Månads arkivering februari 2011

Överviktiga norrmän levde längre

0

Den som är över 65 år och enligt Body mass index överviktig lever troligen längre än den som med BMI-mått har normal vikt. En analys gjord av Jan-Magnus Kvamme överläkare vid gastrokirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Nord-Norge, bekräftar den kritik som tidigare riktats mot skattningsskalan BMI, i alla fall när det gäller äldre.

Analysen som omfattade 7 604 män och 9 107 kvinnor som var 65 år och äldre visade den lägsta dödligheten i intervallet 25-29,9 för män och 25-32,4 hos kvinnor när man justerat för ålder, civilstånd, utbildning och rökning. Totalt identifierade forskarna 7 474 dödsfall under en genomsnittlig uppföljning på drygt nio år.

Mortaliteten ökade i alla BMI-kategorier under 25, och något bland mycket överviktiga. Omkring 40 procent av överdödligheten i lägre BMI-intervall hos män kunde förklaras med lungsjukdom.

Enligt BMI skalan ska en normalviktig hålla sig inom intervallet 18,5 -24,9 BMI oavsett ålder. Något som redan tidigare kritiserats.

Astrazeneca bygger fabrik utanför Moskva

0

Anläggningen som enligt beräkningarna ska börja producera läkemedel i början av 2013 byggs strax utanför Moskva. Ungefär 16 miljoner förpackningar om året och läkemedel för bland annat kardiologi, onkologi och andningsvägar kommer att produceras i anläggningen.

Enligt Nenad Pavletic, vd för Astrazeneca i Ryssland, är investeringen ett resultat av den stabila ekonomiska utvecklingen i landet.

Ett annat skäl kan vara den ryska regeringens strategi att begränsa importen av läkemedel för att istället uppmuntra inhemsk produktion. Enligt ett nationellt utvecklingsprogram ska minst hälften av all läkemedelsförsäljning i landet komma från inhemsk produktion. Premiärminister Vladimir Putin har lovat närmare fyra miljarder i stöd till en inhemsk industri, vilket fått flera utländska företag att etablera sig i landet. Andra läkemedelsjättar, som Novartis och Glaxosmithkline, har också deklarerat investeringar.

Enligt analytiker kommer också den inhemska läkemedelsmarknaden i Ryssland att öka under de kommande åren, som ett resultat av en modernisering av hälso- och sjukvårdssystemet i landet. Även andra faktorer som en ökning av smittsamma och kroniska sjukdomar spås öka tillväxten på läkemedelsmarknaden.

Snart ok med patentsamarbete inom EU

0

När EU-länderna tidigare har försökt få till en lagstiftning som ska möjliggöra för företag att kunna få ett enda patent för hela unionen har arbetet stött på patrull. Trots att medlemsländerna varit eniga om att dagens system där det krävs ett patent i varje enskilt land inte fungerar, har de inte kunnat enas om ett förslag. Men via en alternativ process kan det ändå bli verklighet inom kort.

Vid sidan om den normala beslutsvägen har flera av länderna, däribland Sverige, begärt att få inleda ett så kallat fördjupat samarbete, en parallell process som kan utnyttjas när minst nio medlemsstater vill gå vidare för att ta fram gemensamma regler när gängse beslutsvägar inte nått resultat. I december förra året ansökte tolv länder om att få starta ett sådant samarbete om patent, något som Europaparlamentets ledamöter nu röstat ja till. I dagsläget har alla EU-länder utom Spanien och Italien sagt att de vill vara med på samarbetet.

Enligt Patrick Andersson, patentexpert på Patent- och registreringsverket kommer samarbetet, om det går igenom, att underlätta för de svenska läkemedelsföretagen.
– Hela idén är att man ska kunna få ett enda patent hos det europeiska patentverket, EPO,  som är giltigt i alla  de 25 länderna utan något krav på översättning till nationella språk, vilket krävs idag .

Parallellt med samarbetet om det så kallade enhetliga patentet arbetar man också med att inrätta en gemensam europeisk domstol för patentfrågor. Tanken är att företag ska kunna vända sig dit om de misstänker att någon gjort intrång på deras patent eller om någon vill ha ett patent ogiltigförklarat.

Idag måste även den processen ske i varje enskilt medlemsland.
– Än så länge är det inga beslut tagna om detaljerna för om en domstol skulle upprättas. Det man fått ja för från parlamentet är att fortsätta det fördjupade samarbetet om enhetligt patent, säger Patrick Andersson.
-Men det är komplicerade saker, först måste EU-domstolen ta ställning till om en sådan patentdomstol går att passa in i EU:s system. Men frågorna är prioriterade.

Det är Lissabonfördraget som gör det möjligt för EU-länderna att ha ett fördjupat samarbete. Om ett enhetligt patent blir verklighet är det andra gången som det används, första gången gällde det regler för skilsmässor, något som godkändes förra året.

Nästa steg är för patentfrågan att ministerrådet ska ta ett beslut vilket de förväntas göra på sitt nästa möte den 9-10 mars.

Två av tre kan strunta i praktiken

0

Efter att tre av apotekskedjorna som kommer att ta emot praktikanter under hösten bestämt att det inte kommer att betala ut någon praktiklön har fackförbund och studenter uttryckt sitt missnöje. I en enkätundersökning som gjorts av Sveriges Farmacevtförbunds studentsektion uppger två av tre studenter att de funderar på att inte göra sin praktik.

Totalt har 630 apotekar- och receptariestudenter under februari fått svara på frågor om sin kommande apotekspraktik. Resultatet av enkäten visar att bara en av tre studenter planerar att göra sin praktik oavsett om de får betalt eller inte. Omkring hälften av studenterna svarar att de inte anser att deras studiemedel kommer att täcka tjänstgöringsperioden.
– Detta bekräftar den bild vi redan hade, nämligen att lönen är avgörande för många studenters möjlighet att göra sin apotekstjänstgöring, säger Boris Pendic, ordförande i studentsektionen i Sveriges Farmacevtförbund.

Enligt förbundet har många studenter har själva uppgett i enkäten att beslutet av vissa apoteksföretag att inte ge ersättning för apotekstjänstgöringen kan ha negativ inverkan på deras vilja att arbeta på dessa företag i framtiden.

Sveriges Farmacevtförbund kommer senare att presentera en del två i undersökningen där de bland annat ska kartlägga produktiviteten hos de studenter som genomgår sin apotekstjänstgöring.

Apotekskunder nöjda enligt Sifo

0

Det är branschorganisationen Sveriges Apoteksförening som låtit göra en undersökning bland 1000 personer. I undersökningen som utfördes av TNS Sifo i slutet av förra året fick personer i intervjuer bedöma olika kvalitetsaspekter på apoteken.

Enligt resultaten är kunderna överlag nöjda med apoteken, omkring 97 procent av de som svarat på frågan tycker att deras samlade upplevelse av apoteksbesöken är bra. Lika många säger att de upplever servicen som lika bra eller bättre på den omreglerade marknaden jämfört med innan. Frågorna som ställdes handlade om bland annat service, utbud av produkter och tjänster och öppettider. Omdömet skiljer sig från tidigare, mindre undersökningar som indikerat att kunderna inte skulle vara fullt så nöjda  

Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening, är nöjd med resultatet men säger också att han är ödmjuk inför att tidigare undersökningar under Apoteket AB:s monopol visat att kunderna varit nöjda och det är någonting som hänger kvar även nu.
– Det är inte så att det blivit så mycket bättre efter omregleringen men att kunderna är lika nöjda nu som innan är ett mycket gott betyg till aktörerna och hela omregleringen.

Av kunder som haft direktkontakt med apotekspersonal uppger 85 procent att de är nöjda med de råd eller vägledning som de fått. Jämfört med detaljhandeln i stort ligger apoteken bättre till. I vad som kallas benchmarkindex där man väger samman betyget på apoteksbesök, viljan att återvända till och rekommendera ett apotek till andra och den upplevda konkurrensfördelen. I undersökningen får apoteken 78 enheter jämfört med 64 för detaljhandeln i genomsnitt. Allra nöjdast är personer i åldersgruppen 56 till 66 år som ger apoteken 90 i omdöme.

Meda köper mer

0

Antula har en omsättning på cirka miljoner kronor i Norden och det är ett antal varumärken som nu hamnar hos Meda i och med köpet av företaget Antula. Munsköljen SB12, herpessalvan Anti, och Inside mot halsbränna är några exempel.

Meda har gjort ett antal förvärv den senaste tiden och affären med Antula innebär att 20 procent av Medas omsättning kommer att utgöras av receptfria produkter.

Köpesumman är 1,8 miljarder kronor på skuldfri basis, enligt ett pressmeddelande och affären förväntas genomföras inom ett par månader.

GSK halverar bidrag

0

Mellan 2008 och 2010 har Glaxo Smith Kline halverat bidraget till patientorganisationerna i Sverige, från en och en halv miljon till 765 000 förra året.


Rent generellt har
 bidragen från industrin till intresseföreningarna minskat på senare år, säger Pär Tellner, på Lif.
? Den trenden har nu pågått under några år. Vid den senaste räkningen var de här bidragen på runt 15 miljoner totalt om året, för några år sedan låg de på runt 15-20 miljoner.
Skälet till minskningen är, menar Pär Tellner minskade marginaler för företagen.
? Man är helt enkelt noggrannare med vilka projekt man ska satsa på.

Enligt Jonas Vikman, ansvarig för kontakter med patient- och intresseföreningar i Sverige på GSK ska minskningen inte ses som en ny fastlagd policy från företagets sida.

-Nej det handlar mer om att det råkat bli så nu när vi jämförde bidragen de senaste tre åren. Nivån varierar från år till år beroende på projekt som är aktuella.

Staten måste sluta köpa de miljövidriga läkemedlen

0

För ett par veckor sedan frågade en bekant om generika verkligen är lika säkert som original. Mitt spontana ja kom snabbt. Sen kom följdfrågan: Även när det gäller arbetarnas villkor och miljöutsläpp? Jaså, du menar så. Då blir svaret tyvärr nej, absolut inte. I alla fall inte än på ett tag.
För två år sedan hade vi ett reportage här i Läkemedelsvärlden med rubriken Ignorerad miljökris. Då hade fakta om de enorma läkemedelsutsläppen från produktionsanläggningarna i Indienvarit kända i ett år men ingen hade på allvar tagit tag i frågan. Men kort därefter lossnade det och Läkemedelsverket fick i uppdrag av regeringen att skriva en rapport med förslag på åtgärder. I rapporten konstaterar Läkemedelsverket att den stora prispress vi haft på läkemedel i Sverige troligtvis också bidragit till att vissa av våra läkemedel nu produceras under miljövidriga förhållanden. Ett av förslagen från Läkemedelsverket är därför att miljökrav ska bli en faktor när TLV beslutar om ett läkemedel ska ingå i förmånen eller inte, både när det gäller generika och original. De flesta remissinstanserna som nu tyckt till om förslaget håller med om att systemet bör ses över. Men inte TLV.

Deras argumentation bygger på att Sverige bara står för 0,7 procent av den globala läkemedelsmarknaden. Även om Sverige skulle sluta köpa miljövidriga läkemedel skulle det inte få någon effekt på grundproblemet konstaterar TLV. Det blir bara dyrare läkemedel och även risk för att vissa läkemedel helt skulle försvinna från den svenska marknaden. En dålig idé helt enkelt om TLV får bestämma.

Här måste man fråga sig om TLV har hört talas om begreppet socialt ansvar. Ingenstans i dagens debatt är det godtagbart att säga att Sverige inte ska ta tag i miljöproblem eftersom landet är litet. Även om TLV har rätt i att effekten på grundproblemet skulle bli begränsad, fabrikerna kommer sannolikt pumpa ut ungefär lika mycket gift oavsett vad Sverige gör, så borde andra argument väga så mycket tyngre. Till att börja med skulle det vara betryggande att veta att svenska apotek och sjukhus inte tillhandahåller läkemedel som är miljövidrigt producerade. Som patient skulle jag då inte behöva fundera på om min behandling sker på bekostnad av någon annans hälsa. Som skattebetalare skulle jag veta att mina pengar inte går till att helt okontrollerat driva på den globala resistensutvecklingen mot antibiotika. Räcker inte det som argument borde TLV också se att en positiv ansatts från myndighetens sida skulle kunna bidra till en långsiktig lösning. Representanter från TLV brukar vara stolta över hur de tagit fram ett prissättningssystem som går på export, det är en gåta varför de inte vill bli världsledande inom det här området också. Myndighetens samlade kompetens borde kunna visa världen att det är möjligt att kraftfullt ställa krav på läkemedelsproducenterna. Fler länder kommer då sannolikt ta efter i takt med att frågan mognar internationellt.

Självklart finns det stora praktiska hinder att ta sig förbi. Men grundfakta finns tillgängligt redan idag. Joakim Larsson har under forskningssekretess fått tillgång till fakta från Läkemedelsverket om vilka fabriker som användes för att ta fram läkemedel till den svenska marknaden. Genomgången visade att 72 av 242 undersökta produkter kunde länkas till de aktuella reningsverken i Indien. Det här är information som alltså uppenbarligen går att ta fram om man bara får tillgång till sekretessbelagt material, vilket myndigheter normalt kan.
Frågan ligger nu hos ansvariga på miljödepartementet. När de läst igenom remissvaren ska de bestämma sig för vad som ska göras härnäst. Förhoppningsvis lyssnar de inte på TLV.

Sjukhusapoteken försvinner i Västra Götaland

0

Tamro tävlade med Apoteket Farmaci om leveranserna och Baxter Medical försökte i konkurrens med APL att ta hem läkemedelstillverkningen. Förlorarna har nu tio dagar på sig att överklaga beslutet.

Regionen kommer
att ha ett regionalt läkemedelslager som förser samtliga sjukvårdsenheter i regionen med läkemedel. Lokalt på varje sjukhus kommer att finnas vårdnära lager och de olika avdelningarna kommer att ha mindre lager. Med den här förändringen är regionen bland de första i landet att ta över läkemedelsförsörjningen i egen regi då de nuvarande sjukhusapoteken försvinner.
Upphandlingen har gällt driften av det regionala lagret och tillverkning av läkemedel.

Jämfört med tidigare
är det en betydligt mindre del av läkemedelsförsörjningen som nu upphandlas.
 ? Det handlar om en ren logistik- och distributionstjänst. Vi kommer till exempel själva att etablera resurser som en apotekare som är kvalitetsansvarig för läkemedelsförsörjningen, säger Karin Lendenius, läkemedelschef på region Västra Götaland.
För de två avtalen som börjar gälla våren 2012 och i fyra år betalar regionen sammanlagt 68 miljoner kronor om året.

Högt kolesterol ingen mätare för strokerisk hos kvinnor

0

I rapporten som publiceras i tidskriften Annals of Neurology rekommenderar forskarna istället att man mäter triglycerider, en annan form av fett, för att beräkna risken.
I den publicerade studien har data för närmare 14 000 kvinnor och män följts under 33 år av vilka 837 män och ligga många kvinnor drabbades av stroke under perioden.

Enligt forskarna från Köpenhamns universitet såg de inte något samband mellan stroke hos kvinnorna och höga kolesterolnivåer. Hos männen sågs ett visst samband, men bara när kolesterolnivån var nästan dubbelt mot den normala, högre än 9mmol/liter.

Dock märkte forskarna ett visst samband mellan risken för stroke och triglycerider. Slutsatsen av rapporten är att det är viktigt att också rutinmässigt mäta triglycerider. Inte bara kolesterolet.

Brist på astmasprayen Pulmicort

0

Sedan ett par veckor har Astrazeneca haft svårigheter med leveranser av inhalationsläkemedlet Pulmocort (budesonid) i styrkorna 100 och 200 mikrogram per dos. I nuläget råder det brist på landets alla apotek. Enligt Astrazenecas presschef Ann-Leena Mikivier handlar det om att tillverkaren inte kunnat säkerställa kvalitén på produkten.

Enligt Astrazeneca ska leveranserna komma igång igen under vecka åtta. Övriga Pulmicortprodukter är inte påverkade utan ska finnas på apoteken.

Mer fokus på patienten krävs

0

Vi
behöver arbeta helt annorlunda än idag kring ordination och expediering
av läkemedel för att tillsammans kunna hjälpa patienten.

1. Fokusera

på det bakomliggande huvudproblemet, inte bara symtomen. Att behandla symtom kan vara en snabb väg till symtomlindring men sällan till långvarig bot och bättring. Många av de problem vi har med läkemedel idag beror på osäkerhet kring vilka läkemedel patienten faktiskt förväntas ta samt merarbete till följd av denna osäkerhet hos patienten, i vården och på apotek.

Idag finns för vanliga receptkunder minst tre (!) elektroniska källor som var och en beskriver läkemedelsbehandlingen i öppen vård ur olika perspektiv. Ingen av dem kan över tid säkert ange vilka läkemedel patienten är ordinerade att ta och därför bör expedieras på apotek:

A. I landstingens journalsystem finns de läkemedel som ordinerats av vårdgivare som använder just denna läkemedelslista och andra läkemedel som patienten tar som just denne vårdgivare har fått kännedom om.

B. Av läkemedelsförteckningen framgår de läkemedel med de handelsnamn som expedierats på apotek de senaste 15 månaderna.

C. I receptregistret finns samlat alla recept med de handelsnamn som angivits på receptet och som fortfarande är giltiga att hämta ut.

Hos patienter vid vårdcentraler med fem eller fler läkemedel på läkemedelslistan i patientjournalen så är det bara hos drygt var tionde patient som de framåtsyftande listorna (A och C ovan) stämmer överens med patientens egen bild över läkemedelsbehandlingen enligt en nyligen genomförd studie (Ekedahl A et al. Manuskript till Läkartidningen. Personlig kommunikation).

Att det inte finns en samlad bild över patientens läkemedel försvårar samverkan mellan vård och apotek kring patientens behandling. En konsekvens av detta är också att kunskapsstöd i vården och vid expediering på apotek utgår från skilda, och oftast inte överensstämmande, läkemedelslistor istället för att utgå från patientens aktuella faktiska läkemedelsordinationer.

2. Förstå
de lösningar som redan förbereds av hälso- och sjukvården inom ramen för den nationella strategin för eHälsa. Utmaningen är att skapa en enda gemensam bild som med patientens medgivande kan delas av patient, vårdgivare och expedierande farmaceut.

 Ett sätt är att alla ordinationer av läkemedel i vården och samtliga expedieringar på apotek sker mot en gemensam ordinationskälla för de patienter som medger detta. Då kan läkemedel expedieras utan dagens recepthantering. Vid förändrade ordinationer får dessa på en gång genomslag överallt i vården, på apotek och i patientnära tjänster som t ex ?Mina vårdkontakter? på internet.

I regeringens strategi för nationell eHälsa lyfts tjänsten ?Patientens sammanhållna läkemedelsinformation? (Pascal) fram. Men dagens version av projektet Pascal räcker inte. Utöver ett IT-stöd krävs förändrade förhållningssätt och arbetssätt kring läkemedel i öppen vård. Detta kan inte åstadkommas utan en samsyn mellan alla aktörer inom området ? vård, apotek, departement, myndigheter och patientföreningar.

3. Inse
konsekvenserna för patient, läkare (samt övriga förskrivare) och farmaceut om recept i framtiden ersätts av tidsbegränsade ordinationer i en gemensam ordinationskälla. Patienten kan få information om vilka läkemedel han/hon ska ta just idag, hålla reda på namnbyten samt vad som är ändamålen med behandlingarna, oavsett till vilken vårdgivare, apotek eller internettjänst som han/hon vänder sig till, bara tjänsten utgår från den gemensamma ordinationskällan.

Läkare och övrig vårdpersonal kan vid möte med patienten utgå från vilka läkemedel patienten förväntas ta, istället för att börja med att rekonstruera en läkemedelslista. Expedierande farmaceut kan fokusera på att hjälpa patienten att utifrån aktuella ordinationer (inte alla tidigare recept) genomföra avsedd behandling och expediera lämpliga mängder läkemedel för detta.

4. Samlas
kring genomförande ? juridik, informatik, IT-lösningar men framför allt nya arbetssätt och nya tjänstemöjligheter inom apoteksområdet.
Patientens behov och önskemål bör vara avgörande för vad som är lagligt möjligt ? inte som idag distributionssättet. Det som är möjligt vid dosförpackade läkemedel bör vara möjligt för vanliga receptkunder. Nya tjänster till stöd för patienten kan då enklare utvecklas av apoteksaktörer.

Genom att lämna dagens recepthantering för att istället använda en gemensam ordinationskälla som utgår från patientens behov finns det möjlighet att även uppnå en bot på sikt, och inte bara symptomlindring för stunden.

 Uppnår vi detta så har många av de enskilda problemen som diskuteras i förstudien till läkemedelsstrategin lösts av sig själva. Detta kräver en helt annan samordning av arbetet än idag och en genomtänkt hantering av de nya möjligheter, problem och risker som ett helt nytt arbetssätt kring läkemedel i öppenvård kan medföra. Det är det som arbetet med läkemedelsstrategin i första hand bör handla om!

Mikael Hoffmann
Chef, Stiftelsen NEPI

NEPI är en oberoende stiftelse inrättad genom beslut av Sveriges riksdag 1993. ??Enligt stadgarna ska NEPI “främja forskning och utveckling främst inom områdena ?läkemedelsinformation, läkemedelsepidemiologi och läkemedelsekonomi?

Amerikansk industri kritiserar Obama

0

Det är delar i Vita husets budgetförslag för 2012 som får skarp kritik från landets forskande läkemedelsindustri. För att påskynda att billigare kopior av läkemedel kommer ut på marknaden vill Barack Obama bland annat ge staten rätt att stoppa vissa affärsöverenskommelser mellan originalproducenter och generikatillverkare. Det gäller uppgörelser, så kallade pay-for-delay, där generikaföretagen får ersättning för att försena lanseringen av generiska kopior.

Ett annat förslag som branschorganisationen Phamra vänder sig emot är det att skyddet som idag ger biologiska läkemedel exklusivitet ska kortas från tolv till sju år. Enligt beräkningar skulle de båda åtgärderna kunna spara samhället omkring 11 miljarder dollar på tio år.
– Om förslaget går igenom kommer det att få negativa konsekvenser för satsningar på forskning och utveckling framöver. Om lagförslaget går igenom kommer vi att halka efter och få sämre patentskydd än i Europa, säger John Castellani, president för Pharma i ett uttalande.

Från Pharmas håll menar man att pay-for-delavtalet snarare bidrar till att få ut generika på marknaden snabbare än försenare dem. En utredning från landets konkurrensverk har dock i en rapport pekat på motsatsen.

Även generikaföreningen GPHA vänder sig emot förslaget om att begränsa uppgörelser med originaltillverkare men ställer sig bakom förslaget att korta patenttiden från tolv till sju år.

Lägre vinst för APL

0

I juni förra året gick Apotek Produktion och Laboratorier, APL, från att vara dotterbolag till Apoteket AB till att ägas direkt av socialdepartementet. I veckan presenterade de sitt bokslut där de redovisar en vinst för moderbolaget för 2010 på 6,9 miljoner kronor. För 2009 var samma siffra 21,2 miljoner kronor.

Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 500 miljoner kronor och rörelseresultatet till 26,7 miljoner kronor. Resultatet efter skatt redovisas till 18,5 miljoner kronor. Att vinsten minskat sedan 2009 förklaras främst med att flera extemporeläkemedel som APL tillverkar har registrerats för marknadsförning av andra företag eller tagits in på licens av dessa. Enligt regelverket måste då APL upphöra med att tillhandahålla läkemedlen för att inte konkurrera.

Förutom att tillverka extemporeläkemedel säljer APL andra tjänster som kemiska analyser och tillverkning av material till kliniska prövningar.

PKU-föreningen JO-anmäler TLV och domstolarna

0

Patientföreningen, Svenska PKU-föreningen har drivit frågan om särläkemedlet Kuvan sedan företaget Merck, som tillverkar preparatet, nekades subvention av TLV och sedan förlorade målet i förvaltningsrätten. Först begärde föreningen prövningstillstånd hos kammarrätten i Stockholm men fick då nej. De gick då vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, HDF, tidigare Regeringsrätten, och begärde att rätten skulle ompröva kammarrättens beslut att inte ta upp överklagan, men de fick nej även där.

Nu skriver PKU-föreningens ordförande Eva Falk Carlsson tillsammans med Ulf Carlsson i ett brev till Justitieombudsmannen, JO, att de vill ha ärendet prövat. De begär att JO, ska granska handläggningen av ansökningen om subvention och vänder sig både mot hur ärendet har hanterats av, TLV, samt i domstolarna.

Av anmälan framgår att PKU-föreningen anser att TLV brutit mot Läkemedelsförmånslaget och att förvaltningsdomstolen gjort partiska och medicinskt okunniga bedömningar på tvärs mot sakkunskap. Föreningen menar också att myndighetens och domstolarnas agerande strider mot Barnkonventionen.

Apoteket AB har störst förtroende

0

Det är företaget Scandinfo Marketing som i sin regelbundna undersökning Apoteksradarn tittat på svenskarnas attityd till apoteken sedan april 2010. Siffror för december 2010 till januari i år visar att det är svårt för de nya aktörerna att komma upp till samma förtroende hos konsumenterna som Apoteket AB.

Både vad gäller kunnighet och service får de privata apoteken betydligt lägre betyg än Apoteket AB i undersökningen. Äen även förtroende för Apoteket AB har sjunkit något sedan omregleringen. Göran Erasmie på Scandinfo Marketing, säger till tidningen Market att det tar tid att förändra konsumenternas attityd.
– Det är ingenting man förändrar snabbt med en enstaka reklamkampanj. Det kräver långsiktigt och konsekvent arbete.

När det kommer till andelen av de tillfrågade som anser att personalen ar mycket kunnig hamnar de största kedjorna i topp. Apoteket AB toppar med 46 procent följt av Apotek Hjärtat på 24 och Kronans Droghandel på 18 procent.
– Jag tror det till viss del beror på att de flesta svenskar har bristande erfarenhet om de nya kedjorna, även om de kanske känner till dem rån reklamen. Innan de lärt känna dem avstår de från att uttala sig på ett berömmande sätt om dem, säger Göran Erasmie.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng