Månads arkivering april 2012

Samband mellan ftalater och diabetes

0

Studien visar ett samband mellan den typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk bland äldre att få diabetes.
– Även om våra resultat måste bekräftas i fler studier ger de stöd för hypotesen att vissa miljökemikalier kan bidra till uppkomsten av diabetes, säger Monica Lind, docent i miljökemi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Forskarna har analyserat uppgifter från den så kallade Pivus-studien, där drygt 1 000 70-åriga kvinnor och män i Uppsala ingår. Resultaten visade inte oväntat att diabetes var vanligare bland de som var feta och hade höga blodfetter. Men de såg också ett samband mellan halten i blodet av ftalater och förekomst av diabetes, även då man tagit hänsyn till fetma, blodfetter, rökning och motionsvanor.  De med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att få diabetes jämfört med de med lägre nivåer. Vissa av ftalaterna kunde kopplas till en stört insulinproduktion i bukspottskörteln.

Svårt att ge småbarn läkemedel

0

Undersökningen, som är gjort på 339 småbarnsföräldrar, visar att 25 procent av föräldrarna ofta oroar sig för att barnet ska bli sjukt, och det är vanligare att mammor oroar sig än pappor.

Nästan var femte förälder (17 procent) tycker att det är svårt att få i sitt barn läkemedlet när det är sjukt. 35 procent är oroliga över läkemedlets effekt och 12 procent är rädda för att överdosera, enligt undersökningen.

När småbarnsföräldrarna behöver tar de helst hjälp av Sjukvårdsupplysningen. 62 procent av föräldrarna ringer Sjukvårdsupplysningen, 49 procent frågar BVC och 35 procent rådfrågar apotekspersonal i samband med att de köper läkemedel.

Kronans droghandel har tillsammans med Novus gjort undersökningen under mars på 339 föräldrar med barn under ett år. 147 var män och 192 kvinnor.

Minskad lönsamhet trots växande marknad

0

Världsmarknaden för läkemedel beräknas växa med fyra procent per år under 2010-2015, enligt Euler Hermes. Men tillväxttakten varierar kraftigt, från 0,4 procent i Västeuropa, till 11 procent i Östeuropa och 17 procent i Asien. Tillväxten beror bland annat på en allt äldre befolkning och att välståndet i världen ökar.

Mellan 2009-2015 beräknas generikamarknaden växa från 4 procent till 12 procent över världen. Det tillsammans med patentutgångar och att läkemedelsföretagen haft svårt att ta fram nya innovativa läkemedel gör att lönsamheten försämrats i de stora läkemedelsföretagen. Läkemedelsmyndigheterna ställer också högre krav på nya läkemedel och besparingar i sjukvården bidrar också till prispress på läkemedel.

Enligt analysen verkar läkemedelsindustrins guldålder vara över, även om de europeiska läkemedelsföretagen inte är lika hårt påverkade av patentutgångar som de amerikanska bolagen. Läkemedelsföretagen försöker anpassa sig genom bland annat personalnedskärningar. Under åren 2009-2011 försvann 105 000 jobb inom industrin, fram för allt i USA. Bolagen försöker även slå sig in på nya områden genom bland annat uppköp.

– Försvagade av patentutgångar, svårigheter kring godkännanden och deras placering i långsamt växande marknader kommer Big pharma, som fortfarande genererar betydande medel, förmodligen att fortsätta förlora marknadsandelar till tillverkare av generiska läkemedel om de inte köper upp dem, säger Euler Hermes chefsekonom Ludovic Subran, i ett pressmeddelande.

Varning för lusthöjande medel

0

Produkterna Viamax Pure Power och Powertabs säljs i bland annat svenska nätbutiker som ?lusthöjande medel?. De ska innehålla olika örter, men enligt analyser av europeiska läkemedelsmyndigheter innehåller produkterna substansen dithiodesmethylcarbodenafil, uppger Läkemedelsverket. Den substansen antas ha liknande effekter som sildenafil, den aktiva substansen i Viagra.

Substansen är odeklarerad och kan vara farlig för den som tar läkemedel till exempel mot kärlkramp och vid vissa hjärtsjukdomar. Myndigheten varnar därför för användning av produkterna och arbetar med ärenden som rör försäljning av dem.

Inget Sycrest i förmånen

0

Lundbecks läkemedel Sycrest (asenapin) används för behandling av maniska episoder hos vuxna med bipolär sjukdom typ-I.

Men Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket säger nej till att läkemedlet ska ingå i högkostnadsskyddet. ?Företaget har inte visat att Sycrest tillför så mycket nytta att det väger upp den högre kostnaden jämfört med olanzapin och risperidon.? skriver TLV i sitt beslut.

Vaccinrädslan sprider sig

Vi vaccineras när vi är små, vi vaccineras när vi reser till exotiska länder och vi vaccineras mot influensa när vi blir äldre. Med hjälp av vaccination har sjukdomar såsom smittkoppor, tuberkulos, polio och mässling kunnat utrotas eller blivit mycket sällsynta i Sverige och delar av världen. Svenskarna har generellt ett högt förtroende för vaccin och myndigheter. Men det fick sig en rejäl törn efter svininfluensapandemin i Sverige hösten 2009 då minst 150 barn och ungdomar drabbades av narkolepsi efter vaccination med Pandemrix. Och efter det har vaccinkritiska röster börjat höjas i allt fler områden och bland allt fler grupper i landet.
Än så länge har ingen skillnad märkts i vaccinationstäckningen enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Den är fortfarande hög och ligger i snitt på 98 procent i landet.
– Vi har inte fått indikationer på att andelen vaccinerade gått ned. Men barnvaccinerna har vi använt i så många decennier och världen över så det finns en väldigt stor »säkerhetsdatabas«, säger Ingrid Uhnoo, programchef vid enheten för vaccin vid Smittskyddsinstitutet.

Däremot har antalet vaccinerade mot säsongsinfluensa minskat något. Det resulterade under den senaste influensasäsongen i det högsta antalet influensafall sedan Smittskyddsinstitutet började med laboratorie-rapportering 1993.
– Det kanske är mer förklarligt att folk känt oro för influensavaccin, även om narkolepsi var en helt ny biverkning och trots att det var ett helt annat vaccin som användes under influensapandemin 2009 och att det var barn och unga som drabbades, säger Ingrid Uhnoo.
Och människors oro har även börjat märkas nu när unga flickor ska vaccineras mot HPV bland annat genom diskussioner i olika forum. Till exempel har föräldrar som motsätter sig vaccinering skapat sajten Mammor mot Gardasil. Den som känner sig tveksam och undrar något om vaccin och söker på Internet efter svar kan hitta flera vaccinkritiska artiklar och berättelser om biverkningar högt upp i sökresultatet.

Ett sådant medborgarinitiativ är Vaccin.me, som enligt egen utsago »samlar rapporter om vaccinationsskador och informerar allmänheten om risker med vaccin«. Torbjörn Sassersson, som arbetar som pr- och webbkonsult, är initiativtagare och webbredaktör på sajten. Hans intresse för risker med vaccin väcktes i samband med debatten om massvaccinering mot svininfluensan. Efter att ha skrivit en del artiklar om riskerna med vaccinering på sin egen nyhetssajt bestämde han sig för att starta Vaccin.me tillsammans med Linda Karlström, sajtens chefredaktör, och en redaktion i slutet av december förra året.
Vaccin.me lyfter fram riskerna med vacciner, eftersom varken myndigheter eller medier gör det, förklarar Torbjörn Sassersson.
– Myndigheterna granskar inte läkemedelsbranschen och lyfter inte fram riskerna och biverkningarna. Det går inte att lita på dem. Vi försöker publicera det som SvD och DN borde publicera löpande.

Han tycker att myndigheterna använder sig av känsloargument som solidaritet för att vaccinera sig, men inte presenterar några vetenskapliga bevis för att vacciner fungerar.
– Det finns massor av studier och rapporter som visar att vacciner är skadliga, varför hänvisar inte myndigheterna till dem? säger Torbjörn Sassersson och förklarar att det är för-oreningarna som är giftiga för kroppen, framförallt för spädbarn, äldre, och inte nödvändigtvis smittämnena i sig.
De flesta som arbetar på Vaccin.me har egna erfarenheter av riskerna med vaccin som de ibland skriver om, men läsarna kan också skicka in sina egna berättelser.
– Jag vet om folk vars barn har blivit sjuka och okontaktbara efter vaccinering. Man avfärdar det som historier, men säg det till föräldrarna till de här barnen som har sett det ske. Spädbarn har inget immunförsvar, det är ett allvarligt medicinskt övergrepp att spruta in gifter i dem. Min personliga uppfattning är att om man har en bra grundhälsa och lever ett hälsosamt liv utgör barnsjukdomarna inga risker idag, säger Torbjörn Sassersson.

Han tycker att det finns en övertro till vacciner och ett systemtänkande som gör att de inte ifrågasätts oftare. Men efter massvaccineringen med Pandemrix tycker han att det har blivit en ökad medvetenhet om biverkningar och risker med vaccin.
– Efter narkolepsifallen så tycker jag att vi kritiker har fått rätt. Och min subjektiva uppfattning är att det har blivit mer vaccin-kritik i Sverige efter det.

Kritik mot vacciner är inget nytt. Ett av de mest kända fallen är från 1998, då den brittiska läkaren Andrew Wakefield tillsammans med tolv kollegor publicerade en artikel i tidskriften Lancet som visade att det fanns ett samband mellan trippelvaccinet MPR mot mässling, påssjuka och röda hund och autism. Studien väckte stor uppmärksamhet men ifrågasattes av forskare. Andra studier kunde tidigt avvisa Wakefields påstående och redan 2004 kom det fram att han mottagit miljonbelopp för att vara rådgivare inför en skadeståndsprocess om MPR-vaccinet. Lancet bad om ursäkt för publiceringen och majoriteten av hans medförfattare tog bort sina namn från studien.
Detta ledde till en lång myndighetsutredning i Storbritannien som slutade med att Wakefield förlorade sin läkarlegitimation 2010 och att Lancet drog tillbaka den publicerade artikeln. Andrew Wakefield menar till sitt försvar att han är utsatt för en konspiration från läkemedelsindustrin. Men för drygt ett år sedan kunde journalisten Brian Deer i tidskriften BMJ visa att den indragna artikeln inte handlade om undermålig forskning utan om medvetet fusk. Trots detta minskade antalet vaccinerade och vaccinationskritiker hävdar bestämt att Wakefield utsatts för en smutskastningskampanj.

Det finns flera exempel på vad som kan hända om vaccinationstäckningen minskar. Till exempel har Europa som mål att utrota mässling till år 2015, men för det krävs en vaccinationstäckning på över 95 procent. Förra året bekräftades 34?000 fall av sjukdomen i Europa, av dem fick 27 personer hjärnhinneinflammation och 8 dog. Sverige har relativt få mässlingsfall, men enligt statistik från Smittskyddsinstitutet bekräftades 26 fall förra året, att jämföras med bara 6 under 2010. Och i år har hittills 18 fall anmälts enligt smittskyddslagen, av dem 13 i Järna utanför Stockholm. De flesta smittas utomlands, men i området är vaccinationstäckningen bara 88 procent jämfört med över 95 procent i övriga Sverige. Järna är centrum för antroposoferna, och antroposofisk medicin är emot allmänna vaccinationer.
– Vi får tillbaka sjukdomarna om vi slutar vaccinera. Vi reser väldigt mycket till länder som fortfarande har kvar sjukdomarna och kan utsättas för smitta. Vi kan sedan föra med smittan hem som då kan spridas vidare till ovaccinerade personer i omgivningen och i samhället, säger Ingrid Uhnoo vid Smittskyddsinstitutet.

Socialstyrelsen har idag det övergripande ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar. Myndigheten följer diskussionen om vacciner noga och har märkt ett minskat förtroende för vissa vacciner.
– Vi märker av en större oro efter Pandemrix och narkolepsibiverkningarna. Folk undrar och ställer många frågor som vi försöker ge svar på. Det vore katastrofalt om föräldrar tappade förtroendet för barnvaccinationsprogrammet. Vaccin är en av de största medicinska upptäckterna i vår tid, säger Agneta Holmström, enhetschef för hälsoskydd och smittskydd vid Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har märkt att kritiken mot vacciner till stor del sker på Internet, och att kritikerna sällan hänvisar till vetenskapliga fakta från pålitliga källor.
– Det är mycket som sker i de sociala medierna och informationen är ofta känslomässig. Det kan vara svårt att förhålla sig till. Vi följer diskussionen i sociala medier och andra kommunikationskanaler för att vi ska kunna ta fram information som motsvarar det människor undrar över. Vi samverkar även med Smittskyddsinstitutet, Läkemedelsverket och landstingens smittskyddsläkare för att tillsammans ta fram vetenskaplig och lättbegriplig information, säger Agneta Holmström.

CJ Åkerberg tycker att det finns alldeles för mycket rykten och felaktigheter kring vaccin, särskilt på Internet. I februari i år startade han därför Vaccininfo.com tillsammans med tre andra. På sajten ska man presentera information om sjukdomar och vacciner, baserat på vetenskapliga källor.
– Vaccinationsmotståndare häver ofta ur sig korta, faktoida påståenden som kan vara svårt att motbevisa kortfattat. Att påstå något helt påhittat kräver väldigt stora insatser att bevisa. Då ska vår sida kunna ge ett alternativ och vetenskapligt motbevisa alla deras argument, säger han och menar att de vill nå de som är osäkra på vaccin, säger CJ Åkerberg, som är författare till boken Skeptikerskolan och en av personerna bakom Skeptikerpodden. Till vardags är han avdelningschef på en konsultfirma.
Men på Vaccininfo finns också läkare som granskar artiklar. Det är viktigt för dem att bemöta motståndarsidan med vetenskapliga argument. Egentligen borde Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket göra en lättillgänglig informationskampanj om vacciner, tycker CJ Åkerberg.
– Det behövs. Det handlar om liv, om barn som faktiskt inte har ett val. Vaccinmotståndarna utgör en fara för andra genom att sprida lögner och missförstånd. De måste bemötas och ställas till svars.

Han berättar att motståndarsidan ofta presenterar anekdoter som fakta och väljer ut den information som passar deras syfte men undanhåller annat. Då är de lätta att mot-bevisa. Men han påpekar att det är svårare att bemöta rena anekdoter och känslor.
– När det kommer till narkolepsin till exempel vill vi inte på något sätt ta ifrån föräldrarna känslorna om vad som hänt deras barn. Däremot blir det ett problem när folk värderar ett personligt anslag högre än kunnande.  
– Det finns ett kunskaps- och auktoritetsförakt hos dem. De är emot allt och alla som inte är emot vaccin, men de själva och deras experter är oantastliga. Det påminner om konspirationsteori när ingen går att lita på förutom de själva.

Även om det fortfarande är stort förtroende för vaccin i Sverige, så är CJ Åkerberg bekymrad för att antivaccinationsrörelsen ska få ett fotfäste.
– Problemet är att vi har det för bra idag. Det är få som har sett konsekvenser av mässling eller polio. Men om folk slutar vaccinera sina barn så kan vi komma till ett läge där barn dör eller får livslånga funktionsnedsättningar. Och först då kan det bli en motrörelse. Det är därför det är viktigt att göra något nu, så slipper vi förhoppningsvis dels lidande men även dels än större informationsinsatser om några år.

Läkare utan gränser väsnas för tillgång till läkemedel

En mycket stor del av de läkemedel Läkare utan gränser använder för att behandla sina patienter är just generika, som produceras i Indien. Exempelvis kommer 80 procent av organisationens hivmediciner därifrån. Priset på dessa har sedan generikatillverkningen satte fart sjunkit från 10 000 dollar om året per patient och år (år 2000) till cirka 150 dollar idag, vilket innebär att många fler patienter har kunnat få vård.

Men nu menar Läkare utan gränser att generika och därmed fattiga människors tillgång till medicin är under attack från tre håll samtidigt. Dels har läkemedelsföretaget Novartis stämt den indiska staten för få dem att bevilja fler patent på läkemedel, även när de inte är innovativa nog.

Sen håller EU och Indien, till stor del bakom lyckta dörrar, på att förhandla fram ett frihandelsavtal där EU ställt krav som kommer att försvåra tillverkningen och distributionen av generika om de skrivs in i avtalet.

Slutligen är man kritiska mot Acta-avtalet, som förhandlats fram mellan ett antal länder, som också hotar fattigas tillgång till mediciner eftersom det bland annat kan leda till att lagliga kopior beslagtas av tulltjänstemän eller på andra sätt hindras att nå de behövande patienterna i tid eller överhuvudtaget.

? Vi ser en mycket oroande trend av attacker mot fattiga människors tillgång till läkemedel. Alla hoten är allvarliga var för sig, men tillsammans blir de helt förödande för miljoner människors framtida hälsa säger PehrOlov Pehrson, infektionsläkare och Läkare utan gränsers expert på generiska läkemedel och patentfrågor.

Den otysta minuten hålls på Sergels torg i Stockholm idag torsdag den 12 april kl 12.

Humira godkänt för behandling av ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som angriper ändtarmen eller tjocktarmen. Sjukdomen orsakar sår i tjocktarmens slemhinna och kan leda till livshotande komplikationer. Omkring 30 000 svenskar har ulcerös kolit

Läkemedlet kan administreras av patienten själv med en förfylld spruta som administreras subkutant varannan vecka. Även Remicade (infliximab) har indikation ulcerös kolit men då i infusions-form.

Resistens mot malarialäkemedel sprider sig

0

För några år sedan kom rapporter om malariaparasiter som var resistenta mot artemisinin vid gränsen mellan Thailand och Kambodja. Nu visar en thailändsk studie att det även finns artemisininresistenta malariaparasiter vid gränsen mellan Thailand och Burma.

I en artikel i Lancet skriver forskarna att andelen infektioner med dåligt behandlingssvar ökade från 0,6 procent till 20 procent mellan åren 2001 och 2010. Resistensen mot artemisinin beror på en genetisk egenskap. Forskarna tror att resistensen kan nå Kambodja om två till sex år om ökningen fortsätter i den här takten.  

Tidigare i år visade en undersökning att förekomsten av falska läkemedel mot malaria i Afrika kunde öka risken för resistens hos parasiter.

Stiftelse vill öka åtkomsten till forskning

0

Idag är majoriteten av de vetenskapliga tidskrifterna endast tillgängliga via prenumeration. Många forskare vill dock att deras forskning ska vara öppna för alla och bojkottar därför dessa tidskrifter, skriver BBC News. Wellcome Trusts Open access-tidskrift eLife ska öppna senare i år. Den kommer att vara gratis och konkurrera med de stora tidskrifterna.

-Vad vi behöver göra är att se till att forskningen är tillgänglig för alla, säger Sir Mark Walport, chef för Wellcome Trust, till BBC News.

Stiftelsen har i flera år uppmanat forskare att publicera i så kallade Open access-tidskrifter och hoppas nu att satsningen på eLife kan leda till att andra tidskrifter ökar den fria tillgången till artiklar. 

Strokepatienters syskon får oftare stroke

0

Studien bygger på data från nästan 200 000 personer ur nationella patientregistret och dödsregistret under 1987-2007. Forskarna har undersökt risken för stroke i förhållande till ålder, kön och syskonskap.

Resultatet visar att personer som har ett helsyskon som fått stroke har omkring 60 procents ökad risk att själva drabbas. Halvsyskon till strokepatienter har en ökad risk med 40 procent. Har stroken inträffat före 55 års ålder är risken nästan dubblerad för att syskon också drabbas i unga år. Däremot påverkas inte den ärftliga riskökningen av kön.

– Patienter som är i riskzonen för hjärtkärlsjukdom bör bli informerade om att det finns en ärftlig faktor att ta hänsyn till. Men riskökningen behöver inte enbart bero på gener utan kan också handla om att man inom en familj delar en livsstil, något som i så fall är möjligt för den enskilde att förändra till det bättre, säger Erik Ingelsson, professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

– Men om det är så att man har ett syskon som fått stroke kan det vara en god idé att kolla blodtrycket regelbundet samt fundera över sina mat- och motionsvanor, säger Erik Ingelsson.

Studien har publicerats i Circulation: Cardiovascular Genetics.

Subgruppsanalyser håller inte måttet

1

Forskarna har tittat på resultat från subgruppsanalyser i randomiserade studier som publicerats i de mest prestigefyllda medicintidskrifterna, totalt 207 stycken, under 2007.

Forskarna hänvisar
i sin artikel i BMJ till tio kriterier som bör uppfyllas för att resultatet i en subgrupp ska anses trovärdigt och fann att det inte var många av studierna som uppfyllde dessa.
Bland de 201 studierna var det 31 procent som rapporterade om skillnader i undergrupper jämfört med det övergripande resultatet. Men av dessa 64 studier uppfyllde 84 procent enbart fyra eller färre av de definierade kriterierna. Tre av studierna uppfyllde fler än fem.

I hälften av de
64 studierna uppgav forskarna att de gjort en bedömning av sannolikheten att den observerade skillnaden i effekt berodde på slumpen eller inte. Få, nio procent hade testat och fick ett statistiskt signifikant resultat.

Forskaren Andrew Doxman
vid Kunnskapscentret i Norge, säger i en kommentar till norska Dagens medisin att den vanligaste och allvarligaste konsekvensen av undermåliga subgruppsanalyser troligen är att patientgrupper inte behandlas med hänvisning till felaktiga påståenden om dålig effekt. Som exempel nämner han att kvinnor med risk för stroke under många år inte fick förebyggande trombocythämmande behandling eftersom en subgruppsanalys felaktigt visat att behandlingen enbart hade effekt på män.
Det vanligaste felet med analyser av undergrupper är att dessa ofta är för små för att kunna beräkna statistisk signifikans.

Rotavirusvaccin till billigare pris

0

Den internationella vaccingruppen GAVI har träffat ett avtal om att köpa vaccin mot rotavirus från GlaxoSmithKline och Merck som, enligt Reuters nyhetsbyrå, sänker priset med två tredjedelar. Ungefär 95 procent av den avtalade leveransen av 132 miljoner doser upphandlas till en kostnad på fem dollar per behandling.

Rotavirusrelaterad diarré
beräknas döda fler än en halv miljon barn varje år och WHO har därför uppmanat alla länder att ta med vaccinet i de nationella vaccinationsprogrammen. Något som många utvecklingsländer inte ansett sig ha ekonomi till.

Organisationen GAVI som
är ett partnerskap mellan privata och offentliga aktörer, säger att det nedförhandlade priset på rotavirusvaccin ger möjlighet till vaccinering av betydligt många fler barn. Till 2016 hoppas organisationen ha upphandlat vaccin för att immunisera mer än 70 miljoner barn i 40 av världens fattigaste länder.

Tomas Salmonson leder CHMP

1

 Eric Abadie, ordförande i den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP har lämnat sin post med omedelbar effekt.
Tomas Salmonson, som är kommitténs vice ordförande går in som ordförande.
Han har tills nyligen också varit direktör för vetenskaplig och regulatorisk strategi på Läkemedelsverket.

 

Ny rekommendation för behandling av IBD

Målet med behandlingen av IBD-patienter är att minska den inflammatoriska aktiviteten. För att lyckas används en terapiarsenal bestående av kortikosteroider, aminosalicylater (5-ASA, mesalazin), tiopuriner, metotrexat, TNF-alfa-hämmare och antibiotika.

För flertalet av läkemedlen finns långvarig klinisk erfarenhet, även om vissa av dem inte alltid är godkända för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom. Någon botande behandling vid IBD finns inte och därför är de flesta patienter i behov av kontinuerlig medicinsk behandling.

Behandlingens effekt bör utvärderas vid i förväg bestämda tidpunkter. Totalt sett bör det som regel inte gå mer än högst sex månader tills en effektiv behandling identifierats.

Epidemiologiska studier visar att förekomsten av både Crohns sjukdom och ulcerös kolit ökar och i Sverige insjuknar 8?9/100 000 invånare i Crohns sjukdom årligen. Motsvarande siffra för ulcerös kolit är 6?19/100 000. Omkring en halv procent av befolkningen har någon av de båda sjukdomarna.

Satsning ska behålla Alzheimerforskningen i Sverige

0

Satsningen sker i samarbete med forskare från Astrazeneca, professor Bengt Winblad och forskare vid Karolinska institutet. Den innebär att ett antal forskare från Astrazeneca tillsammans med Karolinska institutets Alzheimercentrum och Swedish Brain Power skapar en drug discovery-enhet i form av en fristående stiftelse. Syftet är att bygga över luckan mellan grundforskningen och de tidiga kliniska prövningarna vid universitetssjukhusen.
– Detta kommer att bli en internationellt unik satsning där man i nära samarbete mellan industri och akademi besitter total kompetens för att utveckla och pröva nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutets Alzheimercentrum, i ett pressmeddelande.

Alzheimerfonden bidrar finansiellt till satsningen, men letar nu ytterligare bidrag från nationella och internationella organisationer och privatpersoner.
– Det är av största vikt för Sverige att ta vara på den stora kompetens rörande läkemedelsutveckling som riskerar att försvinna ur Sverige i och med Astrazenecas nedläggning av neuroforskningen i Södertälje, säger Liselotte Jansson, vice ordförande i Alzheimerfonden, i ett pressmeddelande.