Annons

Månads arkivering februari 2013

Svårt få till samarbeten

0

Tväremot vad som ofta sägs så pågår det samarbeten mellan sjukvården och läkemedelsindustrin på flera håll. Men formerna förändras och både företag och landsting beter sig trevande när de ska nå varandra.Det stod klart när företrädare för landsting och företag samlades för att diskutera framgångsrika samarbeten ordnat av nyhetsbrevet Pharma Online.

Göran Stiernstedt, direktör för avdelningen vård och omsorg, SKL sade att det fortfarande finns en beröringsskräck, en slags rädsla att närma sig varandra, när det kommer till att hitta fungerande samarbetsformer.
– Vi behöver varandra inom vård och industri men vi måste vara tydliga med att göra upp våra respektive roller, sade han.

Anders Blanck, vd för branschorganisationen Lif, var hårdare och menade att beröringsskräcken är en nia på en tiogradig skala. Han menade att det finns en risk att vi hamnar i samma läge som med den kliniska forskningen i Sverige där det pratas och utreds om att den är på väg att försvinna, men ingenting händer.
– Faktum är att man inte pratar om kliniska prövningar längre utan om registerstudier och testbäddar. Här ligger den forskande industrin efter, tittar man till exempel på Vinnovas stora forskningsprojekt så är knappt några av Lifs medlemsföretag med. De medicintekniska företagen har kommit längre på det området.

Både Anders Blanck och Göran Stiernstedt var överens om att just läkemedelsområdet är väldigt komplext med många regulatoriska krav och expertgrupper och myndigheter som ska tycka, vilket gör att det är svårare att få till stånd olika projekt.
– Jag är för regler och tror på regelverk. De behövs och gör det lättare att hitta samarbetsformer, sade Anders Blanck.

Magnus Thyberg, chef för läkemedelsenheten vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid Stockholms läns landsting, SLL, tog upp exempel hur de jobbar för att hitta nya former för samarbeten.
– Vi försökte sluta ett avtal med MSD om TNF-alfahämmare och det gick inte så bra. Vi ligger som bekant i rättsliga förhandlingar, sade han.

Inom SLL har man också skapat en testmiljö för att kunna pröva olika samarbeten med läkemedelsindustrin i liten skala.  Till en början har man tagit fram 35 idéer utifrån möten med drygt 20 företag.
– Vi tittar på olika former av ersättningsmodeller som pay for performance och kartlägger hur dagens läkemedelsbehandling ser ut. Vi tror att vi börjar hitta en modell där vi snart kan börja testa, sade Magnus Thyberg.

Göran Stiernstedt menade att det också måste diskuteras varifrån en eventuell industripåverkan kommer.
– Det har varit alldeles för stort fokus på lunchsmörgåsar när påverkan i själva verket kommer från opinion leaders.
 

Kronans Droghandel stänger glesbygdsapotek

1

Den sista mars i år går apoteksaktörernas åtaganden att driva apotek i glesbygd ut. Kronans Droghandel är först ut med att meddela att de stänger ett av sina 33 glesbygdsapotek.  Detta innan det är klart vilket form av stöd dessa skulle kunna få av regeringen.
– Apoteket i Lima har gått med förlust en längre tid och vi kommer inte att kunna fortsätta driva det ens med stöd, säger informationsdirektör Andreas Rosenlund.

Med ett kundunderlag på 400 personer och då den närliggande vårdcentralen har stängt ser de inget annat alternativ än att stänga enmansapoteket. De boende i Lima får efter den sista mars vända sig till apoteken i Sälen och Malung, tre respektive fyra mil därifrån.

Andreas Rosenlund säger att det är fler av Kronans Droghandels apotek som kommer att behöva stöd för att kunna drivas vidare.
– Vi har sagt att vi väntar med beslut om eventuella ytterligare nedläggningar till dess att vi vet hur stödet från regeringen ser ut. Men det är klart, vi kan inte vänta hur länge som helst och ännu har vi inte fått besked om något datum.

Kedjan är öppen för att låta någon annan ta över apoteket men i nuläget förbereder de för nedläggning.
 

Kammarrätten ska pröva Simponi-avtal

0

Stockholms läns landsting överklagade i mitten av januari förvaltningsrättens dom om att landstinget inte följde lagen när det ingick ett rabattavtal med MSD om TNF-hämmaren Simponi. Nu har SLL beviljats prövningsrätt i kammarrätten i Stockholm, skriver Pharma Online.

Avtalet gick ut på att läkare inom SLL i första hand skulle välja TNF-hämmaren Simponi vid nyinsättningar. Om läkarna valde det skulle landstinget få rabatt eller kostnadsåterbäring i utbyte. Det konkurrerande bolaget Abbott överklagade med motiveringen att avtalet strider mot lagen om offentlig upphandling.

Nu ska ärendet alltså prövas av kammarrätten i Stockholm.

Tablettstölder i Lund

0

Fem apotek i Lund har under de senaste veckorna fått sina hyllor rensade på framför allt värktabletter av varumärket Treo, skriver Sydsvenskan. Vid det senaste tillslaget stals huvudvärkstabletter för 1 500 kronor. Personalen såg vad som hände, men kunde inte stoppa tjuven eftersom de hindrades av hans medbrottslingar.

Enligt polisen i Lund kan det handla om ligor som stjäl receptfria läkemedel för att sälja dem utomlands. Men Peter Lilius, säkerhetsansvarig på Apoteket AB, tror att det är svenska handlare som köper stöldgodset.
– Antalet handlare med tillstånd att sälja receptfria läkemedel har minskat därför att de anser det vara för krångligt att skaffa ett sådant. Däremot finns det handlare utan skrupler som köper in stöldgodset och säljer det. Vi ser detta som ett stort problem och önskar att polisen, Skatteverket och kommunernas tillståndsenheter begär inköpslistor när de vid kontroller i butikerna ser läkemedel till försäljning, säger han till Sydsvenskan.

Apoteket ser nu över hur de ska kunna förvara värktabletterna på en säkrare plats, till exempel vid kassorna.

Italien undersöker misstänkt samarbete

0

Den italienska konkurrensmyndigheten utreder om läkemedelsföretagen Roche och Novartis har ingått ett olagligt samarbetsavtal för läkemedlen Avastin och Lucentis, skriver Fierce Pharma.

Den italienska ögonläkarföreningen och ett antal privata vårdinrättningar har skickat in klagomål om att företagen skulle ha en olaglig överenskommelse för att hålla Avastin utanför vid behandlingen av åldersrelaterad makuladegeneration. 

Avastin har allt oftare börjat användas off label för behandling av makuladegeneration, då det är ett mycket billigare alternativ än Lucentis. Roche utvecklade Lucentis, men det marknadsförs av Novartis i Europa.

Även i Sverige används Avastin ibland istället för Lucentis, på grund av det lägre priset. Förra året rekommenderade både Socialstyrelsen och Läkemedelsverket att Lucentis används vid behandlingen, då Avastin inte finns i beredningar anpassade för behandling av ögonsjukdom. Enligt flera studier är läkemedlen lika bra vid behandling av makuladegeneration.

Den italienska konkurrensmyndigheten har genomfört inspektioner hos företagen och ska enligt ett pressmeddelande komma med ett besked innan året är slut.

Vanligt med off label i USA

0

I en studie publicerad i Journal of Clinical Oncology har forskare studerat hur vanligt det är att cytostatika förskrivs utanför indikation, så kallad off label-förskrivning, i USA. Forskarna använde sig av ett nationellt förskrivningsregister för att se vilka som var de mest förskrivna intravenösa och injicerade cytostatika av läkare i USA under 2010.

Tio läkemedel var fortfarande patentskyddade och inkluderades därmed i studien. Av dem förskrevs 70 procent enligt godkänd indikation, medan 30 procent förskrevs för att behandla cancertyper de inte var godkända för.  

Forskarna undersökte också om off label-förskrivningen var uppmuntrad av National Comprehensive Care Network, som tar fram sina egna behandlingsriktlinjer vid cancer. 14 procent av de läkemedel som förskrevs off label hade stöd av NCCN, medan 10 procent varken hade stöd av FDA eller NCCN.

Forskarna har däremot inte undersökt om de patienter som fick förskrivning enligt indikation hade bättre resultat jämfört med de som fick off label-läkemedel. De påpekar att off label-förskrivning inte nödvändigtvis är dålig utan kan användas vid ovanliga sjukdomar då det inte finns tillräckligt med data för FDA för att godkänna läkemedlet för den patientgruppen.

Enligt Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet, ser det inte ut på samma sätt med cancerbehandlingen i Sverige.
– Jag tror att det är mycket ovanligare i Sverige med förskrivning utanför indikation. Här använder vi det generellt vid vård i livets slutskede, eller när det är någon yngre person och det inte finns någon godkänd behandling som fungerar, säger han.

– Det kan finnas ekonomiska incitament för läkarna att förskriva läkemedel off-label i USA. Läkarna kanske får betalt för att förskriva vissa läkemedel, säger Håkan Olsson.

Rätt att förbjuda pressmeddelande

0

Under våren 2011 publicerade Boehringer Ingelheim ett pressmeddelande på mynewsdesk.com, en webbplats för journalister. I pressmeddelandet stod det bland annat att företaget sökt ett lägre pris för Pradaxa i Sverige. Läkemedelsverket ansåg att pressmeddelandet var riktat till allmänheten och stred mot förbudet i 21 a § läkemedelslagen och förbjöd publiceringen. Förbudet var förenat med ett vite om 750 000 kronor.

