Månads arkivering september 2010

B-vitamin minskade nedbrytning av hjärnvolym

0

Den randomiserade, dubbelblinda studien pågick under två år. Totalt studerades 168 patienter över 70 år som diagnosticerats med mild kognitiv svikt så kallad MCI.
– Vi vet att en stor del som får den diagnosen, som inte handlar om att man glömmer bilnycklarna ibland, inom fem år konverterat till Alzheimers, säger Johan Lökk överläkare vid geriatriska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

I tidigare tvärsnittsstudier har man sett att hjärnatrofi korrelerar till nivåerna av aminosyran homocystein. I den nya studien utvärderade man sjukdomsförloppet genom att mäta hastigheten av hjärnatrofi hos patienterna och fann att nedbrytningshasigheten av hjärnvolymen var 30 procent lägre hos den grupp som fick höga doser av vitaminerna. De aktuella doserna var  B12 (0.5 mg), B6 (20mg) och folsyra (0.8mg).

Atrofihastigheten var också halverad hos patienter med de högsta homocystinnivåerna, jämfört med patienter i placebogruppen.
 – Även om en enda studie för en forskare egentligen är detsamma som ingen studie, så tycker jag det är ett imponerande resultat. Jag trodde att den här dörren i princip var stängd.. Det finns ju många rapporter och studier från till exempel Cochrane och SBU som sagt att det inte finns någon evidens för B-vitaminerna. Men jag tycker nog att det kan vara ett spår att jobba vidare på igen,
 säger Johan Lökk.

Det som forskarna nu visat är att man bromsat nedbrytningen av hjärnvolymen hos äldre med mild minnestörning genom att behandla dem med homcysteinsänkande B-vitaminer. Om samma behandling också försenar utvecklingen av Alzheimer är en helt annan sak, vilket även forskarna bakom studien skriver i sin artikel. Studien var heller inte upplagd för att titta på förbättrad kognitiv förmåga. Men Oxfordforskarna observerade en stark koppling mellan atrofihastigheten och kognition. Det tänker de återkomma till i en senare rapport.

B-vitaminernas roll för utveckling av demens har varit aktuell  och debatterats ett antal gånger och vissa tidigare studier har inte kunnat visa på ett samband.

Rogivande medel kan öka dödsrisken

0

Det är forskare vid University of Laval i Quebec som tittat på sambandet mellan användning av rogivande och ångestdämpande läkemedel och ökad risk för död Resultaten har publicerats i Canadian Journal of Psychiatry.

Forskarna har utgått från statistik omfattande omkring 14 000 kanadensare mellan 18 och 102 år. Undersökningen pågick vartannat år mellan 1994 och 2007. Enligt deras analys löpte personer som uppgav att de tagit rogivande och eller ångestdämpande läkemedel minst en gång den senaste månaden 36 procent ökad risk att avlida. Detta efter att forskarna korrigerar för faktorer som rökning, alkoholkonsumtion fysisk aktivitet och depression.

Psykiatriker Geneviève Belleville som är en av forskarna bakom studien säger i ett pressuttalande att den ökade dödsfrekvensen kan bero på att den här typen av läkemedel kan sänka andningsfrekvensen och de försämra reaktionsförmågan vilket ökar risken för bland annat fallolyckor.
– Den här typen av läkemedel är inte ofarligt vilket förskrivare bör vara uppmärksamma på, säger Geneviève Belleville.

KD lovar utreda farmacevtiska tjänster

0

En av de frågor som diskuterats flitigt under omregleringen är hur en eventuell ersättning till apoteken för så kallade farmacevtiska tjänster skulle se ut. Det handlar om att hälsonära tjänster som blodtrycksmätning, läkemedelsgenomgångar och rådgivning ska generera en ersättning från tredje part så att apoteken kan erbjuda dem billigt eller kostnadsfritt till kunderna.

Hittills har frågan legat på is och regeringen har inte presenterat några förslag på ersättningsmodeller men under en debatt som Läkemedelsvärlden anordnade på Apoteksmässan i veckan gav statssekreterare Dan Eriksson (KD) besked.  Om den borgerliga alliansen behåller makten efter valet ska en utredning tillsättas.
– Vi har på kort tid genomfört en omfattande omreglering av apoteksmarknaden som har fungerat bra. Vi har inte glömt bort frågan men haft fokus på att garantera läkemedelsförsörjningen till patienterna. Sitter vi kvar efter den 19 september kommer TLV få i uppdrag att utreda hur apoteken skulle kunna få ersättning för de farmacevtiska tjänsterna, sade han.

Under debatten, där bland annat farmaci- och kvalitetschefer för några av de större apotekskedjorna deltog liksom småföretagarrepresentanter, framkom att apoteken redan idag erbjuder ett antal farmacevtiska tjänster och planerar att utveckla fler men att det finns en gräns för vad de vill göra utan att få betalt.
– Vi har fler kontakter dagligen än vad övriga vården och det vore synd om vi inte kunder utnyttja dem för att förbättra folkhälsan, sade Monica Hagman, chef för hälsa och farmaci på Apoteket AB.

Dan Ericsson efterlyste också fler förslag från apoteksaktörerna på vilka typer av tjänster de vill utföra och hur en ersättningsmodell skulle kunna se ut, något han saknat. Elina Linna, riksdagsledamot i socialutskottet (V) var mer avvaktande till vårdnära tjänster på apoteken.
– Det kan inte vara apoteken som får ansvaret för folkhälsan. Om de utför tester är det oerhört viktigt att det finns rätt kompetens som kan följa upp och förmedla resultaten till patienterna, sade hon.

Flera av debattdeltagarna tyckte att det blivit större fokus på tjänsteutbudet på de olika apoteken efter omregleringen och lovade att det skulle komma många förslag till finansdepartementet.

Högre överlevnad i Norge

0

Data för alla norska patienter mellan 15 och 65 år med akut lymfatisk leukemi under åren 2000 till och med 2007 och som fick kemoterapi analyserades i studien. Totalt var det 128 patienter. I hela materialet var femårsöverlevnaden 49,2 procent, 62,6 procent hos patienter som var yngre än 40 år vid insjuknandet.

Femårsöverlevnaden
för de norska patienterna var 10 procent högre än de som publicerats i internationella studier. Enligt de norska forskarna kan förklaringen till den jämförelsevis bättre överlevnaden vara att det norska behandlingsprogrammet är mer intensivt än många andra.

Sandoz toppar lista på miljöbovar

0

Det är Veckans Affärer som publicerar en lista över vilka läkemedel som kan innehålla substanser tillverkade i katastrofområdet Patancheru. Flest har det schweiziska bolaget Sandoz med elva olika generiska produkter som tillverkas där.

Totalt innehåller
listan som tidningen tagit fram drygt 50 olika produkter som innehåller substanserna norfloxacin, ranitidin, citalopram, cetirizin, losartan eller ciprofloxain. Ett drygt 20-tal företag, varav fyra med säte i Sverige, tillverkar enligt Veckans Affärer läkemedel i Patancheru.
Till Veckans Affärer säger Kenneth Nyblom på Föreningen för generiska läkemedel, FGL att han inte ser något annat sätt att komma åt problemen än att gå lagstiftningsvägen.

Marknaden löser inte resistenshotet

0

 Den stora utmaningen inför tredagarskonferensen om antibiotikaresistens i Uppsala var att finna vägar för hur världssamfundet ska få fram billiga nya antibiotika som dessutom ska säljas så lite som möjligt.
? Och det blev tydligt att den här forskningen inte kan vara marknadsstyrd, säger Otto Cars ordförande för ReAct, det internationella nätverket mot antibiotikaresistens.

Under konferensen
Global Need for Effective Antibiotics kom man också närmare hur den här behovsstyrda forskningen ska komma igång.
Det gäller att finna en struktur som gör det möjligt för läkemedelsindustrin, akademierna, forskare och regeringar att dela kunskap, risker och belöning.
? Vi behöver finna en struktur som skiljer på belöning och försäljning, sa professor Anthony So från Duke University som suttit ordförande i en av konferensens fyra arbetsgrupper.

Under Sveriges
EU-ordförandeskap 2009 arrangerades en konferens i Stockholm, för att sätta igång arbetet att finna lösningar på läkemedelsfrågan. Konferensen som avslutades igår i Uppsala var en uppföljning, men den här gången vidgades perspektivet till att omfatta hela världen.
? För antibiotikaresistens är ett globalt problem och drabbar främst de mindre utvecklade länderna påpekade ordförande för konferensen Otto Cars i sitt slutanförande.
-100 000 barn dör årligen i Sydostasien pågrund av resistens. Det här är ett globalt problem som hindrar utvecklingen och människors rätt till hälsa.
På konferensen deltog representanter från hälsoministerier från flera länder, liksom representanter för världshälsoorganisationen WHO och läkemedelsindustrin. Totalt var 45 länder representerade.
? En stor leverans vid mötet var att den europeiska läkemedelsindustrin genom Lifs ordförande Richard Bergström gjorde klart att man är beredd att lämna det marknadsstyrda systemet när det gäller antibiotika, säger Otto Cars när mötet avslutats.
? Det är inte förlängda patenttider som är lösningen här.
Med den samsynen finns nu förutsättningar menar Otto Cars att gå vidare.
? Det innebär att vi nu kan jobba med att hitta formerna för dela risker, samarbeta kring forskning men också belöningen som inte kan vara försäljningen, eftersom den måste vara mycket återhållsam.
? Jag tror att processen har kickat igång nu och är överraskad över hur långt vi kom.

Nästa steg
säger Otto Cars är att nätverket ReAct nu kommer att erbjuda nya forum för olika specifika områden till exempel titta på hur man kan konstruera olika affärsmodeller.

Bristol Myer vill själv äga medel mot hepatit C

0

Skälet till köpet är enligt Bristol-Myers Squibb att man vill ha full äganderätt till det läkemedel mot hepatit C som bolagen utvecklat gemensamt.
Hepatit C är en kronisk leversjukdom som bara i USA berör drygt tre miljoner människor.

Zymogenetics är
ett bioteknikföretag med licensavtal med bland annat danska Novo Nordisk och tyska Merck.
Det danska företaget, världens största insulinproducent säger i en kommentar till nyhetsbyrån Bloomberg att man kommer att sälja sitt aktieinnehav till Bristol-Myer.
? För oss är det logiskt att sälja aktieinnehavet i Zymogentics, eftersom det i dagsläget inte finns några projekt som är intressanta för oss, säger Jesper Brandegaard koncernfinansdirektör.
? Det vi varit intresserade av har vi redan inlicensierat och har nu själva ansvaret för.

Enligt läkemedelsanalytiker
visar försäljningen till Bristol?Myers svårigheterna för små bioteknikföretag att finna finansiering. Zymogenetics har inte gått med vinst sedan 1999.

Ja för Sycrest och variant av Levitra

0

EU-kommissionen har godkänt Bayers Levitra (vardenafil HCI) för behandling av erektionsproblem. Det är en ny munlöslig tablett som kan tas utan vatten, vilket företaget menar gör medicineringen mer diskret.
MSD:s Sycrest (asenapin) har nu också godkänts. Godkännandet gäller för behandling av medelsvåra till svåra maniska episoder hos personer med bipolär sjukdom.

Brist på läkemedel i Storbritannien

0

Över 70 procent av tillfrågade apotekare i en undersökning sa att de oroas över att inte kunna tillhandahålla receptförskrivna läkemedel och 93 procent uppgav att de fått vända sig till läkare för att be dem ändra förskrivningen.
Läkemedel som man uppges ha brist på är till exempel Lundbecks Cipralex, Novartis Femar och Eli Lillys Zyprexa.

Skälet till
bristsituationen är att Storbritannien på grund av pundets låga värde blivit exportör av originalläkemedel i parallellhandeln. Läkemedelsföretagen hävdar att leveranserna inte når fram till de brittiska apoteken och att ett skäl är apotekare som säljer läkemedlen till parallellhandlarna.
Från läkemedelsindustrins sida vill man att apoteksverksamhet och grossistverksamheten ska skiljas åt för att inte göra det möjligt.

Måttlig förbättring med akamprosat

0

Akamprosat, som bland annat säljs under namnet Campral, är ett av de läkemedel som används för att minska risken för återfall hos alkoholberoende.

Forskare vid Cochraneinstitutet har gått igenom 24 randomiserade studier som de ansåg höll god kvalitet. Totalt ingick 6 915 patienter som förutom placebo eller akamprosat också fick någon form av psykoterapi.
En av nio patienter som behandlades med akamprosat slapp återfall. Bland de som fick aktiv substans ökade också antalet nyktra dagar med i medeltal tre i månaden jämfört med placebogruppen.
Enligt forskarna är risken för att en alkoholmissbrukare ska återfalla 14 procent lägre för den som behandlas med akamprosat jämfört med den som får placebo.

Varför ger apotekspersonal så lite rådgivning

0

En medicin är en kemisk produkt plus information. Meningen står att läsa i en skrift om nationella läkemedelsprogram från WHO 2001. Men vad menas? Läkemedel fungerar väl oavsett, eller?
Formuleringen är förstås medvetet polemisk. En retorisk käftsmäll där man skulle förvänta sig smekningar. Men forskningen om bristande följsamhet (detta olyckliga och laddade begrepp, där engelskans compliance/adherence numera politiskt korrekt ersatts av concordance, samsyn, dock utan att verkligheten behagat rätta in sig i ledet) visar att optimal läkemedelsanvändning betingas -multifaktoriellt. Informationen är förvisso en nyckelfaktor.

Ja, läkemedelsinformationen är så viktig, tycks författarna mena, att det knappt går att tala om ett fungerande läkemedel utan kompletterande korrekt, uppdaterad, objektiv, kontextualiserad information.
Men WHO stannar inte där. I en skrift om läkemedelsanvändning av Chetley och medarbetare 2007 betonas att »för god kommunikation ansikte mot ansikte, är attityden hos den som förmedlar dialogen lika viktig som hans eller hennes kunskaper«. Med all respekt för apotekspersonalens oftast utmärkta insatser tänkte jag på dessa ord när jag läste om en undersökning från Apoteket AB om varför apotekspersonalen ibland inte informerar om läkemedel.
I Läkemedelsverkets receptföreskrifter står det att »Apotekspersonalen skall, genom att ge individuellt anpassad information, så långt det är möjligt förvissa sig om att patienten kan använda läkemedlet på rätt sätt.« Men hur fungerar det i praktiken?

För att få svar på frågan lät forskarna Tully och medarbetare låtsaspatienter hämta ut recept på antingen fluoxetin, metformin eller naproxen. Simulanterna hade instruerats att inte ställa några frågor utan låta personalen i så fall erbjuda rådgivning. Studien redovisas i Patient Education and Counselling i somras.
I 37 procent av fallen ställde personalen inga frågor, i 26 procent gavs ingen information och i 18 procent förekom varken eller. Personalen struntade i negativa svar om tidigare användning och ställde sällan följdfrågor eller gav information.
Personal över 50 år, receptutgivning vid lunchtid och recept på metformin var faktorer som starkt sammanhängde med bristande informationsgivning. Ändå är det anmärkningsvärt, och forskarna efterlyser förutsägbart mer forskning för att ta reda på varför rådgivningen så ofta inte fungerar. Onekligen finns det mycket att göra.

I en nyligen publicerad enkätundersökning av Apoteket AB fick 2 105 apotekskunder besvara frågor om sina erfarenheter av receptbelagda läkemedel. Men nästan lika chockerande var att fler än var femte person (22 procent) inte vet vart de ska vända sig med frågor om de känner sig osäkra över ett läkemedel. Siffran för regelbundna användare är 17 procent och för unga 23 procent.
Undersökningen bekräftar att samordningen kring läkemedel är väldigt viktig, kommenterade Apoteket AB:s Eva Fernvall.
Säkert sant. Men samordning garanterar inte patientcentrerade attityder. Ingeborg Björkmans avhandling från 2006 visade att farmacevter uppfattar »farmacevtisk omsorg« på minst två skilda sätt, holistiskt respektive biomedicinskt. En ny handbok i patienträttigheter från Socialstyrelsen reder ut begreppen individuellt anpassad information och patient-centrering för vårdens del. Något motsvarande för apotekspersonalen vore kanske något att fundera på.

Medicin som ungdomsdrog

0

Jeremy och Sara  är båda exempel på vad som nu betraktas som ett enormt problem i den amerikanska sjukvården. De är unga och de har glidit in i ett allvarligt läkemedelsmissbruk. Deras historier beskrivs i publikationer från den federala narkotikapolisen Drug Enforcement Administration, DEA.
Jeremy Glass skadade som 15-åring sitt knä allvarligt när han spelade amerikansk fotboll i skolan. Kort därefter hade han fastnat i ett allvarligt missbruk av kraftfulla smärtlindrande mediciner, främst hydrokodon och oxykodon. Trots att familjen spenderade nästan en miljon kronor på avgiftning och rehabilitering ledde tablettmissbruket tillslut till en överdos av heroin som tog hans liv. Sara i sin tur började missbruka mediciner som 12-åring eftersom det var så socialt accepterat. Hade någon sett henne med en cigarett hade det blivit ett ramaskri men att snabbt stoppa en eller ett par piller i munnen och svälja var det ingen som höjde ett ögonbryn åt.  

Läkemedelsmissbruk har vuxit sig till ett enormt problem i USA. Enligt National Survey on Drug Use and Health berättade över två miljoner amerikanska ungdomar mellan 12 och 17 år att de regelbundet missbrukade läkemedel. Om man tittar på vilken drog som är den första som missbrukare tar ligger smärtstillande läkemedel på topp, på andra plats kom marijuana. På tredje plats ligger lugnande medel som Xanor och Valium och först på fjärde plats hamnar kokain.
Att läkemedel missbrukas är inget nytt och inte heller att folk dör av det. Men det som fått många myndigheter och experter att reagera i USA är den dramatiska ökningen. Mellan 2001 och 2005 avled drygt 32 000 individer i USA som en direkt följd av läkemedelsmissbruk. Jämför man siffrorna för 2001 med de för 2005 mer än dubblades antalet dödsfall.
– Vi ser en klar ökning av läkemedel bland både missbrukare och langare, på alla nivåer från gatan och uppåt, berättar sergeant Paul Hamilton som är chef för en av de två taktiska enheterna av poliser inom Street Narcotics Unit hos polismyndigheten i Kansas City, Missouri.
– En mycket stor del av de läkemedel vi ser kommer från Florida. Folk härifrån tar ett billigt flyg till Florida en gång i kvartalet och får stora mängder narkotika utskrivet. Främst handlar det om smärtstillande som oxykodon och hydrokodon men även Xanor och Valium.

Florida har under många år varit det största centrumet i USA för receptbelagda läkemedel och det är därifrån som stora mängder narkotikaklassade läkemedel sprider sig till resten av USA. Enligt en rapport från ABC News skrev 50 läkare i Florida under senare halvåret av 2008 ut över nio miljoner tabletter av Oxycontin och Xanor. Att så mycket av de missbrukade läkemedlen kommer från Florida beror på delstatens regelverk som möjliggör för kliniker att både skriva ut recept och lämna ut läkemedel. Generellt accepterar dessa kliniker inga sjukförsäkrings- eller läkemedelsförsäkringar. Medicinerna betalas kontant. Allt för att det skall finnas så lite dokumentation som möjligt. I praktiken innebär det att vem som helst kan knata in på en av dessa kliniker i Florida och för 200 dollar, ungefär 1 600 kronor, bli undersökt av en läkare och få ett recept. Studie efter studie visar att dessa läkarundersökningar minst sagt lämnar en hel del övrigt att önska. Generellt sett tar klinikerna ut ett överpris för läkemedlen, vanligen kostar dessa från tio kronor per -tablett på kliniken. Sammantaget kunde alltså patienten få ut 180 piller för 5 800 kronor. Samma tabletter kan han sedan sälja för 30 dollar per tablett på gatan i andra delstater och få in drygt 40 000 kronor.
På grund av detta ser många andra delar av USA Florida som ett enormt problem. Oxycontin kallas populärt för Hillbilly Heroin. Hillbilly är ett uttryck för folk på landsbygden i delstater som West Virginia, Kentucky och Tennessee. Myndigheterna i Florida är mycket medvetna om problematiken och politiker jobbar för att få igenom olika program med lösningar.

Paul Hamilton på polisenhet i Kansas City ser problemet med tabletterna från Florida och ser också att det kommer ta tid innan trenden med det ökade missbruket vänder.  
– Det finns inte samma stigma från samhällets sida när folk langar eller missbrukar läkemedel jämfört med annat som heroin, crack eller meth, säger Paul Hamilton och fortsätter:
– Ingen reagerar när en tonåring tar en tablett. Om man inte vet exakt vad man skall titta efter kan man inte se skillnad på till exempel en Alvedon och en 10 mg vit Oxycontintablett.
Men det är inte bara den stora tillgången på illegala läkemedel som är problemet. I de flesta delstater går det lika bra att ägna sig åt så kallad »doctor shopping«. Alla inblandade, läkare, apotekare och missbrukare, känner till problemet. Den som doktor-shoppar går helt enkelt till flera individuella doktorer och ber att få till exempel Valium utskrivet. Missbrukaren tar sedan recepten till olika apotek, säger att han eller hon inte har försäkring utan vill betala fullt pris. På så vis förs inga uppgifter in i datorerna och patienten kan hämta ut mängder av tabletter på en och samma dag.
– Doctor Shopping är ett problem. Det finns inga register som innehåller uppgifter om vilken patient som får ut vilka läkemedel. Inte på delstatlig eller federal nivå. Om sådana register funnits skulle det helt klart underlätta, tycker Marcia Muening, taleskvinna på Nebraska Pharmacist Asssociation och fortsätter:
– Men frågan är vem som ska ha hand om registren? Och vilka uppgifter skall finnas med?  
I och med att problemet har blivit så stort pågår nu arbetet för att bromsa utvecklingen. Några delstater har tagit fram register liknande det som Marcia Muening pratar om, så kallade Prescription Drug Monitoring Program. Dessa drivs ofta av lokala myndigheter med hjälp från DEA. Men något landsomfattande program finns inte. Inte heller finns det samarbete över delstatsgränserna. En missbrukare i till exempel Georgia skulle kunna åka över gränsen till Florida och skaffa sig mediciner utan att myndigheterna i Georgia får reda på någonting.

– ViI behöver en nationell lagstiftning om vi någonsin skall kunna få bukt med det här. Men mer och viktigare än så behöver vi informationskampanjer i skolor och till föräldrar. Vi vet att våra 17-åringar varje dag hittar starka narkotiska preparat hemma i medicinskåpen hos föräldrarna eller mor- och farföräldrarna. Det är där den stora förändringen måste komma, säger Sergeant Hamilton. 

Hans Grönlund ger hopp för pälsdjursallergiker

0

Efter tolv år inom industrin ville Hans Grönlund pröva på någonting annat. Han gick då från fast jobb till att börja doktorera inom allergi på Karolinska institutet. Lite bakvänt som han uttrycker det själv.
– Vissa skulle säkert säga att jag bytte ner mig, men det är fantastisk förmån som erbjuds inom akademisk forskning med frihet i både tanke och handling.

Det var efter en fråga från en allergiläkare som jobbar med barn som Hans Grönlund började intressera sig för ett vaccin mot pälsdjursallergi med syfte att bota allergikerna. Tillsammans med sin forskargrupp har han isolerat den allergen som är vanligast förekommande i katters saliv. Hans Grönlund berättar att just kattallergen är tacksamma att jobba med ur vaccinsynpunkt eftersom de inte är lika komplexa som allergen från till exempel pollen och andra pälsdjur. De senare triggar igång immunförsvaret med flera olika allergena komponenter.
Med de tekniker som finns idag kan nya sätt att konstruera effektiva vaccin prövas. Kattallergenet har kopplats med en cellpenetrerande peptid och injicerats direkt i lymfkörtlar i ljumskvecket i försökspersoner. Stora flertalet har fått markant mindre symptom efter tre injektioner. Det är betydligt kortare behandling än de behandlingar som finns på marknaden idag där injektions ges subkutant under flera år. Under hösten kommer resultaten från en fas I-studie med 20 deltagare att publiceras och en fas II-studie av vaccinkandidaten planeras av schweiziska Imvision som nu äger patentet.
– Det positiva är att vi inte heller sett några som helst biverkningar av behandlingen.

Även om hund – och björkallergener är mer komplexa än katt hoppas Hans Grönlund kunna komma även ett sådant på spåren. En viktig del av forskningen är också att utveckla potenta adjuvans som kan göra vaccinerna mer effektiva.
– Allergibehandlingar kostar mycket kraft och pengar för samhället men det pågår inte mycket forskning med syftet att hitta bot. Mycket ligger i att läkemedelsföretagen hellre vill utveckla produkter som lindrar symptomen, säger Hans Grönlund.

Therese Andersson om östrogen och fettfördelning

0

Sjunkande nivåer av östrogen tros vara en viktig anledning till att kvinnor efter menopaus har en benägenhet att utveckla bukfetma och inlagra fett i levern, vilket också ökar risken för -hjärtkärlsjukdom. Hur påverkar östrogen-behandling fettfördelningen?
– En bidragande orsak till att östrogenbehandling kan påverka placeringen av kroppsfett är att det påverkar den vävnadsspecifika kortisolomsättningen. Det är känt att den förändring i fettfördelning som sker vid klimakteriet liknar det som sker hos patienter med Cushings syndrom, ett tillstånd som beror på kroniskt förhöjda kortisolnivåer i blodet.
– Kortisol produceras i binjurarna men samtidigt vet man att de aktiva nivåerna i vävnaderna påverkas av de två enzymen 11beta-HSD1 och 11beta-HSD2. Jag har i min avhandling koncentrerat mig på att undersöka effekten av det första enzymet och vilken koppling det har till östrogen.

Hur sammanfattar du resultatet av dina tre studier?
– Sammantaget visar min avhandling att det finns en klar koppling mellan låga östrogennivåer och ökad kortisolproduktion lokalt i fettväv och lever hos både människa och råtta. Mycket tyder därför på att en del av den gynnsamma effekt som östrogenbehandling har på fettfördelningen hos kvinnor efter klimakteriet förmedlas via reglering av enzymet 11beta-HSD1.
– Det har ju varit känt sedan tidigare att östrogenbehandling har det här gynnsamma effekten på fettfördelningen, men inte vilka mekanismer som har legat bakom effekten.

Enzymet 11beta-HSD1 är också ett aktuellt mål i utvecklingen av läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och där finns idag ett tiotal hämmare av enzymet i tidig klinisk utveckling och ytterligare ett antal i tidig fas. Har dessa substanser också effekt på fettfördelningen?
– Ja, det är många företag som försöker utveckla ett sådant läkemedel. Det man motverkar genom att hämma enzymet är ju bukfetma och det är en riskfaktor även för typ 2 diabetes.
– Om det är fettfördelningen man vill påverka är svårigheten med hämmare av 11beta-HSD1 att styra effekten specifikt till underhudsfettet. Där är det östrogenreceptorn som är nyckeln till den vävnadsspecifika effekten och en del av de läkemedel som är under utveckling har visat sig ha effekt på den, men inte alla.
– Studier på med aktuella läkemedelskandidaterna har visat att behandlingen förbättrar insulinresistens och motverkar förhöjda blodfetter.  

Det finns alltså många hälsoeffekter av hormonersättningsterapi och möjligheten att behålla sina kvinnliga former har säkert också bidragit till den stora framgången innan de stora larmen om biverkningar ledde till minskad användning. Tycker du att det har varit allt för mycket fokus på de negativa effekterna och att de fördelar som trots allt finns har tonats ner?
– Ja till viss del. Men man måste ju komma ihåg att de resultat som mina studier visar bygger på experimentella data och att studierna behöver följas upp.
– Men generellt är studierna på östrogenets biverkningar lite omdiskuterade. Det som är positivt från våra studier är att den gynnsamma effekten av behandlingen uppnås även vid låga doser östrogen som i de aktuella studierna har visat sig ge mindre biverkningar.

Resistenta tarmbakterier sprids via djur

0

Att MRSA, som orsakar den vanligaste typen av sjukhussjuka, kan spridas mellan djur och människor har varit känt sedan länge. Nu tyder allt fler rapporter på att detsamma gäller för den mer okända typen av multiresistenta patogener, ESBL. Resistens av ESBL-typ är ett växande problem i sjukvården eftersom de orsakar resistens mot tredje generationens cefalosporiner och penicilliner.
Möjligheten finns också att ESBL kan spridas via livsmedel. I de fall MRSA, som är en hudbakterie, har smittat via maten är det troligast att bakterien kommer från en person som hanterat livsmedlet och inte från ett djur.
– Med dagens vetenskap kan man inte säga att ESBL sprids med livsmedel, men det är något myndigheterna är bekymrade över. I nuläget är det viktigt att ta reda på hur det sker, hur ofta det sker och vad det betyder för folkhälsan, säger Christina Greko, på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, samt verksam i Strama VL där VL står för veterinär och livsmedel.

De mindre studier som gjorts pekar mot att förekomsten av ESBL-bildande E coli i svenskproducerade livsmedel är betydligt lägre jämfört med många andra länder. Men i februari i år kom de första rapporterna om att ESBL hittats i tarmprov från kycklingar även här. Det var tidningen Aftonbladet som lät Livsmedelsverket testa 16 prover av importerat kycklingkött, från Brasilien, Argentina och Holland. Inom ramen för SVARM, Svensk veterinär resistensmonitorering, har under 2010 ESBL också påvisats hos svensk slaktkyckling. Resultaten är preliminära och övervakningen pågår under hela 2010.
– Problemen har skapats i humansjukvården genom användning av de aktuella antibiotikaklasserna och sedan har vi fått in det bland djuren. Genom den stora veterinära användningen av läkemedlen utomlands har man skapat en reservoar hos djuren som är oönskad, säger Björn Bengtsson, veterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt.
– Vi har tidigare hittat sådana bakterier hos hundar och hästar i Sverige och nu vet vi att de också finns hos livsmedelsproducerande djur. Fynden aktualiserar att det är viktigt att tillaga kyckling på rätt sätt, tillägger han.
ESBL i livsmedel har dykt upp de sista fem åren och globalt är det stora problemet slaktkycklingar. I till exempel Danmark har man haft stora problem, och nu ska man titta närmare på hur det har kommit in bland kycklingarna i Sverige. Det är oklart vilken betydelse livsmedel har som spridningsväg för ESBL-producerande bakterier och om ESBL  hos kyckling bidrar till resistensproblem hos människor. Där samarbetar SVA med andra myndigheter och med Svensk Fågel för att få en bättre bild av läget, berättar Björn Bengtsson.
– De bakterier som överförs från kyckling kommer att finnas i tarmen en viss tid och vi ska ta reda på vilka konsekvenser det leder till och hur vanligt det är. Dessa kolibakterier är ju inte sjukdomsframkallande på människa utan det är resistensgenerna som ställer till problem, förklarar han.

En av de få studier som har gjorts på förekomsten av gemensamma resistensgener bekräftar att djur kan vara en viktig reservoar för resistenta gener som hittats hos människa. Forskare från universitetet i Hong Kong publicerade nyligen en studie i Journal of Medical Microbiology där de undersökt förekomsten av en gen kallad aacC2 som kodar för motstånd mot en vanlig antibiotika, gentamicin. De hittade genen hos 80 procent av de prov de tog från sammanlagt 249 människor och djur. Forskarna menar att även om studien har genomförts i en begränsad del av Kina så är problemet globalt. Med en internationell handel med kött och djur kan antibiotikaresistens i ett geografiskt område lätt spridas till andra delar av världen. Problemet kan också vara värre i utvecklingsländer där man har mindre kunskap om konsekvenserna av att behandla livsmedelsproducerande djur med antibiotika. En konsekvens är att urinvägsinfektioner kommer att bli allt svårare att behandla.
I en annan studie fann forskare vid universitetet i Berlin humanpatogena stammar av ESBL-producerande tarmbakterier hos sällskapsdjur i ett flertal europeiska länder. Undersökningen baseras på totalt 177 kliniska isolat, främst från sällskapsdjur med urinvägsinfektioner, sårinfektioner eller diarréer.

Ett led i kampen mot antibiotikaresistensen är att begränsa den veterinärmedicinska användningen, det finns uppgifter om att hälften av världens antibiotika används på djur. I många länder används antibiotika förutom av veterinärmedicinska skäl också för att öka djurens tillväxt. Den typen av användning förbjöds i Sverige 1986 och inom EU 2006. Mycket tack vare det har försäljningen av antibiotika till djur i Sverige minskat med nästan två tredjedelar sedan början av 1980-talet. Men situationen kan snabbt förändras och det är viktigt med kontinuerlig övervakning av resistens och antibiotikaförbrukning vilket görs av SVARM, säger Björn Bengtsson.
– När det gäller cefalosporiner så används det väldigt lite till lantbrukets djur. Det är främst mjölkkor som behandlas och kycklingar eller grisar inte alls. Även om problemet är mycket mindre i Sverige ska vi naturligtvis verka för att begränsa det så mycket som möjligt.

Förutom spridningen av resistensgener mellan djur och människa medför en ökad globalisering en snabbare spridning av bakterier med nya resistensegenskaper. Nya studier från Uppsala har visat att hemvändande turister från bland annat Egypten och Sydostasien bär på ESBL i sin tarmflora. Och en studie från den thailändska landsbygden som publicerades i början av året visar att upp mot 60 procent av den friska befolkningen bar på ESBL.
– Den typen av rapporter gör det är svårt att värdera risker och veta vad som är värst. Det kanske är mycket farligare att åka och vistas i dessa länder än att leva på rå kyckling till exempel.
– Därför går det inte att ge ett entydigt svar och den pedagogiska balansen när det gäller att informera om risker är svår. Användningen av antibiotika på djur är bara en del av problemet, men absolut inte hela problemet, understryker Björn Bengtsson.

Enkel metod påvisar biverkningar av herpesmedicin

0

Aciklovir och valacyklovir används av miljontals människor världen över som behandling mot olika typer av herpesvirusinfektioner. Läkemedlen anses ha få och lindriga biverkningar. Men ett fåtal patienter löper risken att få allvarligare biverkningar, något som observerades redan när läkemedlen lanserades i början av 80-talet.

Försämrad njurfunktion hör till de ovanligare biverkningarna, liksom symtom från det centrala nervsystemet. Förvirring, hallucinationer, medvetandepåverkan och även medvetslöshet har rapporterats hos ett fåtal personer som fått behandling med läkemedlen, särskilt hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Det kan vara svårt att skilja på symtom som är orsakade av infektion i centrala nervsystemet och eventuella biverkningssymtom. Om en patient fått hjärnhinneinflammation orsakat av herpesvirus ska behandlingsdosen med läkemedel ökas, men om patienten har symtom orsakade av biverkningar bör behandlingen istället avbrytas.

Ett specifikt biverkningsfall vid Karolinska Universitetssjukhuset, där en njursjuk patient drabbades av hallucinationer, föranledde den forskningsstudie som nu resulterat i en avhandling. Forskarna vid Institutionen för laboratoriemedicin har funnit en markör för orsaken till biverkningssymtomen, och till följd av detta en metod att utröna om en patient lider av biverkningsorsakade symtom eller symtom orsakade av infektion i centrala nervsystemet. Och alltså vilka patienter som följdaktligen kan behandlas med herpesläkemedel.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng