Annons

Månads arkivering februari 2010

Apoteket AB redovisar rekordsiffror

2

Trots att det faktiska rörelseresultatet blev lägre 2009 jämfört med 2008 så benämner Apoteket AB förra året som ett rekordår. Utan de engångskostnader som är förknippade med omregleringen hade rörelseresultatet förra året uppgått till 1,5 miljarder kronor. Samma ekvation för 2008 slutade på 1,1 miljarder.

Försäljningen uppgick förra året till 43 073 miljoner kronor, 2008 var den siffran 41 710. Försäljningen av receptbelagda läkemedel ökade under 2009 med 3,6 procent jämfört med tidigare år och egenvårdsförsäljningen ökade med 10,4 procent.

Enligt vd:n Stefan Carlsson har 2009 därmed lagt en bra grund för de expansionsplaner som finns för 2010.
? Vi ska utveckla våra erbjudanden, både på konsumentmarknaden och inom vård och omsorg. Vi ska också etablera nya apotek, bygga om och utveckla våra butiker för att underlätta för våra kunder att må bra, säger han i ett pressmeddelande.

Sista apotekslagarna lämnade till riksdagen

0

Lagförslaget samlar ihop några frågor som missats i de tidigare lagändringarna som genomförts för den nya apoteksmarknaden. Bland annat klargör regeringen vad som gäller för den som är läkemedelsansvarig för apotek. Läkemedelsverket har tidigare skrivit till regeringen och konstaterat att det varit svårt att tolka den lag som började gälla i somras. Osäkerhet har gällt om den person som får det formella tillståndet att driva apotek också kan vara apotekets läkemedelsansvariga. I vänta på ett förtydligande tolkade Läkemedelsverket lagen som att det inte var möjligt för samma person att vara både tillståndsinnehavare och läkemedelsansvarig.

Men i det nya lagförslaget föreslår regeringen att det visst ska gå att vara både tillståndsinnehavare och läkemedelsansvarig. Remissinstanserna har varit splittrade i frågan, Läkemedelsverket tyckte till exempel att det finns risk för rollkonflikt om samma person får lov att ha båda positionerna. Sveriges Farmacevtförbund och Apotekarsällskapet har istället tyckt att det är ok att låta samma person ha båda rollerna. Att regeringen väljer att tillåta tillståndsinnehavaren att vara läkemedelsansvarig beror främst på att de inte vill att småföretagare ska hindras av för höga inträdeskrav.

I propositionen ?Vissa apoteksfrågor? föreslår regeringen också att alla apotek ska bli tvingade att ha Läkemedelsverkets godkända apoteksskylt. Det ska också bli tillåtet att tillverka extemporeläkemedel på andra ställen än öppenvårds- och sjukhusapotek. Läkemedelsverket ska kunna ge tillstånd till dessa särskilda extemporeapotek.

Den sista delen i förslaget gäller att Apotekens Service AB ska lämna de uppgifter till TLV som de behöver för att kunna kontroller att apoteken sköter utbytet av läkemedel.

Brist på Parkinsonpreparat

0

Enligt Läkemedelsverket kommer det under våren kommer att bli brist på kombinationsläkemedlen Sinemet Depot (karbidopa/levodopa 50 mg/200 mg) och Sinemet Depot Mite (karbidopa/levodopa 25 mg/100 mg) som används för behandling av Parkinsons sjukdom.  Lagret av Sinemet Depot Mite kommer att ta slut kring månadsskiftet februari-mars medan lagret av Sinemet Depot tar beräknas räcka en månad längre.

Bristen berör alla länder och MSD meddelar att de kommer att prioritera de kvarvarande lagren till länder med få andra behandlingsalternativ. I Sverige finns två generiska produkter i form av Levodopa/Carbidopa från Ratiopharm och Levocar från Sandoz.

Anledningen till bristen är att företaget bytt leverantör för en av komponenterna i läkemedlet och i samband med detta har problemet uppstått. Situationen kommer inte att vara löst förrän tidigast mot slutet av året uppger Läkemedelsverket.

Lättare för patienter att anmäla fel i vården

2

Sjukvårdspersonal som begår fel och misstag kommer att drabbas av strängare påföljder. Det framgick när socialminister Göran Hägglund (KD) presenterade lagförslaget Patientsäkerhet och tillsyn idag. Socialstyrelsen är också tänkt att bli den viktigaste myndigheten vad gäller patienternas makt istället för HSAN som får en rent administrativ funktion.

Patienterna kommer att få det lättare att anmäla fel. Bland annat föreslår regeringen att det inte, som idag, ska vara nödvändigt att ange vem det är som gjort sig skyldig till ett misstag. Det ska räcka att man som patient upplever att fel har begåtts.
– Det är väldigt svårt för en patient att veta exakt vem som gjort vad och den nya lagen kommer att göra det lättare för patienten att anmäla fel, sade Göran Hägglund.

I lagförslaget föreslås Socialstyrelsen få ytterligare 42 miljoner för att bland annat kunna samordna patienternas klagomål med nya oanmälda inspektioner av vården. Myndigheten ska också regelbundet sammanställa antalet vårdskador och föreslå påföljder.
– Vi har varje år 100 000 personer som skadas i vården och 3000 som avlider. Förutom att det är tragiskt så kostar det samhället omkring sex miljarder kronor varje år, sade Göran Hägglund.

Felaktig läkemedelsanvändning uppgavs vara en av de stora källorna till vårdrelaterade skador och här pekade Göran Hägglund på att flera nationella åtgärder inom it och läkemedelsbehandling är på gång för att göra systemet säkrare.

En annan förändring är att vårdpersonal som orsakat allvarliga fel kan få sin legitimation indragen eller beläggas med en prövotid på tre år. Under den tiden ska personen arbeta under skärpt kontroll av Socialstyrelsen. Det ska under tiden upprättas en handlingsplan för att personen ska förbättra sin kunskap och sitt arbete. De påföljder som nu finns, erinran och varning försvinner. Göran Hägglund sade att förhoppningen är att färre legitimationer ska dras in i framtiden genom att systemfel i till exempel läkemedelsbehandling hittas och sedan åtgärdas.

Den nya lagen förväntas träda i kraft den 1 januari 2011.

Ny indikation för Crestor i USA

1

Astrazenecas blodfettssänkare Crestor (rosuvastatin) har fått okej för utökad indikation av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Medlet är nu godkänt som preparat som kan minska risken för stroke, hjärtinfarkt och behovet av kranskärlsoperationer hos personer utan tidigare kliniskt bekräftad kranskärlssjukdom.

För att behandlas ska man ingå i en riskgrupp där riskfaktorer är ålder, män över 50 och kvinnor över 60, ha högt värde på högkänsligt C-reaktivt protein (minst 2 mg/l) och förekomst av minst en annan riskfaktor som högt blodtryck, lågt värde på HDL-kolesterol, rökning eller tidigare förekomst av tidig kranskärlssjukdom i släkten.

Den utökade indikationen baserar sig på resultat från den så kallade Jupiter-studien, som utvärderade effekten av Crestor 20 mg för att minska antalet allvarliga hjärt-kärlhändelser i en tidigare icke studerad patientgrupp. Studien visade att Crestor minskade risken för hjärtinfarkt, stroke och för behov av kranskärlsoperation jämfört med placebo.

Crestor sålde under 2009 för 4,5 miljarder dollar.

SSRI kan påverka cancermedel

0

Vanliga antidepressiva SSRI-preparat kan ha göra cancerbehandling med tamoxifen mindre verksam. Det framgår av en studie utförd av kanadensiska forskare. Forskarna har studerat data från 2430 kvinnor med hormonkänslig bröstcancer, 66 år eller äldre, som behandlades med tamoxifen mellan 1993 och 2005. Kvinnorna tog också antidepressiva under någon tid som de behandlades med tamoxifen. Den vanligaste antidepressiva var paroxetin.

Av kvinnorna avled 15 procent av sin bröstcancer under studien. Efter att forskarna korrigerat för andra faktorer såg de att de kvinnor som tog paroxetin och tamoxifen samtidigt under en fjärdedel av behandlingstiden, hade 25 procents högre risk att dö i bröstcancer. För kvinnor som tog de både läkemedlen samtidigt under 75 procent av tiden var risken 91 procent högre att dö.

Det är inte ovanligt att kvinnor som drabbats av bröstcancer får behov av en antidepressiv behandling och forskarna bakom studien menar att det kan vara bra att prata med sin läkare om andra alternativ än just paroxetin.

En förklaring till varför de två behandlingarna inte är bra tillsammans kan vara att paroxetin, liksom andra SSRI, hämmar enzymet CYP2D6. Det enzymet är nödvändigt för att tamoxifen ska omvandlas till den aktiva substans som påverkar cancern. Forskarna såg inte samma samband med fluoxetin ett annat SSRI, men skriver att det kan beror på att antalet kvinnor som behandlades med fluoxetin var för få för att ge statistiskt utslag.

Enligt Socialstyrelsen fick 14 480 kvinnor i Sverige tamoxifen förra året och av dem fick 109 paroxetin förskrivit skriver TT.

Ökade läkemedelskostnader under 2009

0

Mellan 2080 och 2009 ökade apotekens försäljning av läkemedel från 34 181 till 35 057 miljoner kronor. Det är en ökning motsvarande 2,6 procent visar statistik som sammanställts av Apotekens Service AB.

Kostnaderna för läkemedel mot hjärtsjukdomar och mot depression minskade under förra året till följd av generiskt utbyte. Den volymmässigt största gruppen omfattar just läkemedel för hjärta och kretslopp, ATC-kod C. 2009 var försäljningsvolymen 1 479 miljoner definierade dygnsdoser, vilket är en ökning med 3,7 procent. Kostnaderna minskade däremot med 0,8 procent till 3416 Mkr tack före byte till billigare generika.

Den största kostnadsökningen under 2009 finns i ATC-grupp L. I den gruppen ingår läkemedel för behandling vid cancer, ledgångsreumatism och transplantation. Försäljningen har ökat med 8 procent till totalt 6 107 miljarder kronor.

Försäljningen av antibiotika minskade däremot under förra året.
– Minskningen av antibiotikaförsäljningen kan bero på att den debatt som varit kring preparaten har bidragit till en ökad medvetenhet om riskerna vid överanvändning, säger Eva Undén läkemedelsanalytiker på Apotekens Service AB.

Hjärtat räknar med att bli ledande

0

Bodil Ericsson tillträder officiellt sin roll som vice vd på Hjärtat nästa måndag, men hon var på plats redan när Apotek Hjärtat på Mäster Samuelsgatan i Stockholm öppnade på måndagen. Apoteket ser i stor utsträckning ut som kunderna är vana vid att ett apotek ser ut, vid receptdisken står det en stor skylt om rådgivning och runt om i lokalen finns plakat som förklarar att Apotek Hjärtat satsar på hälsa och ett friskt liv. ?Livet är en gåva och vi vill göra dig sällskap längs vägen ? både över toppar och genom dalar? står det bland annat.

Ni har sagt att förutom de drygt 200 apotek som ni redan köpt planerar ni att öppna 100 till de närmsta åren. Vad ligger bakom det beslutet?
? Det är helt enkelt att vi satsar på att bli ledande. Vi är redan rikstäckande och ska bli det ännu mer, det är nu kartan för den här nya branschen ritas.

Har ni fått tillstånd ännu?
– Vi har tecknat avtal och sökt tillstånd för de fyra första som ska ligga i Sala, Växjö, Stenungsund och Tyresö. Vi har inte gått ut ännu med när de öppnas, men det är under våren.

Vad kommer ni göra annorlunda jämfört med Apoteket AB?
– Vi har nu fått träffa personalen på alla våra apotek och vi ser framför oss att de i mycket större utsträckning ska vara med och utveckla företaget. Vi vill att man ska kunna vara lite entreprenöriell på våra apotek.

Men ni är en stor kedja, hur mycket frihet kommer det att finnas på varje apotek?
– Vi kommer självklart ha våra strategier och riktlinjer från huvudkontoret. Men vi vill att varje apotekschef analyserar den lokala marknaden och tar fram lösningar som passar. Det kan vara olika mycket rådgivningstjänster till exempel. Vi såg i vår undersökning som vi gjort kring hur folk upplever omregleringen att människor i storstadsregionerna är mycket mer intresserade av rådgivning.
–  Det verkar också som om personalen inte använts fullt ut tidigare så vi tror det finns mycket att vinna här.

Vad ska ni ha för kompetensutveckling?
– Vi har precis kommit igång och nu är fokus på att hålla igång driften. Så jag kan inte svara på det ännu, men där måste vi först fråga personalen och sen analysera vad det finns för behov.

Hur kommer sortimentet förändras?
? Inte särskilt mycket ännu, men vi kommer satsa på att bygga ut sortimentet. Apoteket AB har ju redan påbörjat en sortimentsbreddning och den kommer vi att fortsätta. Vi ser framförallt att det kommer finnas utrymme för produkter som kan användas för att förebygga sjukdom så där kommer vi att satsa.

Vad är det för produkter?
? Det vill jag inte säga ännu, det är en strid mellan aktörer nu och vi är inte klara.

Kommer ni ha produkter med det egna varumärket?
? Ja, det kommer vi. I början blir det framförallt på handelsvaror, vi har inte tänkt att ha egna läkemedel ännu det finns så många andra bra och starka varumärken där.

Har ni planer på att bli egna grossister?
? Man kan väl säga som så att det är en rätt märklig situation den vi har nu, med endast två leverantörer som också har egna apotekskedjor. Men vi har inte hunnit analysera det fullt ut ännu, och vi ska börja med att se hur samarbetet fungerar med de två befintliga.

Sju landsting kommer upphandla läkemedelsförsörjningen det här året, något som Apoteket AB hittills skött. Tittar ni på den marknaden?
? Vi kommer att analysera även det noga.

Hormonersättning kopplas till astma

1

Det är forskare från Frankrike och Mexiko som jämfört kvinnor som
aldrig använt någon form av HRT med de som har behandlats med hormonersättning i samband med klimakteriet. Sammanlagt har de
följ 57 664 franska kvinnor i tolv år. Ingen av kvinnorna hade astma
innan de nådde klimakteriet.

De fann att kvinnor som behandlats med någon form av hormonersättning hade 21 procents högre risk att utveckla astma än de som inte använt HRT. Störst var kopplingen mellan östrogen och astma där risken var 54 procent högre än för dem som inte använt HRT.

Resultaten har publicerats i Thorax, en publikation från British Medical Journal. Tidigare forskning har visat på en koppling mellan kvinnliga könshormoner och astma. Bland annat är risken för kvinnor att få astma högre efter att de kommit i puberteten.

Apotek Hjärtat inviger

0

Apotek Hjärtat har köpt totalt 206 apotek som de tar över denna vecka. Kedjan som ägs av riskkapitalbolaget Altor Equity Partners, blev den största klusterköparen vid utförsäljningen i höstas. Utöver de apotek de köpt har tydliga signaler kommit om att de också vill starta helt nya apotek.

De första 196 apoteken tas över idag och i tre apotek i Stockholm, Göteborg och Malmö hålls invigningsceremonier mellan 10 och 12. I samband med övertagandet meddelade företaget att en styrelse utsetts. Ordförande är Knut Faremo, grundare av norska detaljhandelskedjan Norgesgruppen tidigare styrelsemedlem i Coop Sverige.

Övriga styrelsemedlemmar är Stefan Linder och Fredrik Strömholm från ägarbolaget Altor, Apotekets tidigare forskningschef Anita Berlin, Systembolagets vice vd Marie Nygren, samt Steinar Stokke tidigare vd för norska Apokjeden.

DocMorris får apotekstillstånd

0

Apotekskedjan DocMorris sällar sig till den växande skara som får tillstånd av Läkemedelsverket. De blir ytterligare en av icke-klusterköparna som får ok från verket. De öppnar sitt första apotek den 25 januari i Eskilstuna och sedan följer ett i Billdal och ett i Kalmar.

Mads Haaland-Paulsen, vd för DocMorris Apotek, lovar i ett pressmeddelande att kunderna ska få snabb service och inte behöva vänta längre än fem minuter på att få hjälp.
– Vår ambition är att kunden snabbt ska få service och hjälp. Dröjer det längre än 5 minuter innan vi kan expediera dig, ger vi dig ett plåster på såret i form av en liten present, säger Mads Haaland-Paulsen i ett pressmeddelande.

DocMorris, som är en del av Celesio Group meddelar också att kunderna ska kunna göra alla ärenden i en och samma kassa, både receptexpediering och betalning. Apoteken kommer också att ha speciella rådgivningsrum. Som receptexpeditionssystem har DocMorris valt denövergångslösning som tillhandahålls av Apoteket AB

I förra veckan meddelades att kedjan rekryterat Erica Hagblom, utredare på Läkemedelsverkets inspektionsenhet som kvalitetschef.

Många länder utan vaccin mot H1N1

0

När vaccintillverkarna började leverera doser till nationer som köpt under förra året meddelade Världshälsoorganisationen, WHO, att de hoppades kunna se till att även länder med sämre ekonomi skulle få ett antal doser. Men hittills är det bara två av de 95 länder som bett WHO om hjälp som fått vaccin mot H1N1, Azerbaijan och Mongoliet.

Från WHO har det sagts att man hoppats kunna bistå minst 14 länder med vaccin men på grund av logistiska problem har det inte gått vägen. Där fortsätter nu pandemin att sprida sig. WHO:s chef för pandemisk influensa, Keiji Fukuda, säger till New York Times att trots enorma insatser från många människor, länder och organisationer är det ett enormt projekt att få vaccin till behövande. Vaccinexperter menar att om det handlat om ett mer dödligt virus, som till exempel H5N1, så hade många av de fattiga nationerna hamnat i verklig katastrof.

Fram till den 8 januari hade ungefär 60 procent av Sveriges befolkning vaccinerats. I slutet av januari hade vi 10 990 bekräftade fall av den nya influensan bekräftats varav 1409 behövt sjukhusvård. Fram till den sista januari hade 26 dödsfall bekräftats.

GSK skär ner på smärtforskning

2

Det har ryktats om att GSK kommer att skära ner verksamheten med omkring 4000 tjänster de kommande åren men några siffror ville inte vd Andrew Witty ta upp när han presenterade det ekonomiska läget i veckan. Men besparingar på omkring 790 miljoner dollar är att vänta och för att nå dit ska företaget förändra verksamheten, rapporterar nyhetsbyrån First Word.

En stor del av besparingarna ska komma från nerdragningar i forskning och utveckling där fokus flyttas från smärta och depression till bland annat Alzheimers, MS och Parkinsons. Dessutom kommer företaget att etablera en enhet ovanliga sjukdomar medan säljavdelning kommer att dra ner.

Totalt ökade företagets försäljning under fjärde kvartalet med 13 procent till 12,9 miljarder dollar. Vaccin försäljningen ökade med 78 procent varav H1N1-vaccin stod för en försäljning av 1,3 miljarder dollar. För hela 2009 ökade nettoinkomsten med 20 procent till 8,7 miljarder dollar. Intäkterna steg med 3 procent till 44,8 miljarder dollar. På grund av patentutgångar har försäljningen på bland annat Lamictal (lamotrigin) sjunkit med 27 procent och för Imigran (sumatriptan) med 50 procent.

Paracetamol till gravida kopplat till barnastma

0

Studien som letts av forskare från Columbia Center for Children’s Environmental Health vid Columbia University, har tittat på användningen av paracetamol under graviditeten hos kvinnor i New York City. De följde sedan upp totalt 300 barn för att undersöka förekomsten av astmasymtom. Barnen var alla  afroamerikaner eller från Dominikanska Republiken.

Forskarna fann att de barn var mammor hade använt paracetamol under graviditeten i högre uträkning hade en väsande andning, utveckla allergiska symptom vid fem års ålder. De barnen uppsökta också i högre uträckning akutmottagningar för andningsproblem än andra. Detta efter att forskarna kompenserat för faktorer som kön, etnicitet, passiv rökning, antibiotikaanvändning, förekomst av astma hos mamman och intag av barnens eget intag av paracetamol.

Risken ökade med mängden paracetamol som mamman tagit. Prevalensen av väsande andning avtog med barnens ålder. Vid ett år var den 40 procent och vid fem 27 procent.

Det visade sig också kopplingen var större hos barn med en viss genetisk variant av proteinet glutathione S transferas, GST. Proteinet är inblandad i nedbrytning av främmande substanser och forskarna menar att en sämre nedbrytning kan vara förknippad mer högre risk för astma.

Resultaten har publicerats i veckans utgåva av tidsskriften Thorax och studien är finansierad av amerikansk National Institute of Environmental Health Sciences och Environmental Protection Agency.

It-stöd ofta dåligt anpassade

0

It-stöd i vården är bra men de leder inte automatiskt till att den blir felfri. Det var en av de slutsatser som kunde dras efter den nationella patientsäkerhetskonferensen i som ägde rum Stockholm i veckan. Där diskuterades bland annat om och hur läkemedelsanvändningen kan förbättras med hjälp av it-stöd.

Vid ett seminarium pratade Karin Båtelson, överläkare vid avdelningen för klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel och it. Hon menar att ett problem är att många av de system som används inte är anpassade till den miljön som de ska användas i.
– Ett exempel är om förskrivaren ska öka en dos från 50 till 75 mg av ett läkemedel så innebär det över tio knapptryckningar eftersom den första dosen måste sättas ut innan den nya sätts in. Då händer det att läkaren tar en genväg och bara lägger till en dos på 25 mg eftersom det går mycket snabbare. Risken är att den som sen ska dela läkemedlet inte vet vad som gäller.

Karin Båtelson menar att det är positivt att det pågår flera nationelle projekt som den Nationella it-strategin och Nationell patientöversikt, NPÖ, men att det behövs flera insatser parallellt för att införa till exempel varningssystem för felaktiga doseringar.

På Sahlgrenska har hon varit med och drivit ett projekt som kallas medsittning där systemleverantörer följt med användare i det dagliga arbetet, något som gett bra resultat.
– Då ser de som utvecklar programmen hur det verkligen fungerar i praktiken. Vissa saker kan rättas till på en gång, kanske används programmen på fel sätt eller behöver uppdateras. Många gånger blir systemleverantörerna förstummade över viken miljö deras program faktiskt används i, säger hon.

Tillsammans med Mikael Rolfs och Rikard Lövström har Karin Båtelson i veckan skrivit en debattartikel i bland annat Läkartidningen där de tar upp problemet. Där menar de att det inte främst är slarv som ger upphov till onödiga biverkningar av läkemedel utan att problemen till stor del beror på tidsbrist och osäkra journalsystem.

De lyfter också fram vikten av att förskrivaren ska få återkoppling på om ett e-recept hämtats ut av patienten. Det behöver också bli enklare att återkalla ett e-recept som blivit fel.
– Vårdgivare och verksamhetschefer måste ta tag i de här frågorna och våga förändra organisationen. Vi kan inte bara sitta och vänta på att det kommer en ny version av ett program 2013 säger Karin Båtelson.

Landsting rekryterar apotekare

2

Under 2010 ska sju landsting upphandla läkemedelsförsörjningen på sjukhusen när deras avtal med Apoteket Farmaci går ut. I många av landstingen har de avtal man haft även innefattat farmacevtiska tjänster något de nu själva vill ansvara för.

Kalmar och Kronoberg är exempel på landsting som nu annonserar efter apotekare som ska fylla luckorna.
– Vi söker sex apotekare på heltid som ska arbeta på strategiska positioner i vården, säger Christina Edward, apotekare och samordnare för läkemedelsfrågor i Kalmar läns landsting.

Där går avtalet om de farmacevtiska tjänsterna ut den sista augusti i år, ett halvår innan läkemedelsförsörjningen. I Kalmar har man länge arbetat med kliniska farmacevter och ser enligt Christina Edward tjänsterna som en naturlig del av läkemedelsförsörjningen. När man såg över situationen togs beslutet att man själv inom landstinget ville vara ansvarig för de apotekare som ska jobba där.

Tjänsterna innebär bland annat arbete på klinik, information till personal och medverkan i läkemedelskommittéer.
– Tidigare köpte vi specifika paket från Apoteket Farmaci men vi vill kunna styra vilka tjänster vi vill arbeta med. Det är en positiv effekt av omregleringen att vi tvingats se över vad vi behöver, säger Christina Edward.

I Landstinget i Kronoberg har det bildats en Läkemedelsenhet dit man nu rekryterar fyra apotekare och Christina Edward tror att det är en trend som kommer att gå igen i hela landet. Och att det är populärt märks på ansökningarna.
– Vi har redan fått in många bra ansökningar trots att tiden inte har gått ut än, säger Christina Edward.

I nr 1/2010 av LmV kan du läsa mer om hur sjukhusen ska lösa läkemedelsförsörjningen i reportaget “Förvirrat inför upphandling”.