Boehringer Ingelheim överklagade förbudet till förvaltningsrätten i oktober det året och hänvisade bland annat att informationen utgör icke-kommersiell information som skyddas av grundlagens regler om tryck- och yttrandefrihet och därför faller utanför marknadsföringslagens och läkemedelslagens bestämmelser. 

Nu har förvaltningsrätten i Uppsala kommit med en dom där de ger Läkemedelsverket rätt. Förvaltningsrätten konstaterar att pressmeddelandet är marknadsföring och att journalister anses tillhöra allmänheten då de inte i den yrkesrollen har förskrivningsrätt eller får lämna ut läkemedel. Rätten finner inte heller att förbudet strider mot svensk nationell rätt eller EU-rätt. Med anledning av det avslår Förvaltningsrätten Boehringer Ingelheims överklagande.

Branschorganisationen Lif anser att förvaltningsrätten gör en bristande analys.
– Vi är mycket besvikna över den bristande analys förvaltningsrätten i Uppsala gör i dagens dom i det så kallade pressmeddelande-målet mellan Läkemedelsverket och Boehringer Ingelheim. Domstolen har valt att helt bortse från tydlig och sedan länge etablerad praxis att pressmeddelanden som publiceras via för journalister i särskild anvisad länk inte utgör marknadsföring, säger Anders Blanck, vd för Lif, i ett pressmeddelande.

Lif kommer nu att analysera domen i detalj och därefter fatta beslut om de kommer att gå vidare i ärendet.

Läkemedelsverket förbjöd under våren 2011 även ett pressmeddelande från Eli Lilly. Företaget valde dock att backa och plocka bort pressmeddelandet.
 

Kritik mot nytt lagförslag

0

Forskningsprojektet Lifegene stoppades i slutet av 2011 av Datainspektionen, då myndigheten menade att insamlingen av uppgifter bröt mot personuppgiftslagen. Regeringen har därför arbetat med att ta fram nya regler, men det nya förslaget har redan stött på patrull hos Datainspektionen.

Enligt förslaget ska det vara möjligt för statliga universitet och högskolor att hämta in, registrera och lagra personuppgifter i syfte att kunna använda dem för olika forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika sjukdomar. Myndigheten reagerar på att forskare först i ett senare skede måste söka etikgodkännande, när uppgifterna ska användas.

Datainspektionen har synpunkter på bland annat att det saknas en ordentlig analys av om lagförslaget är förenligt med EUs dataskyddsdirektiv och att de frågor som lagen ska reglera behöver en grundligare utredning. Dessutom undrar myndigheten om det är förenligt med regeringsformen att uppgifter om biologiska släktingar ska få registreras utan större begränsningar.
– Dessa och andra brister gör att Datainspektionen inte kan ställa sig bakom förslaget, säger Erik Janzon, tillsynschef på myndigheten, i ett pressmeddelande.

Liten ökning av tuberkulos

0

Under 2012 rapporterades 645 fall av tuberkulos i Sverige. Det är en ökning med åtta procent jämfört med 2011, visar statistik från Smittskyddsinstitutet. Majoriteten av alla fall, 85 procent, var hos personer födda utomlands.

Därför påpekar Smittskyddsinstitutet att det är viktigt att erbjuda nyanlända personer en hälsoundersökning kort efter ankomsten till Sverige. Även om det saknas kliniska symtom på tuberkulos är screening för latent tuberkulos värdefull, menar myndigheten.

Sverige tillhör de länder som har lägst incidens av tuberkulos i världen, men sjukdomen har ökat sedan 2003. Under 2012 rapporterades 6,8 fall per 100 000 invånare och år jämfört med 6,3 under 2011.

IVF tycks inte öka cancerrisk

0

Ägglossningsstimulerande läkemedel, liksom punktering av äggstockar för att plocka ut ägg är behandlingar som forskare misstänkt kan öka kvinnors risk för cancer. Det finns också studier som visat på förhöjda risker för såväl bröstcancer som äggstockscancer, liksom det finns andra som inte visar på någon förhöjd risk.

Den studie som nu publicerats, av amerikanska forskare på israeliska kvinnor, tyder inte på några signifikant ökade risker av IVF-behandling. Forskarna beskriver själva resultatet som lugnande.

I studien följdes drygt 67 000 kvinnor som fått IVF behandling mellan 1994 och 2011 upp i register och jämfördes med närmare 20 000 kvinnor som sökt behandling men inte fått någon.

Totalt hade 1 509 av kvinnorna diagnosticerats för cancer vid halvårskiftet 2011. Forskarana såg inte någon signifikant skillnad för bröst-, livmoder- eller äggstockscancer mellan de två grupperna. Men man såg en viss förhöjd risk, men inte signifikant, av äggstockscancer bland de IVF-behandlade kvinnorna. Risken ökade också med antalet behandlingar.

Forskarna menar att antalet upptäckta fall med äggstockscancer är för få, 45 stycken, för att dra några slutsatser. Liknande resultat har tidigare noterats i en svensk studie och forskarna menade då att de något högre antalet fall kan bero på att äggstockarna hos de infertila kvinnorna i högre grad är dysfunktionella och att det kan förklara skillnaden.

Forskarna till den nya studien beskriver sina resultat som lugnande, riskerna är inte förhöjda vid IVF-behandlingar. Men de understryker också att kvinnor som undergår behandlingen bör följas upp.

Astrazeneca vann patentstrid

0

Omsättningen för Astrazeneca minskade med 15 procent förra året och minskningen kommer troligen att fortsätta de kommande åren spår företaget, bland annat på grund av patentutgångar.

Men en strid om patent vann företaget när en amerikansk federal domstol slog fast att patentet för det antipsykotiska läkemedlet Seroquel (quetiapine) depottabletter fortsatt gäller. Det är ett av de viktigaste läkemedlen för företaget. När Astrazeneca nyligen redovisade resultatet för 2012, förklarades den minskade försäljningen i USA, 23 procent, främst bero på att Seroquel fått generisk konkurrens. Men den senare versionen, depottabletterna, har alltså kvar sitt patent ytterligare några år. Försäljningen av depotversionen ökade i fjol med fyra procent till cirka 1,5 miljarder dollar globalt, jämfört med året innan.

Domstolen slog fast att fyra företag åsidosatt patentet som löper ut 2017. Bland dessa fyra fanns dock inte ett femte generikaföretag med, Par Pharmaceutical, som enligt uppgift ska ha tecknat en överenskommelse med Astrazeneca om att få släppa en generisk variant i november 2016, strax innan patentet går ut.

Rån på apotek i Göteborg

0

Det är få apotek som utsätts för rån under ett år. Förra året var det till exempel åtta stycken. I fredags blev dock en av Hjärtats butiker på Hisingen i Göteborg rånat.

Rånaren kom över en mindre summa pengar. Ingen i personalen blev fysiskt skadad, men butiken var stängd i lördags.

688 miljoner dollar för att slippa rättegång

0

Efter nästan fem års förhandlingar har nu läkemedelsföretaget Merck och en federal domstol i USA kommit överens om att låta saken bero om företaget betalar totalt 688 miljoner dollar. Tvisten gäller en påstådd mörkning av en klinisk studie som visade att behandling med kombinationsläkemedlet Vytorin (avregistrerat i Sverige) inte förebygger ateroskleros trots de minskade kolesterolnivåerna.

Studieresultatet blev dock inte offentligt förrän samgåendet mellan Merck som köpte Schering-Plough var klart 2009. Merck påstås medvetet ha mörkat resultatet tills samgåendet med Schering-Plough var klart. I och med överenskommelsen slipper företaget en långdragen domstolsprocess, vissa analytiker hävdar också att det kunnat bli en pinsam historia för Merck.

Apotek kräver ersättning för förstörda läkemedel

0

I februari förra året blev Blekingesjukhuset strömlöst under en halvtimme. I Vårdapotekets kylanläggningar steg temperaturen och läkemedel förstördes.

Apoteket anser att skulden ligger hos fastighetsägaren landstinget och kräver nu enligt Sveriges Radio P4 en ersättning på 150 000 kronor för de förstörda medicinerna.

Skånes avtal får gälla så länge

0

Region Skånes prisavtal med företaget UCB Pharma på deras TNF-hämmare får gälla till dess målet är avgjort. Det har Förvaltningsrätten i Stockholm beslutat.

TLV beslutade i mitten av januari förra året förbud för Region Skånes avtal med företaget. Det förbudet överklagades av regionen.
Men i väntan på dom gäller alltså prisöverenskommelsen och återbäringsavtalet för TNF-hämmaren Cimzia.

Apoteket AB backade under 2012

0

Förra året uppgick Apoteket ABs rörelseresultat till 141 miljoner kronor vilket är en minskning från 189 miljoner kronor föregående år.

Nettoomsättningen minskade med sju procent, från 22 960 miljoner kronor till 21 392 miljoner kronor. Minskningen skedde både på konsument- och på vårdmarknaden.

Vd och koncernchef Ann Carlsson skriver i en kommentar i bokslutskommunikén att exklusive kostnader för omstrukturering ökade rörelseresultatet från 156 till 221 miljoner kronor. Detta tack var sänkta omkostnader och en högre andel försäljning av egenvårdsprodukter.

I takt med att företagets andel på vissa marknader krymper har antalet anställda minskat. Under sista kvartalet 2012 hade Apoteket AB 4 267 anställda, vilket är 200 färre jämfört med samma period 2011.