Annons

Månads arkivering september 2012

Fler biverkningar med Avastin

Ingert Nilsson
-
1

En tidigare genomförd amerikansk studie, CATT, visade att Avastin (bevacizumab) och Lucentis (ranibizumab) är jämförbara vid behandling av åldersrelaterad makuladegeneration. Studien antydde också att biverkningar var vanligare i gruppen som behandlades med bevacizumab, men skillnaden var så pass liten att det kunde vara en tillfällighet.

En brittisk studie som snart är klar, IVAN, tycks nu bekräfta fynden från CATT-studien. Den kommitté som övervakar IVAN-studien har kommit fram till att skillnaden i säkerhet inte beror på tillfälligheter.

Av hänsyn till patientsäkerheten har man därför sänt ut ett brev till det fåtal patienter som fortfarande är kvar i studien med information om upptäckten.

Kommittén poängterar att det främst handlar om biverkningar som mag- och tarmproblem, biverkningar som tidigare inte upptäckts vid behandling av våt AMD.

I brevet skriver kommittén att riskerna för biverkningar är små och att man därför inte stoppar studien.Men det är upp till deltagarna om de vill fortsätta.

48 krav på blivande apotekare

Ingert Nilsson
-
1

När Astrazeneca lade ned verksamheten i Lund för några år sedan startade Lunds universitet en förkortad apotekarutbildning riktad speciellt till tidigare anställda vid läkemedelsföretaget.

Nu har universitet planer på att starta ett vanligt apotekarprogram, med inriktning mot klinisk farmaci. Inför planeringen av den utbildningen har Tommy Eriksson, apotekare och docent i Lund, tillsammans med tre kollegor listat de kärnkompetenser som nyutexaminerade apotekare behöver. I arbetat för att sålla ut dessa kompetenser har forskarna använt sig av en panel där ett 40-tal experter deltagit, alla med farmacevtisk examen och med erfarenhet från såväl apotek, industri, sjukvård som akademi.

Det som skiljer den här listan över nödvändig kompetens från andra, där vilka mål som ska uppnås under utbildningen listas, är alltså att de som nu sållat fram vad som är viktigast är de kommande arbetsgivarna.
– Panelen fick i informationen veta att den kommande utbildningen skulle vara inriktad mot läkemedelsutveckling och vårdens läkemedelsanvändning. Det var så att säga utgångspunkten, säger Tommy Eriksson.

Mycket av det som panelen, genom ett konsensusförfarande, räknar som viktig kompetens har också inriktning mot just dessa områden.

Det är inte någon större skillnad mellan Högskoleverkets krav på apotekarutbildningen och expertpanelens kompetenskrav. Skillnaden är framförallt att expertpanelen varit mer yrkesspecifik medan Högskoleverkets krav är mer allmänt formulerade. Till exempel är de 25 kärnkompetenser som listats av expertpanelen på området sjukvårdsfarmaci, farmaci och farmakoterapi sammanfattade i fyra kompetenser av Högskoleverket.

Totalt innehåller expertpanelen 48 krav på viktig kompetens medan Högskoleverket nöjer sig med 15. Bland de kompetenser på området klinisk farmaci som expertpanelen listat finns till exempel krav på att en nyutexaminerad apotekare bör klara av att göra en läkemedelsintervju med en patient, värdera effekter, biverkningar och interaktioner, välja rätt formulering till en patient och ha förslag på såväl insättning som utsättning av en behandling.
– Oavsett var man arbetar som apotekare så är min utgångspunkt att det är viktigt med klinisk farmaci, säger Tommy Eriksson.

För att möta kraven från arbetsgivarna menar han att apotekarstudenterna behöver praktisera också inom vården för att se hur läkemedel används. Trots att det idag är ökat fokus på farmakoterapiutbildning finns det ännu inte något krav på att studenterna också ska göra praktik inom vården. En sådan praktikdel är inplanerad i det kommande apotekarprogrammet i Lund.

Den ursprungliga planen var att apotekarutbildningen skulle ha börjat redan i höst. Men enligt Johanna Sandahl, informationschef vid medicinska fakulteten  ligger på is eftersom Lunds universitet inte fått pengar för några fler utbildningsplatser.

Försök med fetmaläkemedel stoppas

Petra Hedbom
-
0

Företaget har beslutat att avbryta sitt program för utvecklingen av preparatet AZD2820 efter att en patient i juni drabbats av allvarliga allergiska komplikationer. Substansen utvecklas av Astrazeneca i samarbete med Palatin Technologies är en melanokortin-4 receptor agonist som ges subkutant.

Patienten som drabbades deltog i ett klinisk prövningsprogram i fas I. Denna ska nu ha återhämtat sig och enligt besked rån Palatin Technologies är det inte fastställt att det var AZD2820 som orsakade biverkningarna. Men eftersom det inte kan uteslutas har man valt att stoppa utvecklingsprogrammet med substansen.

De båda företagen har fler substanser på gång inriktade mot fetmabehandling och dessa påverkas inte av att AZD2820 stoppas.

Medivir köper mer forskning

Petra Hedbom
-
0

I Medivirs förvärv ingår bland annat forskningsprojekt och teknologier som ska stärka företagets position och förbättra arbetet med sina egna läkemedelskandidater inom området virologi.

Forskningsportföljen från företaget Novadex Pharmaceuticals inkluderar bland annat så kallade kallad prodrug-tekniker. Dessa ska enligt ett pressmeddelande från Medivir användas för att förbättra de farmakokinetiska egenskaperna i både proteashämmare och nukleosidanaloger som ingår i Medivirs befintliga läkemedelskandidater.

Medivir gör en engångsbetalning för projekten och framöver kan de komma att göra vissa delbetalningar beroende på hur projekten utvecklas.

Cellgifter ger inte för tidigt födda

Amina Manzoor
-
0

Det är fortfarande relativt okänt hur mycket fostren påverkas av att modern behandlas med cellgifter mot bröstcancer under graviditeten. Forskare har i en studie undersökt 413 kvinnor från sju europeiska länder som alla hade tidig bröstcancer. 197 av kvinnorna fick cellgiftsbehandling mot bröstcancern.

Forskarna kunde se att de barn som utsatts för cellgifter hade en lägre födelsevikt. Däremot kunde inte forskarna med statistisk säkerhet visa att kvinnor som fått cellgiftsbehandling fick fler för tidigt födda barn, alltså barn födda före vecka 37.

Drygt tio procent, 40 av 386, av barnen föddes med missbildningar eller komplikationer, något som var de starkt kopplat till födsel före vecka 37. Av 191 barn som fötts före vecka 37 hade 31 komplikationer, att jämföra med 5 barn av 195 som fötts efter vecka 37. Två av barnen dog, men enligt forskarna var dödsfallen snarare kopplade till för tidig födsel än att de utsatts för cellgifter.

Studien visade också att medianen för sjukdomsfri överlevnad hos kvinnor som påbörjade cellgiftsbehandling under förlossningen var 70,6 månader, medan den var 94,4 månader hos kvinnor som påbörjade behandling efter förlossningen. Däremot hade de kvinnor som behandlades under graviditeten ett mer framskridet stadium av sjukdomen.

Inget av barnen utsattes för cellgiftsbehandling under den första trimestern.

Studien har publicerats i  Lancet Oncology.

När behandlingen tar slut

Ingert Nilsson
-
0
När behandlingen tar slut

När MSD strax innan midsommar meddelade att psykosläkemedlet Trilafon skulle dras in hamnade läkemedlet, som i många år haft en relativt undanskymd plats i den svenska behandlingsarsenalen, i TV:s morgonsoffor och på tidningarnas debattsidor.

Men för ett multinationellt företag med över 20 miljoner läkemedelsanvändare är de cirka 7 000 psykossjuka patienter som behandlas med perfenazin i Sverige försvinnande få.
– Idag är det egentligen bara i Norden som preparatet används i någon utsträckning. Det blir helt enkelt svårt att hantera en så liten produktion, säger Ulf Janzon, avdelningschef för policy och kommunikation på MSD.

I debatten som följde efter informationen om indragningen senare i höst påpekade MSD, liksom andra företrädare för läkemedelsindustrin, läkemedlets höga ålder, det introducerades redan i slutet av 1950-talet. Att så pass många patienter använder Trilafon, med den aktiva substansen perfenazin, i just Sverige menar Ulf Janzon är ett tecken på landets motstånd mot nya behandlingar.

Något den svenska psykiatriska föreningen inte håller med om. Att marknaden globalt inte är stor för Trilafon kan nog i större utsträckning förklaras med marknadsföringseffekter än rådande evidens för läkemedlets kostnadseffektivitet, menade föreningen i en artikel i Läkartidningen i somras.

Nu är det vare sig första eller sista gången som ett läkemedel tas bort från marknaden. Ofta har det inte någon större betydelse, eftersom det finns generiska eller andra likvärdiga alternativ till produkten. I fallet med perfenazin är läget annorlunda då det inte finns någon annan i Sverige godkänd produkt. Stora problem blir det, när som i Trilafonexemplet, läkemedlet tillhandahålls av en ensam producent och injektionsvätskan Trilafon dekanoat försvinner helt från marknaden. Trilafon som piller ska under en tid kunna förskrivas på licens. Indragningar av neuroleptiska behandlingar är också speciellt ömtåligt eftersom det handlar om en skör patientgrupp.
– Det här är vad jag vet också första läkemedlet där en patientgrupp som har en kontinuerlig behandling drabbas, säger Daniel Carlzon klinisk farmakolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Under 2011, avregistrerades drygt 1000 läkemedelsprodukter. Det handlar om diverse beredningsformer, vissa storlekar på förpackningar och generiska preparat som registrerats men aldrig börjat säljas i Sverige. Men ett knappt tiotal av indragningarna varje år bedöms ha sådan medicinsk betydelse att Läkemedelsverket går ut med information om att försäljningen upphör.

Daniel Carlzon nämner Betabion (tiamin) och Escusos (dixyrazin) som ytterligare exempel där  vården och patienterna fått problem när företagen valt att upphöra med försäljningen.
– Betabion används framförallt vid alkoholism och vid behandling av den allvarliga komplikationen Wernicke-Korsakoffs syndrom. Vitamin B1 finns visserligen tillgängligt på licens för närvarande. Men avregistreringen av Betabion har ändå lett till problem eftersom det saknas vid mer akuta behov. Det har jag märkt när folk hör av sig till Läkemedelsupplysningen i Västra Götalandsregionen.

Escusos hade som främsta användningsområde illamående och det finns andra alternativ. Men enligt Daniel Carlzon är säkerheten för andra medel mindre känd vid till exempel svårt illamående under graviditet.
– Det var ett bra läkemedel som försvunnit trots god effekt och ett tydligt användningsområde.

Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det självklart att sluta sälja läkemedel som inte är lönsamma. Beslutet om avregistrering är helt och hållet läkemedelsbolagets. Och kvar blir de patienter som har behov av sin behandling. Läkemedelsverket kan, om produkten anses vara av betydelse, erbjuda bolagen att slippa betala den årliga avgiften som de i normala fall har för sina registrerade läkemedel. Men det är oklart om något bolag nappat på det erbjudandet.

Om avregistreringar som har medicinsk betydelse ökat under senare år är svårt att föra i bevis. Däremot tycks de flesta inom branschen vara överens om att ett ännu större problem är antalet restnoterade läkemedel som ökar.
– Ja den trenden kan jag bara bekräfta, även om statistiken är osäker, säger Kerstin Claesson klinisk utredare på Läkemedelsverket.

Slutsatsen bygger hon på en manuell räkning som hon själv gjorde nyligen. Hon räknade alla ärenden som gällde restnoteringar under tre månader, i år 2012 och samma period under 2011. För 2012 fann hon 21 ärenden som handlade om brist, under 2011 var det 16 stycken. Enligt statistik från Läkemedelsindustriföreningen, Lif, hade det fram till slutet av augusti rapporterats om 34 indragningar.

Inte alltid men ofta, blir det problem när det uppstår brist av ett läkemedel. Branschen har rekommendationer om när och hur företagen ska informera om problem i tillverkningen.
– Men det kan jag säga direkt att de inte följs särskilt väl, säger Kerstin Claesson.

Skälen till bristen kan vara till exempel råvarubrist, kvalitetsproblem eller produktionsproblem. Klimatkatastrofer liksom politiska omvälvningar kan få stor betydelse för läkemedel där råvaran tas från en enda källa.
– Många av råvarorna till läkemedel är lokaliserade till få, ibland till och med bara ett enda ställe. Då blir produkten väldigt känslig för olika saker som kan inträffa, säger Kerstin Claesson och ger ett exempel från medicinteknikområdet då jordbävningen i Italien för en tid sedan drabbade försörjningen.

Men många av de tillfälliga bristerna kan också förklaras med att företagen vill ha så små lager och så korta produktionskedjor som möjligt, menar Kerstin Claesson.
– Alla vill ta så lite ekonomisk risk som möjligt och då blir det väldigt sårbart.

Bristsituationerna har nu börjat bli ett stort problem såväl i Europa som globalt. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA planerar till exempel ett möte om råvaruproblemen och i Nederländerna pågår en utredning. I USA har problemet blivit så pass stort att det enligt amerikansk media inte längre går att ignorera. På tre år har  bristsituationerna tredubblats,enligt landets läkemedelsmyndighet FDA och en stor del av dem gäller cancerbehandlingar.

FDA har nu tagit fram regler för när företagen måste meddela problem och avbrott i produktionen. Enligt reglerna ska företag som är enda tillverkare av en medicin meddela FDA sex månader innan bristen kan förväntas uppstå. Även i Kanada pågår liknande diskussioner.

Daniel Carlzon menar att en diskussion om liknande regler måste komma igång i Europa och Sverige. Han tycker att bolagen skulle ha krav på sig att åtminstone nio månader innan läkemedlet tas från marknaden, eller en brist förväntas uppstå, meddela detta till Läkemedelsverket. Med ett sådant system skulle myndigheten åtminstone ha en chans att värdera behovet av behandlingen och eventuellt hitta en lösning. När det gäller avregistreringar kan man till exempel fundera över om ett företag som APL i vissa fall skulle ta över produktionen, något Danial Carlzon har föreslagit i ett brev till socialdepartementet.

För patienter som behandlas med just Trilafon förefaller den akuta krisen vara löst. Patienter som behandlas med läkemedlet i tablettform kan som sagt få sin behandling via licensförskrivning. Och för patienter som behandlas med neuroleptikapreparatet i form av depåberedning har MSD nyligen gått ut och garanterat att det inte ska uppstå brist på injektionsvätskan under hösten. Tidigare flaggade företaget för att det skulle bli brist på den redan ett par månader innan avregistreringen sista november.

Nu säger Ulf Janzon att han hyser goda förhoppningar om att hitta en långsiktig lösning för tillverkning av injektionsvätskan. Vad det betyder är ännu oklart. Men företaget bedömer i alla fall chansen så god att man dragit tillbaka avregistreringen av injektionsvätskan.

Ungdomar frågar mamma om råd

Petra Hedbom
-
0

Svenska ungdomar använder receptfria smärtstillande läkemedel mot många fler problem än just värk. Tjejer har också lättare att ta till läkemedel än killar enligt en studie som Läkemedelsverket gjorts. Studien visar också att de flesta unga får sina receptfria preparat hemifrån men om de köper så vill de göra det på ett apotek. Dels för att det är 18-årsgräns i dagligvaruhandeln, men också för att det kändes säkrare.

Resultaten, som än så länge är preliminära, presenterades på Apoteksmässan av Malin Johansson från Läkemedelsverket. Hon pekar på att många ungdomar använder receptfria läkemedel regelbundet, men har en ganska vag uppfattning om vilka preparat som hjälper mot vad och vilka risker det finns med användning.
– Många, framför allt unga tjejer, har värktabletter i väskan och tar dem mot allt möjligt. Det kan vara stress, sömnproblem eller värk. De får dem hemma, av varandra eller hos skolsköterskan, säger Malin Johansson.

Hon menar att förutom mot ungdomarna själva så måste informationsinsatser riktas mot föräldrar och skola, dit de unga går med sina frågor.
– Det visade sig att man hellre frågar mamma än kollar på internet efter information om läkemedel. På internet tycker man att det är svårt sålla och veta vad som är sant. Många unga är också av uppfattningen att de vet allt, det behöver inte fråga om någon information. Bipacksedeln läser de sällan, möjligtvis tittar de på förpackningen.

Malin Johansson sade också att det viktigt att ta upp alternativ till läkemedel i kontakten med ungdomar som har problem med stress, magont och sömnen.

Resultaten är en del av en större studie som Läkemedelsverket arbetar med på uppdrag av regeringen om användningen av receptfria läkemedel på en omreglerad apoteksmarknad. Tillsammans med Uppsala universitet har myndigheten genomfört enkäter och intervjuer med framförallt gymnasieungdomar i Uppsala.

Cancerläkemedel godkänns snabbt i USA men inte i EU

Amina Manzoor
-
0

Enligt studien hade amerikanska FDA nästan tio månader kortare granskningstid för cancerläkemedel än andra läkemedel mellan 2002-2011. I Europa var granskningstiden däremot två månader längre för cancerläkemedel än andra läkemedel.

Under perioden stod nya cancerläkemedel för 19 procent av alla godkända nya läkemedel i USA och 12 procent av alla godkända nya läkemedel i EU.

Studien visar även att den tid det tog för EU att godkänna nya icke-onkologiska läkemedel var 27 procent kortare än i USA, men 54 procent längre ör onkologiska läkemedel. 

Andelen särläkemedel mot cancer har också ökat. Mellan 2007-2011 var 39 procent av alla godkända särläkemedel mot cancer, en ökning från 31 procent mellan 2002-2006. I EU var siffran 37 procent 2007-2011, en ökning från 28 procent 2002-2006.

Wallström förtydligar uttalande om tillgänglighet

Amina Manzoor
-
0

– Det vi fått fram hittills pekar på en i princip oförändrad servicegrad om vi jämför med monopoltiden, säger Sofia Wallström till SVT. 

Hon påpekar att det finns en inkörningsperiod för nya apotek, och då Sverige efter omregleringen fått 300 nya apotek på kort tid och att det kan ha påverkat hur folk upplever tillgängligheten till läkemedel. De äldre apoteken har i princip haft en oförändrad servicegrad.
– Men för de 300 nya apoteken kan vi se att de har börjat med en lägre servicegrad och successivt jobbat sig upp.

Siffrorna som säger att 95 procent av kunderna får sitt läkemedel kommer från egna undersökningar, flera apotekskedjors egna siffror och Statskontoret. Men siffrorna nämner inte de kunder som inte får ut sitt läkemedel för att det inte finns inne, utan måste gå till ett annat apotek.
Sofia Wallström påpekar att det är en form av mörkertal som inte mäts så ofta, och att det fanns samma typ av mörkertal och problem även under monopoltiden.
– Jag säger inte att det inte finns utrymme för förbättringar. Mitt uppdrag är att hitta de förbättringarna och det är det vi jobbar med nu.

Sofia Wallström ska presentera sin utredning den 1 november.

Möjligt nytt läkemedel mot cancersjukdom

Läkemedelsvärlden
-
0

Multipelt myelom är en i princip obotbar cancersjukdom, även om nya läkemedel som bortezomib ökat överlevnaden. Men skillnaderna i sjukdomsförlopp, behandlingssvar och utveckling av resistens mot de befintliga läkemedlen leder till återfall hos nästan alla patienter.

Nu har forskarna från Karolinska institutet visat bland annat hur sorafenib genom att förhindra viss aktivitet på proteinnivå framkallar celldöd i humana myelomcellinjer. Det sker också när myelomcellerna blivit resistenta mot bortezomib. Forskarna har också testat sorafenib i levande möss som visar att läkemedlet antingen förhindrade eller försenade sjukdomsförloppet.

Forskarna tycker att deras resultat stödjer användning av sorafenib i kombination med andra läkemedel vid behandling av multipelt myelom.

Receptfritt på språng

Amina Manzoor
-
0
Receptfritt på språng

Vad är Snabboteket?
-Det är Sveriges snabbaste apotek. Får du problem med till exempel huvudvärk så kan du köpa den dos du är i behov av, men inte mer. Oftast så har man huvudvärkstabletter hemma, men problemen brukar uppstå just när man inte är hemma.

Vad är fördelen med det?
– Produktleverantören når ut i provförpackningar, återförsäljaren binder mindre kapital och kunden får en snabb lösning på problemet utan att behöva köpa en hel förpackning. Dessutom är våra portionsförpackningar lätta att ta med sig.

Vad har ni för produkter?
– Det kommer bland annat att finnas huvudvärkstabletter, åksjuketabletter, skavsårsplåster och tamponger. Alla förpackningar påminner om originalet, så de ska vara lätta att känna igen.

Vad kommer det att kosta?
– Mellan 15-20 kronor per förpackning, som innehåller 1-3 produkter. Det blir dyrare per dos, men samtidigt blir det ett billigare inköp just då och dessutom slipper du köpa en hel förpackning som troligtvis kommer att ligga och skräpa hemma.

Var kommer era produkter att säljas?
-Våra produkter kommer att finnas där folk är i rörelse. De kommer till en början att finnas på sjön och i vissa service- och handelsbutiker.

Vad innebär Apoteksmässan för er?
– Det var på Apoteksmässan förra året som vi träffade DHL och som vi idag har ett samarbete med. De står för en del av vår produktion och får hela vår distribution. Och på den här mässan har vi kunnat visa upp våra produkter och vi har fått lite extra bekräftelse att vi är på väg åt rätt håll.

Ny prismodell för patentmedel möjlig

Petra Hedbom
-
0

Det var inte många konkreta förslag som statens utredare Sofia Wallström kunde presentera vid sin statusuppdatering på Apoteksmässan. Läkemedel- och apoteksutredningen ska vara färdig den 1 november och enligt Sofia Wallström kommer det att arbetas på in i det sista med detaljerna.

En av de frågor som hamnat i fokus sista tiden är hur den så kallade 24-timmarsregeln efterlevs och hur bra apoteken är på att tilllhandahålla läkemedel. Enligt Sofia Wallström finns tydliga signaler från apotekskunder och patientorganisationer om att tillgängligheten har försämrats i och med omregleringen.
– Men tillgängliga data tyder på att tillgängligheten är i princip oförändrad.

Enligt henne har 24-timmarsregeln fått en ökad uppmärksamhet i och med omregleringen och det är en av förklaringarna till att konsumenterna upplever en sämre service. 
– Här finns det mycket att göra i form av kommunikation och service från apoteken, men vi måste underbygga med fakta och ta redan på vad som ligger bakom att kunderna upplever att de får sina läkemedel. Handlar det om generiskt utbyte, om att preparatet inte finns i Sverige eller ett distributionsproblem?

En stor del av utredningen handlar om prissättningen på läkemedel.  Här konstaterar utredaren att Sverige ligger prismässigt bra till vad gäller läkemedel med generisk, vi har bland de lägsta priserna i Europa. För nya orginalläkemedel utan generisk konkurrens ligger de svenska priserna i nivå med övriga Europas men när det kommer till läkemedel som funnits ett tag på marknaden ser det sämre ut, något som utredningen vill ändra på. Som exempel nämnde hon att den värdebaserade prissättningen som används i Sverige kan komma att utvecklas och nämnde internationella prisjämförelser som ett alternativ.

Sofia Wallström sade också att det jobbas på flera förslag om hur utbytessystemet kan bli bättre, utan att precisera närmare vilka. Hon konstaterar också att det finns skillnader mellan läkemedelsinköp i olika landsting och i utredningen kommer också att läggas förslag om hur landstingen kan utveckla sina inköp och beslut om vilka läkemedel som används. Detta är beroende av om statsbidraget är generellt eller specialdestinerat och utredningen kommer att lägga förslag för båda scenarior. I utredningen kommer det också finnas förslag på att det ska satsas stimulansmedel till innovation och kliniska prövningar, vilket bland annat innefattar bättre samarbete mellan sjukvården och industrin.

 

Kraftig ökning av gonorré

Läkemedelsvärlden
-
0

Ändrade sexvanor och ett större risktagande kan tillsammans med att fler testar sig förklara ökningen, enligt Smittskyddsinstitutet. Ökningen oroar institutet bland annat på grund av den ökade andelen bakteriestammar som är resistenta mot antibiotika.

Av de 599 fallen under första halvåret var 170 kvinnor, vilket är en ökning med 53 procent jämfört med samma period 2011. Bland män ökade gonorréfallen med 45 procent.

Men att antalet rapporterade fall ökar förklaras inte enbart med en faktisk ökning. Allt fler testar sig också, mellan 2010 och 2011 ökade antalet testade personer med 43 procent. Även om gonorré är relativt ovanligt jämfört med 1970-talet och i början av 80-talet, då flera tusen svenskar smittades varje år, så är trenden sedan slutet av 1990-talet att fler smittas för varje år.

Vitamin D vapen mot TBC

Petra Hedbom
-
0

Metoden att behandla TBC-sjuka med vitamin D har anor långt tillbaka. Innan antibiotikan upptäcktes kunde personer som drabbats av den dödliga sjukdomen rekommenderas solbad, eller helioterapi som ökade kroppens produktion av vitamin D.

En brittisk studie av 95 patienter, publiceras i PNAS, tyder på att dåtidens läkare var rätt ute. Patienterna behandlades med vitamin D i tablettform och antibiotika eller enbart antibiotika. De patienter som även fick vitaminet tillfrisknade efter i genomsnitt 23 dagar, nästan två veckor snabbare än de som bara fick antibiotika.
 
Adrian Martineau från Queen Mary university i London, säger till BBC att vitamin D inte kommer att ersätta antibiotika men att det kan vara ett kraftfullt komplement för att bekämpa en svår sjukdom. En av teorierna till varför vitamin D har en läkande effekt är att det dämpar inflammationen och bidrar till att vita blodkroppar når de infektionsdrabbade delarna av lungorna.
 
Forskarna bakom studien säger att det behövs fler studier för att bekräfta fynden och för att säga vid vilka doser av vitaminet den bästa effekten uppstår.
 

Tveksamt om läkare kan neka utbyte för att spara

Ingert Nilsson
-
0
Tveksamt om läkare kan neka utbyte för att spara

Visserligen kan apoteken ha vilka läkemedel de vill på hyllorna.

– Det kan vi inte styra över, konstaterar Maria Landgren läkemedelschef i Region Skåne.

Däremot rekommenderar regionen läkarna att i första hand förskriva TNF-hämmaren Cimzia UCB som är den TNF-hämmare regionen har rabatt på. Läkarna uppmanas också kryssa receptet så att apoteken därmed tvingas att expediera den produkt som är den billigaste för landstinget.

För apoteken kan det däremot vara en förlust eftersom de har möjlighet att förhandla ned priset på parallellimporterade läkemedel och själva ta hem mellanskillnaden.

– Men den rabatten har vare sig patienter eller landsting någon glädje av, argumenterar Maria Landgren.

Men är det verkligen enligt regelverket att läkarna förhindrar utbyte för att spara pengar åt landstinget?

– Läkarna ska välja preparat av medicinska skäl och det här anser vi är ett medicinskt skäl eftersom vi då kan behandla många fler patienter, menar Maria Landgren.

– Enligt de nationella riktlinjerna ska vi behandla fler patienter Genom rabatten vi fått möjliggör vi att i ett ansträngt budgetläge behandla fler.

Men håller det här? Är det förenligt med Läkemedelsverkets föreskrifter att kryssa recepten för att förhindra expediering av parallellimporterat Cimzia?

Enligt Läkemedelsverket är det tveksamt om förfarandet är enligt föreskriften.

– Det här låter konstigt. Kryss ska ju sättas på medicinska grunder. Det ska vara medicinskt motiverat för den enskilde patienten att läkemedlet inte byts ut, inte att spara pengar åt landstinget, säger Bo Lindström jurist på myndigheten.

Om det här strider mot föreskrifterna vill han inte uttala sig om i nuläget.

– Men det var i alla fall inte så här krysset var tänkt att användas.

Dags att tänka om

Karin Tideström
-
0

Zyprexa från Lilly mot mani, Atacand från Astrazeneca mot högt blodtryck och världens mest sålda läkemedel Lipitor från Pfizer mot förhöjda blodfetter. Det är bara några exempel på storsäljande läkemedel vars patent gått ut det senaste året. Och än syns ingen ljusning på patenthimlen.
– Vi har aldrig haft så stora patentutgångar som nu, framför allt under 2012. 2013 blir det lite lugnare, men sedan tilltar det igen 2014 med flera biologiska läkemedel. Med dagens regelverk får dessa inte fullt så stora effekter, eftersom apotekens möjligheter att byta ut de biologiska läkemedlen är mindre, säger Maarten Sengers, utredare på Socialstyrelsen med ansvar för att göra prognoser kring samhällets läkemedelskostnader.

För samhället har patentutgångarna otvivelaktigt lett till besparingar, framför allt genom den prispress som generikapreparaten sätter på marknaden. 2011 ökade kostnaderna för receptförskrivna läkemedel i Sverige enbart med 0,8 procent, vilket är en historiskt låg siffra. 2012 spås kostnaderna till och med minska med 2,5 procent.
– Vi kan redan nu se en ganska kraftig minskning, säger Maarten Sengers.

Men det som är bra för samhällets sjukvårdsbudget är mindre bra för de stora läkemedelsbolagen. Redan för fyra-fem år sedan pratades det i hotfulla ordalag om det annalkande patentstupet. Då var det dags för flera av de första riktiga storsäljarna, så kallade blockbusters, att förlora sina patent.

Med facit i hand blev det precis som olyckskorparna förutspådde. De stora läkemedelsbolagen har haft svårt att få fram nya storsäljare i takt med att de gamla patenten gått ut.  Och nu börjar konsekvenserna bli kännbara. I februari tvingades Astrazeneca lägga ner sin forskningsavdelning i Södertälje och göra sig av med 1200 anställda, bara två år efter att de lade ner sin forskningsavdelning i Lund.

När det skakar i läkemedelsbranschen skapar det oro på många håll i samhället. Läkemedelsindustrin har länge varit en av Sveriges mest framgångsrika exportindustrier och efter Astrazenecas nedläggningsbesked utnämnde regeringen den före detta forskningsministern Lars Leijonborg till särskild samordnare för att minska effekterna av nedläggningen. Politiker, forskare och industri försöker nu slå sina kloka huvuden ihop och fundera ut strategier för att landet inte ska dräneras på kompetens och kapital.

Enligt Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och doktor i ekonomi vid Linköpings universitet, bottnar läkemedelsbolagens problem framför allt i ett strukturfel hos företagen.
– På senare tid har vi sett allt färre blockbusters, det som tidigare drivit en stor del av big pharma-företagen. För att kunna upprätthålla sina stora, interna forskningsavdelningar är de beroende av stora kassaflöden. Det fungerar inte längre. Det vi ser nu är ett brytningsskede där de måste ändra sina affärsmodeller, säger han.

Bolagen behöver alltså bli mer kostnadseffektiva och frågan är hur? När det gäller de ökade kraven på kliniska studier finns ingen väg tillbaka, det handlar om säkerhet för patienterna. Istället måste man hitta andra och kortare vägar till nya läkemedel.
– Bolagen behöver snabba upp life cycle-kedjan, kanske välja mindre indikationsområden och samarbeta mer i öppna nätverk. I dagens informationssamhälle har slutna företag allt färre konkurrensfördelar, säger Thomas Hedner.

Som exempel på hur de nya affärsmodellerna kan se ut i praktiken nämner han TB Alliance och Medicine for Malaria, två icke-vinstdrivande stiftelser som arbetar med att ta fram bra och billiga mediciner mot TBC och malaria. Nytänkandet ligger framför allt i organisationernas struktur. Bägge har små interna kärnor, men arbetar med externa nätverk bestående av flera tusen personer. De samarbetar med offentliga, privata, akademiska och ideella partners i hela världen och får på så vis tillgång till expertis samtidigt som de kan hålla kostnaderna nere. Som resultat har de fått stora framgångar med mediciner som de större läkemedelsbolagen inte intresserat sig för i tillräckligt hög grad.
– Många som arbetar för de här stiftelserna har förstås andra drivkrafter än de kommersiella storföretagen, de ser sitt arbete som en mission. Men jag tror ändå att de större bolagen har saker att lära av dem, säger Thomas Hedner.

Ett annat lyckat exempel har han själv varit involverad i. Tillsammans med företaget Puls Partners var Thomas Hedner med och utvecklade läkemedlet Plenadren, ett kortisonpreparat vars substanspatent gick ut för runt femtio år sedan. De lyckades göra en ny, förbättrad beredning och läkemedlet har idag sålt för en miljard kronor.

Flera av big pharma-företagen vänder sig nu till bilindustrin för att få hjälp och inspiration. Till exempel samarbetar Glaxosmithkline sedan september med formel 1-stallet McLaren och Porsches konsultavdelning har börjat erbjuda sina tjänster externt, bland annat till läkemedelsföretag.

Astrazeneca inledde 2009 ett samarbete med Jaguar Land Rover i Storbritannien, och den svenska delen av företaget har haft kontakter med Scania ända sedan 2002. Framför allt är de intresserade av den så kallade lean-metodiken som går ut på att ständigt effektivisera och förbättra verksamheten.
– Bilindustrin var tidigt ute med lean-metodiken, de har varit konkurrensutsatta under lång tid. Det är egentligen först nu som läkemedelsindustrin blivit konkurrentutsatt på ett liknande sätt, med patentutgångar och prispress. Tidigare kunde vi koncentrera oss på att producera läkemedel och lansera nya produkter utan att behöva tänka så mycket på våra kostnader, säger Peter Alvarsson, chef för lean-arbetet på Astrazeneca Sverige.

Här i Sverige sätter många, inklusive regeringen och Lars Leijonborg, stort hopp till SciLifeLab, ett nationellt centrum för biomedicinsk och bioteknisk miljöforskning i Stockholm som startades 2010 och leds av Karolinska institutet, Stockholms universitet, Uppsala universitet och KTH. I maj i år utnämndes det till nationellt forskningsinstitut från och med 2013. Regeringen har också aviserat att den kommer att anslå pengar till SciLifeLab, förmodligen redan i höstens forskningsproposition.

Mathias Uhlén är professor och vetenskaplig ledare för SciLifeLab. Där jobbar man enligt en modell som tros vara en bra väg att gå i jakten på nya och bättre läkemedel. Just nu pågår en intensiv kartläggning av människans byggstenar och en uppbyggnad av stora data- och biobanker. Förhoppningen är att man genom detta arbete ska kunna upptäcka sjukdomsmarkörer tidigare, vilket skulle få stor betydelse för behandlingsmöjligheterna, för till exempel cancer.

Men ett lika viktigt mål är att försöka analysera olika patientgrupper och skräddarsy behandlingar utifrån den kunskap man då får fram. Mer individanpassade behandlingar skulle också kunna göra det lättare för läkemedelsbolagen att få preparat godkända i kliniska tester.
– Nästan alla läkemedel har biverkningar och alltför breda läkemedel kan vara svåra att få godkända med dagens krav. Om man i kliniska prövningar kan klassificera patienterna och försöka hitta markörer som identifierar vilka patienter som svarar respektive inte svarar på en viss behandling, kan man förhoppningsvis hitta behandlingar som är mer adekvata, säger Mathias Uhlén.

Med mer individanpassad medicin menas dock inte att läkarna ska ta fram en individuell behandlingsplan för varje patient. Snarare innebär det att man utifrån olika patientgruppskriterier väljer mellan de terapier som finns och försöker hitta rätt behandling och dos.

Tills detta slår igenom på bred front är det dock en bit kvar, enligt Mathias Uhlén.
– Än så länge har vår verksamhet framför allt resulterat i en massa data om människor och sjukdomar, men inte så mycket ny kunskap, och framför allt inga nya läkemedel. Vi har varit duktigare på att samla in data än på att analysera den, det gäller inte bara SciLifeLab utan hela forskningsvärlden. Men det går framåt med stormsteg och det kommer hela tiden nya och användbara teknologiska analysverktyg, säger han.

Mathias Uhlén tror att SciLifeLab och Sverige med sina unika register och biobanker har goda förutsättningar att klara sig bra i framtiden och attrahera internationella läkemedelsbolag.
– Läkemedelsbolagen kommer att behöva bra patientmaterial och då har vi i Sverige en väldigt trevlig sits. Om vi också ser till att ha den bästa teknologin för att analysera materialet tror jag att vi kommer att vara intressanta för många företag, inte bara i Sverige utan även utomlands. Vårt mål är att Sverige ska ha en framträdande roll i framtiden. Utmaningen för oss forskare är att kunna bidra med vårt material inte bara till forskningen utan också till läkemedelsbolagen, vi måste helt enkelt dela med oss av vår information, säger han.

Han är inte säker på att de stora läkemedelsbolagen gör rätt när de nu avvecklar sina interna forskningsavdelningar.
– Jag har förståelse för att de måste konsolidera och invänta nästa fas. Men det finns också en risk att de sågar av den gren de sitter på. Lägger man ner sin egen forskning helt tror jag att man är körd på längre sikt. Det är viktigt att ha kunskaper om forskning när man ska samarbeta med externa forskare, säger han.

Thomas Hedner lyfter också fram vikten av fler småföretag som kan tänka nytt kring universitetens och forskningsinstitutens upptäckter. För att få fram fler småföretag krävs politisk handlingskraft och bättre utbildning i entreprenörskap, menar han.
– Traditionellt sett har universiteten stått för mycket av den riskfyllda forskningen, den så kallade pre-kommersiella forskningen. Problemet är att akademin inte har varit lika bra på att få fram nya läkemedel. Universiteten behöver utbilda även i entreprenörskap och innovation, vilket är ett helt eget kunskapsområde. Politikerna måste också fundera över hur de kan underlätta för småföretag i uppbyggnadsskedet, till exempel genom skattelättnader. Särskilt i branscher där det är långt från idé till produkt, säger Thomas Hedner.
 

1...345Sida 4 av 5