett intressant fynd, kommenterar  Göran Zetterström.
Förklaringen är till en del, enligt utredningen,  patentutgångar som skett under de här åren.
 
Utvärderingen saknar dock en beräkning på hur många patienter som behandlades under de här åren, det vill säga om de blivit fler eller färre under samma period.

Nytt cancerpreparat godkänt i EU

Det europeiska godkännandet innebär att företagets förhoppningar om att behandlingen ska bli standard vid aggressiv, obotlig form av bröstcancer kanske infrias.

Perjeta, pertuzumab, är tänkt som tilläggsbehandling med Roche äldre läkemedel Herceptin för kvinnor med HER-2 positiv cancer, vilket är ungefär 25 procent av bröstcancerfallen.
Läkemedlet godkändes av de amerikanska myndigheterna i somras.

Bättre resultat i fattiga länder

I de allra flesta läkemedelsstudier är resultatet detsamma oavsett var studien utförts. Men i ett mindre antal fall visade sig de testade medicinerna fungera bättre i studier gjorda på försöksdeltagare i fattiga länder.

Randomiserade studier blir allt dyrare och svårare att genomföra i västdemokratier, bland annat beroende på att det under de senaste decennierna blivit allt svårare att finna deltagare till studierna. Det är ett av skälen till att allt mer av den forskningen bedrivs i länder som Indien, Kina eller andra utvecklingsländer. Om några år beräknar man att ungefär 15 procent av alla kliniska studier kommer att genomföras i Indien till exempel.

Kan man då alltid utan vidare lägga ihop behandlingseffekter från studier i den rika och fattiga världen; nej enligt en analys publicerad i den medicinska tidskriften BMJ ska man ibland vara försiktig med det. I åtta procent av studierna de analyserade var resultaten från studier utförda i utvecklingsländer bättre än samma studie gjord i ett i-land.

Forskarna vid Stanford universitet analyserade 139 metastudier, med närmare 1300 försök. De valde att bara fokusera på dödlighet när de utvärderade utfallen och fann att i de allra flesta fall var det inte någon skillnad mellan studierna baserat på om de utförts i ett fattigt eller rikt land.

Men i åtta procent visade sig studier i u-länder ha lägre dödlighet för samma behandling jämfört med studier i ett i-land.

Bland behandlingar som hade bättre resultat i fattigare länder finns till exempel kortikosteroidbehandling mot blodförgiftning, kvinnor som lades in på sjukhus mot slutet av en graviditet överlevde i högre grad i u-länder än i i-länder och antioxidanter som används för att förhindra magcancer gav också högre dödlighet i rika än fattiga länder.

Skillnaderna i resultat kan ha många olika förklaringar som att vetenskapliga tidskrifter i till exempel Indien och Kina främst ”vill ha” studier med positiva resultat. En annan förklaring kan vara en sämre metodologisk kvalitet i u-länder.

Forskarna till den här analysen tror dock att skillnaden i resultat för en del behandlingar beror på skilda levnadsförhållanden som gör att behandlingarna fungerar bättre i u-länder.
Risken för nyfödda att dö i Indien är betydligt större än i Sverige, därför har en enklare behandling större chans att öka överlevnaden där än här menar forskarna som påpekar att skillnaderna i resultat bör påpekas när studierna publiceras.

Apotekens Service vd får gå

1

Det statliga bolaget Apotekens Service bildades 2008 i samband med omregleringen av apoteksmarknaden. Deras uppdrag har varit att ansvara för IT-struktur, ett antal register och data som ska finnas tillgängliga för alla aktörer på marknaden, mycket av det som tidigare fanns hos Apoteket AB. Registren används bland annat vid förskrivning av e-recept och receptexpediering på apotek. De har också ansvar för att samla in och tillhandahålla statistik över läkemedelsförsäljningen i landet.

Regeringen har beslutat att bolaget nu ska bli en myndighet och den 1 januari 2014 kommer bolaget att övergå till att bli Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur och få en av regeringen tillsatt generaldirektör. Men trots att det bara är tio månader kvar till verksamhetsövergången byter styrelsen nu ut vd:n Ylva Hambraeus Björling.

Enligt Mats Larsson, styrelseledamot i Apotekens Service handlar det om att det behövs en annan typ av kompetens.
– Ylva Hambraeus Björling är entreprenör och har byggt upp bolaget. Nu behövs det en person som kan paketera om verksamheten inför att det blir en myndighet.

Rekryteringen av en ny vd har påbörjats och Mats Larsson har goda förhoppningar att de kommer att hitta en lämplig kandidat inom kort. Den nya vd:n kommer att leda verksamheten till dess att en generaldirektör finns på plats.
-Verksamheten kommer att pågå som vanligt och kommer inte att påverkas av vd-bytet, säger Mats Larsson.

Stefan Jakas, tidigare vice vd, blir tillförordnad vd fram tills att en ny är utsedd.

Ny chefsekonom på Apoteksföreningen

Branschorganisationen Sveriges apoteksförening har rekryterat Johan Davidson som chefsekonom. Han är ekonom och kommer från en tjänst som förhandlare i budget- och ekonomiska frågor vid Statsrådsberedningens samordning i regeringskansliet. Han har tidigare varit ekonompolitiskt sakkunnig och arbetat vid Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket.

– Johan är mycket skarp i analysen och hans bakgrund är perfekt för oss då apoteksbranschen är en konkurrensutsatt marknad med stenhård konkurrens – samtidigt som mycket av våra ekonomiska villkor styrs av politik och myndigheter. Under det senaste året har det blivit allt mer tydligt att apoteken är under hård ekonomisk press med en handelsmarginal som är långt ifrån tillräcklig för att utveckla läkemedelsrådgivningen och möjliggöra en mångfald av aktörer, säger Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Esmya blir subventionerat

Sedan slutet av februari ingår Esmya (ulipristalacetat) i högkostnadsskyddet, enligt ett beslut från TLV. 

Myom är godartade tumörer i livmoderns muskelvävnad. Vissa myom ger inga symtom medan andra kan ge kraftiga menstruationsblödningar, anemi och magsmärta. Vid måttliga till svåra besvär övervägs operation. Esmya används för preoperativ behandling av måttliga till svåra myom hos kvinnor i fertil ålder. Tabletten tas dagligen under högst tre månader.

TLV bedömer att läkemedel är ett relevant jämförelsealternativ till Gonapeptyl depot (triptorelin). Kostnaden för Esmya är högre än för jämförelsepreparatet. Men eftersom det tillkommer andra kostnader vid behandling med Gonapeptyl depot, för administrering, så bedömer TLV att den totala behandlingskostnaden för Esmya blir lägre. Därför har myndigheten nu bedömt att läkemedlet ska vara subventionerat och ingå i högkostnadsskyddet.

Fas III-framgång för psoriasisläkemedel

Celgene presenterade resultaten från den första fas III-studien av apremilast vid American Academy of Dermatologys årsmöte, skriver Pharma Times. I studien Esteem 1 ingick 844 patienter, varav en knapp tredjedel hade behandlats förut med biologiska läkemedel som Humira (adalimumab) eller Enbrel (etanercept). I Esteem jämfördes apremilast med placebo.

Data från studien visade att 33,1 procent av patienterna som behandlades med den aktiva substansen hade en 75-procentig förbättring av symtomen, jämfört med 5,3 procent av de som fick placebo.

Eftersom fas II-studien visat en förbättring hos 41 procent av patienterna uttrycktes viss besvikelse. Men forskarna bakom studien påpekade att det var en signifikant effektiv behandling med god säkerhetsprofil.

Apremilast är en fosfodiesteras-4-hämmare som tas två gånger om dagen i pillerform. Det gav i fas III-studien en signifikant minskning av kliande samt nagel- och skalppsoriasis. De vanligaste biverkningarna var diarré och illamående, men symtomen försvann för det mesta efter 15 dagars behandling. Behandlingen gav inte någon ökad risk för hjärt-kärlhändelser och inte heller rapporterades några fall av tuberkulos eller lymfom efter 16 veckor.

Celgene planerar att ansöka om godkännande i USA baserat på resultaten från Esteem 1 och 2 under årets andra hälft. 

Bebis kan ha blivit botad från hiv

Amerikanska läkare ska ha lyckats bota en tvåårig flicka från sin hivinfektion, rapporterar The New York Times. Men resultaten är än så länge opublicerade. 

Flickan föddes i juli 2010. Då mamman precis testats positivt för hiv hade hon inte fått någon antiviral behandling under graviditeten och då det var en stor risk för överföring flyttades barnet till University of Mississippi Medical Center. 

Där behandlades flickan av en hiv-specialist som gav henne en cocktail av de antivirala läkemedlen zidovudin, lamivudin och nevirapin när hon bara var 30 timmar gammal. I vanliga fall, då mamman behandlats med antivirala läkemedel under graviditeten, ges barnet bara nevirapin vid några veckors ålder.

Därefter togs två blodprov som visade en låg förekomst av hivinfektion hos barnet. Det kan förklaras av att barnet var så ungt och att överföringen av hivinfektion kunde ha skett i livmodern och inte vid förlossningen, enligt den behandlade läkaren.

Virusnivåerna minskade drastiskt och efter en månad var de omätbara. Virusnivåerna var detsamma under de 18 månader som flickan behandlades, men sedan slutade mamman komma till sjukhuset och flickan fick då inte heller behandling. Efter fem månader dök mamman upp igen med sin dotter, och trots att läkaren förväntade sig höga virusnivåer var de fortfarande obefintliga. 

Läkaren genomförde tillsammans med forskare en mängd tester, men de kunde inte hitta spår av viruset ens i de reservoarer där det brukar gömma sig. De fann dock ytterst små mängder av virus DNA och RNA, men de var så låga att de knappt kunde registreras vid testerna. Flickan har sedan dess inte fått någon behandling, utan bara noga övervakats. 

Nu är flickan två och ett halvt år gammal, och trots att hon inte fått behandling under ett år har hon fortfarande inga virusnivåer i blodet.

Även om resultaten fortfarande är opublicerade anser forskarna att detta ger hopp för framtida behandling av nyfödda med hivinfektion i blodet. Nu planerar man för studier att se om tidiga tester och tidig behandling även kan fungera för andra. 

Det är dock inte helt klarlagt att barnet verkligen hade hivinfektion vid födseln och det är fortfarande för tidigt att säga att hon är helt fri från viruset, då det kan gömma sig i reservoarer under lång tid, menar kritiker.

Så ska Scilifelab styras

0

Forskningsinstitutet Science for Life Laboratory, Scilifelab, var en av de verksamheter som regeringen satsade stort på i höstens forskningsproposition. Nu har de lagt fram en förordning som reglerar hur ledningen och verksamheten ska se ut.

Till ordförande för Scilifelab har regeringen utsett Göran Sandberg, professor i växtfysiologi och före detta rektor vid Umeå universitet. Han är också verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Regeringen har också utsett Margareta Olsson Birgersson, medicinsk direktör på svenska delen av Roche, till ledamot i styrelsen. Båda två utses från den 1 april 2013 till den 31 mars 2016. Övriga styrelseledamöter väljs av Kungliga Tekniska Högskolan tillsammans med övriga universitet som är iblandade i Scilifelab.

 

Akut läkemedelsbrist i Grekland

0

Det handlar om viktiga läkemedel för att behandla sjukdomar som diabetes, cancer, artrit och hjärt-kärlsjukdom som håller på att ta slut i Grekland. Landets regering har sammanställt en lista på omkring 50 läkemedelsföretag som de menar har låtit bli att leverera sina produkter, rapporterar den brittiska tidningen the Guardian.

Enligt den grekiska regeringen är anledningen att företagen inte vill släppa sina läkemedel till landet eftersom de är rädda att produkterna kommer att säljas vidare till andra länder till låga priser. Läkemedelspriserna i Grekland är bland de lägsta i hela EU. På regeringens lista finns flera stora företag som GSK, Pfizer, Roche, Astrazeneca, Novartis och Sanofi. Pfizer, Roche och Sanofi har bekräftat att de stoppat leveransen av vissa läkemedel till Grekland medan bland annat Astrazeneca och GSK förnekar anklagelserna.

Yannis Tountas, chef för den grekiska läkemedelsmyndigheten, säger till the Guardian att företagen inte vill leverera eftersom de anser att den grekiska marknaden är olönsam. Stämningen beskrivs som desperat när grekerna åker runt mellan apoteken för att få tag i sina läkemedel. Enligt landets apoteksförening, Panhellenic pharmaceutical association, har lagernivåerna sjunkit med 90 procent senaste tiden.

Den grekiska regeringen utreder också misstankar om att grekiska apotek och grossister säljer läkemedel vidare till andra länder vilket också skulle bidra till den inhemska bristen.
 

Dostjänsten kan förbättras

0

På uppdrag av regeringen har Läkemedelsverket utvärderat tjänsten med maskinell dosdispensiering. Genom att bland annat gå igenom litteraturstudier, enkäter och ärenden som kommit till Socialstyrelsen, har myndigheten nu kommit med en rapport. Resultatet i den är att det inte går att dra några slutsatser om att patientsäkerheten ökar med dosläkemedel jämfört med traditionell läkemedelshantering.  

På plussidan finns faktorer som att tillfrågade yrkesgrupper anser att dostjänsten bidrar till minskad dubbelmedicinering och förväxling. Även patienterna upplever att den är en trygghet och ett bra hjälpmedel. Men det framkommer också att det finns flera brister framför allt beträffande ordinationssystemet.

De registerstudier som myndigheten tittat på pekar på att det totala antalet läkemedel per patient ökar vid en övergång till dostjänsten och att det görs färre förändringar i ordinationerna. Från Distriktssköterskeföreningen anser man bland annat att dospåsarna är svårhanterliga och man vill att alla patienter som använder dos bör få en läkemedelsgenomgång minst en gång om året för att motverka att läkemedelsbehandlingen konserveras.

Läkarförbundet anser att övergången från e-Dos till Pascal varit problematisk och att ordinationstjänsten Pascal måste förbättras avsevärt för att dostjänsten ska vara patientsäker. Även Lif och Svensk Dos pekar på vikten av att Pascal behöver förbättras för att dosordinatonerna ska fungera bra.

Läkemedelsverkets utredning har bara tittat på ApoDos, alltså det system som Apoteket AB haft, eftersom det hittills varit det enda som funnits på marknaden. Man föreslår nu att det utifrån rapporten tas fram kvalitetskriterier som ska användas på den omreglerade dosmarknaden.

Tidigare i år kom en avhandling från Göteborgs universitet som visade att äldre som får sina läkemedel genom dostjänst har en sämre kvalitet i sin läkemedelsbehandling än andra.

 

Ok för Medas aknemedel

0

Acnex används för behandling av måttlig till svår akne och finns sedan tidigare på den amerikanska marknaden. De aktiva substanserna är klindamycin och tretinoin.

Meda har köpt rättigheterna för den europeiska marknaden och har fått godkänt för produkten via den decentraliserade registreringsprocessen där Sverige var referensland.
– Nu inleds nationella registreringsförfaranden kommer nu att inledas i varje land, liksom
prisförhandlingar på nationell nivå, säger Paula Treutiger, investor relations på Meda.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng