Månads arkivering maj 2010

Apotek Hjärtat köper svenska Apotek1

Den finländska läkemedelsgrossisten Tamro säljer den apoteksverksamhet som de hittills hunnit bygga upp i Sverige till konkurrenten Apotek Hjärtat. I slutet av året kommer Apotek Hjärtat ha 260 apotek som omsätter 8,3-8,5 miljarder kronor.

Utöver de 32 apotek
som finns planerade innan sommaren ingår också resten av de etableringsplaner som Apotek1 har. Enligt Tamros vd Juha Koponen är anledningen till försäljningen att bolaget vill koncentra sig på grossistverksamheten och att de vill vara neutrala som grossister.
För personalen på apoteken innebär köpet inte några förändringar enligt Apoteket Hjärtats vd Bodil Eriksson.
-Det råder ju snarare brist på medarbetare, så där sker inga förändringar.
Däremot blir det ju en överlappning när det gäller huvudkontoret.Vi behöver ju inte ett till.
Idag är ett 30-tal personer anställda på Apotek1:s huvudkontor.

Även om inga
apoteksanställda ska behöva förlora jobbet kan man komma att lägga ned några av apoteken som ligger nära varandra, säger Bodil Eriksson.
-Det finns en handfull krockar, som vi behöver titta närmare på. Men eftersom vi är inne i en expansion kommer medarbetarna i så fall att erbjudas jobb på andra ställen.
Under det närmaste halvåret kommer de två varumärkena fortsätta som tidigare, sida vid sida på några ställen.
-Vi kommer att fungera som separata bolag utan samarbeten under ett halvår till.
Därefter byts skyltarna ut.

Många blev förvånade
när Tamro inte köpte något av klustren i höstas utan att valde att satsa på nyetableringar. Men nu backar de alltså även från den satsningen.
? Man måste ha en stor kedja för att det ska vara vettigt, säger Juha Koponen till Dagens industri.

Apotek Hjärtat
, som ägs av riskkapitalbolaget Altor, köpte det största klustret vid försäljningen av Apoteket AB:s apotek i höstas och har idag 207 apotek runt om i landet. De har hela tiden pratat om expansion.

Utökad version kl 9:00 den 7 maj.

Förlamningar av vaccinationer följs upp

Mot bakgrund av det stora antalet individer som vaccinerats i Sverige med Pandemrix, drygt sex miljoner vaccindoser har använts, är Läkemedelsverkets avslutande slutsats att vaccinets säkerhet är betryggande.
? Det vi inte hade möjlighet att se i den kliniska prövningen var allergireaktionerna, men de blev uppenbara under resans gång och då las det till i produktinformationen som en särskild varning, säger Ingemar Persson på Läkemedelsverket.
? Vi har inte sett något oroväckande förutom de neurologiska biverkningar som vi vet inträffar vid influensavaccinationer, men där en kvarvarande fråga är hur stor insjuknanderisken är i det mycket sällsynta förlamningstillståndet Guillian-Barré syndrom.

Slutsatsen hittills
är att man inte kan utesluta ett samband mellan Pandemrix och syndromet, men risken tros inte vara större än för vaccination mot säsonginfluensa. Totalt har det kommit in 13 rapporterade fall.
Det pågår nu två uppföljningsstudier för att mer fullständigt mäta förekomsten av allvarliga biverkningar som inneburit till exempel sjukhusvård.
De första resultaten kommer under hösten 2010.

Totalt har det
kommit 2150 rapporter från sjukvården, ungefär 20 procent har klassats som allvarliga, medan de flesta varit de förväntade som lokala reaktioner vid injektionsstället, influensaliknande symtom, värk i kroppen och sjukdomskänsla. 659 rapporter har gällt allergiska reaktioner, av vilka 163 bedömts som allvarliga. 769 rapporter har handlat om neurologiska biverkningar, varav 187 klassats som allvarliga, varav 13 gäller förlamningstillståndet GBS.
Sammanlagt har 27 dödsfall efter vaccination rapporterats, i fyra av fallen kan ett samband med vaccinationen inte uteslutas.

13 nya apoteksägare klara

Av de 13 apoteksägare som presenteras i senaste omgången är det bara ett, Apoteket Kärra som sålts till en tidigare anställd, apotekschefen Harald Bergsten. I den grupp på åtta som presenterades i förra omgången var sex av de nya ägarna tidigare anställda på de sålda apoteken.
Av de sålda apoteken i den här omgången får sju stycken en apotekare som ägare.

 

Läkemedelspriserna i Grekland rasar

Den grekiska läkemedelsmarknaden har räknats till en av de mer dynamiska i central- och Östeuropa. Kostnaderna för läkemedel har mellan 2005 till och med 2009 ökat med cirka 64 procent och uppgick förra året till cirka 6.2 miljarder euro.

Men landets
finansiella kris gör nu att regeringen tvingas till stora nedskärningar i subventionssystemet och vad man är beredd att betala för läkemedel.

Läkemedelsanalytiker
varnar nu för konsekvenserna för läkemedelföretagen när den grekiska regeringen beslutat om att de grekiska läkemedelspriserna ska ligga på samma nivå som grannländerna Rumänien och Bulgarien, som bara är en sjättedel av de i Grekland.

Men det är inte bara höga läkemedelspriser som är problemet. Den tidigare regeringen har också enligt premiärminister Papandreou underskattat de skulder som sjukvården har till läkemedelsindustrin. Enligt den europeiska branschorganisationen för läkemedelsföretag, EFPIA är de grekiska myndigheterna skyldiga företagen 6.5 miljarder euro.

Apoteket samlar dosverksamhet på fem orter

Under en treårsperiod kommer Apoteket AB att successivt flytta sin dosverksamhet till fem orter i landet. Övergången inleds under kommande höst med att anläggningen i Örebro tar över produktionen från Linköping. Det meddelar bolaget i ett pressmeddelande. På sikt kommer all produktion att utöver Örebro ligga i Göteborg, Malmö, Umeå och Uppsala. Planen är att dosverksamheterna i Solna och Örebro ska slås ihop till en ny gemensam anläggning under 2013.

Anläggningarna i Borås, Falun, Solna, Vänersborg och Växjö kommer att påverkas av förändringarna.
? Vår nya inriktning innebär personalomställningar och beslutet är fattat efter enighet i fackliga förhandlingar. I dagsläget kan vi inte svara på hur många medarbetare som kommer att påverkas. Omställningen kommer att förhandlas lokalt för att i bästa mån anpassa lösningarna till varje enskild ort. Medarbetare kommer att i möjligaste mån få erbjudande om att flytta med till de dosapotek Apoteket konsoliderar till, säger Tore Löwstedt direktör för Apoteket Partner.

Sverige köper vaccin för ytterligare 250 miljoner

Sverige kommer att köpa vaccin mot den så kallade svininfluensan för ytterligare 250 miljoner kronor. Det är kontentan efter att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tillsammans med Socialstyrelsen förhandlat klart med vaccintillverkaren Glaxosmithkline om de doser som inte gick år under höstens massvaccinering.

Enligt avtalet med Glaxosmithkline, GSK, skulle Sverige köpa ytterligare 8 miljoner doser av Pandemrix. När det visade sig att alla dessa inte behövdes, bland annat eftersom det räckte med en dos för friska vuxna, inleddes förhandlingar mellan köpare och säljare för att få ner antalet doser.  Siffran landande på 3,5 miljoner doser.
– Ett avtal är alltid ett givande och ett tagande. Jag kunde väl ha tänkt mig att komma undan med lite färre doser än så här, men jag bedömer att det  trots allt är ett bra avtal, säger Göran Stiernstedt chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Avtalet ger landstingen rätt att mot en kostnad byta ut en aktuella virusstammen A(H1N1) mot något annat antigen om viruset skulle förändras eller någon annan influensa skulle utvecklas till en pandemi.  Det nya avtalet säger också att adjuvansen kostnadsfritt byts ut om det visar sig att hållbarheten inte räcker i tre år. De doser vi nu köper är tänkta att räcka som skydd mot en eventuell pandemi de närmsta åren. Just nu har Sverige inget annat avtal med någon vaccintillverkare.

Så småningom kommer en ny upphandling att inledas men först ska den aktuella utvärderas ordentligt.
– Vissa saker är det klart att vi har lärt oss av det som hänt. Till exempel att man kan behöva mer flexibilitet vad gäller antalet doser i kontraktet. Vi vet också att det inte är hundra procent av befolkningen som vaccineras, säger Göran Stiernstedt.

FDA kollar prostatamedel

FDA kommer att göra en så kallas säkerhetsöversyn av en klass läkemedels som används bland annat för att behandla hormonberoende prostatacancer. Anledningen är att myndigheten fått data som tyder på att behandling med GnRH-agonister ger en ökad riks att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och diabetes jämfört med andra medel mot prostatacancer.

GnRH-preparaten verkar genom att härma naturligt gonadotropinfrisättande hormon och hämmar på så sätt produktionen av testosteron. Läkemedel med GnRH kan också användas för behandling av kvinnor med fertilitetsproblem. Bland de preparat som ska granskas finns goserelin, nafarelin, leuprorelin och histrelin. FDA har inte dragit någon slutsats om förhöjda risker men informerar om att de ser över befintliga data och gör förskrivare och patienter uppmärksamma på de eventuella sambanden.

Lund får apotekarutbildning

Lunds universitet kommer att kunna starta sin planerade apotekarutbildning. Det står klart sedan Högskoleverket, HSV, på tisdagen godkände universitetets ansökan. Det blir en utbildning med inriktning på klinisk farmaci som drivs i samarbete med universitetet i Köpenhamn vilket innebär att studenter som läser i Lund kommer att läsa termin fem i Köpenhamn.

Planeringen är i full gång och i Lund ser man fram emot att ta emot sina första studenter.
– Det blir till hösten 2011 eller 2012, det är inte helt klart än, säger Bo Ahrén, dekanus vid den medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Att HSV så sent som i mars kom med en prognos som var ganska dyster för apotekares framtid vad gäller arbetstillfällen gör honom inte orolig. Eftersom den planerade utbildningen i Lund kommer att vara bred ger den enligt honom möjligheter till andra arbeten än traditionella apotekartjänster där fosrkning och klinisk farmaci är exempel. Inte heller neddragningarna på Astrazeneca i Lund grumlar framtidsutsikterna.
–  Även om det självklart är tråkigt med neddragningarna så påverkar det inte de apotekare som tar examen hos oss, just Astrazeneca har inte anställt apotekare på många år. Vi kommer att ha en inriktning mot klinisk farmaci och har ett nära samarbete med region Skåne, säger Bo Ahrén

Samtidigt som Lund fick positivt besked avslog HSV en ansökan från Umeå universitet om att driva en distansbaserad påbyggnadsutbildning för receptarier som vill läsa till apotekare. HSV skriver i sin bedömning bland annat att det samarbete med universitetet i Tromsø som Umeå avser att ha inte har preciserats tillräckligt och att universitetet inte visar att de har tillräcklig lärarkompetens inom galenisk farmaci och samhällsfarmaci.

För sin granskning av universitetens ansökningar har HSV haft en exertgrupp bestående av bland andra professor Kim Brøsen, Syddansk Universitet; Astrid Kågedal, Apoteket AB, professor emeritus Björn Lindeke och Mervi Vasänge från Astrazeneca.

Företag halverar pris på potensmedel

Det är priset på PDE5-hämmaren Levitra (vardenafil) som från och med den 1 maj fått sänkt pris. Priset på tabletter med styrkan 10 mg sänks med 47 procent och 5 mg-tabletten sänks med 69 procent.

Anledningen är enligt företaget att man sett att många tar läkemedlet felaktigt eller köper illegalt på nätet på grund av priset.
– Vi genomförde en marknadsundersökning 2009 bland 750 patienter, förskrivare och farmacevter i Europa. Den visade att över hälften av de som använder tabletten i högsta dosen delar den för att den ska räcka längre, viket självklart inte är bra. Börjar man dela och ändra dosen på egen hand kan vi inte garantera effekt och säkerhet, säger Inga-Lill Hyltander, affärsområdeschef på Bayer Schering Pharma.

Potenshöjande preparat av typen PDE5-hämmare ingår inte i förmånen vilket enligt Inga-Lill Hyltander gör att många inte anser sig ha råd att köpa preparatet. Att dela på tabletter, köpa illegalt på nätet eller helt avstå är därför vanligt. Genom prissänkningen hoppas företaget att fler ska ta preparatet efter att ha fått det förskrivet av behandlande läkare. För den som tar två tabletter i veckan av dosen 10 mg innebär prisförändringen en kostnadsminskning på omkring 4 500 kronor per år.

Däremot finns inga planer på att ansöka om subvention hos TLV med det nya lägre priset.
– Nej, ärendet är prövat och TLV har beslutat att kostnaden ska betalas av patienten så vi ser ingen anledning till det, säger Inga-Lill Hyltander.

Missvisande om unga och lugnande medel

Under måndagen rapporterades ibland annat Sveriges Radio om att antalet barn och unga som tar lugnande medel har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt uppgifter har försäljningen av lugnande medel och sömnmedel ökat med över 50 procent bara de senaste tre åren. Men att dra sådana slutsatser av statistiken är fel. Det menar Mikael Hoffman, chef för NEPI, stiftelsen för läkemedelsepidemiologi.

Han reagerade på nyhetsrapporteringen och har lagt ut en egen sammanställning på NEPI:s hemsida.
– Den största ökningen beror på att förskrivningen av melatonin har ökat. Melatonin är ett kroppseget hormon som inte ger samma beroende- och utsättningsproblem som många andra lugnande medel, säger han. 

Statistiken som ligger till grund för uppgifterna kommer från Socialstyrelsens Läkemedelsregister. Den visar att förskrivningen av läkemedel inom gruppen N05C, det vill säga lugnande medel och sömnmedel, har ökat med 54,7 procent de senaste åren. Men till den gruppen hör alltså melatonin sombygger på en annan behandlingsprincip än andra lugnande medel och inte ger upphov till beroende på samma sätt. Men också den ökade användning av melatonin som syns i statistiken är enligt Mikael Hoffman också troligen missvisande hög. Melatonin registrerades först 2007 och användning innan dess syns inte i statistiken.

Behandlingstiden för melatonin är ofta betydligt längre än för övriga inom N05C-gruppen. Detta gör att den definierade dygnsdosen, DDD, blir högre för den enskilde patienten. Men det betyder inte att fler personer behandlas. Mikael Hoffman menar att det är komplicerat att plocka ut statistik ur Läkemedelsregistret och tolka den rätt.
– Den är full av fallgropar och det blir tyvärr ofta fel slutsatser som presenteras vilket är olyckligt. Rätt använd är statistiken från Läkemedelsregistret väldigt bra.

Någonting man kan reagera på med statistiken är att melatonin, som är godkänd för behandling av personer över 55 år, förskrivs till barn och ungdomar. Men det är inte konstigt enligt Mikael Hoffman.
– Det är ju så att få läkemedel provas på barn och därför ingår de inte i indikationen. Därför kan det vara nödvändigt att behandla barn off-label.  Det förskrivarna behöver är bättre tillgång på information från företag och myndigheter och högra krav på uppföljning.

Förmånskostnaderna ökade

Totalt har kostnaderna för läkemedelsförmånen minskat med 0,1 procent jämfört med den förra 12-månadernas perioden. Det visar statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.Under årets tre första månader var kostnaderna för förmånen 0,9 procent lägre än under motsvarande period förra året.

De kostnader som SKL presenterar för rekvisitionsläkemedel är inte jämförbara med tidigare år, på grund av att slutenvårdsberedningar inte redovisas på beredningsvarunummer och att Stockholms läns landsting sedan januari 2010 har börjat med nettopris. SKL redovisar därför kostnaderna för januari, februari och mars månad 2010 i varje landsting utan jämförelser med tidigare år. Mellan januari och mars var den sammantagna kostnaden för humanläkemedel i slutenvården drygt 1 598 miljoner kr för landstingen.

Statistiken som SKL redovisar baserar sig på uppgifter från Apotekens Service databas Concise. Sedan juli 2009 är det Apotekens service som tillhandahåller försäljningsstatistiken för läkemedel.

Nederländsk chef för ECDC

Mikrobiologen Marc Sprenger tog den 1 maj över som chef för den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC som ligger i Solna utanför Stockholm. Han har de senaste sju åren varit generaldirektör för det holländska National Institute for Public Health and the Environment. Tidigare har han varit chef för den nederländska smittskyddsmyndigheten och har haft ledande positioner inom ECDC.

Marc Sprenger, som är disputerad i medicinsk mikrobiologi på ämnet influensaepidemiologi, säger sig vilja fokusera på tre områden de kommande åren. Hög kvalitet på vetenskapliga analyser och rådgivning, samarbeten med nationella och internationella smittskyddsenheter och att bygga en effektiv organisation som ger värde för de investeringar som görs inom smittskydd.

Chefen för ECDC utses för en femårsperiod.

Ungdomar har dåliga kunskaper om OTC

Det är en undersökning utförd på uppdrag av bland annat det amerikanska smittskyddsinstitutet, CDC, som visar att tonåringarnas kunskaper om OTC-produkter är bristfälliga. I studien ingick 266 ungdomar mellan 16 och 23 år från delstaten New York. Försökspersonerna utsattes för en situation där de hade möjlighet att välja att ta receptfria läkemedel med paracetamol.

Undersökningen visade att hela 85 procent av deltagarna skulle valt att ta läkemedlet i sådana doser att det fanns risk för leverskador. Över 60 procent av ungdomarna i studien uppgav att de inte kände till paracetamol eller visste hur det ska doseras, även då de hade tillgång till produktresumén. Trots det uppgav omkring 21 procent att de hade tagit läkemedel som Tylenol, som innehåller paracetamol under den senaste månaden.

En av forskarna bakom studien, Laura Shone, professor i pediatrik vid URMC Golisano Childrens Hospital, säger att resultaten är oroväckande.
– Ungdomar tar de här preparaten på egen utan att rådfråga sina föräldrar.  Att de är receptfria betyder inte att de är oskadliga och den som överdoserar kan drabbas av allvarliga leverskador, säger hon.

Vinst för avreglerade Apoteket

Apoteket AB ökade resultat efter skatt till 4 620 miljoner kronor, det meddelade bolaget på fredagen. I resultatet ingår reavinster från försäljning av åtta dotterbolag med 4 427 miljoner kronor. Med denna engångseffekt borträknad blev resultatet efter skatt 193 miljoner kronor, att jämföras med resultatet från första kvartalet förra året på 142 miljoner kronor.

Omsättningen i kvarvarande apotek ökade med 3,2 procent. Den sammanlagda nettoomsättningen uppgick till 8 122 miljoner kronor vilket är en minskning med 23 procent.
– Jag är mycket nöjd med vår första kvartalsrapport på den omreglerade apoteksmarknaden, säger koncernchef och vd Apoteket AB Stefan Carlsson i en presskommentar.

Stefan Carlsson sade att några av de faktorer som bidragit till resultatet varit en ökad omsättning på kvarvarande apotek, högre försäljning inom Apoteket Farmaci och förbättrad produktivitet inom Apoteket Partners dosverksamhet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng