Undersökningen Sustainable Brands har låtit konsumenter rangordna företag utifrån bland annat miljöansvar, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden. Listan toppas av Coop, men på plats nummer 7 hamnar Apoteket AB. Apoteksgruppen hamnar på plats 17, Apotek hjärtat på plats 21, Kronans droghandel på 40 och Medstop på 130.
Annons
Månads arkivering april 2012
Var det så genomtänkt?
– Jo, det är klart det var genom-tänkt. Men det finns ju en svårighet när alla gör sina marknads- och handelsutredningar samtidigt. Det innebär ju att man ibland kan få den här höga koncentrationen av apotek som vi ibland kan se.
– Vi har förmodligen gjort samma marknadsbedömning som Medstop och Skåneapoteket. Men vi har ju inte insyn i varandras planer så ser vi inte koncentrationen.
Har du fler exempel?
– Inte något som är så tydligt som det blivit i Staffanstorp. Men i Växjö finns det till exempel många apotek även om det är en mycket större ort.
– Så det här blir intressant. Men vi har stor respekt för konkurrensen. Nu blir det upp till kunderna att avgöra.
I Staffanstorp finns det i dagarna alltså fyra apotek på gångavstånd från varandra. Fyra apotek för 23?000 invånare. Vad konkurrerar man med i det här läget?
– Framförallt läget i samhället. Men också utbudet av handelsvaror, som till exempel sortimentet av hudprodukter.
– Och sen är det personalen. Det är den som är den ultimata styrkan egentligen.
Hurdå?
– Jo, därför att personal som ger bra service gör att en butik verkligen kan skilja ut sig från en annan.
– Det blir väldigt avgörande för kundens val av butik. Om man kommer tillbaka.
Hur lång tid ger ni apoteket?
– Svårt att säga, det är så individuellt. Det finns inget solklart svar på det.
Vore det inte bättre att vara ensamt apotek i till exempel Krokom?
– Mycket möjligt, men jag vet för lite om Krokom. Men visst finns det hål på kartan.
Ni har lagt ned en hel del av era apotek. Några nya på gång?
– Ja det är det. Vi har ett antal planerade i pipeline för att öppnas i anslutning till sommaren.
Ny utbildning ska ge ökad flexibilitet
Studenterna som börjar apotekarprogrammet kan efter tre år välja att ta ut en receptarieexamen. Och den som är receptarie men vill gå vidare kan genom universitetets masterutbildning i farmaci läsa in en apotekarexamen. Den möjligheten är än så länge unik för Umeå universitet.
Apotekarprogrammet är femårigt och är nätbaserat, liksom universitetets receptarieprogram och masterprogram i farmaci.
Minskad lönsamhet under 2011
Den totala omsättningen på den svenska apoteksmarknaden var under förra året cirka 33,5 miljarder kronor. Det är i stort sett samma som under 2010, enligt Sveriges apoteksförenings årsrapport.
Apoteket AB minskade sin omsättning med fem procent eller 1,2 miljarder kronor under 2011 jämfört med året innan. Totalt var omsättningen nästan 23 miljarder kronor. Däremot förbättrades företagets rörelseresultat till en vinst på 189 miljoner kronor jämfört med en förlust på 313 miljoner kronor under 2010. Skillnaden beror bland annat på att det under 2010 fanns en hel del engångskostnader.
Även Apoteksgruppen har en minskad omsättning, från 3,7 miljarder kronor under 2010 till 3,5 miljarder under förra året. Rörelseresultatet blev en förlust på 72,6 miljoner kronor, en förbättring från en förlust på 232,6 miljoner under 2010. Det beror framförallt på att intäkter från serviceavgifter ökat i samband med att fler apotek sålts under året.
Oriola-KD redovisar rörelseresultatet för hela sin svenska verksamhet tillsammans. Rörelseresultatet för distributions- och apoteksverksamheten minskade till 94 miljoner kronor från 111 miljoner. Däremot ökade omsättning från cirka 3,6 miljarder kronor till 4,3 miljarder. Kedjans mål är dock att uppnå en lönsam tillväxt.
»Ett viktigt delmål är att öka andelen hälsovårdsprodukter i sortimentet och att utöka antalet produkter med Kronans droghandels eget varumärke.« skriver Oriola-KD i årsredovisningen.
Receptbelagda läkemedel står fortsättningsvis för drygt 80 procent av omsättningen på öppenvårdsapoteken, vilket medför att apoteken inte kan påverka lönsamheten i den delen. På Ica cura står däremot receptbelagda läkemedel för 54 procent av försäljningen, receptfria läkemedel för 26 procent och handelsvaror för 20 procent enligt årsredovisningen.
Anmäler långsamhet
Inte rimligt, tycker Sveriges farmacevtsförbunds ordförande Thony Björk, som tillsammans med åtta andra förbundsordföranden JO-anmäler Socialstyrelsen.
JO har två snarlika ärenden på gång och kommer därför inte att behandla den JO-anmälan. Beslut väntas inom några månader.
110 apotek som inte får läggas ned
Vilka apotek det handlar om blev nyligen offentligt. Totalt är det 110 apotek som klusterköparna, liksom Apoteket AB och Apoteksgruppen inte får stänga förrän slutet av mars 2013. De apoteken definieras som särskilt skyddsvärda ur ett glesbygdsperspektiv.
Därför domineras listan förstås också av apotek i klassiska glesbygdslän och inlandet.
Dominerar gör Västerbotten med 16 apotek, Jämtland med 13 och Norrbotten med 12 listade apotek. I Stockholms län finns ett apotek, i Uppsala län finns två listade apotek och i Skåne ett i Borrby.
Apotek Hjärtat i Jörn är ett av de 16 på Västerbottens lista. Karina Westermark som arbetar där är inte förvånad.
– Nej jag har väl egentligen inte känt till listan. Men att det handlade om sådana här små apotek visste jag ju från början.
– Jag minns att jag frågade vd för Hjärtat precis i början när de tagit över om man behövde känna någon oro och svaret jag fick var att så länge det gick runt var det ingen fara.
Och runt går det säger Karina Westermark. Med ett betydligt större sortiment av hudprodukter och vitaminer och en vårdcentral i samma byggnad.
– I ett sådant här samhälle finns det inte så mycket konkurrens så Jörnsborna är glada åt att de kan hitta saker som nagelklippare här, säger hon och skrattar lite.
Men visst, medger hon, har hon tänkt på att tiden för moratoriet så att säga börja gå ut.
Apoteksombuden kvar i Apoteket AB:s regi
Hur befolkningen på glesbygden ska försäkras en fullgod läkemedelsförsörjning är något Socialdepartementet och regeringen ännu inte formulerat något svar på. Men i tre år till ska Apoteket AB fortsätta att driva apoteksombud, har ägaren staten beslutat. Till den 1 juli 2015 har staten med det beslutet gett sig själv respit.
– Beslutet visar att staten ser det som angeläget med apoteksservice även på ställen där det inte finns möjlighet att erbjuda en fullvärdig sådan och lägger det på oss, säger Mats Wennberg som ansvarar för ombuden på Apoteket AB.
Idag har företaget 765 ombud spridda över landet och de är inte några vinstmaskiner enligt Mats Wennberg.
– Nej, ombuden har aldrig varit någon lönsam affär utan en del av servicen. Samtidigt ställer ägaren lönsamhetskrav på oss, så utmaningen är egentligen att göra det här med så liten förlust som möjligt.
Att kravet på ombudsverksamhet förlängts gör att regeringen kan vänta och se hur marknaden utvecklas efter den konsolideringsfas som alla menar nu kommer: det vill säga vem lägger ned vad, vem bygger vidare och vem köper upp. Hoppet staten hyser är förmodligen att marknaden själv ska hitta en lösning.
– Det hoppades man nog från regeringens sida skulle ha vara löst redan nu, tror Mats Wennberg.
En möjlighet framöver är att distanshandeln med receptbelagda läkemedel utvecklas. Det finns inget som hindrar apoteksägare att öppna sådana tjänster, men intresset har varit tämligen svalt.
För apoteksombud, det vill säga att lokala handlare ska ta hand om och distribuera läkemedelspaket är egentligen en föråldrad idé, håller också Mats Wennberg med om.
– Jo det är en gammal institution. Å andra sidan finns det något liknande på de flesta apoteksmarknader där man har ett glesbygdsperspektiv.
Avtalet som nu förlängs innebär att Apoteket AB ska behålla de ombud som behövs för en god läkemedelsförsörjning. Däremot finns det inget i avtalet om att nya ombud ska etableras. När moratoriet för de drygt 100 »skyddsvärda apoteken« upphör i mars nästa år läggs det alltså inte något krav på Apoteket AB att ersätta eventuella nedläggningar med ombud.
– Nej den tolkning vi gör är att vi ska behålla de ombud vi har, säger Mats Wennberg.
Franska farmacevter får större roll
Här i Sverige finns det än så länge inga planer på att offentliga medel ska ersätta kundernas kostnader för särskild farmaceutisk service.
I Frankrike däremot har apotekarna nu fått Försäkringskassans välsignelse för att börja med »patientsamtal«.
– Vi står verkligen inför en omvälvande utveckling. Det här betyder att vi äntligen får breddad användning för våra medicinska kunskaper, säger Gilles Bonnefond, apotekare i Montelimar i södra Frankrike.
För tio år sedan bildade han facket USPO (Union des Syndicats de Pharmaciens d’Officine) med målet att förnya yrkets roll.
– Patienternas behov förändras. Allt fler skrivs ut tidigare från sjukhusen, och vårdas med tung medicinering i hemmen. Dessutom behöver vi nya inkomstkällor, säger han.
De franska apoteken drivs som enskilda privata företag, vars inkomster framförallt består av marginaler på läkemedelsförsäljningen. Men förtjänsterna har minskat sedan staten har pressat ner priserna.
– Snart går ju också patenten på flera dyrare läkemedel ut, vilket accelererar processen, säger Gilles Bonnefond.
Förra året sjönk apotekens inkomster med fyra procent och ett hundratal apotek lades ner.
Men än så länge är de jämnt fördelade över landet, till skillnad mot läkarmottagningarna som det råder brist på i vissa franska regioner.
Detta är också en av anledningarna till att farmacevterna nu får spela en större roll inom den förebyggande vården. I början ska patienter, som tar antikoagulerande läkemedel, få kostnadsfria råd av en utbildad apotekare. Försäkringskassan ersätter apoteket med 40 euro (cirka 350 kronor) för minst två kvartssamtal om året i en särskilt iordningställd mottagningslokal.
– Det här är en bra start, eftersom över en miljon personer i Frankrike tar antikoagulerande medicin, samtidigt som det sker en hel del olyckor på området, säger Gilles Bonnefond.
Målet är att kompetensen snart utvidgas till att omfatta personer som lider av kroniska sjukdomar, till astmatiker, narkomaner under substitutionsbehandling och till kvinnor som behöver dagen efterpiller. Även om apotekarna är nöjda, trampar de omkring på känslig mark. I dagsläget finns inga planer på att de ska kunna ställa diagnos och själva kunna ta beslut om medicineringen.
Men att man har anammat termen »patientsamtal«, och inte »konsultation«, är ett uttryck för att man inte vill stöta sig med läkarkåren, där det råder en viss misstänksamhet.
– Det är bra om apotekarna inte bara tjänar pengar på att sälja så många förpackningar som möjligt. Men vi är vaksamma. Det finns apotekare som gärna skulle ta över en del av våra arbetsuppgifter, en idé som också kan tilltala besparingsivriga sjukvårdspolitiker, säger Michel Chassang, ordförande i läkarfacket CSMF (Confédération des Syndicats Médicaux Francais).
Men Gilles Bonnefond säger att farhågorna är överflödiga.
– Tanken är att vi ska bidra till att förbättra patientsäkerheten.
Farmacevter likställs med läkare
I sommar rättar Sverige in sig i ledet och farmacevter får liksom övrig legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal rätt att rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket. Att farmacevter inte haft den rättigheten tidigare är faktiskt något relativt unikt för Sverige. Här har utgångspunkten varit att det är de som förskriver läkemedlen som också ska rapportera om eventuella biverkningar till Läkemedelsverket. Utgångspunkten för det nya EU-direktivet är att alla som har möjlighet att upptäcka sådana ska engageras.
– Så från och med i sommar ska alltså biverkningsrapporter från farmacevter, men också patienter, tas emot och bearbetas på samma sätt som de övriga, säger Kerstin Jansson, chef för farmakovigilansenheten på
Läkemedelsverket.
Det är en stor förändring som nu sker och på enheten har personalstyrkan växt kraftigt den senaste tiden.
Men förutom att grupperna som uppmanas att rapportera vidgas, utvidgas också vad som ska rapporteras rätt väsentligt.
Tidigare har en biverkan definierats som oavsedda reaktioner på en rekommenderad dos av läkemedlet. Enligt den nya definitionen ska också till exempel felanvändning, överdoser, medicineringsfel, missbruk och bristande effekt hos vacciner eller antikonceptionsmedel rapporteras in till biverkningsenheten.
Mycket av den avvikelsehantering som gäller läkemedel och som idag tas om hand och analyseras på till exempel sjukhusens patientsäkerhetsenheter ska också rapporteras in som biverkan till Läkemedelsverket.
– Om, som exempel, en patient överdoserat sitt blodtrycksmedel, kanske på grund av att hon har samma substans i flera förpackningar med lite olika namn, är det ett medicineringsfel som ska anmälas som en biverkan. Samma gäller ett förväxlingsfel som kanske sker i en sjuksal av en personal, säger Lennart Waldenlind, utredare på Läkemedelsverkets enhet för farmakovigilans.
Med de här förändringarna hoppas myndigheterna på mer adekvata rapporter och helt enkelt få en bättre uppfattning om vad som händer därute.
Rapporterna som bearbetas i den svenska databasen ska också vidare till den europeiska biverkningsdatabasen, Eudravigilance. Mer rapporter ska helt enkelt ge större möjlighet för signaldetektion och säger Lennart Waldenlind, en bättre karakterisering av läkemedlet.
– Superintressant. Sjukhusfarmacevter har mycket fokus på säkerhetsfrågor och förändringarna i och med direktivet skapar nya möjligheter, säger Anne Hiselius, klinisk farmacevt som arbetar med patientsäkerhetsarbete på Ryhovs sjukhus i Jönköping.
Redan idag är det ofta på Anne Hiselius initiativ som det går in biverkningsrapporter till Läkemedelsverket.
– Men sedan har återkopplingen gått till läkaren eftersom jag som apotekare inte har den formella möjligheten att rapportera.
Carin Svensson, farmacichef och ordförande i Apotekarsocietetens sektion för öppenvårdsfarmaci, välkomnar liksom Anne Hiselius farmacevternas uttalade roll för biverkningsrapporteringen.
– Direktivet pekar ju tydligt ut vår roll i hälso- och sjukvården. En roll som inte är så tydlig i Sverige.
Från och med i sommar ska rapporter inskickade av farmacevter registreras i samma register som övrig sjuk- och hälsovårdspersonal. Patientrapporterna kommer däremot fortsatt att hanteras i ett eget register. De kan också till skillnad mot övriga sändas in anonymt.
I Sverige är det den som bedriver sjuk- eller hälsovård, såväl offentlig som privat, som har skyldighet att se till att biverkningar rapporteras till Läkemedelsverket, men det finns enligt direktivet möjlighet att ställa krav direkt på läkare, farmacevter och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Men i Sverige kommer skyldigheten fortsatt att ligga på sjukvårds-huvudmännen.
Det gör att farmacevter på öppenvårdsapotek inte har samma krav att rapportera som landstingsanställda. Någon skyldighet liknande den som ligger på sjukvårdshuvudmännen finns nämligen inte på apotekskedjorna.
Så farmacevter på apotek tycks falla lite mellan stolarna, konstaterar både Lennart Waldenlind och Carin Svensson.
– Visserligen är det uttalat att farmacevter är viktiga för att uppfylla direktivets intention. Men personligen skulle jag gärna se ett uttalat krav, säger Carin Svensson.
– Minst 80 procent av alla expeditioner av läkemedel görs ju de facto på öppenvårdsapoteken.
Farmacin måste själv visa sin givna plats i vårdkedjan
När Socialstyrelsen i slutet av mars slog sig för bröstet och sa att man ska tvinga landstingen att genomföra läkemedelsgenomgångar på äldre patienter med fem eller flera läkemedel, tycker man att man gör en kraftsatsning. Det är bra att man agerar, men det räcker inte. Jag menar istället att man duckar för det egentliga problemet – systemfelen i den svenska sjukvården.
Egentligen ska man ju åtgärda grundproblemet, i det här fallet förskrivningen av själva läkemedlet. Och det har man pratat om länge. Det är otvetydigt så att det är förskrivande läkare som har
ansvaret för vilka läkemedel en patient har. Självklart och något som ingen argumenterar emot.
Men eftersom det är så stora brister i läkemedelsförskrivningen, framför allt till äldre människor, spår jag att det tyvärr kommer att ta mycket lång tid. För det räcker inte med en nationell läkemedelsstrategi och andra fina dokument, eller läkemedelsgenomgångar. Det behövs konkret action som åtgärdar grundproblemen. Som att alla patienter ska ha en namngiven ansvarig läkare, att varje läkare som patienten träffar har ett uttalat och accepterat ansvar för patientens läkemedelslista, att överlämningen av patienter mellan sluten- och öppenvård måste bli mycket bättre, att alla IT-system förbättras eller byts ut så att de kan prata med varandra så att alla läkare, sköterskor och farmacevter ser patientens hela läkemedels-lista, att det måste finnas automatiska varningar som flaggar upp om patienten har potentiellt farliga läkemedelskombinationer samt att all sjukvårdspersonal tar sitt ansvar och agerar på sådana varningar.
Under tiden som man arbetar med att komma tillrätta med grundproblemen, är farmacevtisk vård, eller som det kallas på engelska, Medication therapy management, en bra investering. Det handlar om att på bästa sätt underlätta, förbättra och stödja patienten i sin läkemedelsbehandling. Och det fungerar både i öppenvård och i slutenvård. I den senare miljön har man kommit en bit på väg, flera landsting/regioner, bland annat Skåne, har anställt apotekare som genom bland annat läkemedelsgenomgångar optimerar läkemedelsbehandlingen och sparar pengar till regionen.
Inom öppenvården har det däremot hänt mindre. Små projekt har gjorts, men inga nationella initiativ. En finsk studie visar att farmacevtisk vård i Finland sparar runt 500 miljoner euro varje år i Finland, bland annat genom att minska behovet av läkarbesök. Varför kan vi inte göra en sådan studie i Sverige?
Vem vill, kan, vågar och orkar driva den farmacevtiska professionens unika kunskaper mot chefer och politiker? Vem vill göra skillnad? Vilken apotekskedja vågar starta lokala projekt som ger ringar på vattnet över hela Sverige, som visar att även vi i Sverige kan spara in miljontals kronor genom farmacevtisk vård? Det är egentligen för tidigt att tjata på politikerna att de ska betala för farmacevtiska tjänster på apoteken, innan det är ordentligt visat att det ger något tillbaka.
Därför är det på tiden att farmacevter i vården börjar ta ansvar och genom konkreta handlingar, vetenskapliga studier och tjat på chefer som visar att farmacin är en del av vården. Att farmacin verkligen platsar som den första och sista länken i vårdkedjan.
Många vacciner på gång
Alla 300 vaccinerna är antingen i klinisk prövning eller granskas för godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. 170 av vaccinerna är mot infektionssjukdomar, 102 mot olika cancerformer, 12 mot allergier och 8 mot neurologiska sjukdomar enligt en rapport från the Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA).
Bland dessa vacciner finns bland annat ett vaccin mot cancer i bukspottkörteln, ett vaccin mot meningokockinfektion, ett vaccin mot Alzheimers sjukdom och ett malariavaccin.
Rapporten beskriver utvecklingen av vacciner som mycket komplex och komplicerad, men att flera av vaccinkandidaterna är lovande.
Färre ska dö i mässling
Mellan 2000 och 2010 minskade antalet dödsfall i mässling med 74 procent. Från cirka 535 300 dödsfall årligen under 2000 till 139 300 dödsfall under 2010. I afrikanska länder har minskningen varit störst, antalet dödsfall minskat med 85 procent. Det beror främst på att allt fler vaccineras, enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
Målet var att minska antalet dödsfall med 90 procent vid slutet av 2010. Men det målet nåddes alltså inte. Skälet var brist på pengar och politiskt engagemang under 2008 och 2009, vilket ledde till att många barn inte vaccinerades och orsakade stora mässlingutbrott. Organisationen räknar med att 19 miljoner spädbarn inte vaccinerades under 2010, främst i Afrika och Sydostasien. Att ett ingripande för att få mässling under kontroll i Indien försenats påverkade också målet. Indien står för 47 procent av alla dödsfall i mässling.
Nu vill WHO trappa upp åtgärderna och inkludera vaccination mot röda hund. En ny strategisk handlingsplan som ska ha minskat antalet dödsfall med minst 95 procent vid slutet av 2015 jämfört med 2000 har lanserats. Den innebär bland annat hög vaccinationstäckning, övervakning av sjukdomsspridning och beredskap för eventuella utbrott.
62 länder som för närvande inte vaccinerar mot röda hund uppmanas att vaccinera barnen mot sjukdomen samtidigt som de vaccineras mot mässling med en kombinationsspruta. Initiativet har fått ekonomiskt stöd av GAVI, the American Academy of Pediatrics, International Pediatric Association, Lions Clubs International and Sabin Vaccine Institute. Men enligt WHO behövs det ytterligare 112 miljoner dollar för att nå målen till 2015.
fantastiskt
testar från datorn hemmavid
Yngre kvinnor rapporterar flest biverkningar
Det är första gången på flera år som Läkemedelsverket redovisar några uppgifter om allmänhetens rapportering. De inkomna rapporterna från förra året domineras helt av kvinnor som står för två tredjedelar av 597 inkomna rapporterna. Totalt är det också yngre vuxna som står för rapporterna, trots att den gruppen i praktiken står för en mindre andel av läkemedelsanvändningen.
Flest rapporter handlar om biverkningar av vacciner mot virusinfektioner knappt 25 procent. En stor andel utgörs också av medel som påverkar nervsystemet.
Bland läkemedlen är Pandemrix det fortsatt vanligaste läkemedlet där allmänheten rapporterat in, 21 procent.
Av de 597 konsumentrapporterna klassas 297 som allvarliga och lika många som inte allvarliga. För tre av rapporterna var utgången så allvarlig att den lett till dödsfall och det kan inte uteslutas att orsaken berodde på läkemedlets biverkan.
Antalet inrapporterade biverkningar från sjukvården ligger på samma nivå som tidigare år, 4919 stycken. Majoriteten kom från läkare, 86 procent. Sedan sjuksköterskor 2006 fick möjlighet att själva rapportera in biverkningar har andelen sjunkit konstant. Första året 2006 kom 1712 rapporter från sjuksköterskor, i år var de 638 stycken.
Som vanligt ligger det blodförtunnande läkemedlet Waran i topp med 153 rapporter, därefter Pandemrix. TNF-hämmarna Remicade och Enbrel tillhör också läkemedlen i topp. De tillhör en grupp som Läkemedelsverket kallar intensifierad spontanrapportering, eftersom de ingår i ett särskilt projekt vars mål är att registrera samtliga allvarliga biverkningar.
Från och med i sommar får alla EU-medborgare rätt att rapportera in misstänkta biverkningar.
Tak för Apotekets marknadsandel
Med det beslutet går ägarna på konsultbyrån KPMG:s förslag om ett etableringsstopp för den statliga kedjan.
I de till på torsdag gällande ägardirektiven beräknas Apotekets marknadsandel utifrån antalet apotek, i de nya direktiven beräknas andelen utifrån omsättningen, något som apotekskonkurrenterna länge krävt.
I förslaget ingår franchiseapoteken i öppenvårdsmarknaden och därmed i omsättningen. Dos- hemofili- och distansläkemedel ingår däremot inte i de 36 procenten