Annons

Månads arkivering februari 2011

Vanligt med värktabletter flera gånger i veckan

Ingrid Helander
-
0

I undersökningen har Sifo frågat 1000 svenskar under ett par dagar i månadsskiftet januari-februari. Slutsatsen är att 3 procent säger att de tar värktabletter varje dag och 8 procent att de tar smärtstillnade flera gånger i veckan. Det är fler kvinnor än män som tar värktabletter så ofta.

Var femte svensk behandlar sig med värktabletter flera gånger i månaden, ungefär lika många svarade att de aldrig tar värktabletter.

Läs mer om debatten om värktabletter och felanvändning i ledaren och specialreportaget i LmV nummer 1 2011.

Använd apoteken mer systematiskt för att förbättra vården

Läkemedelsvärlden
-
0

Den Nationella läkemedelsstrategin är ett välkommet initiativ för att komma tillrätta med de brister som finns i läkemedelsanvändningen. Problemen är välkända om än svåra att kvantifiera. Uppskattningsvis dör 3000 personer per år på grund av felaktig läkemedelsanvändning, mellan 6-16 procent av alla sjukhusinläggningar uppskattas bero på felaktig läkemedelsanvändning. Av dessa inläggningar beräknas 50 procent beror på att patienten, antingen tagit för mycket eller för lite av sitt läkemedel.
 
Kostnaderna för bristerna i läkemedelsanvändningen är mycket svåra att uppskatta, siffror som cirkulerat har hamnat på någonstans mellan 10-20 miljarder kronor per år. Att det finns avgörande vinster att göra genom en bättre läkemedelsanvändning är utom all tvivel.
 
Att miljön lyfts upp i den nationella läkemedelsstrategin är bra. Att kunderna på apotek idag inte har någon möjlighet att välja miljömärkta läkemedelsalternativ är märkligt. Fokus har legat på pris och effekt, helt rätt, men det finns ingen motsättning att införa miljöperspektivet på läkemedelsområdet. Miljöfrågorna har länge varit eftersatta inom läkemedelsområdet och det är dags att samtliga aktörer tar sitt ansvar och aktivt arbetar mot en hållbar utveckling.
 
De närmsta åren står samhället inför stora utmaningar när det gäller hälso- och sjukvården. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka, vi får allt bättre vårdmetoder, nya dyrare läkemedel med mera. Kostnader och resurser kommer inte att gå ihop med nuvarande modell. En del av lösningen kommer vara en förbättrad läkemedelsanvändning eftersom den bidrar till lägre kostnader för samhället och hälso- och sjukvården.
 
Genom åren har Apoteket AB tagit en rad initiativ och drivit projekt för att förbättra läkemedelsanvändningen: läkemedelsgenomgångar, läkemedelsprofiler, bokad rådgivning med mera. På den omreglerade apoteksmarknaden ser vi nu en försiktig utveckling av nya tjänster på apoteken, där bland annat följsamhetsprojekt är ett viktigt område. Vad detta kommer leda till vet vi inte idag, men vi kan anta att apoteksaktörerna kommer utveckla olika former av tjänster för att bygga lojalitet med kunderna.
 
På apoteken pågår dagligen en kvalitetssäkring av förskrivningen och en omfattande rådgivning till kunderna. I sina bästa stunder är apotekens bidrag till en bättre läkemedelsanvändning påtaglig och konkret och en viktig del av apoteksaktörernas service.
 
Apoteken har historiskt inte använts planerat och systematiskt av samhället för att förbättra läkemedelsanvändningen. Detta är ett misstag och en brist. Apoteken är vårdens förlängda arm. Vi möter de flesta av vårdens patienter fler gånger än vad vården gör. Vi har medarbetare med en stor kompetens inom läkemedelsområdet. Apoteken har en unik position mellan vård, läkemedelsindustri, myndigheter och patienten. Vi möter patienten vid apoteksdisken gång på gång på gång. Om man verkligen vill påverka människor finns en kommunikationskanal som är starkare än alla andra, det samtal som sker öga mot öga, det samtal som sker varje dag på apoteken. Vardagen på apotek är att arbeta med läkemedelsanvändning.
 
Den nationella läkemedelsstrategin ska nu ta steget från vision till konkreta åtgärder, och projekt. Här behövs apoteken eftersom vi har den nära kontakten med vårdens patienter. Vår vardag är konkret, vi ska få våra kunder att förstå vikten av att ta sitt läkemedel på rätt sätt vid rätt tidpunkt.
 
Samtidigt är inte apoteken en fristående aktör eller isolerad ö. Vi är en del av vården och vi vill arbeta tillsammans med den. Det är först då vi kommer att lyckas.

Johan Wallér
vd för Sveriges Apoteksförening

Rune Dahlqvist till TLV

Ingrid Helander
-
0

Rune Dahlqvist är professor i klinisk farmakologi och kommer närmaste från en tjänst som enhetschef för klinisk farmakologi vid Umeå universitet och verksamhets chef vid landstingets Läkemedelscentrum.

Han sitter också med i Läkemedelsverkets läkemedelsnämnd och är vetenskapligt råd för Socialstyrelsen.

Rune Dahlqvist började sin tjänst på TLV den 1 februari.

EU rekommenderar screening av kolorektal cancer

Ingrid Helander
-
0

Rekommendationerna för hur medlemsländer bör genomföra screening för kolorektal cancer kommer från Europakommisionens hälsodirektorat. Över 90 experter från 32 olika länder har varit inblandade i framtagandet, och kommissionen rekommenderar nu alla medlemsländer att införa screening. Dödligheten i kolorektal cancer kan minska med 15 procent om alla mellan 50 och 74 år kallas till screening menar kommissionen.

Idag genomförs ingen screening av kolorektal cancer i Sverige. Socialstyrelsen kommer att ha en hearing i frågan under våren och planerar att komma med nya riktlinjer om två år. Rekommendationerna från EU-kommissionen är bara vägledande i det arbetet.

EU-kommissionen har tidigare publicerat rekommendationer kring screening för bröstcancer och livmoderhalscancer.

Snart dags för fältinspektion på apotek

Petra Hedbom
-
1

På Läkemedelsverket håller man nu på att utbilda särskilda inspektörer som ska arbeta med fältinspektioner av apotek. Redan tidigare har myndigheten bedrivit tillsyn av apotek men då har den skett från skrivbordet och handlat om att bland annat bedöma ansökningar. Snart är det dags att ge sig ut till de fysiska apoteken.

För detta har Läkemedelsverket rekryterat ny personal för detta och totalt handlar det om sju till åtta personer som kommer att vara apoteksinspektörer.
– Vi kommer att inspektera apoteken utifrån de regelverk som finns och till exempel se att de har kvalitetssystem som uppfyller gällande krav, säger Annika Babra på Läkemedelsverket.

Det finns möjlighet för Läkemedelsverket att göra oanmälda inspektioner men i normala fall kommer apoteken att informeras några veckor innan besöken. När det är dags för de första är inte bestämt men det kommer att bli under våren.

Tidigare har det hörts kritik från apoteksaktörerna att det blir krångligt med många kontroller från olika myndigheter när både Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och TLV ska inspektera men en samkörning av inspektionerna är inte på gång just nu.
– Vi samverkar med Socialstyrelsen och för diskussioner om att ha gemensamma inspektioner men eftersom vi har olika regelverk så krävs det en del planering.

Ingen praktiklön på Apoteket AB i höst

Petra Hedbom
-
1

I och med omregleringen av apoteksmarknaden är det från och med höstterminen 2011 upp till varje apotekskedja att själva avgöra om och hur mycket de vill ge i ersättning till farmacevtstudenter som gör praktik på apoteken. Tidigare har apotekarstudenter studenterna fått en ersättning som legat på mellan 12 och 14500 kronor i månaden.

Beskedet kommer efter att Sveriges Farmacevtförbund hört av sig till aktörerna och frågat om ersättningen. Många av kedjorna har inte svarat men på Apoteket AB har man tagit beslutet att upphöra med praktiklön något som oroar förbundet.
– Vi riskerar nu att framför allt apotekarstudenterna väljer bort att göra sin praktik på ett apotek i Sverige och söker sig till utlandet eller andra branscher, säger Boris Pendic, ordförande i Sveriges Farmacevtförbunds studentsektion.

Från Apoteket AB är argumentet att praktiken är att betrakta som en kurs som  berättigar till studiemedel.
– Vi har tittat på utbildningar både utomlands och i Sverige och konstaterat att på de flesta andra får man inten lön under praktiken, säger Per Stadler, arbetsrättsstrateg på Apoteket AB.

Att praktiklön skulle bli ett konkurrensmedel mellan kedjorna som resulterar i att studenterna väljer bort Apoteket AB tror han inte på.
– Klart det skulle kunna hända men jag tror att det är andra saker än pengar som spelar in när man läser till farmacevt. Konkurrensen kommer nog snarare handla om profilering av praktiken och hur den utformas med bra handledning till exempel. Vi konkurrerar hellre med sådant.

I diskussionen har en kritik varit att CSN ger rätt till studiemedel i 20 veckor medan praktiken är i 26 men Per Stadler tycker inte att det är en fråga för företagen.
– Eftersom det är lärosätena som bestämmer hur lång praktiken är och CSN som beslutar om studiemedel är det en diskussion som bör föras mellan dem.

De studenter som gör sin praktik på Apoteket AB kommer kunna få viss ersättning upp till 2000 kronor i månaden för merkostnader som resor och dubbelt boende.

HPV-vaccin skyddar män mot kondylom

Petra Hedbom
-
0

Det är den amerikanska forskaren Anna R Guillano som tillsammans med kollegor från flera länder undersökt om HPV-vaccinet Gardasil också kan skyddar unga män mot de sjukdomar som orsakas av viruset. Resultatet, som publicerats i New England Journal of Medicine, tyder på att vaccinet ger ett 90-procentigt skydd mot infektion av de virustyper som ingår i Gardasil hos unga män.

I studien ingick 4000 sexuellt aktiva män mellan 16 och 26 år. Även om personer redan hade en infektion med HPV fick de ett skydd på 60 procent mot att drabbas av kondylom och förstadier till anal- och peniscancer enligt studien.

I Sverige är det beslutat att flickor från mellan 11 och 12 år ska erbjudas vaccination mot HPV med vaccinet Cervarix, inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Det vaccinet skyddar inte mot de virus som orsakar just kondylom. Landstingens upphandling av Cervarix har stoppats sedan beslutet överklagats av företaget Sanofi Pasteur MSD som marknadsför Gardasil vilket gjort att vaccineringen skjuts på framtiden.

Svensk uppfinning ska ge godare tabletter

Petra Hedbom
-
0

Tanken föddes när KTH-studenten Fredrik Lilieblad själv skulle svälja en tablett som han tyckte smakade illa. Borde det inte gå att klä in medicinen med något som gjorde det enklare att svälja? Tillsammans med ekonomen Johan Axelsson började de fila på hur det skulle kunna gå till.

Nu drygt tio år senare är deras produkt, Medcoat, klar att möta kunderna. Den fungerar så att man klär in tabletten i en tunn gelfilm med citrussmak.
– Det har tagit sin tid och vi har jobbat mycket med att få fram rätt konsistens på gelen. Kravet var att den skulle vara lättlöslig, inte interagera med läkemedlen, vara hal och lättsvald men samtidigt stabil i förpackningen, säger Johan Axelsson, vd för företaget Med Coat AB.

Efter diverse samarbeten med olika konfektyrföretag och Uppsala universitet som inte ledde till någon lösning satte sig Johan Axelsson och Fredrik Lilieblad själva vid labbänken och testade. Till slut, och efter hjälp av ett amerikanskt företag och en anställd kemist fick de fram vad de sökte. Produkten är klassad som ett livsmedel och patenterad i Europa och USA.
– Vi har också gjort en rad tester och klinisk studie som publicerades i somras som visar att det fungerar bra, säger Johan Axelsson.

Produkten Medcoat kommer till en början att säljas hos Medstop, Vårdapoteket och Apoteket AB men enligt Johan Axelsson pågår förhandlingar med flera av de andra kedjorna.

Inga nya riktlinjer för vaccinering

Petra Hedbom
-
0

Det var i tisdags som den finska hälsovårdsmyndigheten, THL publicerade en delrapport som visade på ett samband mellan vaccinering med influensavaccinet Pandemrix och den kroniska sjukdomen narkolepsi. Enligt rapporten är det troligt att ytterligare någon faktor spelar in som gör att vissa personer har drabbats och ytterligare kartläggning av sambandet ska göras.

I Finland har myndigheterna stoppat vaccineringen med Pandemrix efter rapportering om ökat antal narkolepsifall men det är inte något som är aktuellt i Sverige.
– Vi ser ingen anledning att ändra riktlinjerna utifrån de uppgifter vi har, säger Agneta Holmström, enhetschef på Socialstyrelsen.

Pandemrix rekommenderas idag bara till personer med nedsatt immunförsvar. Grupper som löper ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid influensa rekommenderas av Socialstyrelsen att vaccinerar sig med det vanliga säsongsinfluensavaccinet, som skyddar mot tre typer av influensa, varav A(H1N1) är en.

Enligt Agneta Holmström har Socialstyrelsen en tät dialog med bland annat Läkemedelsverket och om nya uppgifter skulle komma kan läget förändras.
– Just de här siffrorna gäller bara Finland och det var en delrapport. Men sambandet kommer att utredas ytterligare, bland annat pågår en stor europeisk utredning.

Världshälsoorganisationen WHO har meddelat att de inom några dagar kommer att göra ett uttalande angående den finska utredningen.

Bra utgångsläge ? våga satsa!

Läkemedelsvärlden
-
0

?Den som är satt i skuld är icke fri? ? bevingade ord från Göran Persson. Man behöver inte vara finansminister för att känna igen sig i hur det känns att drastiskt dra ner på kostnaderna. De flesta har egna erfarenheter, oavsett om det gäller ansvar för statsfinanser, myndigheter, företag, avdelningar eller privatekonomi. Under 90-talet hade Sverige skenande läkemedelskostnader och systemet var ohållbart i längden.

Läkemedelsstrategin pekar i förstudien ut generikareformen 2002 som den åtgärd som bröt trenden. Basen i reformen är att låta generikaföretagen tävla mot varandra med öppna transparenta priser och att apoteken ska expediera det utbytbara läkemedlet som har lägst pris. Huvudprincipen i systemet bygger alltså på att det inte är apoteken som väljer vilket läkemedel som ska expedieras. Ingen hade nog vågat hoppats på vilken enorm dynamik den åtgärden kunde skapa – med prissänkningar på upp mot 98 procent på AIP. Systemet ger över 5 miljarder kronor per år i besparingar.

Det finns mer pengar att spara om användningen av biosimilars ökar. Eftersom biologiska läkemedel inte är automatiskt utbytbara på apotek så krävs dock ett ökat engagemang från förskrivande läkare, budgetansvariga klinikchefer och Läkemedelskommittéer. Här går det dock trögt och jag hoppas att Läkemedelsstrategin hittar vägar att nå dessa besparingar. När det går att genomföra besparingar och ändå ge samma terapi ska man naturligtvis göra det. Annars är det bortkastade skattemedel.

Men besparingarna skapar också utrymme att behandla patienter som verkligen behöver en dyrare läkemedelsbehandling. Det finns områden för både bredare grupper och inom särläkemedel där det saknas likvärdiga billigare alternativ. Det är alltid lika tråkigt att höra om patienter som inte får adekvat behandling med motiveringen att det är för dyrt ? samtidigt som landstingen lämnar tillbaka över en halv miljard till staten som regeringen allokerat för just läkemedelsbehandling. Dessa pengar är mer än årskostnaden för alla särläkemedel. Här har Läkemedelsstrategigruppen en angenäm uppgift att se till att ge invånarna bästa möjliga behandling för pengarna.

Det är dock viktigt att värna generikasystemet som ger oss dessa miljardbesparingar. Äventyrar vi detta äventyrar vi samtidigt handlingsutrymmet. Inför omregleringen av apoteksmarknaden framfördes i huvudsak två argument mot generikasystemet. Konkurrensen på AUP skulle upphöra med privata vinstdrivande apotek och intresset att etablera apotek i Sverige skulle försvinna om inte apoteken fick förhandlingsrätt (dvs själva välja generikaleverantör). Verkligheten visade dock att dessa farhågor inte hade förankring i verkligheten. Nya patentutgångar ger samma prisnedgångar som tidigare och intresset att köpa eller etablera apotek verkar det ju inte vara något fel på.

Miljövänliga läkemedel är en viktig fråga som förtjänar en plats på Läkemedelsstrategins dagordning. Generikabranschen ser gärna tydliga och skarpare miljökrav på läkemedel. Det är bra om vi hittar regler för den svenska marknaden men ska man verkligen få en effekt på miljön i de drabbade områdena i t ex Indien så måste det internationella regelverket skärpas upp rejält. FGL skickade en uppmaning till regeringen 2007 att arbeta för en internationell lösning. Kraven vid läkemedelstillverkningen är mycket högt ställda och då är det både märkligt och otidsenligt att tillsynen endast reglerar vad som hamnar i tablettburken men inte alls beaktar utsläppens eventuella miljökonsekvenser. GMP- certifiering, som både är ett regelverk och en kvalitetsgaranti, gäller för hela produktionskedjan. Men som reglerna är utformade idag kan företag som tillverkar råvaror följa GMP och ändå släppa ut miljöfarliga ämnen. Detta borde regleras i GMP eller liknande internationella riktlinjer.

Även om detta är en internationell angelägenhet så måste frågan adresseras från något håll och det är viktigt att hålla frågan levande. Att hävda att det inte går, tar för lång tid, eller att det är bättre att koncentrera sig på att sopa framför egen dörr – är att blunda för verkligheten. Resistenta bakterier och miljöpåverkan respekterar inga landsgränser och frågan är för viktig för att skjutas på framtiden.

Kenneth Nyblom
vd FGL, Föreningen för Generiska Läkemedel

Nygamla rekommendationer för epilepsibehandling

Petra Hedbom
-
0

Fortfarande är det karbamazepin som rekommenderas som förstahandsbehandling vid fokala epilepsianfall och valproat vid generaliserade anfall. Det framgår när Läkemedelsverket nu presenterar sina nya rekommendationer för läkemedelsbehandling vid epilepsi.

Under de 14 år som gått sedan den senaste uppdateringen har en rad nya läkemedel nått marknaden men i de flesta fall har de inte visat sig vara mer effektiva än de gamla.
– Det är några får av de nya, som lamotrigin och levetiracetam som kvalificerat sig till att vara förstahandspreparat. Men de har inte ersatt de gamla utan lagts till som komplement, säger Torbjörn Tomson, professor och överläkare vid neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Torbjörn Tomson som varit med i arbetet med att ta fram de nya rekommendationerna och säger att det var viktigt att det gjordes en genomgång nu så att det finns en gemensam grund för landets behandlare.
– Faktum att många av de gamla preparaten står sig bra är ju ett besked i sig. Sen är det positivt att det för svårbehandlade patienter finns en större meny att välja bland säger han.

Andra preparat som är alternativa förstahandsval vid vissa anfallsformer är oxkarbazepin och etosuximid. I Sverige finns cirka 60 000 personer med epilepsi, varav cirka 50 000 vuxna och 10 000 barn.

Avastin kopplat till högre dödlighet än enbart kemoterapi

Petra Hedbom
-
1

Forskare vid bland annat Stony Brook University School of Medicine i New York har analyserat data från 16 tidigare publicerade studier av patienter mde olika typer av cancer. Deras slutsats, som publicerats i Journal of American Medical Association, är att patienter som behandlats med cancerpreparatet Avastin (bevacizumab) och kemoterapi löpte 46 procent högre risk för behandlingsrelaterad död än de som enbart fick kemoterapi.

Roche och Genentechs monoklonala antikopp Avastin är ett av världen bäst säljande cancerläkemedel. Det är godkänt för flera olika cancertyper, i Sverige bland annat för cancer i tjock- och ändtarmen, spridd bröstcancer, och icke-småcellig lungcancer. Det verkar genom att blockera tillväxtfaktorn VEGF vilket hämmar kärltillväxten i tumören. Några av biverkningarna är ökad blödning, minskat antal vita blodkroppar och blodproppar i lungorna.

Forskarna bakom studien säger att risken för ökad död var starkt kopplad till vilken typ av kemoterapi som användes i kombination och att den relativa andelen dödsfall som kunde kopplas till enbart Avastin var 2,5 procent. Därför, menar de, kan Avastin vara ett bra alternativ i alla fall.

Charlotte Arnold, talesperson från Roche, kommenterar resultaten med de analyserade studierna innehåller patienter med flera cancertyper som preparatet inte är godkänt för. Hon säger till Reuters att riskerna med Avastin är kända och att de finns tydligt angivna i produktresumén och att för de godkända indikationerna överväger nyttan riskerna.

Apotek Hjärtat och Carema först ut i samarbete

Ingert Nilsson
-
0

Carema vaccinerar på apoteket och Hjärtat säljer Alvedon på vårdcentralen. Det är exempel på hur samarbetet mellan de två aktörerna kommer att se ut när det beräknas dra i gång under våren.
? Någon gång under april skulle jag tro att vi kan vara igång i Upplands Väsby och Eslöv där vi har apotek i nära anslutning till Caremas mottagningar, säger Charlotte af Klercker, presschef på Apoteket Hjärtat.

Influensavaccinering och hudscreening i Hjärtats lokaler med personal från Carema, läkemedelsrådgivning av Hjärtats farmacevter och försäljning av apotekets egenvårdsprodukter i vårdcentralens lokaler, är ett koncept som de två aktörerna tror att dagens konsumenter vill ha. Det här samarbetet mellan en apotekskedja och en vårdaktör är, enligt Apoteket Hjärtats vd Anders Nyberg, det första i sitt slag.

Planen är att samarbetet med de hälsonära tjänsterna ska vara tillgängliga på de orter där båda företagen är etablerade inom två år.

Sambandet narkolepsi och Pandemrix stärks

Ingert Nilsson
-
0

Misstanken om att det finns ett samband mellan vaccinet Pandemrix och insjuknande i narkolepsi hos barn stärks av den registerstudie som den finska hälsovårdsmyndigheten, THL publicerar idag.

Sammanlagt fick 60 barn och ungdomar mellan 4 och 19 år under åren 2009-2010 diagnosen narkolepsi i Finland. Av dem hade 52 barn, alltså närmare 90 procent, vaccinerats med Pandemrix. Ungefär 70 procent av alla i den åldergruppen vaccinerades mot A (H1N1) under den här perioden. Jämfört med ovaccinerade barn var förekomsten av narkolepsi nio gånger högre i den vaccinerade gruppen. Tydligast är riskökningen i åldrarna 5-15 år.

Slutsatsen av resultatet, som fortfarande beskrivs som preliminärt, är att det ökade antalet fall av narkolepsi sannolikt beror på samverkan med ytterligare någon annan faktor.
? Men fortfarande är det stor osäkerhet vad det skulle vara för faktor, säger Ingemar Persson på Läkemedelsverket.
? Det skulle till exempel kunna finnas en annan infektion närvarande vid vaccinationsögonblicket och att det betytt en ökad belastning på immunsystemet som hos vissa känsliga barn skulle ha kunnat utlösa sjukdomen.

Men det är bara en teori, understryker Ingemar Persson. I dagsläget har man med andra ord ingen aning.
? Det speciella är också att det bara är i Finland och Sverige som man rapporterat om ett samband mellan narkolepsi och Pandemrix. Vi har frågat runt hos myndigheter i Europa, men de har inte hittat något sådant.

Mot bakgrund av att totalt 31 miljoner individer vaccinerats i Europa med Pandemrix och att ökningen av narkolepsi bara noterats i vissa länder menar Ingemar Persson att det troliga är att det finns flera faktorer som samverkat.
Nu förs diskussioner med Socialstyrelsen om vaccineringen av riskgrupper bör förändras tills resultaten från studierna säkrats.

Cancerläkemedel ökade inte överlevnad

Ingert Nilsson
-
0

I en randomiserad fas III-studie där drygt 519 kvinnor med metastaserad så kallad trippelnegativ bröstcancer ingick, uppfyllde inte läkemedelskandidaten de specificerade kraven för överlevnad eller förlängd överlevnad. Kvinnorna som ingick i studien randomiserades till behandling med standardterapi, gemcitabin och karboplatin med eller utan tillägg av iniparib.

Enligt Sanofi-aventis har man dock sett en förbättrad totalöverlevnad i tidigare fas II-studier hos undergrupper av kvinnor. Resultatet från studien ska nu analyseras ytterligare meddelar företaget och det nuvarande kliniska programmet för iniparib fortsätter för bröst-, lung- och andra cancerformer.
Av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer uppges omkring 15 procent ha just trippelnegativ.

Geler med ketoprofen receptbeläggs

Ingert Nilsson
-
0

Alla geler för utvärtes bruk som innehåller ketoprofen blir receptbelagda från och med mitten av den här månaden. I Sverige handlar det om produkterna Orudis, Siduro och Zon.

Redan i somras kom den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP, med sin rekommendation att receptbelägga gelen och nu har beslutet fattats av den europeiska kommissionen.

Skälet till åtstramningen är riskerna för hudutslag när huden med gelen utsätts för solljus. Obehagliga hudreaktioner har också beskrivits hos patienter som kombinerat ketoprofenkrämen med produkter som innehåller octocrylene som finns i kosmetiska och hudvårdande produkter. Då har utslagen kommit utan exponering för solen.
Geler med ketoprofen är godkända för behandling av lokal smärta i samband med muskel- och ledskador.

1...345Sida 5 av 5