Månads arkivering maj 2010

Uppskjutna uppsägningar

I och med att Apotek1 köpts av Apotek Hjärtat har förhandlingar om uppsägningar på grund av arbetsbrist vid huvudkontoret för Apotek1 påbörjats. Cirka 30 personer är anställda på huvudkontoret.

Men facken har ifrågasatt om de övervägda uppsägningarna är förenliga med reglerna för övergång vid verksamhet. Förhandlingarna har därför uppskjutits.

Hjärtats reklam får bassning

När pollensäsongen slog till, slog Apoteket Hjärtat till med helsidesannonser i dagstidningarna där fyra allergiläkemedel marknadsfördes tillsammans med en mängd andra produkter.
Annonsen uppfyller inte kraven i läkemedelslagen när det gäller marknadsföring av läkemedel, anser Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket kritiserar
Hjärtat för att det inte framgår att Clarityn, Kestine och Livostin till skillnad mot de övriga varorna i annonsen är läkemedel, vilket det enligt lagen ska göra. Visserligen finns det en text på annonssidan där det anges att fyra av varorna är läkemedel. Men den texten är för liten i förhållande till övrig text och knappt läsbar anser Läkemedelsverket.

Apoteket Hjärtats annons
är en av ett knappt tiotal annonser från apotek och OTC-handlare som varit aktuella hos Läkemedelsverket i år.
? Vi ser att det är en hel del av apoteksaktörerna och OTC-handlarna som inte följer regelverket, säger Ragnhild Johnson utredare på Läkemedelsverket.
? Många av dem är nya på läkemedel och arbetar kanske tillsammans med reklambyråer som inte heller känna till den speciella lagstiftningen när det handlar om marknadsföring av läkemedel.
Till den 26 maj vill Läkemedelsverket att Apoteket Hjärtat ska yttra sig. Hjärtat kan välja att backa, det vill säga ge Läkemedelsverket rätt eller att överklaga till förvaltningsdomstol.

Proteiner kan individanpassa behandling

Alzheimers sjukdom räknas som en relativt heterogen sjukdom, även om man misstänkt att sjukdomsmekanismerna är lite annorlunda hos olika individer.

Två forskare
vid neuropsykiatriska kliniken på Skånes Universitetssjukhus, överläkare Åsa Wallin och docent Oskar Hansson har nu visat att analys av ryggvätskeprov kan vara en möjlig väg för att i framtiden ge rätt patienter rätt behandling.

Genom att
analysera proteinerna tau, fosfotau och beta-amyloid i ryggvätskan delades 151 Alzheimerpatienter in i tre subgrupper. Därefter påbörjades en behandling med en kolinesterashämmare.
? Då såg vi att vissa subgrupper svarade bättre på den behandling vi har idag medan andra sämre. De som svarade bättre var de som inte hade lika höga värden av proteinerna, även om de var väldigt avvikande jämfört med normala värden. En av grupperna hade ett helt annat sjukdomsförlopp.De svarar inte alls på behandlingen, säger Oskar Hansson.
? Den grupp som inte alls svarade på behandling hade väldigt extrema värden av tau och fosfotau.

Även om
den gruppen inte svarade alls på behandling vill Oskar Hansson inte säga att man idag inte ska behandla dessa patienter med kolinesterashämmare.
? Det här är bara en studie. Idag får man nog behandla och titta på om enskilda individer svarar. Just nu tror jag att vår studie främst har en potential när det gäller läkemedelsstudier, säger Oskar Hansson.

Många av
de nya sjukdomsmodifierande terapierna är inriktade just på de här proteinerna eller mekanismer associerade till dem. Med det här verktyget är risken mindre att man missar subgrupper som kanske svarar på en behandling, menar forskarna.
En artikel om forskningen är nyligen publicerad i tidskriften Neurology: 

 

Studie med rödvinsämne stoppad

0

Det är en substans som liknar resveratrol kallat SRT501, ett ämne som finns i rödvin, som testats i kliniska prövningar. Tidigare forskning har visat att ämnet skulle ha effekter som är positiva för hälsan genom att påverka enzymer som spelar in vid cellernas åldrande.

Företaget Glaxosmithkline, GSK, köpte licensen till SRT501 av Sirtris Pharmaceuticals för två år sedan och sedan dess har substansen testats i kliniska prövningar för behandlingar av flera olika sjukdomar som Alxheimers, diabetes och cancer. I den aktuella studien som nu stoppats testades läkemedelskandidaten för behandling av multipelt myelom. Anledningen till avbrottet är att försökspersonerna drabbats av njursvikt.

Tidigare studier tyder på att det resveratrolliknande ämnet påverkar aktiviteter som apoptos och transkription, faktorer som påverkar cellernas åldrande. Enligt representanter rån GSK kan studien komma att återupptas senare.

Astellas köper OSI

2

Affären blev klar på fredagen då det japanska företaget Astellas meddelade att de köper det amerikanska läkemedelsföretaget OSI Pharma. Priset på fyra miljarder amerikanska dollar var tio procent högre än det ursprungliga budet.

OSI största produkt är cancerpreparatet Tarceva (erlotinib) som sålde för omkring 1,2 miljarder dollar under 2009. Enligt ett pressutlåtande från Astellas vd Masafumi Nogimori kommer förvärvet att stärka företaget under en tid av patentutgångar som leder till minskade intäkter.

Astellas sällar sig i och med affären till skaran av japanska företag som de senaste åren utökat på den amerikanska marknaden. Tidigare har Takeda köpt Millennium Pharmaceuticals och Eisai köpt MGI Pharma.

EMA uppmanas bli mindre hemliga

0

Frågan om tillgängligheten av dokumenten tog fart 2008 då en irländare bad den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA om att få se handlingar som gällde misstänkta biverkningar, så kallade ADR, av ett läkemedel. Det gällde ett preparat mot svår acne som misstänktes kunna ge biverkningar som ökad självmordsbenägenhet.

EMA ansåg att dessa handlingar inte omfattades av EU:s offentlighetsregler och nekade personen att ta del av dokumenten. Irländaren tog frågan till den europeiska Ombudsmannen Nikiforos Diamandouros som i förra veckan meddelade att han inte håller med EMA om att de aktuella dokumenten ska vara hemliga. Ombudsmannen anser att alla EMA:s dokument bör kunna vara tillgängliga för allmänheten.

Men han säger också i sitt utlåtande att det kan finnas undantag som gör att vissa ADR inte behöver offentliggöras och uppmanar EMA att ompröva sitt beslut denna gång. Från EMA:s sida är argumentet att inte släppa den här typen av dokument fria att de riskerar att sprida information som inte är korrekt. Det gagnar inte EU-medborgarnas säkerhet, anser de, att misstänkta biverkningar som sen inte visar sig vara korrekta, sprider sig till allmänheten.

I sitt svar till Ombudsmannen har EMA skrivit att sedan anmälan gjordes 2008 så har en rad förändringar skett inom myndigheten som gör att transparensen ökat. Som exempel nämner de biverkningsdatabasen Eudra Vigilance och nya policydokument som ska öka tillgängligheten av dokument bland medborgarna. EMA har inte sagt om de ska ompröva den aktuella frågan från den irländska medborgaren.

Bensoliknande preparat bäst vid sömnproblem

1

I första hand ska läkaren enligt SBU ge vuxna personer som har sömnproblem råd om sömnhygien, som att ska avstå från kaffe eller alkohol på kvällen. Men många svenskar får sömnmedel för att råda bot på sina sömnproblem, 2008 var det omkring 750 000 svenskar som fick sömnmedel utskrivet. Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering blir många hjälpta men det finns risker i form av beroende och biverkningar.

SBU skriver i sin rapport att det är viktigt att förskrivare väljer preparat som är dokumenterat effektiva. De rekommenderar i första hand kortvarig behandling med substanser som zolpidem, zopiklon och zaleplon. De får patienten att somna snabbare och ger en längre sömntid jämfört med placebo. Men då dessa är besläktade med bensodiazepiner finns risk för att patienten utvecklar ett beroende och framförallt ska man vara försiktig då det handlar om personer som redan har ett annat beroende eller en psykisk sjukdom.  

Ett av de vanliga preparaten är Propavan (propiomazin) men enligt SBU finns det ingen evidens som visar att det verkligen hjälper. För behandling med melatonin eller antidepressiva medel och neuroleptika finns det otillräckligt med  vetenskapligt underlag för att bedöma effekten vid sömnproblem.

För kognitiv beteendeterapi, KBT, finns det evidens att patienten somnar snabbare och inte är vaken lika länge under natten.Vad gäller alternativa behandlingar som valeriana eller akupunktur och yoga finns det inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att bedöma effekten enligt SBU.

Inte bara gamla tar många läkemedel

2

Multimedicinering, när en individ tar flera olika läkemedel, förknippas ofta med den äldre generationen. Men ny forskning visar att fenomenet ökar i alla åldergrupper i landet. Bo Hovstadius som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor på Pricewaterhousecoopers har utifrån uppgifter i Socialstyrelsens läkemedelsregister, gjort en totalanalys av läkemedelsanvändningen på nationell nivå.

Av arbetet som resulterat i en avhandling vid Linnéuniversitet, dras en del oväntade slutsatser.
– Ofta fokuserar man på äldre när det handlar om polyfarmaci men jag har sett att fenomenet att använda många läkemedel ökar i alla åldrar, säger han.

I arbetet med sin avhandling har Bo Hovstadius analyserat data mellan åren 2005 och 2008 från läkemedelsregistret och konstaterar att två tredjedelar av de som har fem eller fler läkemedel är under 70 år. Av de som har tio eller fler läkemedel är 50 procent under 70 år. Många av de som har flera mediciner är i medelåldern och antalet ökar stadigt. Det är också fler kvinnor än män som multimedicinerar.
– På individnivå kan det självklart vara bra med flera läkemedel men vi vet från tidigare studier att många läkemedel ökar riskerna för interaktioner och leder till sämre följsamhet. Med tanke på de nationella insatser som gjort för att minska antalet läkemedel per patient är resultatet inte så bra, säger Bo Hovstadius.

Fortfarande är det så att många äldre tar många läkemedel men sett till absoluta tal är det fler yngre individer som multimedicinerar. Det här är viktigt att tänka på när man diskuterar strategier för en balanserad läkemedelsanvändning menar Bo Hovstadius.
– Det finns en trend att vi blir mer benägna att ta läkemedel, vi kräver mer helt enkelt. I takt med att en ny generation äldre tar plats som tycks mindre till kritiska till läkemedel lutar det åt att vi i framtiden får en ännu större läkemedelsanvändning.

En annan slutsats som avhandlingen lyfter fram är de individer som har tio läkemedel eller fler står för nära hälften av de totala kostnaderna för uthämtade läkemedel.
– Många av de läkemedel som hämtas ut vet vi sedan tidigare att de inte används. När allt fler hämtar ut fler läkemedel kan man fundera på om det förmånssystem vi har är det mest optimala, säger Bo Hovstadius.

Avhandlingen ?On drug use, multiple medication and polypharmacy in a national population? försvaras den 18 maj.

Detaljhandeln säljer mer receptfritt

0

Av den handel med receptfria läkemedel som bedrivs utanför apoteken står varuhus och livsmedelsaffärer för 84 procent eller 100 miljoner kronor. Bensinmackar står för 13 procent och övriga tre procent säljs i kiosker, närbutiker, på internet och övriga ställen. Bland de bäst säljande produkterna utanför apotek är Alvedon, Otrivin och Nicotinell.

Även försäljningen av receptfritt på apotek. Under första kvartalet i år såldes receptfria läkemedel för omkring 975 miljoner kronor på apoteken.

Västra Götalands län står för för 19 miljoner kronor av försäljningen, Stockholms län för 17 miljoner kronor och Skåne för 13 miljoner. Sett till befolkningstal har försäljningen varit störst i Värmlands län och minst i Västerbottens län.

Snedvridna resultat i industrisponsrade studier

0

Artiklar som helt eller delvis sponsras av industrin har betydligt oftare ett resultat som är positivt för företagets produkter än andra studier. Den slutsatsen har tyska forskare kommit fram till efter att ha granskat 57 artiklar publicerade mellan 2002 och 2009 som undersökt hur sponsring påverkar studierna. Resultaten av genomgången har publicerats i Deutsches Ärzteblatt International.

I 26 av de 57 studierna undersöktes om resultatet och eller slutsatserna av prövningen var beroende av viket sorts finansiering som använts. I 23 av dessa var slutsatsen att det fanns en positiv korrelation mellan företagssponsrade studier och ett resultat som var positivt för det företaget.

Forskargruppen som leddes av Wolf-Dieter Ludwig, ordförande i det tyska läkarsällskapets läkemedelskommission, såg att läkemedelsföretagen använde sig av en rad olika möjligheter för att påverka resultatet. I fyra av studierna hade det sponsrande företaget påverkat studieprotokollet till sin fördel. De såg också att företagen påverkar tolkningen av resultatet. Detta sker genom att till exempel betala artikelförfattarna för att föreläsa om studien och att de då ofta presenterar resultatet på ett sätt som är fördelaktigt för företagets produkt.

De tyska forskarna konstaterar att det inte är någon skillnad på studiekvalitet och protokoll mellan industrisponsrade studier och andra.

Lagändring kan stärka patientskydd

2

I dag är det 58 läkemedelsföretag som inte är anslutna till den frivilla läkemedelsförsäkringen, LFF. Försäkringen gör det lättare för patienter som drabbats av personskador till följd av läkemedelsanvändning. Den senaste tiden har en rad organisationer som PRO, Sveriges Farmacevtförbund och Lif argumenterat för att en försäkring ska vara tvingande.

För att komma tillrätta med problemet har regeringen i ett lagförslag föreslagit att ett läkemedel ska omfattas av en försäkring för att det ska omfattas av förmånen. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska om lagen träder i kraft ta med försäkringsläget vid sin bedömning. I förslaget är det inte angivet att det just ska vara LFF utan en försäkring som ?ger ett godtagbart skydd?.
– Det är bra att regeringen tagit fram ett förslag, säger Anders Öhlén, vd på LFF.

Men i det remissvar till socialdepartementet som man arbetar på lyfter man fram vissa orosmoln. Där står bland annat att det är viktigt att det tydligt framgår vad ett godtagbart skydd är. Man vill också ha svar på vilka bevis som krävs för att få ersättning och hur en eventuell utredning ska gå till. En annan fråga LFF lyfter i sitt svar är vad som händer om flera läkemedel är inblandade i skadan men det är osäkert vilket som orsakat den. Sådana fall ersätts idag av LFF.

Generikaföretaget KRKA valde att lämna LFF vid årsskiftet. Företagets vd Viktor Kozjan menar att KRKA redan har en försäkring som skyddar patienterna.
– Vi är ett globalt företag och har en global försäkring för våra läkemedel. Vi får se hur det blir när lagen träder i kraft men i dagsläget ser jag ingen anledning för oss att ha dubbla försäkringar, säger han.

På TLV sitter man just nu och går igenom förslaget för att se vilka konsekvenser det kan få.
– Vid första anblicken ser det ut som ett bra förslag och det är bra att vi har fått någonting konkret att ta ställning till. Men vi måste titta på alla detaljer och vad de kommer att betyda innan vi kan lämna en slutgiltig åsikt, säger Magnus Thyberg, projektchef för apotek på TLV.

Om lagförslaget går igenom beräknas den träda i kraft den 1 januari 2011. Fram till den 28 juni har remissinstanserna på sig att lämna synpunkter.

Sänkta läkemedelspriser i Australien

0

Detaljerna runt överenskommelsen kommer att presenteras under tisdagen i samband med att Australiens premiärminister Kevin Rudd offentliggör den årliga budgeten. Men klart är att det kommer att handla om prissänkningar som innebär besparingar för staten på omkring 2 miljarder australiensiska dollar. Prissänkningarna kommer också att leda till besparingar för privatpersoner på omkring 300 miljoner dollar under en fyraårsperiod rapporterar Pharmatimes.

Industrin har efter förhandlingar enligt uppgift gått med på att reducera priserna mot kravet att de inte kommer att drabbas av liknande sänkningar den närmsta framtiden och att förändringar som rör prissättningen i fortsättningen ska annonseras i god tid av staten. Ändringarna som ska börja gälla från den 1 juli, kommer efter en tid då kostnaderna för läkemedel stigit snabbt.

Under årets första kvartal hade Australiens konsumentprisindex stigit med 0,9 procent medan priserna på läkemedel hade gått upp med hela 13,3 procent samma period. Att kostnaderna ökat beror enligt industrin på politiska förändringar och inte på att företagen höjt sina priser.

Brendan Shaw, vd för industrigruppen Medicines Australia, säger till Pharmatimes att prishöjningen måste ses mot bakgrund av att priserna sänktes med 5 procent i december 2009. Orsaken till det är bland annat att många patienter då inkluderades i ett förmånsprogram, Pharmaceutical Benefits Scheme, PBS. I slutet av varje kalenderår är det många australiensare som inkluderas i förmånen som sedan nollställs efter årsskiftet. Enligt företrädare för industrin är det därför en naturlig cykel att priserna stiger i början av varje nytt kalenderår.

Ordinationssystem kopplat till minskad dödlighet

0

It-stöd för ordination av läkemedel beskrivs ofta som en väg för att öka säkerheten och minska antalet läkemedelsrelaterade fel inom slutenvården. Hittills har det inte funnits så gott om studier som visat att sådana stöd verkligen minskar dödligheten. Men en studie som publicerats i tidsskriften Pediatrics visar på ett sådant samband.

Forskare vid Stanford University School of Medicine i Kalifornien har undersökt dödligheten före och efter införandet av ett it-stöd för läkemedelsordination på ett barnsjukhus. På sjukhuset finns 300 platser och forskarna tittade på utskrivningsdata från 80 000 patienter före det att it-stöden infördes och 17 400 patienter efter att det infördes 2007.

Resultaten visar att en genomsnittliga dödligheten bland inneliggande patienter minskade med 20 procent per månad efter det att it-systemet började användas. Enligt forskarna motsvarar det 36 färre dödsfall under en 18-månadersperiod. Men forskarna skriver också att även andra faktorer som förbättringar i vården kan ha bidragit till att minska dödligheten och att it-stöden sannolikt bara är en av dessa.

Påståenden om omega 3 förbjuds

1

Förbudet gäller livsmedel med omega 3-fettsyrorna DHA och EPA liksom omgea 6-fettsyran ARA. Från och med den 11 maj är det förbjudet att i marknadsföring använda vissa påståenden om att fettsyrorna har effekt på barns utveckling och hälsa. Bland annat handlar det om att ett företag inte får hävda att fettsyrorna har positiv inverkan på barns koncentrationsförmåga och inlärning.

Beslutet grundar sig på tidigare förordningar från EU-kommissionen som säger att påståenden om samband mellan ämnen i mat och vissa hälsoeffekter ska vara godkända av den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa. Efsa har nyligen granskat om det finns vetenskapligt stöd för påståendena om fettsyrorna och kommit fram till att så inte är fallet.

Andra hälsopåståenden som förbjuds är att vissa extrakt med mjölksyrebakterier till exempel LGG MAX skulle bidra till att minska besvär i mage och tarm. Alla påståenden som nu är förbjudna finns publicerade på Livsmedelsverkets hemsida.

Tamro satsar på att bli neutral grossist

Tamro satsar på att bli den enda stora oberoende läkemedelsgrossisten i Sverige och beslutade därför att sälja apotekskedjan.
? Genom att inte själva driva några apotek kan vi betjäna våra kunder, utan att det ska finnas någon misstanke om att vi skulle ge bättre villkor för våra egna apotek, förklarar Tamros vd Juha Koponen beslutet att sälja sina nyss öppnade apotek.

Att man så
snart efter att man öppnat de 23 apoteken fattat beslutet att sälja till apotek Hjärtat förklarar han med att beslutet fattats under resans gång.
? Vi visste ju inte hur klusterauktionen skulle sluta. Och vi hade identifierat lokaler och påbörjat etableringsplanerna innan utförsäljningen.

När det sedan
blev klart att den andra grossisten på marknaden, KD blev en av klusterköparna förändrades villkoren.
? Eftersom vi redan var rätt långt komna i våra etableringsplaner var det logiskt att fortsätta det arbetet.
? Men nu ser vi, på det sätt som apoteksmarknaden utvecklats i Sverige med ett ganska stort antal aktörer och flera små entreprenörer, att det är en bättre satsning att vi blir en neutral grossist, säger Juha Koponen.

Kanske blir ni då också Apoteket Hjärtats grossist?
? Det hoppas vi på. Vi får se om vi lyckas komma ut med en sådan nyhet.

TLV positiva till att bedöma rekvisitionsläkemedel

I höstas fick Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i uppdrag av regeringen att undersöka myndighetens förutsättningar att göra hälsoekonomiska bedömningar av de läkemedel som förskrivs på rekvisition av slutenvården. Regeringen villa veta om TLV utöver bedömningar som de idag gör av receptläkemedel till öppenvården såg det möjligt att utöka verksamheten.

TLV har nu kommit fram till att de bör få den uppgiften, det framgår av en rapport som lämnats till socialdepartementet. I rapporten föreslår TLV att de får driva verksamheten på försök i två år för att sedan utvärdera. En förutsättning för att de ska kunna göra hälsoekonomiska bedömningar av rekvisitionsläkemedel är enligt TLV att de kommer att vara beroende av att läkemedelsindustrin lämnar ut de uppgifter och data som behövs.

Enligt rapporten bör sjukvårdshuvudmännen genom till exempel NLT, en grupp inom Sveriges Kommuner och Landsting som ska värdera nya läkemedelsterapier, kunna ansöka om att TLV ska göra de hälsoekonomiska bedömningarna. Bedömningen skulle vara ett kunskapsunderlag för landstingen när de planerar sina läkemedelsbeställningar.

Utvärderingarna ska enligt TLV:s förslag vara gratis för beställarna och finansieras genom ökade anslag till myndigheten. TLV menar att de kommer att behöva anställa ytterligare sex personer för att klara arbetsbelastningen. Totalt bedöms kostnaden för satsningen hamna på omkring 7 miljoner kronor årligen med en uppstartskostnad under ett förberedande halvår på cirka 2,3 miljoner kronor.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng