Månads arkivering december 2011

GSK samarbetar med universitet om Huntingtons sjukdom

0

Huntingtons sjukdom är en sällsynt ärftlig degenerativ sjukdom. I Sverige har cirka 800 ? 1 000 personer sjukdomen. Den går inte att bota och behandlingen kan bara lindra symtomen, som efter drygt 15 år leder till döden.

En forskare vid Dundee universitet i Skottland har funnit en mekanism som kontrollerar produktionen av det sjukdomsframkallande proteinet som är inblandat vid Huntingtons sjukdom. Nu har GSK skrivit ett samarbetsavtal som innebär att företagets forskare kommer att arbeta tillsammans med universitetets forskare.

Företrädare för en patientorganisation för Huntingtons sjukdom påpekade att samarbetet är ?ett spännande steg framåt som kommer att erbjuda välbehövligt hopp? för dem med sjukdomen.

I juni i år skrev GSK och universitet under ett annat samarbetsavtal, om ännu en annan sällsynt sjukdom, recessiv dystrofisk  epidermylosis bullosa.

Pharma tar körlektioner hos bilindustrin

0

Två väsensskilda produkter som bilar och läkemedel har inte mycket gemensamt. Men ?big pharmas? chefer vänder sig nu till bilindustrin för att vända den nedåtgående trenden som många i branschen upplever just nu.

Det man är intresserad av är bland annat det så kallade ?lean-systemet?, som många bilföretag använder sig av för att effektivisera sin produktion. Men man vill också lära sig hur bilföretagen hanterat sin kraftiga effektivisering och stora kostnadsbesparingar.

Till exempel samarbetar Glaxosmithkline sedan september med formel 1-stallet McLaren, framför allt kring innovation och processkunskap. Ett liknande samarbete inleddes av Astrazeneca 2009 med Jaguar Land Rover, inriktat på tillverkningsexpertis.

Ett annat exempel är att sportbilstillverkaren Porsches konsultavdelning, med runt 250 anställda, har börjat erbjuda sina tjänster externt, bland annat till läkemedelsföretag.

Kloka Listan 2012 rekommenderar TNF-hämmare

0

Idag offentliggör läkemedelskommittén (SLK) inom Stockholms läns landsting nästa års rekommendationslista för läkemedel, Kloka Listan 2012. För första gången rekommenderas två TNF-hämmande läkemedel, adalimumab (Humira) och infliximab (Remicade).

SLK menar att TNF-hämmare används på god vetenskaplig grund vid reumatoid artrit och vid inflammatoriska tarmsjukdomar (Crohns sjukdom och ulcerös colit). Därför rekommenderas de från och med 2012, som ett alternativ när annan konventionell medicinsk behandling inte räcker till eller är olämplig.

Diklofenak har plockats bort i nästa års lista och ersätts med naproxen. Anledningen är att diklofenak har visats sig ge en ökad risk för hjärtinfarkt, även vid korttidsbehandling.

? Att vi tar bort diklofenak visar värdet av att följa upp läkemedelsbehandling under en längre period för att säkerställa biverkningsprofilen på ett preparat. Långsiktig forskning har gett oss ny kunskap om att ett av våra mest använda läkemedel kan ge allvarliga biverkningar, säger Eva Andersén Karlsson, ordförande Stockholms läns läkemedelskommitté, till Janusinfo.

Ett nytt terapiområde har kommit till i nästa års lista; sexuellt överförbara sjukdomar. Doxycyklin rekommenderas vid klamydia och podofyllotoxin rekommenderas vid behandling av kondylom.

Den 18 januari finns den webbaserade versionen av Kloka Listan tillgänglig, inklusive motiveringar.

Pneumokockvaccin för barn nu även godkänt för vuxna

0

EU-kommissionen har godkänt en utökad indikation för Prevenar 13 till att även omfatta förebyggande av invasiv pneumokocksjukdom orsakade av Streptococcus pneumoniae för personer över 50 år.

Pneumokockinfektioner orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae och ligger till en betydande del bakom vanliga sjukdomar som luftvägs-, öron- och bihåleinflammation. Pneumokocker kan även orsaka lunginflammation och mycket allvarliga och livshotande infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation, så kallad invasiva pneumokockinfektioner. Pneumokockorsakad lunginflammation är en av de främsta orsakerna till dödsfall hos vuxna i världen.

Pneumokockinfektioner drabbar främst barn under två år samt personer över 50 år, när immunförsvaret generellt börjar försvagas. Även personer med nedsatt immunförsvar och riskgrupper med kroniska sjukdomar som lungsjukdom, diabetes och hjärt-kärlsjukdom är särskilt utsatta.

? Med en allt större åldrande befolkning kan vaccination minska risken, både för sjukdom och för dödsfall bland en stor grupp i samhället, vilket också är kostnadsbesparande. Vaccinering kan dessutom bidra till en minskad antibiotikaanvändning, säger Lars Rombo, professor i infektionssjukdomar vid Institutionen för medicin, Karolinska Institutet i Solna samt överläkare vid infektionskliniken, Mälarsjukhuset Eskilstuna.

Nytt antibiotikum godkänt

0

I slutet av september rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att EU-kommissionen skulle godkänna Dificlir (fidaxomicin). Läkemedlet godkänns för att behandla inflammation i tarmen och svår diarré orsakad av Clostridium difficile.

Infektion av Clostridium difficile är vanligt på sjukhus och fallen har ökat under de senaste 20 åren, speciellt bland äldre. Studien som låg bakom godkännandet visade att fidaxomicin var minst lika effektivt som vankomycin, som vanligen används, mot Clostridium difficile, men att infektionen inte återkom lika ofta inom 30 dagar efter avslutad behandling. Dificlirs nya verkningsmekanism minskar också risken för resistens mot andra antibiotika, enligt EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP. 1 164 personer ingick i studien.

Utifrån diskussionen verkar ett EU-SBU inte fel

0

Under den nyss avslutade ISPOR-kongressen (International Society for Pharmacoeconomics and Outcomes Research) diskuterades möjligheterna till ett framtida europeiskt samarbete runt värdering, och kanske även prissättning, av läkemedel: en form av EU-TLV. Om man utifrån ett rättviseperspektiv tänker att alla EU-medborgare ska ha samma rätt till vård och läkemedel, så blir det ganska naturligt att inte bara godkännandet är gemensamt. Samtidigt finns det en del uppenbara problem i ett gemensamt system. Värdering och prissättning enligt nuvarande nationella upplägg är långt ifrån homogent, och just i år är kanske skillnaderna mellan länderna särskilt uppenbar. En gemensam prissättning gör att fattiga länder inte kommer att ha råd att betala för vård till sina medborgare trots beslutet, medan rikare länder inte får möjlighet att erbjuda dyrare behandlingar fast det finns både pengar i kassan och betalningsvilja.
Vid flera sessioner framfördes Sverige som ett av få EU-länder som redan idag tillämpar prissättning baserad på hur mycket »värde« läkemedlet tillför (så kallad value-based pricing). Det finns fler sådana prissättningssystem i Europa, men uppläggen varierar. I Sverige ser man till samhällsnytta, och i Storbritannien utgår man från NHS perspektiv. I exempelvis Frankrike är det istället ersättningsnivån som justeras, »värdefulla« och innovativa läkemedel betalas till större del av samhället. Det konstaterades också att generellt finns även en budgetbaserad granskning inom hälso- och sjukvårdssystemet, vilket gör att även om läkemedlet anses tillföra värde och bör användas, inte i praktiken alltid medför användning.
I Sverige kan man få den uppfattningen att allt större del av läkemedelskostnaden förs över till patienten. Högkostnadsgränsen ska höjas, TLV-genomgångar utesluter vissa preparat från högkostnadsskyddet, och på längre sikt kan man se en trend mot fler receptfria läkemedel. Innan konferensen läste jag lite om patienters betalningsvilja när det kommer till vård (så kallad cost-sharing eller co-payment). Enligt en sammanställning var just läkemedel ett känsligt kapitel, och om patientavgiften höjdes var det i första hand kronisk och preventiv läkemedelsbehandling som uteslöts. Patienterna var mer villiga att betala för akut behandling. Kanske inte helt oväntat att patienterna har svårt att omfatta minskade kostnader för samhället i sitt beslut. Och inte ens i efterhand kommer man som patient veta om preventionen verkligen påverkat sjukdomen.
Nu börjar det bli riktigt intressant (=komplicerat). Oavsett om bedömningen sker nationellt eller centralt bör vi fundera över vilka incitament vi egentligen ger för en förbättrad läkemedelsanvändning, och i längden folkhälsa? Om vi baserar läkemedelspriset på samhällsvärde och innovation så finns det en risk att landstingen avstår dessa dyrare preparat utifrån sin budgetbedömning. Överföring av kostnader till patienten kan uppfattas som att samhällsvärdet av preparatet är begränsat. Ett EU-TLV som är prissättande ligger förmodligen långt in i framtiden, men utifrån ISPOR-diskussionerna verkar ett EU-SBU som centralt värderar nya läkemedel och teknologier inte helt orimligt. Utvecklingen kan ses som en risk då besluten fattas längre bort eller en tillgång om förutsättningarna för god vård blir mer lika i Europa, och kanske en möjlighet till förnyade incitament för en förbättrad läkemedelsanvändning.

Isabella Karlsson tog fram ett naturligt UV-filter

0

I takt med förändrade solvanor och en ökad användning av solkrämer drabbas allt fler av kontaktallergier och fotoallergier mot solskyddsmedel.
– Många av de kemiska UV-filter som används i solkrämer kan orsaka kontaktallergier, antingen i sig eller då de utsätts för solljus, säger Isabella Karlsson vid Göteborgs universitet.

Inom ramen för sin avhandling har hon i samarbete med Chalmers tekniska högskola lyckats framställa ett UV-filter som finns naturligt i vissa bakterier. Filtret heter scytonemin och produceras naturligt av cyanobakterier som lever på platser där solens strålning är mycket stark. Scytonemin absorberar UV-ljuset och skyddar därmed bakterien från att skadas av solens strålning.
– Det är första gången som scytonemin har framställts syntetiskt. Men innan det kan användas i solkrämer krävs det ytterligare forskning, säger hon.
Det var Isabella Karlssons handledare, professor Jerker Mårtensson, som för tio år sedan började intresserade sig för scytonemin och dess förmåga att fungera som ett UV-filter. Han påbörjade då arbetet med att syntetisera naturprodukten scytonemin och det finns också andra forskargrupper runtom i världen som har försökt. Forskningen vid Göteborgs universitet och Chalmers kommer att fortsätta både med att studera scytonemin och olika derivat av scytonemin.
– Dessutom finns det flera andra naturprodukter som skulle vara intressanta att studera och generellt mycket inspiration att hämta från naturen, säger Isabella Karlsson.

I sin avhandling har hon också studerat olika existerande UV-filter. Oktokrylen är ett relativt nytt UV-filter som har ökat i popularitet eftersom det inte bryts ner av solljus. De senaste åren har det emellertid kommit flera rapporter om allergiska reaktioner av oktokrylen. Det har också visat sig att många av de patienter som fick fotokontaktallergi mot oktokrylen fick liknande reaktioner av NSAID-läkemedlet ketoprofen. Isabella Karlsson blev intresserad av att försöka förstå om och varför dessa två substanser verkar korsreagera, något som i förlängningen kan ge bättre förståelse för orsaken till dessa reaktioner.

Thomas Edlund om att bränna fett i soffan

0

Ni ägnar er åt forskning kring diabetes, men är er nya substans O304 egentligen en diabetesbehandling?
– Man kan säga att det började som ett rent diabetesprojekt. Men den substans som vi nu har tagit fram har i stället en bredare metabol effekt. Vi såg visserligen en antidiabeteseffekt hos försöksdjuren som behandlades med O304, men vi upptäckte också att substansen har flera andra kanske intressantare effekter. Den fungerar som »träning i ett piller« och den bildar mera aktivt brunt fett som bränner kalorier utan fysisk aktivitet.

På vilket sätt?
– När man tränar gör man av med energi som kroppen eller cellerna försöker kompensera för och då aktiveras ett system som kallas AMPK, som står för AMP-aktivert kinas. Systemet aktiveras när energinivån i cellen sjunker på grund av stress, motion eller brist på näring.
– Om du tar ett piller som aktiverar AMPK så tror kroppen att du tränar och man får alla de gynnsamma hälsoeffekter som träningen ger. Alla försök talar för att man genom att aktivera AMPK kan öka glukosupptaget och fettförbränningen, hämma glukosfrisättning i levern och därmed minska risken för komplikationer som typ-2 diabetes.

Betyder det att man kan byta ut motion mot ett piller?
– Ja och det är inte så lättsinnigt som det kan låta, det finns tillstånd då det kan vara befogat. Sarkopeni eller muskelsvaghet är vanligt bland äldre och ofta en anledning till att man inte kan bo kvar hemma. Om man förbättrar muskelfunktionen så orkar den äldre mer i det dagliga livet och om musklerna fungerar bättre så minskar också risken för benbrott. Dessutom finns det många sjukdomar som orsakar muskelsvaghet, till exempel cancer. Egentligen försvagas musklerna så fort du varit inlagd på sjukhus i mer än en vecka.
– Idag finns inget registrerat läkemedel för muskelsvaghet och det har länge funnits ett stort intresse från industrin att hitta medel för den stora potentiella marknaden.

Är det den indikation ni kommer att satsa på?
– O304 har egentligen tre effekter samtidigt. Vi såg att våra otränade försöksdjur kunde springa längre, de fick bättre blodglukos och de brände kalorier via brunt fett. Och genom att metabolismen av brunt fett stimuleras kommer cellerna att göra sig av med kalorier som värme i stället för att lagra dem som fett.
– Man har länge antagit att vi som vuxna inte har något brunt fett vilket vi däremot har när vi föds. Det är ett sätt för spädbarn som inte kan röra sig att hålla värmen.
– Men forskning inom radiologi och onkologi, där man använt radioaktivt glukos för att hitta metastaser, har visat att det finns ett område mellan axlarna där även vuxna personer lagrar brunt fett som tar upp stora mängder socker. Hos råttor som lagrar brunt fett på samma sätt kunde vi se att de med behandlingen fick mer brunt fett och dessutom mer aktivt brunt fett.
– Så i princip om du är fet skulle du både kunna banta med vår substans och få bättre uthållighet med den utan att träna. Dessutom har du effekt på blodglukosen.

Hur går ni vidare?
– Vi är ett litet företag och får ta ett steg i taget. Innan vi bestämde oss för O304 hade vi tittat på cirka tusen substanser. Nästa steg blir att göra en andra större toxikologisk studie så att vi får rätt att göra studier på människa och den borde vara klar inom nio månader. Vi har beställt fem kilo av substansen och det tar lite tid att tillverka, normalt kör man i skalan milligram.
– Sedan blir det mer en taktisk fråga vilken indikation vi väljer att gå vidare med. Det är naturligtvis ett stort intresse från läkemedelsindustrins sida som länge letat efter läkemedel för att kunna behandla de metabola sjukdomarna.

Brist på testosteron het tvist

0

Nyligen fick Svensk andrologisk förening en ny hemsida. Och i år har föreningen också börjat ge ut ett nyhetsbrev; Andrologisk endokrinologi. Skälet till att föreningen valt att ge ut ett nyhetsbrev i just det ämnet är, enligt programförklaringen, det växande intresset för behandling med testosteron till medelålders och äldre män med så kallad »Late Onset Hypogonadism«. Föreningen har också nyligen publicerat ett vårdprogram för testosteronbrist som finns utlagt på föreningens hemsida.
Det intresset nådde nog ett crescendo genom höstens annonskampanj »Let’s talk balls« i de stora dagstidningarna tillsammans med en webbsajt med samma fyndiga namn och bildspråk – en välpumpad fotboll och en som behöver pumpas. I annonsen får vi veta att den »sämre stuns« som män börjar erfara i takt med stigande ålder »helt enkelt kan bero på en lägre nivå av det manliga könshormonet testosteron« eftersom man, enligt annonsen, räknar med att 20 procent av alla män över 50 år kan ha ett lågt testosteronvärde.

Men lugn, det finns hjälp försäkrar annonsen och uppmanar till läkarbesök om man känner igen något av symtomen mindre entusiasm, ökat bukomfång, koncentrationssvårigheter, mindre sexlust eller brist på energi.
Kampanjen har fått delar av läkarkåren att formligen brisera, främst allmänläkare som ser väntrummen fyllas med medelålders män som hoppas på test och bot mot åldrande och de varnar för en behandling vars långtidseffekter vi idag vet för lite om.
Sjukdomsmångleri, är Staffan Svenssons, läkare i primärvården i Göteborg och klinisk farmakolog, epitet på kampanjen.
– Man gör reklam för en behandling till en massa människor utan att vi idag vet om den är farlig eller vilka effekter den har.
– Jag tycker nog inte det är fel att ha östrogenbehandlingen av kvinnor i åtanke, innan man påbörjar massbehandling av äldre lite bukfeta män, med lite låga testo-steronvärden, varnar till exempel Mats Palmér, överläkare vid endokrinologkliniken på Karolinska sjukhuset.

Kampanjen har anmälts till Läkemedelsverket för olaglig reklam till allmänheten för receptbelagda läkemedel, men fick grönt ljus av myndigheten, eftersom den inte gör reklam för något specifikt preparat.
Kampanjen är producerad av organisationen ISMH, International Society of Men’s Health. Det är ISMH:s logotyp som pryder såväl annons som sajt. Men i en finstilt text kan man läsa att den producerats med stöd av läkemedelsföretaget Bayer.
Just det tycker Magnus Söderlind, tillförordnad professor vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för konsumentmarknadsföring, är det problematiska med kampanjen.
– Vi har dels en marknadsföringslag som säger att man ska vara tydlig med avsändaren, dels en massa olika branschöverenskommelser som i stort sett säger samma sak. Här är det en väldigt otydlig avsändare, nästan ett gränsfall för vad som är tillåtet, skulle jag säga.
– Visserligen finns en avsändare, ISMH, men det tog ett tag, i alla fall för mig, innan jag förstod kopplingen till företaget Bayer – om jag ens gör det nu. Men jag gissar förstås att Bayer har något preparat som ökar testosteronhalten, men det är väldigt implicit.
Och vad är ISMH för något?
– Jo, det är en etablerad internationell aktör som arbetar med manlig hälsa, berättar Ingalill Hyltander som är ansvarig för avdelningen för manlig hälsa på Bayer.
– Initiativet till kampanjen kommer från ISMH som öppnat upp för andra aktörer att vara med och det har vi valt att vara.
Kampanjen ska rullas ut i fler europeiska länder med Bayer som samarbetspartner. Men Sverige var först ut, berättar hon med viss stolthet
Enligt henne är det ISMH som äger kampanjen, det är deras material som översatts, anpassats till svenska förhållanden och granskats av svenska jurister.
Så Bayer har betalat ISMH?
– Vi har valt att samarbeta med dem.
– Det är en ren upplysningskampanj och handlar egentligen inte om behandling.
Det är synd att den uppfattas som olaglig av en del. Men kanske är skälet att den här typen av kampanjer är en relativt ny företeelse i Sverige, funderar hon.
Magnus Söderlind å sin sida hänför den till den växande genren smygmarknads-föring.
– Det är inte ovanligt att till exempel cigarettföretag skapar speciella organisationer, gärna med lite klatschiga namn för att skapa debatt eller påtryckning.
Problemet med den här genren av blandformer är att det blir svårt för den vanlige läsaren, lyssnaren eller tittaren att utröna vem som egentligen är avsändaren, menar han.

På ISMH:s hemsida finner man att Bayer tillsammans med bland andra GSK tillhör organisationens sponsorer. Sedan några år tillbaka arrangerar organisationen konferenser och symposier. I oktober hade man till exempel ett symposium om hypogonadism: »ett globalt underdiagnosticerat tillstånd med långtgående medicinska och sociala konsekvenser«. Man ger också ut en medicinsk tidskrift, Journal of Mens Health.
Staffan Svensson kallar ISMH en skämtförening.
– Det är några olika firmor som använder den som någon slags plattform för sina industrisymposier och ger dem en pseudo-vetenskaplig täckmantel.
Stefan Arver, klinikchef på Karolinska sjukhusets andrologavdelning, beklagar i viss mån kampanjen eftersom den gjort mäns hälsa till en fråga om testosteron eller inte.
– Det gäller ju bara en minoritet av männen även om det förstås är viktigt att den diagnosen liksom andra klarläggs.

Inom professionen råder konsensus om de solklara fallen, det vill säga att män med testikel- och hypofyssjukdomar eller män som långtidsbehandlas med morfin bör få testosteronbehandling, liksom att den gruppen troligen underbehandlas idag.
Men medan till exempel Mats Palmér säger sig ha svårt att tro att det för övrigt handlar om någon underbehandling anser andrologföreningen att fyra-fem procent av män över 50 år kan uppfylla kriterierna för testosteronbehandling. Vilket är betydligt färre än de 20 procenten i annonsen, men betydligt fler än de som idag behandlas, cirka 12?000, varav drygt 7?000 är över 50 år. Drygt en och en halvmiljon män är över 50 år i Sverige. Fyra procent blir runt 65?000 män som skulle kunna komma ifråga för behandling med den beräkningen.
Stefan Arvér som är informationsansvarig för andrologföreningen hänvisar, liksom Ingalill Hyltander på Bayer, till att det nu finns ett nationellt vårdprogram för testosteronbrist. Det programmet har enligt föreningens verksamhetsberättelse tagits fram i samarbete med Bayer. Även det nyhetsbrev med inriktning på testosteronbrist som föreningen börjat ge ut i år sker med pengar från läkemedelsföretaget.
Enligt vårdprogrammet är hypogonadism orsakat av klassiska endokrina sjukdomar mindre vanligt än hypogonadism som del av andra sjukdomar. När det gäller övervikt kan man enligt vårdprogrammet använda testosteron som adjuvant till diet och ökad fysisk aktivitet.
– Att skriva ett vårdprogram tillsammans med ett läkemedelsföretag förefaller helt bisarrt, tycker Staffan Svensson.
Idag finns en handfull olika läkemedel, främst geler men också injektioner med testosteron. Två nya produkter med testosteron ligger hos Läkemedelsverket för godkännande.
Men Bayer har inte något nytt testosteronpreparat på väg in på den svenska marknaden för tillfället, enligt Ingalill Hyltander.
– Att kampanjen kommit nu beror helt enkelt på att vi lärt oss mer och identifierat ett behov.
Det verkar inte den kritiska delen av lärarkåren sätta någon större tillit till.

ADHD-läkemedel ökar inte risken för hjärtsjukdomar

0

2007 kom flera rapporter om att barn och vuxna som ätit läkemedel mot ADHD drabbats av hjärtattack, stroke och hjärtstillestånd. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA lät då undersöka hur säkra läkemedlen var.

Den första studien, som gjordes på barn och ungdomar, publicerades i början av november och visade ingen förhöjd risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser. Nu har den andra studien publicerats, i tidskriften Jama. Inte heller den visar någon ökad risk för vuxna.

I USA behandlas fler än 1,5 miljoner vuxna med ADHD-läkemedel. I studien ingick drygt 150 000 personer mellan 25 och 64 år som behandlades med läkemedel mot ADHD, till exempel metylfenidat. De jämfördes med cirka 300 000 personer som inte fick de läkemedlen. Under de drygt 1,3 år som patienterna följdes fanns 1 357 fall av hjärtinfarkt, 296 fall av plötslig hjärtdöd och 575 fall av stroke. Forskarna fann ingen ökad risk att drabbas hos dem som använde läkemedel jämfört med dem som inte gjorde det.

ADHD-läkemedel kan ge ökat blodtryck och puls som biverkning och därför fortsätter FDA att rekommendera att personer med hjärtproblem inte ska använda läkemedlen.

Mänskliga djur

1

Vi sitter på Jens Häggströms kontor på Universitetsdjursjukhuset vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. I rummet har han även sina två hundar, något som verkar vara vanligt på den här arbetsplatsen. Överallt luktar det våt hund, häst och halm. På bottenvåningen undersöks en hund, en häst röntgas och flera djur står på tur. Smådjurskliniken, dit djurägare tar sina husdjur, har varje år runt 25 000 besök. Och allt fler blir det.
Vart tredje hushåll i Sverige har ett sällskapsdjur. En SCB-undersökning från 2006 visar att det finns cirka 730 000 hundar och cirka 1,3 miljoner katter i Sverige och antalet ökar. Samtidigt blir våra djur allt mer en del av familjen. Vi klär dem, fikar på speciella fik med dem, låter dem följa med på festen eller semestern. Och när de blir sjuka vill vi att de ska få den bästa vården och behandlingen. Men så har det inte alltid varit.
– Bara under de 20 år jag arbetat med detta så har synen på djur och vad man behandlar ändrats otroligt mycket. Det finns förbättrade behandlingsmöjligheter nu, och djurägarna kräver också ofta att få det bästa möjliga för husdjuret, säger Jens Häggström, professor vid SLU.
Som ett exempel på ett område där behandlingsmöjligheter förbättrats mycket nämner han cancer. Tidigare behandlades alla cancerformer på samma sätt – inte alls – om det inte var en hudcancertumör som kunde opereras bort.
– Idag finns det möjlighet att behandla vissa cancerformer på bra sätt, som kan förlänga livet för djuret och ge en acceptabel livskvalitet.

Ju bättre vi tar hand om våra djur, desto äldre och tjockare blir de. Med det kommer också en massa nya sjukdomar.
– När hund- och kattpopulationen blir äldre drabbas de av varianter av våra folkhälsosjukdomar som olika cancerformer, endokrina sjukdomar och hjärtkärlsjukdomar, säger Jens Häggström.
Det har lett till många nya läkemedel  för djur mot livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat mot separationsångest och fetma.
Även om det finns många nya läkemedel är Jens Häggström glad att det är möjligt att använda läkemedel för människa även om de oftast inte är studerade på djur. Somliga humanläkemedel som används finns det studier på för djuranvändning, men många används enligt beprövad erfarenhet.
– Utan möjligheten att ge humanpreparat hade vi inte kunnat behandla så mycket. Men nackdelen är att det inte blir så mycket utveckling av nya läkemedel för djur.
Veterinärers rätt att förskriva humanmedicinska läkemedel begränsas av Jordbruksverkets regelverk. Enligt den så kallade kaskadprincipen ska veterinären i första hand använda läkemedel som är anpassade för det djur som behandlingen rör. I andra hand ska veterinären använda ett läkemedel som är anpassat för någon annan djurart. Men när det inte finns några tillgängliga/lämpliga djurläkemedel får veterinären förskriva läkemedel som är anpassat för människor. Det blir lättare för veterinärerna med doseringen eftersom alla läkemedel för djur förskrivs efter vikt eller kroppsyta, något som inte sker för människor.
– Det är konstigt att det inte ändrats än för människor. Det måste ju ske en otrolig över- och underdosering av läkemedel där, säger Jens Häggström.

Varje år säljs i Sverige läkemedel för mer än 31 miljarder kronor. Av dem står veterinära läkemedel för knappt två procent, cirka 555 miljoner kronor per år. Det finns cirka 300 godkända djurläkemedel i Sverige. Men utöver det finns det också nästan 1 000 läkemedel för människor med veterinärmedicinsk indikation. Det är alltså mycket vanligt att våra husdjur behandlas med läkemedel avsedda för människor. Det är också vanligt att djuren behandlas med licensläkemedel, eftersom läkemedlet inte marknadsförs i Sverige. Varje år får Läkemedelsverket in cirka 10 000 ansökningar om licensläkemedel.
– Av de 20 vanligaste licensläkemedlen har hälften funnits i Sverige men avregistrerats. Det finns också ett antal centralt godkända läkemedel som aldrig marknadsförs i Sverige. En anledning tycks vara att omsättningen på den svenska marknaden är för liten för att motivera tryckkostnaderna för svenska förpackningar, säger Henrik Holst, veterinärkoordinator vid Läkemedelsverket.
En annan anledning till att det inte finns fler djurläkemedel kan vara den stora kostnaden för att utveckla ett nytt läkemedel. Det kanske inte är lika kostsamt som att utveckla ett nytt läkemedel för människor, men eftersom det inte finns lika stora möjligheter för läkemedelsbolagen att tjäna in de satsade pengarna är det än så länge en inte lika intressant marknad.
– De potentiella vinsterna står inte i relation till kostnaderna för att utveckla ett nytt läkemedel, säger Jens Häggström.
Anne Mörner, nordisk marknadschef vid Boehringer Ingelheim Vetmedica, håller med om att det inte alltid finns ekonomiska incitament för att utveckla vissa läkemedel.
– I en perfekt värld skulle det finnas ett djurläkemedel till varje indikation för varje djurslag. Nu har vi ett antal djur­slag och massor av indikationer där det i många fall rör sig om en liten eller mycket liten användning, där en utveckling och registrering av ett djurläkemedel inte kan genomföras av ekonomiska och andra skäl. Här ger möjligheten att använda humana läkemedel eller licensprodukter veterinären en bättre tillgång till riktad terapi.
Hon menar däremot att det finns sätt att öka antalet läkemedel i Sverige.
– Dock skulle ett ökat samarbete mellan vår industri och myndigheterna beträffande möjligheten att använda utländska förpackningar kunna öka antalet registreringar av produkter som finns i andra europeiska länder.

Ett annat alternativ för att minska kostnaderna och tiden är att utveckla ett preparat som det redan finns prekliniska studier på från ett läkemedelsföretag, där man av någon anledning inte vidareutvecklade preparatet till människa. Då går man vidare och får en veterinärmedicinsk indikation. Men för att komma dit måste man göra kliniska studier på djur.
– Det vi alltid måste fråga oss när vi ska göra en klinisk studie är; är substansen säker, mår djuren bättre, lever de längre och i vissa fall även om djuren kan botas, säger Jens Häggström.
Blir svaren ja på frågorna är det en fråga om att få tag i tillräckligt många djur som studien rör. I Sverige testas alla substanser på privatägda katter och hundar. Ägaren måste ge skriftligt godkännande och får inte betalt för att djuret medverkar i studien. Dessutom kan ägaren när som helst ta djuret ur studien utan att motivera varför.
– Vi gör inte experimentella djurförsök, utan vi gör studier på husdjur. Vid varje klinisk prövning kan djurägaren och/eller vi som utför studien välja att ta djuret ur studien om det inte hjälper. Det står därmed djurägaren fritt att välja något annat läkemedel, annan behandling, eller låta det somna in. Eftersom vi har möjligheten att låta djuret somna in om det är svårt sjukt har vi en väldigt påtaglig etisk debatt – ingen vill utsätta djuret för onödigt lidande, säger Jens Häggström.

Tillvägagångssättet för att ta fram ett läkemedel för människor eller djur är ganska lika. En substans tas fram och effekten prövas i prekliniska och kliniska studier. Men det krävs inte lika stora kliniska studier för djurläkemedel eftersom det skulle vara svårt att få ihop så många patienter. Ändå behöver studierna göras i samarbete mellan flera länder för att kunna få med så många djur som krävs. Det behövs också tillstånd från en etisk kommitté och Läkemedelsverket. För kliniska studier på djur krävs också dispens från Jordbruksverket för att göra studier på djur som inte är försöksdjur.
– Lagstiftningen kom till för att man inte skulle göra experimentella invasiva studier på icke destinationsuppfödda djur, till exempel lösdrivande hundar och katter. Det är i sig en bra lagstiftning, men ingen tänkte på veterinärmedicinska studier, det vill säga studier som utförs för djurens skull på icke destinationsuppfödda djur. Detta innebär att vi måste söka tillstånd även från Jordbruksverket för att få dispens från den gällande lagstiftningen, säger Jens Häggström.
Användarsäkerhet utvärderas också när man tar fram ett djurläkemedel. Det innebär att man tar hänsyn till vad djurägaren kan utsättas för när djuret får läkemedlet.
– Dessutom används jordbrukets djur till livsmedelsproduktion. Därför behövs studier för att bedöma hur lång tid som ska ha passerat efter avslutad behandling till det att djuret kan slaktas eller man får tillvarata mjölk från det, säger Henrik Holst.

Liksom för humanläkemedel är toleransen för biverkningar av läkemedlen låg hos friska djur, men när det gäller sjuka djur accepteras vissa biverkningar – om livskvaliteten ändå anses god. Men eftersom studierna ofta är relativt små är det ofta svårt att veta hur omfattande biverkningarna blir förrän läkemedlet används på bred front, påpekar Jens Häggström.
Rutinerna för att utveckla nya läkemedel för djur har stramats upp vilket lett till säkrare och mer verksamma läkemedel.
– Regelverket och utvärderingarna har blivit bättre och det har gett en väsentligt bättre kvalitet på läkemedlen, säger Jens Häggström.

För hundra år sedan var katterna främst till för att äta möss och hundarna för att vakta våra hus. I dag är de en del av familjen. Det kan ses på antalet försäkrade djur i Sverige. På fem år har marknaden för djurförsäkringar ökat med 59 procent och idag är 78 procent av alla hundar och 27 procent av alla katter försäkrade.
– Vi bryr oss mer om våra djur och vill att de ska få den bästa vården. Det ställer nya krav på behandlingar och läkemedel, säger Jens Häggström.

Joakim Larsson om varför läkemedelsföretagen måste ta ett miljöansvar

0

För några år sedan upptäckte Joakim Larssons forskargrupp
stora utsläpp av läkemedel utanför läkemedelsfabriker nära indiska Hyderabad. På ett dygn släpptes 44 kilo ciprofloxacin ut i floden, att jämföras med Sveriges totala förbrukning om 9 kilo per dygn. Så stora utsläpp av antibiotika riskerar inte bara att påverka miljö och människor lokalt, utan befaras bidra till utvecklingen av resistenta bakterier. Ett hot som berör oss alla.

Har vi blundat för läkemedels miljöeffekter eller bara inte känt till det?
– Det fanns tidigare en övertro att systemet sköter sig självt. Från början resonerade man att »eftersom läkemedelssubstanser är så värdefulla så släpper industrin inte ut dem«.
– Effekter av läkemedel i miljön upptäcktes emellertid redan på 1990-talet, då man fann feminiserade fiskar. Det kunde härledas till utsläpp av östrogen via reningsverk och tillbaka till människors urin, men utsläpp från produktion var en icke-fråga fram till för några få år sedan.

Hur allvarligt är egentligen problemet?
– Det är svårt att sätta siffror på det eftersom vi ännu vet för lite. På vissa ställen kan utsläpp från framför allt produktionen leda till mycket höga koncentrationer som definitivt påverkar miljön lokalt. Vi vet också att det förekommer läkemedel i lägre halter överallt som ett resultat av vår användning. För just antibiotika är hotbilden betydligt större då det finns en risk att utsläpp får globala konsekvenser genom att driva på resistensutvecklingen.

Vilka läkemedel utgör det största hotet?
– Vi vet att användning av steroider och anti-inflammatoriska medel kan leda till miljöeffekter. Då vi har dålig koll på utsläpp från produktion kan vi inte friskriva några läkemedel som sprids på det sättet. För folkhälsan bedömer jag utsläpp av antibiotika som mest allvarliga.

Ska läkemedelsföretagen ta ett miljö-ansvar för sina läkemedel?
– Ja, det är helt uppenbart. En del företag har börjat med det, men det borde gå snabbare och processen borde vara mer utbredd. För att lyckas, och för att öka hastigheten, räcker det inte med frivillighet. Andra aktörer, såsom stat, kommun och landsting, borde arbeta med både morötter och piskor för att få igång arbetet.

Var ska företagen ta det ansvaret?
– I alla länder där de har verksamhet. Allt fler länder börjar ställa sådana krav och jag tycker att det är bra att Sverige tar stafettpinnen och driver på arbetet. Det är många länder som tittar på hur vi gör i Sverige.

Ska företagen även stå för kostnader som läkemedel orsakar efter det att de har lämnat människokroppen?
– Det är en komplex fråga. Exkreerade läkemedelsrester blandas i våra reningsverk med en lång rad andra oönskade kemikalier. Ett rimligt sätt att bli av med läkemedelsrester är förbättrad avloppsrening, vilket naturligtvis kostar att införa. Samtidigt avlägsnas då även många andra kemikalier. Då är det inte helt lätt att tillämpa »the polluter pays principle« som annars är ganska sund.

Hur kan man med incitament arbeta för att göra miljön intressant för den producerande läkemedelsindustrin?
– För att lyckas behövs det nog både lagstiftning och marknadsmässiga påtryckningar. Det som jag tror är mest effektivt är olika typer av ekonomiska incitament. Jag tror att man ska premiera företag som kan visa att de har låga utsläpp, genom att ge dem fördelar vid subventionsfrågor, prissättning och upphandlingar.
– Sen tror jag att interna påtryckningar kan vara effektiva; signaler från investerare, aktieägare och företagens styrelser skulle ge en ökad transparens och visa hur det verkligen ser ut. Jag tror även att de anställda i ökande utsträckning vill att deras arbets-givare tar ett ökat ansvar för miljön.

Är det inte fel att det är hemligt var substanserna i våra läkemedel tillverkas?
– Jo, det är fel att det är hemligt, det tyckte ju publiken på Läkemedelskongressen också när jag föreläste där. Av någon anledning vill inte företagen avslöja sina leverantörer för någon annan än våra läkemedelsverk. En ökad offentlighet skulle ge fler möjlighet att följa upp hur det verkligen går. Det räcker med att lukta runt omkring vissa fabriker för att förstå att det inte är bra idag.

Har något blivit åtgärdat i Hyderabad sen utsläppen upptäcktes?
– Inte vad jag vet. Man har infört etableringsstopp där men nu byggs istället nya fabriker på andra ställen. Det är bättre att arbeta med och åtgärda problemen istället för att flytta dem.

Vad måste ändras så att jag som konsument kan välja miljövänliga alternativ på apoteken?
– Det måste vara möjligt för en engagerad konsument att enkelt hitta information och jämföra. Därför ska man inte undanhålla informationen. Men det är viktigt att inte lasta över ansvaret på konsumenten. Läkemedelskommittéer, sjukvården och apoteken bör därför väga in miljöperspektivet när det är möjligt.

Läs till apotekare på nätet

0

 Distansutbildningen gör det möjligt att sprida kompetensen till olika orter. Till exempel ges utbildningen i samband med universitetet i Tromsö, Norge, vilket gör att studenterna får ta del av forskarkompetens därifrån. Apotekarutbildningen är femårig och startar hösten 2012.

Apoteksföreningen verkar inte älska er?

0

– Nja, det får du fråga dem om. Men reaktionerna generellt på reglerna har varit helt ok. Men man kan förstås finslipa systemet.
– Vi hör till exempel att man ute på apoteken tycker det är knöligt att förklara reglerna för kunderna och att man får lägga ned mycket tid på det. Vi vill gärna samarbeta med apoteksaktörerna om vilken information de behöver ute på apoteken för att arbetet ska fungera bättre och för att ge bättre information till kunderna.

Du har ju själv arbetat på apotek, om du gjort det idag skulle du också ha suckat över reglerna och TLV tror du?
– Det skulle jag säkert. Det gör väl de flesta som i sitt dagliga jobb stöter på patrull. När saker inte går på enklast möjliga sätt då blir man lite sur. Vi hoppas att vi kan reda ut det här i samarbete med apoteksaktörerna. Men generikautbytet är ett komplext och komplicerat regelverk. Jag förstår att det är svårt att hålla reda på alla detaljer. Finns periodens vara tillgänglig, som den i de allra flesta fall gör, då löper allt lätt. De gånger det fallerar blir det problem.
– Apoteksaktörerna har ju också sagt att de tycker sig se att systemet med utbyte är ett patientsäkerhetsproblem och vi har aviserat från TLV:s sida att vi gärna vill undersöka vad det kan vara för problem.

Men handlar det inte om att risken för felmedicinering ökar, att patienter tar samma läkemedel ur flera förpackningar med lite olika utseende?
– Ja det skulle kunna leda till det. Men vet vi att det är så? De här ryktena har ju funnits sedan det generiska utbytet började 2002. Och ska man göra några ändringar, då behövs det ett underlag. Om det är en fara för patientsäkerheten då måste vi se vad det är för att kunna veta vad man kan göra.

Generisk förskrivning har ju diskuterats som en lösning?
– Ja, i många år och det finns med som ett mål i läkemedelsstrategin. Och vi stödjer det.

Nu när du blir chef för apoteksavdelningen är det något speciellt som du vill ta tag i?
– Jag passar på den frågan tills jag tillträtt som chef. Men det som är aktuellt är till exempel översynen av handelsmarginalen.

Apotekens expansion ska snabbutredas

0

Apotekets expansion har retat konkurrenterna, som menar att Apoteket tolkar företagets begränsning mer liberalt vilket ger möjlighet till en snabbare expansion.
Enligt statens regelverk ska Apoteket AB inte etablera öppenvårdsapotek i en »större omfattning än vad som krävs för att behålla koncernens befintliga marknadsandel«. Men om det är antalet apotek eller företagets omsättning som avses som marknadsandel är ännu oklart.
Därför har socialdepartementet gett konsultbyrån KPMG i uppdrag att till senast den 31 december snabbutreda frågan.

Tuffare tider för apotekskedjorna

0

I mitten av oktober gick det första nya apoteket, Hermelinen i Umeå, i konkurs på grund av likviditetsproblem.
Den 24 november aviserade Medstop att man varslar 70 anställda om uppsägning. Anledningen är lägre försäljningsvolymer på grund av den tuffa konkurrensen på apoteksmarknaden.

Senast i raden är Docmorris som den 30 november aviserade att man tvingas stänga 16 apotek, som inte är tillräckligt lönsamma.
– Sedan vi öppnade vårt första apotek i Sverige har konkurrensen på apoteksmarknaden blivit stentuff. Vi har gjort en noggrann analys och kommit fram till att vi tyvärr måste stänga dessa apotek eftersom de inte utvecklats som vi tänkt oss, säger Johan Wiklund, tillförordnad vd på Docmorris.
58 tjänster berörs av beslutet om nedläggning och företagets ambition är att omplacera så många som möjligt. Den aktuella neddragningen innebär dock inte att företagets expansionsplaner stoppas. Docmorris kommer redan under januari/februari att öppna åtta nya apotek.

Först ut var dock Kronans droghandel, som redan i september aviserade personalminskningar på grund av den hårda konkurrensen på apoteksmarknaden. Ett 40-tal tjänster är fortfarande hotade inom kedjan.
– Hela branschen genomgår en strukturomvandling, på grund av sviktande lönsamhet. Vi har gått ifrån färre större apotek till fler mindre, vilket ger ökade kostnader. Många nyetableringar har också visat sig vara fel eftersom det inte kommer tillräckligt många kunder. Därför kommer vi att få se nedläggningar av olönsamma apotek, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans droghandel.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng