Månads arkivering november 2010

Samlad lösning för udda läkemedel efterfrågas

0

Nyligen blev det svårt att hitta mediciner till tuberkulossjuka barn i Sverige vilket fick till följd att behandlingen fick skjutas upp.
– Problemet fanns även före omregleringen, men nu har det blivit helt absurt, tycker smittskyddsläkaren Leif Dotevall, smittskyddsläkare i Västra Götaland.
– När det blev sådan här bristsituationer tidigare kunde Apoteket AB jaga fram läkemedlen om de fanns på något apotek.
Exemplet med tuberkulosläkemedlen visar att lagerhållningen av speciella och udda läkemedel måste lösas på ett nytt sätt på den omreglerade marknaden tror han och får i viss mån medhåll av Tor Gråberg på Läkemedelsverket.
– Men i första hand måste marknadskrafterna försöka lösa det här på bästa möjliga sätt.

Idag finns vare sig någon myndighet eller apoteksaktör som kan scanna av om det finns något litet lager någonstans
i Sverige.
– Det här är oerhört komplext eftersom vi idag har en marknad där avtal är tecknade mellan kedjor och leverantörer, säger Erik Thorsell, ordförande i Apoteksföreningens kvalitetsråd.
– Samtidigt är förstås alla intresserade av att lösa det här.
En lösning Tor Gråberg nämner är att man kopplar någon slags hantering till Apotekens Service varuregister. En annan som diskuterats är om branschorganisationen skulle ha en handläggare för uppgiften.
Erik Thorsell ser svårigheter med båda förslagen.
– Jag tror det är svårt för någon att få en sådan insyn i de olika arrangemangen mellan leverantörer och apotekskedjor. Det är ju ändå företagshemligheter.

När det gäller antidoter och vissa vacciner som till exempel gula febern har numera Socialstyrelsen ansvaret för försörjningen. Där har man i sin tur löst det genom att upphandla tjänsten av Apoteket AB som via Apoteket Scheele i Stockholm ser till att medlen finns tillgängliga. Kanske är en lösning att lägga fler läkemedel till den listan.
När det gäller TBC-läkemedlen är det i alla fall något som Jerker Jonsson på Smittskyddsinstitutet funderar på.
– Idag har vi inte något nationellt TB-program, hade vi det skulle samhället också tvingas garantera att det finns läkemedel.

Tre alternativ för entreprenör

0

Det innebär att det under hösten är tre olika aktörer som aktivt söker entreprenörer. Under första halvåret 2011 ska 50 av Apoteket AB:s apotek ha bytt driftsform. Som franchiseföretagare är man fortsatt en del av Apoteket AB, samma koncept, samma symbol och samma sortiment. Franchisetagaren startar ett eget aktiebolag vilket innebär minst 100 000 kronor. Man betalar också en okänd franchiseavgift till Apoteket AB. Dyrare är det att bli apoteksägare inom Apoteksgruppen som under hösten har budgivning på de sista 53 apoteken. Även här ingår ett visst koncept och stöd bakåt vad gäller datasystem och till exempel inköp. Men till exempel samarbets-avtal, inredning, sortiment och öppettider bestämmer ägaren. Boots söker intresserade apotekare till sina 100 planerade apotek med Farmacevt-företagarna. Boots och Farmacevt-företagarna planerar att presentera de första entreprenörerna inom någon månad.

Affärsavtal styr apoteksrådgivning

0

Samarbetsavtalen mellan apotekskedjor och läkemedelsföretag blir fler och fler. Redan i november 2009 drog Apoteket AB igång ett projekt med Pfizer om hur man förbättrar följsamheten till företagets Lipitor. Nyligen startade Apoteket AB ett till med samma företag runt Viagra.
Tidigt ute har också Kronans Droghandel varit som sedan i somras samarbetar med Sanofi-Aventis och Pfizer. På ett femtontal av kedjans apotek erbjuds kunder fördjupad rådgivning, förutsatt att de fått Sanofi-Aventis diabetesmedel Lantus och Apidra eller Pfizers rökavvänjningsläkemedel Champix förskrivet. Tillsammans med
Eli Lilly har Kronans Droghandel också haft en informationskampanj om erektil dysfunktion. Och fler finns på planeringsstadiet, även om de enligt chefsfarmacevt Carin Svensson är tämligen prematura än så länge.

Inom apotekskedjan Medstop pågår enligt chefsapotekare Leif Nilsson en dialog med Pfizer. Men även Glaxosmith-
kline och Astrazeneca har hört av sig för att diskutera eventuella samarbeten.
Apoteksaktörerna understryker att man inte får betalt av läkemedelsföretagen för att delta i projekten.
– När vi går in i ett samarbete är det inte av kommersiella skäl utan för att våra kunder ska få en bättre service, menar Leif Nilsson.
Eftersom farmacevterna på de berörda apoteken fått undervisning av Sanofi-Aventis experter på diabetes får i praktiken alla diabetespatienter glädje av personalens uppdaterade kunskaper, menar Carin Svensson.
– Skillnaden är att farmacevterna kan mer om just de här två läkemedlen. Men alla kunder oavsett vad som står på receptet har precis som tidigare möjlighet att boka en rådgivning.
Frågan är förstås hur många sådana här specialavtal man hinner med på ett apotek utan att annat, som till exempel den vanliga rådgivningen, ska bli lidande.
– Det är en av de saker vi kommer att utvärdera när de här två projekten är klara, säger Carin Svensson.

Från apotekens sida ses det här kort sagt som en winwin-
situation för alla tre parter. Ingen uttrycker idag öppet några farhågor för att det skulle kunna påverka kundernas förtroende för apotekens oberoende rådgivning.
– Tittar man internationellt kommer det säkert att bli mer av sådana här tjänster också här, tror Ulf Janzon, informationsansvarig på MSD och ordförande i Läkemedelsindustriföreningens, Lif:s, Apoteks- och distributionskommitté.
MSD har dock i dagsläget inte några inplanerade samarbetsprojekt säger han.
– Men det finns ju mycket mer man kan göra när det gäller information om läkemedel, så vi funderar förstås på hur vi ska göra.

Man skulle kunna tro att samarbetsprojekt mellan apotek och läkemedelsföretag skulle landa i den offentliga samarbetsdatabasen som Lif har på sin hemsida. Där letade i alla fall Ulf Janzon när han skulle hålla ett föredrag i ämnet på Apoteksmässan. För att finna att så var det inte.
Och enligt Pär Tellner på finns inte heller i dagsläget några planer på att redovisa dessa i någon offentlig databas liknande de två man har för samarbeten mellan intresse-organisationer, specialistföre-ningar och företag.
– Nej, idag finns det inte något tryck från vare sig apoteksaktörerna eller företagen på det.
Om det blir det i framtiden beror enligt Per Tellner på hur den allmänna debatten utvecklas.

Inga enkla lösningar på miljötragedi

0

Efter larmrapporter om stora utsläpp av läkemedel vid fabriker i till exempel Indien gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att utreda möjligheterna att skärpa miljökraven på tillverkningen. Förslagen till åtgärder kom förra året och har nu varit ute på remiss hos berörda myndigheter, landsting och organisationer.  
Mest eniga är remissinstanserna kring Läkemedelverkets första förslag: att införa ett krav på miljöcertifikat i den redan existerande EG-lagstiftningen om god tillverkningssed, GMP. Men allas bedömning är att EU:s kvarnar mal alldeles för långsamt för att hindra den pågående miljökatastrofen.
– Det får inte bli så att vi bara går i det spåret. I så fall begraver vi frågan 10-15 år framåt i tiden, säger Bengt Mattson, ordförande i Lif:s miljökommitté.

För att få ett snabbt stopp på utsläppen stöttar istället Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelsverkets fjärde förslag som går ut på att ta hänsyn till miljöpåverkan inom läkemedelsförmånen. Lif vill ha en slags miljöklassning av läkemedel, där ett företag som levererar ett grönt läkemedel får ett incitament att göra det i form av till exempel ett högre pris.
– Vi tror att den typen av marknadsmorötter kommer att driva utvecklingen snabbare framåt, säger Bengt Mattson.
Flera av de tunga remissinstanserna som Sveriges Apoteksförening och ett antal landsting skriver uttryckligen att man bör se över om miljökrav kan vägas in vid subventionsbeslut.

Men TLV själva tror inte att miljökrav inom läkemedelsförmånen kommer att få någon större effekt på tillverkningen i Indien. I sitt remissvar skriver de att: »Sveriges andel av den globala marknaden för öppenvårdsläkemedel endast är 0,7 procent. En förändring av enbart det svenska förmånssystemet skulle därför inte innebära att miljömålen skulle uppnås. Däremot skulle det innebära sämre prispress på läkemedel«. De skriver också att det finns en risk att tillgången till läkemedel inom förmånen kan bli väsentligt sämre.

Stockholms läns landsting, SLL, tror tvärtom att arbetet måste börja direkt, samtidigt som man arbetar för internationella överenskommelser. SLL har nyligen för första gången ställt miljökrav på produktionen i en läkemedelsupphandling och har sedan länge tagit miljöhänsyn i »Kloka Listan«. Kraven på uppgifter om läkemedlens toxicitet, hur beständiga de är i naturen och hur de ackumulerades i näringskedjorna, ledde det till att industrin tog initiativ till miljöinformation på fass.se.
– Vi ska inte underskatta våra möjligheter att påverka. När vi ställer miljökrav, upptäcker industrin vad som komma skall. Sverige kan kommunicera med andra länder och berätta vad vi gör, då brukar vi få efterföljare, säger Anna Linusson, miljöchef vid Stockholms läns landsting.
TLV tror mer på Läkemedelsverkets andra förslag; att EU-lagstiftningen bör förändrats så att miljörisker vägs in redan vid EU:s godkännande av försäljning av ett humanläkemedel. Med en sådan modell kommer miljökraven gälla alla läkemedel, inte bara de som ingår i läkemedelsförmånen, menar TLV.  Men Lif ställer sig frågande till den lösningen:
– Om man får godkänt för en viss produkt, får man då inte göra några förändringar av tillverkningen senare? Får man förbättra den? Risken är att ett sådant system blir stelbent, säger Bengt Mattson.

Joakim Larsson, forskaren som rapporterade om de stora utsläppen i Indien, ger ett eget förslag till åtgärd via remissvaret från Göteborgs universitet: att Läkemedelsverket ska släppa på sekretessen kring information om i vilka fabriker olika aktiva substanser tillverkas. På så sätt skulle till exempel journalister och läkare kunna granska läkemedelstillverkningen.
– Det ger ett ökat incitament för de som vill skydda sitt varumärke att ha en schysst produktion, säger han.
Samtidigt kan den informationen vara åtråvärd för kriminella nätverk:
– Handeln av illegala läkemedel är uppskattningsvis större än hela narkotikahandeln idag, säger Bengt Mattson.
Charlotte Unger, miljöchef vid Läkemedelsverket, menar att nu är det upp till regeringen att avgöra vilken väg verket ska gå:
– Vi har sagt vad vi tror på i rapporten. Nu är det regeringen som ska fundera på hur vi ska gå vidare. Sedan blir det vår roll att agera på det.

Aktörer svarar på kritik om minskad kompetensutveckling

0

Vad menar man när man talar om kompetensutveckling undrar till exempel Andreas Roslund, informationschef på KD och Gunilla Winlund, personalansvarig på Medstop.
? Vi har ett bredare perspektiv än antalet kurser man eventuellt deltagit i, säger Andreas Rosenlund.
Han tycker att de anställda också ska väg in det man lär sig av sina arbetskamrater på arbetsplatsen och att man lärt sig nya system.
? Och när det gäller den farmacevtiska kompetensen är jag övertygad om att våra medarbetare har den.

Gunilla Winlund
på Medstop säger att antalet utbildningstimmar kan ha varit färre den här perioden.
? Av förklarliga skäl, den nya apoteksmarknaden är ju verkligen ny, vi har gått in i och ur en övergångslösning.
Men anställda i företaget kommer nog att få en kompetensutveckling motsvarande den tidigare. Däremot kan hon tänka sig att man hittar nya former för den.
? Kompetens är ett stort begrepp.

Annika Svedberg
, farmacichef på Apotek Hjärtat säger sig ha förståelse för att apotekspersonalen anser att kompetensutvecklingen varit sämre under en period.
? Jag kan förstå att man känner av det. Det har ju varit så mycket nytt som vi nya aktörer haft att fixa med, som tagit tid både centralt och på apoteken.
Att införa det nya IT-stödet har tagit så mycket kraft och tid att man från Apoteket Hjärtat inte velat rulla ut några stora kompetenssatsningar på läkemedelsområdet, säger hon.
? Men det kommer under nästa år. Vi har till exempel utsett farmacispecialister på regional nivå som kommer att utbildas nästa år.

Migränförbundet begär omprövning

0

Sedan mitten av oktober subventioneras inte Imigran Novum efter beslut av TLV.
Nu har Svenska Migränförbundet bett myndigheten ompröva beslutet. Förbundet vill att läkemedlet ska ha begränsad subvention för vuxna som inte uppnår behandlingsmålen med annan sumatriptan.

Skälet är,
enligt förbundet, att man fått signaler från sina medlemmar om att de sumatriptan som ingår i läkemedelsförmånen inte är lika effektiva som det preparat som nu inte längre subventioneras.

Att patientföreningar
har synpunkter på TLV:s beslut är inte ovanligt, enligt Anna Märta Stenberg, avdelningschef på TLV:s avdelning för omprövning av läkemedelssubventioner.
? Men att man begär omprövning som i det här fallet är mycket ovanligt, jag vet inte om det hänt någon gång tidigare.
Och i så fall har svaret blivit nej.

Däremot har
PKU-föreningen försökt överklaga beslutet att preparatet KUVAN inte subventioneras till kammarätten som dock avvisade föreningens ansökan. Men det ärendet ligger nu på Regeringsrättens bord. Frågan är om en patientförening kan ha så kallad talerätt vid beslut om subventionering.
? Vi anser att det är företagen som har talerätt eftersom det är deras produkt. Patientföreträdare kan förstås ha synpunkter, men de kan inte be oss om omprövning eller överklaga i förvaltningsdomstol.
Om man från patientföreningarnas sida skulle ha talerätt betyder att de också kan ställa krav på att ett läkemedel ska in i subventionen även om företaget inte begärt det, menar Anna Märta Stenberg.
? Men vi på TLV kan inte tvinga företag att plocka in ett läkemedel i förmånssystemet.
? Om patientföreningar skulle ha talerätt måste vi göra våld på det systemet.

Så enligt
Anna Märta Stenberg har patientföreträdare vare sig möjlighet att begära omprövning av TLV:s beslut eller att överklaga dessa i förvaltningsdomstol.

 

Anne Hiselius prisas

0

Anne Hiselius arbetar som klinisk apotekare och var en av de första kliniska apotekarna i Sverige. Hon får priset för sitt mångåriga arbete inom området läkemedel och patientsäkerhet bland annat kring förväxlingsfrågor och säker läkemedelsordination via förskrivarstöd.

Priset delas
ut under Läkemedelskongressen som börjar idag med temat vem som har makten inom läkemedelsområdet och vem som tar ansvar.
Rune Lönngrenpriset är instiftat av Apotekarsocietetens styrelse 2007 i samband med apotekare Rune Lönngrens 90-årsdag för att erinra om hans arbete inom utbildning och förbrukningsstudier på läkemedelsområdet. Priset delas ut vart annat år och är på 25 000 kronor och delas nu ut för tredje gången.

Brister i kompetensutveckling på apoteken

0

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har möjligheten och tiden till att kompetensutveckling på arbetstid försämrats. Det framgår av resultatet av en undersökning bland Farmaciförbundets medlemmar. Av de 1150 personer som deltagit i undersökningen anser strax över hälften att kompetensutvecklingen minskat i och med omregleringen apoteksmarknaden.

Åsa Norrman-Grenninger, kanslichef på Farmaciförbundet, säger att siffrorna är allvarliga.
– Det är alarmerande när 80 procent säger att de inte har tid till kompetensutveckling.  Att kunna hålla sig à jour med vad som händer inom läkemedelsområdet är avgörande för att behålla den kompetens som svensk farmacipersonal har idag.

Alla medlemmar i Farmaciförbundet erbjöds att delta i den webbaserade undersökningen. De fick svara på 35 frågor med svarsalternativ. Sammanställningen av svaren tyder på ett missnöje över situationen som den ser ut idag. Omkring 60 procent av de som svarat anger att den främsta orsaken till att de inte haft möjlighet till kompetensutveckling är en hård arbetsbelastning och 70 procent att de använder fritiden för att hålla sig uppdaterade.
– Även om arbetsgivaren är med på att kompetensutveckling ska ingå så blir den inte av på grund av den hårda arbetsbelastningen. En av anledningarna att tillgängligheten av information har minskat beror på brist på datorer ute på apoteken, säger Åsa Norrman-Grenninger.

Av undersökningen framgår också att den utbildning som skett på apoteken sedan omregleringen till största delen handlat om företagens affärsmål och visioner, kunderbjudanden och it-system. Knappt tre procent anger att de fått kompetensutveckling på läkemedelsområdet.

Att fokus ligger här i en inledningsfas menar Åsa Norrman-Grenninger är förståeligt men att det inte får ske på bekostad av fortbildning om läkemedel.
– Det här visar tydligt att det finns ett behov av en nationell och oberoende kunskapsbank som alla farmacipersonal har tillgång till, det är ett av Farmaciförbundets grundläggande krav. En liknande struktur fanns tidigare genom Apoteket AB men nu skiljer det sig från företag till företag vilket är olyckligt, säger hon.

Farmaciförbundet kommer nu att göra en djupanalys av resultatet och bland annat studera det på företagsnivå, för att sedan bestämma hur de ska gå vidare med frågan. Undersökningen kommer också att upprepas årligen för att följa utvecklingen. Åsa Norrman-Grenninger menar att staten måste bestämma sig för om apoteksbranschen är enbart detaljhandel eller en del av hälso- och sjukvården.
– Trenden nu är att det är upp till dig själv som fapoteksanställd om du vill hålla dig uppdaterad. Vi tycker att det är en rättighet att det ska ske på betald arbetstid.

Andreas Pott blir tillfällig EMA-chef

0

Svenska Thomas Lönngren slutar sitt uppdrag som chef för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA den 31 december i år. Då löper den andra av hans femårsförordnanden ut men någon ersättare finns ännu inte klar. Anledningen är att rekryteringsprocessen dragit ut på tiden och en korrekt platsannons publicerades först i veckan. Enligt Thomas Lönngren själv kommer det troligen ta till halvårsskiftet 2011 innan en ny kandidat är utsedd.

Under tiden får EMA en interrimchef i form av Andreas Pott som tar över den 1 januari. Han är för närvarnade administrativ chef för myndigheten och har en examen i statsvetenskap från Hamburg i bagaget. Andreas Pott har jobbat på EMA sedan 2000 och innan dess var han vid Europaparlamentet.

Ansökningstiden för den som är intresserad går ut den 24 november och annons finns på EU:s hemsida.

Praktikersättning blir upp till varje företag

0

Studentkårer och fackförbund har varit oroliga för att apotekar- och receptariestudenter inte ska få den ersättning som de får idag under sin apotekspraktik. Anledningen är att det avtal som Apoteket AB hittills haft sagts upp från och med årsskiftet som en effekt av omregleringen.

På torsdagen presenterade en arbetsgrupp där representanter från de största apotekskedjorna suttit med en överenskommelse. I och med den garanterar de praktikplatser för alla studenter, men någon gemensam ersättning har de inte kommit fram till. Från och med höstterminen 2011 blir det upp till varje företag att bestämma ersättningen. På Sveriges Farmacevtförbund är man inte nöjda.
– Det här förändrar inte vår inställning. Vi har uppfattningen att det är kollektivavtal som gäller för praktikanterna och den frågan kommer vi att driva vidare och förhandla med arbetsgivarorganisationen Almega inom kort, säger Martin Lindeblad, förhandlingschef på SFF.

Enligt tidigare avtal har apotekarstudenterna under den sex månader långa praktiken i och med kollektivavtal räknats som anställda och haft praktiklön på omkring 13000 kronor i månaden. Branschens arbetsgrupp har enats om att ersättningarna ska vara oförändrade under våren 2011 för att därefter bli företagsspecifik.

Praktikplatserna kommer att fördelas efter företagens marknadsandelar men det är lärosätena som slutligen fördelar. För studenterna kan det alltså bli viktigt att veta vilken ersättning som gäller var när de söker praktiken.

De aktörer som är med i överenskommelsen är Apotek Hjärtat, Apoteket AB, Apoteksgruppen, Cura Apoteket, Kronans Droghandel, Doc Morris, Medstop och Vårdapoteket.

KD Pharma varslar 90

0

Enligt företagets vd Thomas Gawell är omregleringen av apoteksmarknaden och det faktum att distributionen konkurrensutsatts en anledning till att besparingar nu behöver göras. Totalt är det 70 kollektivantällda och 20 tjänstemän som varslats om uppsägning.

I maj sålde KD Pharma sin enhet i Borlänge och all apoteksdistribution flyttas nu till Enköping. Kvar i Mölnlycke blir centrallagerhanteringen.
– Vi genomför en större omorganisation för att anpassa oss. Även på leverantörssidan ökar nu konkurrensen och vi centraliserar apoteksdistributionen till Enköping, säger han till Göteborgs Posten.

Industrin måste våga fokusera

0

En alltför bred verksamhet med för spretiga produktportföljer riskerar att få läkemedelsföretag av alla storlekar att nå sämre resultat. När förutsättningarna förändras och med organisationerna som slimmats så mycket det bara går krävs istället en förmåga att fokusera och nischa sig. Det är i alla fall slutsatsen i en rapport om företag inom life science som konsultfirman Accenture har tagit fram.

Accenture har i ett globalt forskningsprojekt tittat på ledande läkemedelsföretag för att identifiera så kallade högpresterande företag, företag som trots konjunkturförändringar och ekonomiska kriser klarar sig bättre än sina konkurrenter. Liksom otaliga andra rapporter är slutsatsen att läkemedelsindustrin står inför tuffa år där förväntningarna på tillväxten är låg och patentgångar fortsätter generera stora förluster.

Av de analyserade företagen inom läkemedelssektorn är det ett företag som sticker ut ? danska Novo Nordisk.
– De fick höga betyg på alla de områden vi identifierat som viktiga och det enda som klassades som högpresterande, säger Hans-Erik Ahlskog på Accenture.

Att Novo Nordisk placerar sig över både Astrazeneca, Novartis och GSK kan enligt honom till stor del förklaras av att de tydligt fokuserat på ett område. Inom diabetesfältet har de förutom att utveckla läkemedel också arbetat för en bra kontakt med patienter, läkare och betalare och på så sätt blivit breda inom sitt område och skapat förståelse för hur man adderar värde.

Enligt rapporten behöver specialiseringen inte bara handla om terapiområden. Ett annat exempel på lyckade företag är Teva som nischat sig inom generika. Ytterligare ett sätt att bli specifik är att bli specialist på en geografisk marknad.

I rapporten beskrivs det som att företagen gynnas av att ha en mer sofistikerad global expansion än den idag ofta opportunistiska.
– Många företag vill gärna ta sig in på tillväxtmarknader i till exempel Asien och Sydamerika som anses lovande. Men det skiljer väldigt mycket mellan olika länders och regioners hälso- och sjukvårdsystem och företagsklimat. Det kan vara mer lönsamt att satsa på mindre områden och lära känna hur systemen och kulturen fungerar där och hitta marknader som lämpar sig för de egna produkterna.

Att fokusera företagets verksamhet handlar enligt Accentures analys lika mycket om att våga sälja av och skala bort delar som är överflödiga som att köpa upp verksamheter som ligger i linje med det egna kärnområdet.
– Läkemedelsindustrin har under en lång period sparat för att behålla lönsamhet, nu handlar det om hur den ska växa igen, säger Hans-Erik Ahlskog.

Tveksamma diabetestips på Facebook

0

Undersökningen som sponsrats av den apotekskedjan CVS Caremark, har tittar på de 15 största så grupperna eller communities för diabetiker som finns på Facebook. Forskare från bland annat universiteten i Harvard och Brigham har granskat sidorna och tittat på innehållet i kommentarerna.

Slutsatsen är att omkring två tredjedelar av inläggen består av spontana kommentarer om erfarenheter av diabetes och behandlingar. Tretton procent är svar på direkta frågor från andra deltagare och 27 procent av inläggen är reklamliknande texter om olika läkemedel och preparat. Forskarna såg att den största delen av dessa behandlingstips gällde preparat som inte är godkända av läkemedelsmyndigheten FDA liksom naturprodukter. I många fall var avsändaren okänd.

Forskarna tittade också på kvaliten av det som skrevs och kom fram till att det sällan handlade om rent skadliga tips som uppaningar om att ändra doseringar och självmedicinera. Information från Facebook
samlades under en dag i augusti 2009 och medeltalet för antalet
medlemmar i grupperna var 9000 personer. Inlägg som studerades var upp
till sex månader gamla.

Resultaten som publicerats i en artikel i Journal of General Internal Medicine är de första i ett treårigt projekt som ska analysera patienters beteende på bland annat internet för att skapa förståelse för hur det påverkar saker som följsamhet till läkemedelsbehandling.
– Det här är den första studien som i detalj tittar på kvalitén av den information som diabetiker delar med varandra genom Facebook. Det finns absolut delar som är positiva för folkhälsan men patienter och läkare ska vara medvetna om att det är rena rama vilda västern, kommenterar William Shrank, en av professorerna bakom studien.

Otsukas reklamfolder fälld av NBL

0

Otsukas Pharma Scandinavia skickade för några månader sedan ut en folder om företaget läkemedel Pletal riktad till förskrivare. I foldern fanns en figur som fick anställa vid Statens institut för medicinsk utvärdering, SBU, att höja på ögonbrynen.

Enligt SBU liknade figuren myndighetens logotyp och foldern var utformad på ett sätt som kunde få mottagaren att tro att det handlade om information från SBU. Rubriken på foldern var ?Vad skriver SBU om Pletal (cilostazol) vid fönstertittarsjuka??

Från SBU vände man sig till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, för att fråga om Otsukas verkligen följt de etiska reglerna. NBL har nu granskat ärendet och kommit fram till att så inte var fallet. NBL fäller företaget på flera punkter och ålägger dem att betala en avgift på 45 000 kronor.
– Vi vill gärna bli citerade men då ska det vara på ett korrekt sätt, säger Måns Rosén, chef för SBU.

Lovande mikrotablett mot Parkinsons

0

Genom ett egenutvecklat system där läkemedel mot Parkinsons ges i form av mikrotabletter som doseras individuellt är tanken att företaget Sensidose ska förfina behandlingen av sjukdomen.  Ett av problemen med att behandla Parkinsonpatienter är att få jämna plasmanivåer av levodopa som omsätts snabbt i kroppen.

Uppfinningen från Sensodose består av en elektronisk doseringsapparat med tabletter som alla innehåller en mycket liten dos av läkemedlet. Genom att räkna ut ett individspecifikt antal kan dosen specificeras för varje patient. Läkemedlet, som heter Levodose är  i sig inte det nya utan det handlar om just administreringssättet.
– Resultaten från tvp kliniska fas I-studier visar att konceptet fungerar, säger Sören Nygren, vd för Sensidose.

Doseringsapparaten jämförs med en mobiltelefon i storlek och innehåller också funktioner som enligt företaget underlättar tabletthanteringen för patienten som påminnelselarm och en elektronisk dagbok där patienten kan registrera symptom och behandlingseffekt. Information från doseringsapparaten kan sedan överföras till behandlande läkares datasystem.

Dokumentation från de båda kliniska studierna sammanställs nu och därefter planeras en stabilitetsstudie innan företaget lämnar in en registreringsansökan till Läkemedelsverket förhoppningsvis under nästa år.

Det regulatoriska arbetet släpar efter säger FDA-chef

0

Forskning och kunskap om hur läkemedel utvecklas och godkänns ligger långt efter den medicinska forskningen. Det är något som riskerar att nya läkemedel inte når marknaden i tid och därför ska en ny satsning nu göras. Det säger chefen för hälso- och sjukvård på amerikanska Food and drug administration Margaret Hamburg, i en intervju med InPharm.

I början av oktober lanserade hon ett så kallat Advancing regulatory science initiative med målet att komma runt de hinder som idag finns i läkemedelsutvecklingens senare faser.
– Enkelt uttryckt finns det ett bekymmersamt gap mellan framsteg inom den medicinska forskningen och tillgängligheten av nya behandlingar i vården, säger hon.

Enligt Margaret Hamburg använder sig FDA av förlegade metoder att översyn och godkännande av nya behandlingar och har därför beslutat att satsa pengar på hur metoderna kan förbättras. I projektet ingår bland annat pilotstudier för nya sätt att identifiera biverkningar tidigare med till exempel biomarkörer och kunskaper om genomet. Ett nytt center för regulatorisk forskning kommer att ta plats inom FDA:s organisation som ska koordinera arbetet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng