Månads arkivering september 2012

Hon blir tf generaldirektör på TLV

0

TLVs nuvarande generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund kommer att leda den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg.  Från och med den 1 oktober kommer hon att arbeta med uppbyggnaden av myndigheten.

Regeringen har nu utsett Anna Märta Stenberg som tillförordnad generaldirektör för TLV. Anna Märta Stenberg är idag chef för myndighetens avdelning för omprövning av läkemedelsubventioner. Den positionen kommer att övertas av Christin Andersson den 15 oktober.

Tuff konkurrens om jobb

0

Gunilla Nygård är ansvarig för den kliniska avvecklingen i Södertälje och säger att stämningen gått upp och ner sedan beskedet kom.
– Det är klart att det finns en oro för vad som ska hända i framtiden. Många har kanske inte sökt jobb på väldigt länge och ska nu ut och presentera sig själv i med hår konkurrens. Men det finns också en väldigt positiv anda bland medarbetarna, och under våra arbetsmarknadsdagar har stämningen varit hög säger hon.

Själv vet hon idag inte vad hon ska göra efter den 1 december.  Hon är disputerad apotekare och vill gärna fortsätta arbeta inom life science och helst i Stockholmregionen där hon bor.
– Men jag har börjat ställa in mig på att det kan bli annat och om jobbet är jobbet tillräckligt lockande så är det inte omöjligt att jag flyttar, inom Sverige eller utomlands.

Inom den kliniska verksamheten där hon arbetat har det varit stor transparens om vilka som sökt vilka jobb och vilka som fått nya tjänster.
-Vissa upplever det nog stressande när kollegor får nya jobb och undrar vad det ska bli av dem, men det finns också en glädje i att veta att det går bra för andra, säger Gunilla Nygård.
 

Hopp och oro på Astrazeneca

0

Omkring 400 av de som sagts upp från Astrazeneca i Södertälje har fått nya jobb. Runt 100 personer går i avtalspension och ytterligare 100 uppger att de vill starta eget eller läsa vidare. För de som ännu inte vet väntar en osäker framtid men under de karriärdagar som anordnats på företaget i veckan fanns nästan 130 företag på plats för att knyta kontakter.

Gunilla Oswald, själv apotekare, är ansvarig för avvecklingsplanen av forskningen i Södertälje och säger att stämningen, läget till trots, var förväntansfull.
– Det har varit ett stort gensvar från andra arbetsgivare. Vi hade en liknande satsning i maj som genererade flera anställningar och många nya kontakter, både inom Sverige och internationellt, säger hon.

Statistiker, programmerare och läkare hör till de yrkesgrupper som haft lättast att få nya jobb, men även farmacevter har enligt Gunilla Oswald visat sig vara attraktiva.
– Apoteken behöver personal och vi har haft en särskild arbetsmarknadsdag med enbart apoteksaktörer som föll väl ut.

Men många av Astrazenecas farmacevter har aldrig jobbat på apotek och är söka sig dit  är långt ifrån ett självklart alternativ. Det kan ha gått många år sedan man läste sin utbildning och mycket har hänt inom apoteksväsendet. För att underlätta eventuella övergångar förs diskussioner med Trygghetsrådet om att erbjuda de som vill, möjlighet att uppdatera sin utbildning.

Av de som fått nya jobb är det cirka två tredjedelar som stannar kvar inom life science och många vill vara kvar inom det området. För vissa innebär det en flytt, från Södertäljeområdet till andra delar av Sverige men också utomlands. En av dem som tagit fasta på att kompetent personal nu blir utan jobb är Tim Symes. Han jobbar med rekrytering på Novartis i Basel och är på plats för att värva medarbetare.
– Det här är ett guldläge för oss. Jag söker framförallt folk till våra forskningsområden och här finns många väldigt kompetenta personer vi gärna vill knyta till oss. Det finns inte samma möjlighet att arbeta inom ett större läkemedelsföretag i Sverige, säger han.

Tim Symes säger att det är flera faktorer som gör att de gärna vill rekrytera folk från Astrazeneca. Dels, säger han, är det en hög standard på forskarna, men också kulturella likheter som gör att de passar bra på Novartis och i Schweiz.
– Det handlar inte bara om att byta jobb utan om byta hela sin livssituation och det är mycket som ska fungera med bostad, familj och samhälle. Vi var här i maj också och jag märker en förändring, det är fler som kan tänka sig att lämna landet nu än då.

En person har i dagsläget fått anställning på Novartis och ett 50-tal kontakter är knutna, vissa för jobb i USA och Shanghai. Enligt Gunilla Oswald är det positivt med alla som hittar nya jobb men det finns också en nackdel när spetskompetens försvinner ut ur landet. Hon tycker att den satsning på life science som regeringen i veckan annonserade är bra men att hur man än ser det så innebär avvecklingen av Astrazenecas forskning i Södertälje ett avbräck i svensk forskning.
– Men förhoppningsvis kan regeringssatsningen leda till nya arbetstillfällen.

Trots att många står inför en osäker framtid har finns en framtidstro på företaget menar Gunilla Oswald. Hon säger att personalen på ett fantastiskt sätt jobbar på med avvecklingen och de läkemedelsprojekt som fortfarande pågår in i det sista.
– Bland annat har vi 18 kilometer arkiv som ska märkas upp och hanteras.
 

Priset sänks på Parkinsonmedel

0

Efter att företaget Boehringer Ingelheim gått sänkt priset på sitt läkemedel Sifrol har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, efter en omprövning, beslutat att det ska vara kvar i högkostnadsskyddet.

Sifrol (pramipexol) är en så kallad dopaminagonist som stimulerar dopaminreceptorerna i hjärnan. Medlet används för behandling av Parkinsons sjukdom och Restless legs syndrome, RLS.

Enligt TLV frigör prissänkningen omkring 70 miljarder kronor per år.
 

Ny ledningsgrupp i Apoteket AB

1

Bolagets vd Ann Carlsson får en ny ledningsgrupp från den 1 oktober. Annema Paus, apotekare och vd för Apoteket Farmaci, lämnar gruppen vilket innebär att det inte finns någon farmacevt i den.

Enligt varumärkesdirektör Eva Fernvall innebär inte detta några problem.
– Som sittande i ledningsgruppen driver man inte farmacevtiska frågor specifikt. Den komptensen har vi ute i hela vår verksamhet, säger hon.

Från den 1 oktober består ledningsgruppen förutom vd Ann Carlsson av Ulrika Eriksson för Konsument,   Eva Fernvall med ansvar för externa relationer och press, Lars Skutholm för Vård och företag, Pontus Rosén för Sortiment och marknad, Olle Carls, Logistik, Carina Fält, Affärsutveckling, Jan Johansson, Ekonomi och it, Anna Rogmark, Affärsstöd och Monica Höglind med ansvar för HR och intern kommunikation.
 

Apoteket Farmaci upphör som bolag

0

Apoteket AB fortsätter att dra ner på sin verksamhet och i samband med det kommer att antal omorganiseringar genomföras i bolaget. En sådan är att dotterbolaget Apoteket Farmaci kommer att försvinna som eget bolag. Verksamheten som legat i bolaget kommer att flyttas till den nya enheten Vård och Företag.

Under Vård och Företag kommer alla affärsområden som rör landsting, kommun och företag att hamna. Ytterligare förändringar är att kundtjänsten i Kalmar läggs under affärsområdet Konsument och att Sortiment och Iarknad döps om till Sortiment och Marknad.
– Gemensamt för alla enheter är att de får ökat fokus på försäljning. Alla funktioner kommer inte heller att finnas vid varje enhet. Vi gör förändringarna för att visa att vi nu är ett mindre företag men också att vi vi är ett enhetligt företag, säger varumärkesdirektör Eva Fernvall.

Förändringarna liksom de neddragningar med 220 tjänster som annonserats är en del i bolagets anpassning till en minskad marknad. Antalet apotek har minskat sedan omregleringen och bolaget har förlorat ett antal upphandlingar inom sjukvårdsområdet. Vilka tjänster som försvinner och hur det geografiska fördelningen kommer att se ut pågår det förhandlingar om och ingenting är idag klart, enligt Eva Fernvall. Hon säger också att det är självklart att den farmacevtiska kompetensen ska  finnas kvar i verksamheten.

En annan förändring är att Kundservice i Kalmar kommer att flyttas över till affärsområdet Konsument.  Både enheterna Konsument och Vård och Företag blir mer orienterade mot  försäljning och att inte ha alla funktioner inom sig. Eva Fernvall kommer att vara chef för en enhet som hanterar externa relationer och press.
– Den interna kommunikationern kommer att ligga under HR-avdelningen, säger hon

Förändringarna ska vara genomföra till den 1 januari 2013 och arbetet kommer att pågå under hela hösten.
 

 

Apoteket AB blir mindre

0

Det är främst så kallade stödjande funktioner, det vill säga administrativ personal som kommer att sägas upp i den här omgången. Enligt de besked som hittills kommit berörs inte personalen på öppenvårdsapoteken. Men många tror att det kommer fler nedskärningar.

Skälet till nedbantningen av Apoteket AB är förstås konkurrensen på såväl konsument som vårdmarknad. Apoteket AB har till exempel förlorat många av de dosupphandlingar som gjorts på senare tid. Som en konsekvens av det har nu företaget beslutat att fem av de sju dosapoteken läggs ned.Två stycken, det i Umeå och det Örebro blir kvar.
-Vi har sett att Apoteket AB har förlorat två tredjedelar av sina apotek och flera upphandlingar inom slutenvården och inom dosverksamheten så att de skulle göra neddragningar var väntat. Men hur stora det skulle bli visste vi inte och nu står det klart att det handlar om ofantligt många människor, säger Kristina Niemi, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.

Apoteket AB tillhör också de företag som nu flyr Stockholms centrum för billigare hyror utanför stan. Inom kort flyttar huvudkontoret till betydligt mindre i Solna. Mot bakgrund av att Apoteket AB tappat affärer inom vårdområdet och den allt hårdare konkurrensen på apoteksmarknaden, var beskedet ganska väntat enligt de presskommentarer som kommit.

Enligt Kristina Niemi är det inte klart hur många medlemmar som kommer att bli av med jobbet i slutändan.
– Men det är också så att där Apoteket AB har förlorat upphandlingar till exempel så har någon annan vunnit. Man kan säga att den enes död är den andres bröd.
 

Föräldrar litar på mässlingvaccinet

0

Statistik från barnavårdscentralerna visar att drygt 98 procent av alla barn födda 2009 vaccinerats mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Och nästan lika många, lite drygt 97 procent av barnen har också vaccinerats med kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund. Det är den högsta täckningen sedan MPR-vaccin infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet 1982.

– Det är ett tecken på att förtroendet för de här vaccinationerna är stort, kommenterar Ingrid Uhnoo som är chef för vaccinationsprogrammet vid Smittskyddsinstitutet.

– Det är vacciner som funnits i många år och som föräldrar känner sig säkra med. Däremot blir det mycket diskussioner om risk och nytta när det gäller nya vacciner som till exempel hpv.

Den tillfälliga dipp man såg i Sverige under några år när det gäller vaccinering mot mässling har nu ebbat ut. Skälet till att siffran dalade under några år berodde på diskussionen som uppstod efter att förfalskad forskning visat på ett samband mellan mässlingvaccin och autism.

– Men den diskussionen är väl mer eller mindre avslutad nu. Det gjordes så många studier som visade att associationen var falsk.

I Sverige var det en del föräldrar som sköt på vaccineringen, men de flesta barn blev vaccinerade också mot mässling.

På många håll i Europa minskade dock vaccinationsgraden radikalt. Det menar Ingrid Uhnoo är en förklaring till mässlingutbrotten i Europa på senare tid.

 

Blodtrycksmedel återkallas

0

I bipacksedeln är dosen korrekt angiven i milligram. Men i den ytterligare informationen som ges inom parentes efter tablettstyrkan anges för många tabletter som innebär en fyrfaldig dosering.

Förpackningarna med de felaktiga bipacksedlarna återkallas.

 

Säkrare förpackningar

0

Projektet för att minska risken för läkemedelsförväxlingar i vården har tagit fram ett färdigt förslag på hur förpackningarna kan se ut för att undvika förväxlingar.

Meningen är nu att det standardiserade utseendet ska prövas vid nästa upphandling av cefalosporiner och elektrolyter.

– Vi lägger till ett skallkrav om att förpackningen ska se ut på det angivna sättet om man vill lägga ett anbud, säger Bo Claesson på Sveriges Kommuner och Landsting och som ingått i arbetsgruppen.

Den godkända förpackningens framsida är indelad i två fält, där det i det övre bara ska finnas information som behövs för att identifiera och administrera läkemedlet.

I det nedre fältet kan företaget ha sin logotyp eller ett mönster.

Substansnamnet ska vara lättläst, skrivet med svart mot vit bakgrund. Så kallad Tallman lettering ska användas på läkemedelsnamn där första och sista delen i substansnamnet är lika. Vid en upphandling av cefalosporiner är till exempel läkemedlen cefuroxim, cefatoxim och ceftazidim aktuella. Med Tallman lettering skrivs leden som skiljer åt med stora bokstäver, cefUROXim, cefOTAXim och cefTAZIDim.

Det är inte klart om den första upphandlingen ska ske som en nationell upphandling eller om man låter några landsting pröva. Men enligt Bo Claesson lutar det idag åt att man gör en nationell upphandling.

– Men SKL har ju sedan en tid en projektgrupp, ELIS, effektivare läkemedelsupphandling i samverkan, som bildats för att göra just nationella upphandlingar. Det lutar åt att de får ta hand om den här piloten.

I en första omgång handlar det alltså om slutenvårdspreparat, de standardiserade förpackningarna kommer alltså inte att finnas på några apotekshyllor.

Stockholm får vänta

0

Det är företaget Abbott som vänt sig till förvaltningsrätten för att få avtalet mellan MSD och landstinget överprövat. Företaget hävdar att det strider mot lagen om offentlig upphandling. Även när Region Skåne slöt ett rabattavtal med företaget UCB överklagade Abbott, men utan framgång.

Abbott uppmanar, genom advokatbyrån Mannheimer Swartling, förvaltningsrätten att höra vad Konkurrensverket anser om de här rabattförfrågningarna.Om förvaltningsrätten överväger att inte bifalla Abbotts önskan uppmanar företaget förvaltningsrätten att inhämta EU-domstolen åsikt innan man fattar beslut.

Förvaltningsrätten har i väntan på att man avgör målet beslutat att Stockholms läns landsting tills vidare inte får ingå något avtal om kostnadsåterbäring med MSD.

Behovsbehandling vid astma ger bra resultat

0

Astmapatienter rekommenderas ofta behandling med inhalerade steroider i förebyggande syfte. Dosen kan behöva justeras beroende på hur svåra symptomen är, något som det inte råder konsensus om hur det ska går till.

Amerikanska forskare vid University of Texas Medical Bransch, Galvstone, har undersökt vilken typ av strategi som ger bäst resultat, behandling enbart vid symptom eller kontinuerlig behandling där dosen justeras med hjälp av kväveoxid test eller läkarkontroller. Studien, som publiceras i Jama, visar att tiden till en försämringsperiod var lika i alla grupperna.

I studien ingick 342 vuxna patienter med lindrig till måttlig astma som slumpades till någon av de tre strategierna under tre månader. En grupp fick behandling med beklometason två gånger per dag och deras dos justerades efter ett test som mätte halten kväveoxid i utandningsluften var sjätte vecka. En annan grupp fick samma behandling men deras dos justerades av en läkare som bedömde symptomen. Den tredje gruppen inhalerade steroider när de hade behov. Dessa behandlades också med albuterol, en snabbverkande luftrörsvidgare.

Att behandlingsresultaten blev så pass lika för alla grupper tyder på att patienter i många fall kan ta behandling vid behov istället för förebyggande, något som kan vara både enklare och billigare enligt studiens huvudförfattare William J Calhoun.
 

Omega-3 påverkar inte hjärtats hälsa

1

Studien, som publiceras i senaste numret av Jama, baseras på tidigare kliniska prövningar med totalt 68 000 patienter. Enligt de grekiska forskarna bakom analysen har fettsyror inte någon påverkan alls på dödsfallen. Det fanns inte någon skillnad oavsett om individerna fått sina fettsyror via tabletter eller från fisk i kosten.

Det här resultatet stöder en tidigare studie från en grupp koreanska forskare. Den bygger på resultaten från 20 000 deltagare, och visade inte heller någon förbättrad hjärthälsa hos de som använde fettsyror.

Den nu publicerade analysen bygger på 18 placebokontrollerade studier, de äldsta från slutet av 1980-talet.

– Eftersom människor som äter mycket fisk visat sig leva längre trodde forskarna tidigare att man genom att utvinna enbart den aktiva substansen skulle få samma resultat. Nu vet vi att man inte kan tänka på enskilda näringsämnen isolerat, säger Alice Lichtenstein, professor i medicin på avdelningen för klinisk forskning och hälsa vid Bostons universitet i en kommentar.

Att fiskätare drabbas av mindre hjärtproblem beror helt enkelt på att de därmed också äter färre stekar och hamburgare, menar hon.

Placebo fungerar även omedvetet

1

I studien har 40 försökspersoner utsatts för smärtsamma stimuleringar på ena armen i kombination med visuella signaler, i form av bilder på neutrala ansikten. Olika bilder kombinerades med olika stark smärta. En testgrupp fick se tydliga bilder som var lätta att uppfatta, en annan fick se bilderna så snabbt att de omöjligt kunde uppfatta dem medvetet.

Alla deltagarna fick  skatta den upplevda smärtan på en skala från noll som betydde ingen smärta, till hundra, som motsvarade den värsta smärta de kunde föreställa sig. När försökspersonerna sedan utsattes för en mellanstark smärta i kombination med de olika ansiktsbilderna, varierade försökspersonernas smärtupplevelse beroende på vilken smärta de upplevt i kombination med bilden tidigare. Placeboeffekten var tydlig i både gruppen som fått se bilderna så kort tid att de inte medvetet uppfattade den och den andra.

Studien, som publiceras i PNAS, har genomförts av forskare från Karolinska institutet och Harvard Medical School i USA. Karin Jensen, som lett studien, säger att den förväntanseffekt man brukar prata om när det gäller placebo alltså uppstår automatiskt, även om man inte förväntar sig att man ska bli bättre.
– Om man befinner sig i ett behandlingsrum omgiven av medicinsk utrustning, sprutor och vita rockar så skulle den här processen kunna starta automatiskt, eftersom vi uppfattar signaler som vi omedvetet associerar till erfarenheter av tidigare, liknande situationer, säger Karin Jensen.

Resultaten visar att detsamma gäller för nocebo, alltså negativa behandlingssvar.Att försökspersonerna reagerar så beror enligt forskarna på reaktioner i centrala nervsystemet som vi inte har någon kontroll över, men som kan ha avgörande betydelse för vår hälsa och hur vi svara på en behandling.

Forskarna ska nu gå vidare och undersöka vad som händer i hjärnan vid placebo- respektive nocebosvar med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker. Studien har bland annat finansierats av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och amerikanska National Center for National Institute on Drug Abuse.

 

Oppositionen efterlyser pengar till klinisk forskning

0

Regeringen annonserade på tisdagen att de kommer att satsa fyra miljarder kronor på forskning och innovation de kommande åren, med fokus på life scienceområdet. Enligt Ibrahim Baylan, socialdemokrat och vice ordförande i utbildningsutskottet har regeringen fokuserat för mycket på grundforskning i sin promemoria.

Han vill se mer förslag på hur samverkan kan ökas för att stärka den kliniska forskningen i Sverige.
– Det vi kommer att fokusera på är hur vi kan få ett bättre innovationsklimat i skärningspunkten mellan näringsliv, akademi och landsting. Många medelstora företag vittnar om hur de förlägger sin kliniska forskning utomlands, ibland annat Nedelränderna. Det behövs åtgärder för att behålla den i Sverige.

Ibrahim Baylan menar att i och med de stora neddragningarna som ägt rum inom bland annat Astrazeneca behövs en mer övergripande åtgärdsplan för den kliniska forskningens framtid behövas.
– Satsningen på till exempel Scilifelab är bra men det behövs en mer ordentlig analys för hur positionen för svensk forskning kan stärkas.

Regeringen presenterar forskningsambition

Regeringen har nu presenterat ramarna för forsknings- och innovationspropositionen som kommer i oktober. Totalt satsar man fyra miljarder kronor på forskning nästa år med fokus på life scienceområdet.

Satsningen innehåller bland annat 200 miljoner kronor till Scilifelab som är ett vetenskapligt centrum för storskaliga gen- och proteinstudier inom molekylärbiologisk och medicinsk forskning. 100 miljoner avsätts till ett Institut för hållbar processutveckling och katalys, 50 miljoner för samordning av kliniska studier och lika mycket till läkemedelsutveckling och stöd till registerbaserad forskning. Forskningen om åldrande och hälsa tilldelas 100 miljoner och klinisk behandlingsforskning 75 miljoner kronor. Till posten läkemedelsutveckling har man avsatt 50 miljoner kronor fram till 2016.

Mikaela Friedman, chef för vetenskaplig kommunikation och externa relationer på Scilifelab i Stockholm säger att de är väldigt nöjda med regeringens besked.
– Vi har haft samtal med dem under hela sommaren men det här är mer positivt än vi trott. Hur pengarna ska användas i detalj kommer Sci Life Labs nya styresle som tillsätts till årsskiftet att besluta om.

Regeringen vill succesivt öka de statliga anslagen med fyra miljarder kronor under en fyraårsperiod, utöver de fem miljarder som delas ut årligen i statliga anslag efter förra budgetpropositionen.

Totalt omfattar satsningen 11,5 miljarder kronor åren 2013 till 2016. Med de här pengarna skapas, enligt regeringen, förutsättningar för att Sverige fortsatt ska vara en konkurrenskraftig kunskapsnation.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng