Annons

Månads arkivering februari 2013

Fiskar blir asociala av lugnande medel

1

Forskare vid Umeå universitet har studerat hur abborrar påverkas när de simmar i vatten som innehåller den ångestdämdande substansen oxazepam.  Studien, som publicerats i Science, visar att abborrarna reagerar bland annat genom att lämna stimmet och genom att äta snabbare, beteenden som på sikt kan få ekologiska konsekvenser.

Förändringarna hos fiskarna kom när de vistades i vatten med samma halter av bensodiazepien oxazepam som förekommer i svenska vattendrag vid tätbefolkade områden.
– Normalt sett är abborrar skygga och jagar i stim. Det är en känd strategi för överlevnad och tillväxt. De som simmade i oxazepam blev betydligt tuffare, säger Tomas Brodin, huvudförfattare till artikeln i ett pressmeddelande.

Att lämna stimmet kan vara riskfyllt för en abborre eftersom den då får ett sämre skydd mot att bli uppäten av rovfiskar. Enligt forskarna kan bettendeförändringarna hos fiskarna på sikt leda till förändringar i artsammansättningen och påverka algblomningen eftersom abborarna äter zooplankton som i sin tur lever på alger. Om fiskarna äter mer plankton riskerar det att bli mer alger.

Hemliga avtal inget nytt

2

Nyligen presenterade SKL ett förslag om strukturerat införande av nya cancerläkemedel. En del av förslaget innebär att det inrättas en särskild delegation som sköter prisförhandlingar med läkemedelsföretagen. Eftersom SKL inte är en myndighet utan en intresseförening är inte de avtal som upprättas där offentliga

Men redan idag när landsting gör offentliga upphandlingar är priset många gånger dolt för andra än de inblandade.
-Det här är inget nytt. När vi pratar med våra upphandlare säger de att priset ofta är hemligt, det är någonting som förekommer inom ramen för lagen om offentlig upphandling, säger Bo Claesson, handläggare på SKL.

Som exempel nämner han den nationella upphandlingen av HPV-vaccin eller den av pandemivaccin under svininfluensan där prisdiskussionerna var hemliga. Ett landsting eller annan motpart kan säga nej till kravet på ett dolt pris men då är risken att företaget inte lämnar något anbud.

Förslaget från SKL att fler förhandlingar ska ske centralt via dem och deras expertgrupp NLT pekar mot att de hemliga avtalen kommer att bli fler. Detta är något som oroar Daniel Carlzon, läkare och klinisk farmakolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han menar att det gör det svårare för de som arbetar inom sjukvården att göra bra prioriteringar.
– När vi prioriterar  mellan olika behandlingar inom och mellan olika patientgrupper är ekonomin en parameter som vi tar hänsyn till. Det blir svårt att göra bra val om inte alla korten är på bordet. Det är också skillnad på avtal som gäller vaccin som ingår i nationella vaccinationsprogram, då behöver man inte ställa olika patientgrupper mot varandra på samma sätt.

På SKL är man inte helt nöjd med utvecklingen men ser det som ett nödvändigt ont.
– Vårt mål är självklart att priset ska vara offentligt. Men om vi blir stående mellan hötapparna och antingen får hålla dem hemliga eller betala 20 till 30 procent mer är det svårt att säga nej, säger Bo Claesson.

Han tror att en förändring skulle kräva att företagen själva tog initiativ till öppna avtal. Men att detta inte är troligt eftersom de inte vill skylta med att ha gett ett lågt pris till en köpare.

Med fler hemliga avtal riskerar Sverige också att förlora det kapital som byggts upp kring öppenhet och vad gäller samverkan mellan vård och industri.
– Att det är hemligt leder ju till frågor. Vad ingår egentligen i avtalen? Förekommer det motprestationer från vården? Hur väl står sig avtalet i jämförelse med andra EU-länder? Har alla relevanta företag blivit inbjudna på lika villkor? I värsta fall kan hemliga förhandlingar och avtal på sikt föda misstankar om korruption. Man kan också fråga sig om det är juridiskt riktigt att sluta sådana hemliga avtal,säger Daniel Carlzon.

T4 förstahandsalternativ vid hypotyreos

0

Upplysningstjänsten vid Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har tittat närmare på behandling av hypotyreos. De har tittat på studier som jämför kombinationsbehandling av tyroxin, T4 och syntetiskt trijodtyronin, T3, med behandling med enbart syntetiskt T4.

Slutsatsen är att behandling med enbart T4 bör vara förstahandsalternativ. Omkring 100 000 personer behandlas i dag i Sverige med syntetiskt framställt T4 i form av Levaxin eller Euthyrox. Kombinationen av T4 och syntetiskt T3 i form av Liotyronin används i liten utsträckning.

Oblindade studier ger mer positivt resultat

0

En ny metaanalys från Cochrane-institutet visar att det har betydelse om studien är blindad när effekten av ett nytt läkemedel eller en ny kirurgisk metod utvärderas. Man har länge antagit att det är bäst med blindade studier, men nu han man för första gången kunnat visa denna observationspartiskhet tydligt, skriver Videnskab.dk.

Analysen visar att oblindade studier gör att effekten av det nya läkemedlet eller kirurgiska metoden i större grad blir positiv jämfört med effekten i blindade studier. Skillnaden var signifikant, däremot varierade den beroende på studierna. Det hade forskarna ingen förklaring till.

Metaanalysen innehöll 16 kliniska studier som innehöll både oblindade och blindade delar. Det, menar forskarna, är analysens styrka eftersom man inte jämför blindade studier som är gjorda på ett sätt i till exempel USA med oblindade studier gjorda i Danmark. 

Enligt forskarna finns det bara en lösning på problemet, att använda blindade studier, även om det är dyrare.
– Som med all vetenskap finns det sällan en ultimat sanning, så du kan inte på grund av den här studien säga att alla oblindade studier kommer att innehålla partiskhet. I själva verket visar analysen att vissa studier inte är partiska – men de flesta av dem är det, och därför resultaten måste tas på allvar, säger Asbjörn Hróbjartsson, senior forskare vid Cochrane-institutet, till Videnskab.dk.

Tidsbrist bakom apotekens IT-strul

0

E-hälsoinstitutet har på uppdrag av Läkemedelsverket tagit fram en rapport om receptexpeditionssystemen i Sverige. Rapporten visar att många av de problem som finns med systemen beror på den tidspress som fanns fram tills att ATS inte längre fick användas. De politiska besluten kan ha påverkat utvecklingen av systemen, men också patientsäkerheten. Många aktörer har även saknat tydliga direktiv och krav, enligt rapporten.
– Tidsbristen kan ha påverkat både kvalitet och patientsäkerhet. Många har också upplevt att de politiska besluten inte har varit verklighetsförankrade. Politikerna har nog inte varit medvetna om vilka konsekvenser som besluten skulle få, säger Tora Hammar, doktorand på E-hälsoinstitutet och författare till rapporten, till Farmacifacket.

Rapporten visar att de små apoteken hade större problem än de stora kedjorna när de på så kort tid tvingades skaffa egna receptexpedieringssystem. De stora leverantörerna bedömde sitt system för dyrt för de små apoteken, som till slut fick välja det finländska systemet Maxx. 
– Fortfarande är de små aktörerna mer utsatta än de större, eftersom deras leverantör, Maxx, har så liten andel av den svenska marknaden med endast några få procent. Frågan är om Maxx kommer att ha råd med kontinuerliga uppdateringar av sitt system i takt med utvecklingen, säger Tora Hammar till Farmacifacket. 

En enkätundersökning i rapporten visar att majoriteten av alla farmacevter tyckte att receptexpedieringssystemen fungerade bra att arbeta med, men över 80 procent tyckte att expedieringen tar längre tid med de nya systemen. 

Enligt rapporten går det inte dra en tydlig allmän slutsats om de nya systemen inneburit en förbättring eller försämring jämfört med ATS. Däremot påpekas det att det behövs riktlinjer eller krav för vad ett receptexpedieringssystem bör uppfylla utöver den nödvändiga kopplingen till Apotekens Service tjänster. Det krävs också en enhetlig tolkning av tillämpligt regelverk och en tydlig ansvarsfördelning.

Brasiliansk modell på export

Fabrikschefen Lícia de Oliveira säger att de skriver historia i Afrika. Hon jobbar vanligtvis på det brasilianska forskningsinstitutet Fiocruz i Rio, som revolutionerade läkemedelsvärlden för tio år sedan när anläggningens forskare lyckades göra generiska versioner av de dyra bromsmedicinerna mot hiv.

Nu har Lícia de Oliveira lånats ut till Moçambique för att upprepa succén och leda systerfabriken fram till att den får världshälsoorganisationens tillverkningslicens. Sedan ska Fiocruz lämna över fabriken till det moçambikiska hälsodepartementet som ska driva fabriken och dela ut bromsmediciner gratis till den drabbade befolkningen.
— Tanken är att vi inte bara ska ge fisken. Vi ska också lära ut hur man fiskar, säger hon.

Den nya läkemedelsfabriken ligger i industriorten Matola, en mil utanför det växande Maputo, Moçambiques huvudstad. Motorvägen dit har korkat igen och det märks att Moçambique är en av de afrikanska lejonekonomierna. De senaste sju åren har landet haft en ekonomisk tillväxt med upp till sju procent om året. Många har fått råd att köpa bil och trots att Moçambique fortfarande räknas som världens fjärde fattigaste nation är det gott om exklusiva stadsjeepar på motorvägarna.

Efter nästan en timme är vi framme vid den nybyggda fabriken på 1 800 kvadratmeter. Maskinerna ska tillverka sex av de sjutton mediciner som ingår i den cocktail som håller hiv-viruset i schack.
— När vi når full produktion ska fabriken kunna täcka hela Afrikas behov, säger Lícia de Oliveira.

Förutom bromsmediciner kommer fabriken att tillverka generiska varianter av medicin mot högt blodtryck, diabetes och huvudvärk.
— Vi gör en läkemedelsrevolution i Afrika. Det här är den första statliga läkemedelsfabriken i hela Afrika. Alla andra är i privat ägo och har aldrig brytt sig om att tillverka billiga mediciner, säger den brasilianska fabrikschefen.

Men ännu står maskinerna stilla i den splitternya fabriken. Problemet är att tillverkningslicenserna dröjer eftersom de utländska återförsäljarna av ingredienserna måste besöka och godkänna fabriken innan de kan börja sin försäljning. Det saknas också utbildad personal. Det brasilianska biståndsorganet ABC kommer att betala för 14 moçambikiska tekniker som under 40 dagar ska praktisera på Fiocruz i Rio och lära sig hur man tillverkar medicinen. Tanken är att dessa sedan ska bli avdelningschefer på fabriken i Matola och lära upp resten av personalen.

När hiv-viruset spreds över världen på åttiotalet trodde Världshälsoorganisationen, WHO, att Brasilien skulle bli ett av världens mest drabbade länder. Den utbredda fattigdomen, bristen på allmän sjukvård och den levnadsglada kulturen skulle göra att viruset spred sig utom kontroll i världens femte största land. 1994 presenterade Världsbanken en rapport där de uppskattade att Brasilien åtta år senare skulle ha minst 1,2 miljoner hiv-smittade. Prognosen slog fel. Tack vare att det brasilianska hälsodepartementet tog hotet på allvar, och spred sina kampanjer med gratis kondomer över hela landet, lyckades landet bromsa utvecklingen. 2002 hade Brasilien 597 000 smittade, bara hälften av de befarade.

Men den dåvarande hälsoministern, José Serra, gillade inte att nästan hälften av statens läkemedelsbudget gick åt till att importera de dyra bromsmedicinerna och försökte få de amerikanska och europeiska läkemedelsbolagen att sänka priserna. Bolagen gav kalla handen och José Serra hotade att använda en klausul i Tripsavtalet som ger länder rätt att bryta patenten i händelse av nödläge. Bolagen i sin tur varnade för en läkemedelsbojkott av Brasilien och hälsoministern blev så förbannad att han gav klartecken till statens forskningsinstitut Fiocruz att tillverka generiska kopior. Efter ett tag gav både Merck och Roche med sig, men då var det för sent. Forskarna på Fiocruz hade redan lärt sig hur man tillverkade den patentbelagda bromsmedicinen nelfinavir.

När Brasiliens dåvarande president, Luiz Inácio Lula da Silva, åkte på sitt första statsbesök till Moçambique insåg han att landet var ett av världens värst drabbade av hiv. Konsekvenserna av det femtonåriga inbördeskriget som tog slut först 1992 och antalet aidsdödsfall hade gjort att genomsnittsåldern var 42 år för kvinnor och 40 år för män. Brasiliens president bestämde sig för att överföra kunskapen från Fiocruz och bygga Afrikas första läkemedelsfabrik som kunde producera egna bromsmediciner till självkostnadspris.

Licia de Oliveira går in i fabriken som byggts av ett sydafrikanskt byggnadsbolag. De inhemska byggbolagen kunde inte lova att hålla den internationella standard som WHO kräver. Det luktar nymålat och fräscht, men vi får inte lov att fotografera. Det brasilianska biståndsorganet ABC vill inte att bilder sprids på fabriken innan tillverkningen fått alla sina licenser.
– Det är en lång process att få alla tillstånd, förklarar fabrikschefen och ställer sig på lastbryggan.

Sommaren 2012 invigdes fabriken av Brasiliens vice president Michel Temer. Den första produktionen av bromsmedicinen Nevirapine 200mg skulle genomföras sex månader senare. Moçambiques regering bjöd in Luiz Inácio Lula da Silva för att vara med när de första tabletterna tillverkades. Men det blev antiklimax. Importlicenser för vissa ingredienser saknades. Det fick bli en nödlösning. Fiocruz donerade Nevirapine som tillverkats i Brasilien. Det enda som gjordes i fabriken i Matola var att sätta etikett på burkarna och att paketera medicinen.

Luiz Telles är chef för Brasiliens satsning i Moçambique och delar sin tid mellan Fiocruz kontor i centrala Maputo och kontoret i Brasiliens huvudstad Brasília. Även om fabrikens första produktion inte blev som han tänkt sig så är han nöjd. Att Lula da Silva, som avgick som president 2010, åkte till Moçambique för att besöka fabriken i november förra året ser han som ett bevis på hur viktigt det är för Brasilien att projektet lyckas. Läkemedelsfabriken är Brasiliens största biståndsprojekt i Afrika och är ett unikt Syd till Sydsamarbete som aldrig tidigare gjorts. Det stora problemet för Brasilien är att bryta ett politiskt mönster som skapat ett kulturellt beteende.

Ända sedan självständigheten från Portugal 1975 har Moçambique varit ett av världens mest biståndsberoende länder. En av landets största givare är Sverige. Så sent som 2010 gav Sverige ett kontant budgetstöd till den moçambikiska regeringen på nästan 800 miljoner kronor. Att landet vant sig med att få pengar utan motprestation har skapat en kultur som försvårar den brasilianska satsningen, menar Luiz Telles.
– Vi vill att den moçambikiska regeringen skapar en budgetpost för inköp av substanserna till medicinerna. Pengarna finns. Men det blir inte av. Deras hälsodepartement har vant sig med att få medicin gratis av västerländska givare. De planerar inte för att tillverka medicinen själv.

Luiz Telles är kritisk mot de länder som fortsätter att donera mediciner istället för att hjälpa landet att tillverka sin egen medicin.
– Om du kommer med ögonbindel och tar av dig den när du är inne i fabriken så tror du att du är i Schweiz. Utan att skryta kan jag försäkra dig om att fabriken är Afrikas mest moderna läkemedelsfabrik. Men kulturen att donera mediciner ställer till det för oss.

Fem av de fjorton moçambikiska teknikerna har redan varit i Brasilien och gått en kurs. Resten kommer att utbildas i år. Tanken är att de sen ska utbilda ett nittiotal anställda som fabriken behöver för att kunna fungera väl. Om ett år tror han att fabriken fått alla sina licenser och kan börja tillverka bromsmedicinerna och basläkemedel till självkostnadspris.
– Sköter Moçambique det här väl så kan landet bli Afrikas bästa läkemedelstillverkare och sälja mediciner till hela kontinenten, säger Luiz Telles.

Afrikansk medelklass lockar läkemedelsföretag

0

Speciellt är det de europeiska läkemedelsföretagen som enligt Reuters nyhetsbyrå fått upp ögonen för en växande marknad, Reuters nämner bland annat Sanofi, GSK och Novartis.

Intresset för Afrika bygger främst på en ökande urban medelklass med möjlighet och krav på att få sina kroniska sjukdomar, som diabetes, cancer, hjärt/kärlsjukdomar och lungsjukdomar behandlade. I Angola finns till exempel två tredjedelar av dagens läkemedelsmarknad i huvudstaden Luanda.
Världsbanken räknar  med att de icke smittsamma sjukdomarna kommer att stå för 46 procent av alla dödsfall söder om Sahara 2013. Det är en ökning med 28 procent jämfört med 2008. 
 
 
Men det finns enligt nyhetsbyrån flera hinder inför den afrikanska etableringen. Ett är konkurrensen från kinesiska och indiska läkemedelsföretag med betydligt lägre priser.
Även om Afrika under lång tid sannolikt kommer att förbli en nischmarknad så hoppas företagen att marknaden ska växa framöver och att man här liksom i Asien och Latinamerika ska få en mognad och stabil marknad.

Folsyra minskar risken för autism

0

Att folsyra minskar risken för ryggmärgsbråck hos blivande barn är känt sedan länge. Nu presenterar norska forskare en studie som tyder på att B-vitaminet också minskar risken för autism.

I studien ingick 85 000 barn födda mellan 2002 och 2008. Under den tiden fick 270 barn diagnosen autismspektrumstörning som är ett samlingsnamn för flera autismtillstånd. För den mest allvarliga diagnosen, autism, såg forskarna till den här studien en riskminskning med 40 procent om den blivande mamman ätit folsyra minst fyra veckor före och åtta veckor efter hon blivit gravid jämfört med om hon inte intagit vitaminet.

I många länder, bland annat USA berikas mjöl med folsyra men inte i Sverige, en fråga som diskuterats under flera år.

Ett skäl till att mjölet inte berikas här är oron för en ökad cancerrisk. En nyligen publicerad studie i Lancet tyder dock inte på någon sådan ökad risk.

Svenskar lever längst efter lungcancer

0

Att svenskar klarar sig längst beror, enligt forskarna som publicerat sina rön i tidskriften Thorax,  på såväl diagnos som behandling.

Studien bygger på 60 000 patienter i sex länder som följdes i cancerregistren under 2004 – 2007.

Forskarna studerade flera olika faktorer till exempel i vilket stadium cancern diagnosticerades. Ju tidigare diagnos desto bättre överlevnad är en förklaring till skillnaderna, men också olika behandlingsmetoder.

Skillnaderna i ett års överlevnad var störst mellan Storbritannien och Sverige med 16 procentenheter. I Sverige levde 46 procent av patienterna ett år efter diagnos, i Storbritannien 30 procent.
Forskarna såg att färre patienter fick diagnosen icke småcellig lungcancer i ett tidigt skede i Danmark och Storbritannien jämfört med till exempel Sverige och Norge.

Ingen begränsning för atorvastatin

2

Så länge atorvastatin, Lipitor, varit patentskyddat har subventionen av läkemedlet varit begränsad till vissa patienter.

Men i fjol gick patentet ut och nu har TLV beslutat att subventionen ska bli generell. Sedan patentutgången har konkurrensen gjort att atorvastatin kostnadsmässigt ligger på samma nivå som simvastatin. TLV:s motivering är bland annat att atorvastatin har minst lika god medicinsk effekt. Från och med 1 april blir subventionen för atorvastatin generell.
 
Men tuggtabletten med substansen, kommer fortsatt att ha begränsad subvention.

Brittiska apotekare vill sälja mindre paracetamol

0

Den brittiska apotekarorganisationen, The Royal Pharmaceutical Society, kräver skärpt lagstiftning för försäljning av paracetamol. 

Det är varhuskedjan Poundlands extraerbjudande till kunderna om billigare och större kvantiteter av paracetamol som fått organisationen att kräva en lagändring. Kravet kommer samtidigt som en studie publicerad i BMJ visar att antalet paracetamolrelaterade självmord och misstänkta självmord minskat med i snitt 17 stycken per kvartal sedan Storbritannien skärpte lagstiftningen 1998.
 
Mellan 1998 och 2009 såg forskarna en 43-procentig minskning av antalet självmord i England och Wales. Författarna drar slutsatsen att beslutet att minska på förpackningstorlekarna i slutet av 1990-talet haft en positiv inverkan på förgiftningsfallen. Men att ytterligare restriktioner behövs för att få ned dödssiffran ytterligare.
 
Det är skälet till att Royal Pharmaceutical Society nu vill ha en lagändring. För närvarande är det enligt lag tillåtet att sälja max sex paket med 16 tabletter vid ett försäljningstillfälle. Men det finns en frivillig överenskommelse om att inte sälja mer än två paket åt gången. En riktlinje som kedjan Poundlands övergivit genom den kampanj där man erbjöd 48 tabletter för lite drygt tio kronor.
 
RPS menar att ansvaret för läkemedelssäkerhet inte kan garanteras genom frivilliga överenskommelser och menar att en skärpt lagstiftning nu krävs. Studieförfattarna föreslår att man till exempel ska minska mängden paracetamol från 500 milligram till 325 i beredningarna. Det brittiska läkemedelsverket avvisar i ett uttalande det förslaget.
I Sverige säljs receptfria paracetamol med högst 20 stycken i en förpackning.

Blodkärl i tumör hindrar spridning

0

Forskare vid Lunds universitet och Karolinska institutet har i en studie undersökt funktionen av en specifik signalväg som består av proteinet endoglin i blodkärl i tumörbärande möss. När genen som kodar för endoglin saknades i blodkärl i tumörer i bröst, lunga eller bukspottkörtel ledde det till att cancern spreds till andra organ.  
– Studien visar att blodkärlen spelar en viktig roll i att förhindra spridning av tumörceller genom blodbanan. Blodkärl med brist på endoglin förändrades nämligen i form på ett sådant sätt att cancercellerna lättare fick tillträde till blodbanan och kunde sprida sig till andra organ, säger Kristian Pietras, professor vid Lunds universitet som även är knuten till Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Han menar att ett sätt att hindra spridning av cancer är att utveckla läkemedel som förstärker blodkärlens barriärfunktion. 
? Samtidigt visar vi också att tumörer som utvecklats i möss som saknar genen för endoglin har en dramatiskt ökad känslighet för behandling med en viss typ av blodkärlshämmande läkemedel som slår mot tillväxtfaktorn VEGF, säger Kristian Pietras.

? Baserat på vår studie föreslår vi paradoxalt nog därför också att en kombination av läkemedel som samtidigt blockerar endoglin och VEGF bör vara en effektiv behandling mot cancer; en kombination som redan nu testas i kliniska studier i USA, säger Kristian Pietras.

Studien har publicerats i Journal of Experimental Medicine. Den har finansierats av bland annat Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Karolinska institutets strategiska forskningsprogram inom cancer.

Åtta rån förra året

0

Det är två färre än 2011. Men Peter Lilius som arbetar med säkerhetsfrågor inom Sveriges apoteksförening påpekar att statistiken enbart gäller de apotek som är medlemmar i föreningen.

Från toppen 2010 med 14 noterade rån har antalet nu minskat två år i rad.
– Också värt att påpeka är att fem av gärningsmännen har gripits, säger Peter Lilius.
 
De greps inte på plats, men enligt Peter Lilius handlar rånen på senare år om att stjäla läkemedel och inte kontanter.
– Ofta är det, tror jag, för polisen kända missbrukare som rånar för eget behov.
Malmö, Hallstavik och Uddevalla är några av orterna där rån skett. Däremot har inget av fjolårets rån skett i Stockholm.
Hur mycket som stjäls på apoteken har Peter Lilius däremot ingen uppgift på.
– Nej stölder eller svinnet talas det inte om offentligt, enligt Peter Lilius.

Men han håller med Johan Wallér, Apoteksföreningens vd, som för en tid sedan sade att apoteken har problem med stölder av receptfria läkemedel som sedan säljs illegalt hos mindre nogräknade handlare.
– Ja man stjäl hos apoteksaktörer och säljer det vidare till sådana som inte har tillstånd. Och det här är ett problem för alla aktörer och gäller egentligen inte enbart OTC-medel utan alla handelsvaror, påpekar Peter Lilius.

Ska driva Apotekarsocietetens frågor

1

Apotekarsocieteten har en ny kommunikationschef. Birgitta Karpesjö tillträdde den 1 februari.
– Min nya roll blir mycket att utveckla Apotekarsocieteten tillsammans med vår vd Andreas Furängen. Jag ska se till att vi blir mer aktiva i de externa kontakterna med myndigheter, organisationer och departement. Den nya tjänsten ger mer tid att arbeta med de frågor som våra medlemmar gett oss mandat att driva; bland annat farmacevtiska tjänster och att ha kvar läkemedelsforskningen i Sverige, säger Birgitta Karpesjö.

Tjänsten som kommunikationschef är helt ny. Anledningen till att den nya tjänsten skapats är att föreningen vill fokusera mer på framtidsfrågor, strategi och kommunikation.
– Min stora utmaning är att synliggöra att Apotekarsocieteten är en aktiv part inom hela läkemedelsområdet, från tidig utveckling till användning av läkemedel. Det är där vår styrka ligger att vi är till för hela läkemedelskedjan oavsett profession. 

Birgitta Karpesjö kommer närmast från tjänsten som chef för föreningssekretariatet vid Apotekarsocieteten.

Inlyta blir subventionerat

0

I höstas godkändes Pfizers läkemedel Inlyta (axitinib) mot avancerad/metastaserad njurcellscancer hos vuxna. Nu har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bedömt att det är kostnadseffektivt och ska ingå i högkostnadsskyddet.

Inlyta används när behandling med Sutent eller cytokiner misslyckats. Läkemedlet har vid en jämförelse med Nexavar visat sig ge en ökad progressionsfri överlevnad. Kostnaden är densamma för de båda preparaten. TLV bedömer därför att Inlyta ska vara subventionerat och ingå i högkostnadsskyddet.

I slutet av förra året bedömde den engelska myndigheten Nice att Inlyta inte var kostnadseffektivt. Anledningen var att Pfizer redovisat data från prövningar som jämför Inlyta med en behandling som inte rekommenderas av myndigheten.

Fler stängda apotek efter inspektion

0

Under hösten fick flera apotek i delstaten Massachusetts i USA stänga efter att de antogs ligga bakom ett nationellt utbrott av meningit. Utbrottet upptäcktes i Tennessee i september och har hittills krävt 45 liv och 600 har drabbats, skriver nyhetsbyrån AP. Orsaken till utbrottet var en förorenad steroid.

Nu har ytterligare elva specialistapotek tvingats stänga efter oanmälda inspektioner av hälsovårdsmyndigheten. På ytterligare 21 apotek påtalades brister, som ska eller redan har åtgärdats. Totalt har 40 specialistapotek inspekterats efter meningitutbrottet.

De nedstängda apoteken måste vidta åtgärder och därefter ha en ny inspektion innan de får öppna igen. Åtta av de elva apoteken har redan lämnat in åtgärdsplaner.

Bland de problem som upptäcktes fanns bristande kunskap hos personalen, icke-sterila metoder i tillverkningen, felaktiv lagring av kemoterapi-läkemedel och tillverkning av läkemedel med felaktiga komponenter.

Ägarna till NECC, New England Compounding Pharmacy, som var det specialistapotek som orsakade utbrottet av hjärnhinneinflammation ansökte om konkursskydd precis efter att myndigheterna stängt ned företagets apoteksverksamhet. På så sätt har man sett till att inte förlora några pengar.

Enligt svenska Läkemedelsverket finns det inga godkända läkemedel i Sverige som tillverkas av NECC.