Månads arkivering april 2012

MS-läkemedlet blir kvar

0

 Läkemedlet Gilenya (fingolimod) för behandling av återkommande MS-skov kommer att finnas kvar på marknaden. Den vetenskapliga kommittén, CHMP inom EMA har nu efter att ytterligare ha granskat säkerheten och effekten av läkemedlet kommit fram till att fördelarna är större än riskerna.

Men efter genomgången av senare data kommer föreskrifterna för användningen av Gilenya att skärpas ytterligare. Läkemedlet bör inte förskrivas till patienter som har eller har haft hjärtkärlsjukdom eller kärlsjukdom i hjärnan eller som tar läkemedel för att sänka pulsfrekvensen. Och om behandling med läkemedlet anses nödvändigt trots att patienten har något av de tillstånden ska hon eller han övervakas åtminstone ett dygn efter att första dosen givits enligt de nya rekommendationerna.

Gilenya godkändes våren 2011 för patienter med MS som inte svarar på behandling med beta-interferon eller vilkas sjukdom är allvarlig eller snabbt försämras. Medlet är det första som kan tas i tablettform och är en ny storsäljare för Novartis som innan de nya säkerhetsföreskrifterna beräknades dra in 2,2 miljarder dollar om året till företaget.

Den nya genomgången av behandlingens säkerhet kom efter ett oförklarat dödsfall av en patient som dog inom första dygnet efter att den första dosen satts in.

Astra köper Ardea

0

Företaget Ardea som ligger i San Diego i Kalifornien är fokuserat på småmolekylära läkemedel. Företagets kliniskt mest utvecklade kandidat är Lesinurad för behandling av gikt. Enligt Astrazeneca är planen att ansöka om godkännande i USA och Europa under första halvåret 2014. Astrazeneca planerar också att marknadsföra läkemedlet i Kina och Japan.

Stärkt samband mellan narkolepsi och Pandemrix

0

En rapport från de irländska hälsovårdsmyndigheterna visar på en 13-faldig ökad risk för narkolepsi hos barn och ungdomar som vaccinerats med Pandemrix. Det motsvarar ungefär fem fall narkolepsi på 100 000 vaccinerade.
Den irländska rapporten tycks alltså styrka de tidigare undersökningarna från Finland och Sverige.

Läkemedel en liten del av alla upphandlingar

0

Drygt 800 av de upphandlingar som gjordes 2010 rörde läkemedel, medicinsk utrustning och hygienartiklar, visar rapporten från Konkurrensverket. I rapporten är upphandlingarna uppdelade i 45 huvudgrupper. Stora grupper är förutom byggentreprenader, arkitekt- och ingenjörstjänster samt olika företagstjänster som rör lagstiftning och tillexempel marknadsföring. De tre huvudgrupperna står för 60 procent av de totalt 19 000 upphandlingarna. Övriga 42 grupper delar på resterande 40 procent.

Läkemedelsbranschen har dock en jämförelsevis hög andel överprövningar visar rapporten 96, tolv procent, av de 810 upphandlingarna överklagades. Post- och telekommunikationstjänster och livsmedel ligger högst med 17 procent överprövningar. I snitt överklagades sju procent.

Det är inte helt ovanligt att flera anbudsgivare tilldelas kontrakt i en upphandling. Här ligger också gruppen läkemedel, medicinsk utrustning och hygienartiklar högt. På varje anbud fanns i snitt 4,6 företag som lämnat in ett anbud, 2,6 av dem, 58 procent tog också hem ett kontrakt.

Inflammation i fettväven tros bidra till diabetes

0

Djupt liggande bukfett har ett högre uttryck av vissa gener som är kopplade till inflammation och metabola sjukdomar i jämförelse med underhudsfett. Uttrycket av dessa gener är också kopplade till BMI och kroppssammansättning hos de kvinnor, doktoranden Malin Alvehus, vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet studerat.

Det tyder enligt henne
på att en ökad låggradig inflammation i bukfettet kan bidra till hälsoriskerna med bukfetma.
Efter viktnedgång hos kraftigt överviktiga noterades en dramatisk nedgång av antalet inflammationsrelaterade gener i fettväven liksom en förbättrad insulinkänslighet.

Varnar för fentanylplåster

0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA varnar för den ibland dödliga effekten av fentanylplåster. Varningen gäller speciellt små barn. FDA har identifierat åtminstone 26 fal av ofrivillig exponering av fentanyl, varav de flesta var barn under två år. Enligt FDA har ett tiotal avlidit och tolv behövt sjukhusvård på grund av exponeringen det senaste decenniet.

Även i Sverige
har de smärtlindrande plåstren orsakat dödsfall. I Halland har förskrivningen skärpts efter att åtta missbrukare avlidit.

Bästa appen har koll på läkemedel

0

Avsikten med tävlingen som görs i samarbete med Vinnova är att stimulera kreativitet och nytänkande för en effektivare vård och omsorg. Och appen som bäst levde upp till detta ansåg juryn att Läkemedelskoll gjorde.
Lösningen gör det enkelt att förmedla information till vården, är tidsbesparande och skapar kontroll, menade juryn. Dessutom ska man med den kunna se vilka läkemedel ett apotek har i lager.

Juryn ansåg
att konstruktörerna kommit långt i utformningen av appens funktioner och att den har förutsättningar att få finansiering.
Priset på 50 000 kronor är ett bidrag till vinnarna Christopher Evans, Daniel Carlzon, Christian O Andersson och Sara Renström för att fortsätta utveckla appen.

Tveksamt om metformin minskar dödlighet

0

Metformin är idag standardbehandlingen vid typ 2-diabetes. Men enligt en metaanalys som franska forskare gjort är det svårt att säga om läkemedlet påverkar dödsrisk.

Författarna till
artikeln som publiceras på PJonline har gjort en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier där man utvärderat effekten av metformin jämfört med enbart diet, placebo, ingen behandling och metformin som tilläggsbehandling. Totalt ingick 13 studier med totalt drygt 13 000 patienter. Forskarnas slutsats är att man inte kunde se att metformin hade någon signifikant effekt på dödligheten i de här studierna.

Men forskarna påpekar
att analysen innehåller relativt få studier och påpekar att läkare inte ska frestas förskriva annan antidiabetika vars effekter är ännu mindre kända. Jämfört med andra behandlingar kan metformin vara ett med minst nackdelar, menar de. Det behövs helt enkelt fler studier för att klargöra metformins effekt på dödlighet,

Gel för bröstförstoring stoppas

0

Det är bland annat efter påstötningar från Läkemedelsverket som Uppsalaföretaget Q-Med nu beslutat att Macrolane inte längre ska injiceras för bröstförstoring.

Det var våren
2010 som Läkemedelsverket uppmärksammades på svårigheterna att tolka mammografibilder från kvinnor som fått sina bröst injicerade med gelen som består av hyaluronsyra.
Efter en utredning kom myndigheten fram till att den medicinska nyttan med produkten är låg jämfört med de problem den skapar när mammografibilderna ska tolkas. Det händer också att gelen orsakar knölar som orsakat onödig oro och utredning, enligt Läkemedelsverket.

Läkemedelsverkets slutsats
var att de här sidoeffekterna inte var godtagbara med tanke på produktens värde och man anser därför att gelen inte bör användas vid bröstförstoring.
I Frankrike är det sedan tidigare förbjudet att använda den och liknande produkter av samma anledning.
Företaget har nu fattat beslutet att åtminstone tills vidare upphöra med injektionerna i bröst.

Billigt sviktpreparat lika bra som det dyrare

1

Den svenska studien som publicerades i början av förra året var en registerstudie som visade att de patienter som behandlats med Atacand (kandesartan) hade lägre dödlighet än de som behandlats med Cozaar (losartan). Patentet för Cozaar hade då precis gått ut och var betydligt billigare än det andra ARB-preparatet.

Studien fick ganska direkt
mothugg. Kritiker menade att man inte kunde dra sådana slutsatser av studien eftersom patientgrupperna till exempel inte var jämförbara; gruppen som behandlats med losartan var till exempel betydligt äldre och sjukare än de som behandlats med kandersartan.
Och nu har en dansk forskargrupp presenterat samma typ av studie utifrån det danska läkemedelsregistret, men till skillnad mot den svenska justerat för bland annat ålder, sjukdom och doser.
Deras slutsats är att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de två ARB-preparaten.

TLV tar sig an medicinteknik

0

Uppdraget är till ett försök för att utröna om bedömningarna är till nytta för hälso- och sjukvården. Regeringen har själv bestämt att insulinpumpar ska ingå som en av två produkter i projektet. Vilken den andra produktgruppen blir ska TLV besluta.

Medicintekniska produkter
som omfattas av läkemedelsförmånen säljs på apotek, men det vanligaste är att patienterna får dem via vården. I båda fallen kan landstingen göra upphandlingar.
De hälsoekonomiska bedömningar som TLV gör är tänkta att ligga till grund för hälso- och sjukvårdshuvudmännen kliniska beslut och upphandling.
I oktober 2013 ska uppdraget slutredovisas.

Ny upptäckt för att behandla cancer

0

Forskare vid Lunds universitet har funnit ett samband mellan de två proteinerna retinoblastomaprotein och gamma-tubulin vid cancer. Retinoblastomaproteinet motverkar celldelning och saknas vid många typer av cancertumörer, det leder till förhöjda värden av gamma-tubulin som i höga nivåer gynnar utvecklingen av cancertumörer.

Nu letar forskarna
efter substanser som kan stoppa gamma-tubulinets påverkan på celldelningen och som skulle kunna bli grunden för ett nytt läkemedel, hoppas forskarna. Och man tror att utsikterna är goda eftersom det redan idag finns substanser som hämmar ?kusiner? till gamma-tubulin.

I studien har
kroppsvävnader och arvsmassa från patienter med bröstcancer, urinblåsecancer, småcellig lungcancer, tjocktarmscancer och ögoncancer. De två proteinerna visade sig spela en viktig roll i samtliga.

Hjärtsjukdom kostar miljarder

0

Totalt uppgick kostnaderna för hjärt-kärlsjukdomar i Sverige till 61,5 miljarder kronor under 2010. Det visar en studie som Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi tagit fram på uppdrag av Hjärt-lungfonden. I det ingår sjukvårdskostnader och kostnader vid sjukskrivning och när anhöriga måste gå ner i arbetstid för att ta hand om den sjuka.

– Den nya rapporten är den första som visar vad hjärtsjukdom kostar Sverige. Genom att satsa mer på forskning går det att minska både människors lidande och samhällskostnaderna, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd, i ett pressmeddelande.

Enligt rapporten stod sjukvården för 41 procent av de totala kostnaderna, eller 25,1 miljarder kronor. 30 procent, 18,5 miljarder, utgjordes av kostnader från vård av närstående. 17,9 miljarder eller 29 procent utgjordes av produktionsbortfall på grund av förtidig död, sjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsstöd.

Hopp om ny behandling mot Alzheimer

0

Bapineuzumab rikar sig mot beta-amyloid och har i djurförsök visat sig minska plackbildning. En ny studie av forskare vid Sahlgrenska akademin visar att substansen även påverkar biomarkörer i mänsklig ryggvätska som förknippas med mild Alzheimers. I studien ingick 46 personer med mild till måttlig Alzheimers. 27 behandlades med bapineuzumab och 19 med placebo.

– Hos de som behandlades med bapineuzumab noterades en minskning av de aktuella biomarkörerna. Det tyder på att läkemedlet sänker hjärnans nivåer av det Alzheimerrelaterade proteinet P-tau och kan bidra till att minska nervcellsskadan och bildningen av de neurofibriller som är karaktäristiskt för sjukdomen, säger Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Resultaten presenteras i tidskriften Jamas Archives of Neurology. Studien utfördes i samarbete med forskarna på Neurokemi lab, Pfizer och Janssen Alzheimer Immunotherapy.

Forskarna har i en tidigare studie visar att substansen även minskar mängden beta-amyloid i hjärnan.
– I höst kommer nya och större långtidsstudier som skall ge svar på vilken effekt läkemedlet har på symptomen. Då får vi veta om vi har det första läkemedlet som verkligen kan bromsa själva sjukdomen, säger Kaj Blennow.

Mässling i Nacka

0

Tidigare i år hade Järna utanför Stockholm ett mindre utbrott av mässling då ett tiotal personer smittats. Järna är ett centrum för antroposofin i Sverige och på orten finns en högre andel ovaccinerade än rikssnittet.

Nu har två små barn i Nacka-området blivit sjuka i mässling. Det första barnet smittades under en resa i Asien. Det andra barnet smittades troligtvis då barnet var på Fisksätra vårdcentral samtidigt som det sjuka barnet, uppger Smittskydd Stockholm. Eventuellt har ytterligare ett barn smittats vid besök på vårdcentralen.

Barnen besökte Fisksätra vårdcentral 19/3, 23/3, 26/3, 27/3,4/4,10/4 och 12/4. Nu varnar Smittskydd Stockholm för att andra som besökt vårdcentralen under samma dagar och saknar immunitet mot mässling kan ha blivit utsatta för mässlingsvirus. Fisksätra vårdcentral har informerat övriga vårdcentralen och närakuter i Nacka och Värmdö.

Självtest av blodfetter ökade följsamheten

Många patienter slarvar med att ta sina läkemedel mot förhöjda blodfetter. Den så kallade Coll-studien har undersökt om ett självtest för kolesterol ökar patienternas följsamhet och hur kolesterolvärdena påverkas.

Studien genomfördes på 17 centra runt om i Sverige och inkluderade 257 patienter med hyperlipidemi och tillhörde en riskgrupp för hjärt-kärlsjukdom. Patienterna fick ett kit med information om sjukdomen och ett självtest för kolesterol för att själva kunna hålla koll på sitt LDL-kolesterol. Patienterna fick också fylla i uppgifter om följsamhet, motivation och LDL-kolesterolvärde. Studien pågick under 12 månader och sponsrades av Pfizer.

Vid studiens slut uppgav 93 procent att de tog 90 procent av sina läkemedel, jämfört med 95 procent vid studiens start. 45 procent av patienterna upplevde att deras motivation att ta sina läkemedel ökat och 67 procent av patienterna hade fått en ökad medvetenhet kring sin sjukdom. Men även patienternas kolesterolvärde förbättrades. Vid studiens start hade 32 procent av patienterna ett LDL-kolesterolvärde under 2,5 mmol/L. Efter 12 månader var den siffran 60 procent.

– Resultatet från studien visar att om patienten genom självtest får större ansvar för din behandling så ökar både förståelsen för sjukdomen och motivationen att medicinera enligt läkarens ordination. Att majoriteten av patienter når sina målvärden för kolesterol och därmed minskar risken att drabbas av hjärtsjukdom är inte bara positivt för patienten utan även i ett vidare hälsoperspektiv, säger professor Anders G Olsson som varit prövare i studien, i ett pressmeddelande.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng