Från och med hösten 2010 ingår HPV-vaccinering i det allmänna vaccinationsprogrammet. Då kommer landets alla flickor mellan 11-12 år att via skolsyster erbjudas gratis vaccinering.
Vilket vaccin det blir, Sanofi Pasteurs Gardasil eller Glaxosmithklines Cervarix blir klart i höst.
? Men det är nu bestämt att landstingen gör en gemensam upphandling som Stockholms läns landsting sköter, säger Bo Claesson på Sveriges kommuner och Landsting, SKL.
? Till upphandlingen knyts också medicinska experter med en någorlunda fördelning över landet så att vi får en förankring av beslutet.
I och med att det blir en nationell upphandling kommer ett av företagen att i princip ta hela kakan. I det allmänna vaccinationsprogrammet som skolhälsovården sköter kommer ett av vaccinen att ingå. Det är grundkonceptet, enligt Bo Claesson.
? Men i praktiken är det så att om det blir det vaccin som inte har kondylomskydd, vilket väl är det som ofta visat sig bli det billigare, så är det ju möjligt att föräldrarna vill lägga till för att köpa det andra vaccinet. Det är ju det som går i handeln nu.
Därför kan upphandlingen resultera i att landstingen upphandlar också det, så att de som vill får tillgång till det dyrare om de betalar marginalkostnaden. Men de vaccinationerna kommer inte att ske via skolhälsovården.
? Med en upphandling bör vi kunna få ett bättre pris än de dryga 3 000 som det idag kostar via förmånen.
Månads arkivering maj 2009
Nationell upphandling av HPV-vaccin
Försörjningsställe för missbrukare
Socialstyrelsen har anmält läkaren till Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSAN med begäran att hennes legitimation dras in.
Enligt Socialstyrelsen tycks Malmöläkarens mottagning närmast kunna liknas vi ett försörjningsställe för missbrukare, då läkaren i princip skrivit ut det patienterna begärt skriver Socialstyrelsen.
Pfizer bjuder på medicinen
Ungefär 46 miljoner amerikaner saknar en sjukförsäkring. Och antalet ökar i takt med att arbetslösheten stiger i ett land där försäkringen är kopplad till att man har ett arbete.
Läkemedelsföretaget Pfizer har nu utlovat att anställda och deras familjer som blivit av med sin försäkring på grund av arbetslöshet inte ska bli av med sina läkemedel.
Förutsättningen för att få tillgång till programmet är att man förlorat arbetet efter den första januari i år och att man dessförinnan under minst tre månader behandlats med ett läkemedel som Pfizer tillverkar.
Amerikaner som kvalificerar till programmet utlovas gratis läkemedel under högst 12 månader eller tills man blir återförsäkrad.
Fler gener styr blodtrycket
I studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, har 93 europeiska forskargrupper samarbetat för att hitta gener som påverkar blodtrycksnivåerna hos friska. För att identifiera generna mättes blodtrycksnivåerna hos studiedeltagarna och DNA-prover samlades in.
De områden av genomet som identifierades i studien innehåller flera gener som troligen har en roll i blodtrycksregleringen. Genen CYP17A1-genen på kromosom 10q24 spelar till exempel en viktig roll vid biosyntesen av glukortikoidhormoner, som påverkar saltomsättningen. I ett annat område på kromosom 1p36 finns generna för två peptider med natriumutdrivande effekter. En mindre känd gen i detta område, CLCN6, kodar för en kloridkanal i neuronerna, som inte tidigare har kopplats till blodtrycksreglering och i ett område på kromosom 17q21 finns fosfolipasgenen PLCD3 som är viktig för signalering i glatt muskulatur.
De identifierade generna ger information om biologiskt funktionella molekyler med blodtrycksreglerande effekt. Därigenom är det värdefulla trådar för att utveckla nya blodtryckssänkande läkemedel.
Resultaten av studien presenteras i nätupplagan av Nature Genetics.
Otillåten försäljning av Ginkgo Biloba anser KO
Konsumentombudsmannen, KO har vänt sig till Marknadsdomstolen för att den ska förbjuda företaget Swedpharmas försäljning av ett Ginkgo Biloba-preparat.
? Preparatet säljs som ett läkemedel, men har inte något försäljningstillstånd, säger juristen Christine Holst vid Konsumentverket.
Anmälan till Marknadsdomstolen gäller också företaget Alternativa Hälsokliniken som bland annat marknadsför ett test som påstås upptäcka cancersvulster.
FDA sa ja till Cimzia vid artrit
FDA har nu godkänt Cimzia (certolizumab pegol) också för behandling vid måttlig till svår reumatoid artrit.
TNF-hämmaren godkändes våren 2008 av den amerikanska myndigheten för behandling av Crohns sjukdom, men har fått mer skeptiskt mottagande i EU. Här har det inte godkänts vid behandling av Crohns sjukdom.
Det belgiska företaget UCB som marknadsför produkten, har också sökt om att få den godkänd i Europa vid behandling för reumatoid artrit.
Ny chans för läkemedelsskadade
De väntar nu på besked om ersättning för sina skador. Vioxx-skandalen kulminerade 2004 med att tillverkaren Merck drog tillbaka läkemedlet från världsmarknaden efter larmen om att den orsakade hjärtinfarkt och slaganfall.
Sedan dess har företaget betalat över 30 miljarder kronor i skadestånd till patienter över hela världen.
I Sverige har 158 personer ansökt om ersättning, 20 har fått det. Men sedan
Läkemedelsförsäkringen tagit fram nya kriterier för ersättning antas fler patienter få del av den. En förändring är att man sänkt tidsgränsen rejält. Tidigare krävdes det att man behandlats med Vioxx i minst ett och ett halvt år för att komma i fråga för ersättning. Nu räcker det med en månad
Journalistik kan fällas som reklam för läkemedel
I Danmark är försäljning av medlet Hyben Total förbjudet sedan 1999, men tillåtet i till exempel Sverige. Medlet som innehåller nyponpulver påstås lindra smärta till följd av vissa typer av gikt och artros.
En dansk journalist som skrev om medlet på sin hemsida, dess påstådda verkan och att det gick att köpa hem från till exempel Sverige blev ett fall för EG-domstolen, efter att han nekat betala de böter som han ålagts av de danska myndigheterna för att ha ägnat sig åt förbjuden marknadsföring.
Journalisten hävdade att han som tredje part inte hade några ekonomiska intressen i produkten och att det därför inte kan betraktas som marknadsföring.
Men EG-domstolen håller inte med.
Spridning av information om ett läkemedels behandlande och förebyggande egenskaper kan betraktas som marknadsföring, även om den som sprider den agerar på eget initiativ och står oberoende av företaget som säljer produkten anser domstolen. Domstolen anser också att en fällande dom kan vara rimlig, också utifrån yttrandefriheten, eftersom det är för att skydda folkhälsan som man i Danmark förbjudit produkten.
EG-domstolen bollar dock över beslutet till den nationella domstolen att avgöra om jornalisten gjort sig skyldig till otillåten marknadsföring.
Det beklagar advokaten Susie Ekstrand i en kommentar till den danska nyhetsbyrån Ritzau.
? Jag förmodar att det innebär att vi de närmaste månaderna och åren kommer att få fler liknande fall.
Pengar till äldreprojekt
Det är landstinget i Dalarna som fått medel för att genomföra genomgångar för hemsjukvårdens patienter, Karlskoga lasarett, Nestor FoU-center i Handen som ska använda bidraget för genomgångar och nutritionsstatus i särskilt boende, företaget Qp medtech AB ska använda pengarna för målrelaterat kvalitetsarbete med IT-stöd och företaget Pharmademic AB ska sprida den modell som landstinget Halland använder för läkemedelsgenomgångar till andra delar av Sverige.
Av de fyra miljoner som Lif avsatt för projektet för bättre läkemedelsanvändning hos äldre har nu 2,6 miljoner beviljats.
Projektet som beslutades hösten 2008 är ett samarbete mellan Sveriges Farmacevtförbund och läkemedelsbranschen.
Inga tillstånd klara den 1 juli
När kan man skicka in en ansökan om att starta apotek till er?
– Vi vill inte uppmana någon att skicka in en ansökan innan våra föreskrifter är beslutade efter att vi fått bemyndiganden från regeringen. När det är klart kommer vi att tillhandahålla en obligatorisk ansökningsblankett och en elektronisk ansökningsblankett med exakta uppgifter. Innan den är klar är det ingen idé att skicka in, det tar bara tid både från aktörerna och från oss.
– När de blir klara med detta på regeringskansliet det vet inte jag i nuläget. Först när vi fått det svart på vitt från dem kan vi finalisera våra föreskrifter. Fram till dess försöker vi förbereda oss så mycket vi kan. Vi har ju tagit fram preliminära föreskrifter som varit på remiss men de bygger på vad vi antagit att regeringen reglerar i förordning kontra vad Läkemedelsverket får bemyndiganden att reglera.
Stämmer det att ni kommer att prioritera ansökningar från aktörer som köpt kluster från Apoteket AB?
– Vi har inte satt någon officiell ordning. Däremot har vi flaggat för regeringen att om det skulle bli en kö av ansökningar som gör att vi måste prioritera för att hinna med, så kan det bli fallet. Anledningen är att apotek som idag drivs av Apoteket AB aldrig får stängas så det får inte uppstå något glapp, tillgängligheten får inte svikta. Men jag tror inte att en sådan kö kommer att uppstå, vi är väl förberedda för att hinna med ansökningarna.
Är det alltså först till kvarn som gäller?
– Vi har inte riktigt landat i hur vi lägger upp det. Det beror på vilka typer av ansökningar som kommer in och vilken kvalitet de har.
Hur väl förberedda verkar de blivande apoteksinnehavarna vara?
– De frågor vi får tyder på att många har en hel del hemarbete kvar att göra. Särskilt vad gäller frågan om kraven på elektronisk tillgänglighet och kontakterna med Apoteket Service AB. Framför allt bland små aktörerna verkar många av kraven om rapporteringsskyldighet och hantering av personuppgifter komma som en överraskning. Vårt råd är att de ska sitta lugnt i båten och läsa på ordentligt så att ansökan kan vara så komplett som möjligt när de skickar in den. En komplett ansökan leder snabbare till ett tillstånd.
Vilka andra frågor får ni?
– Många har missat reglerna om ägandeförhållandena. Vi får många förfrågningar från förskrivare, yrkesverksamma och pensionerade som vill öppna apotek men det är ju förbjudet enligt lagen för dem att driva apotek. Vi får också frågor om avgiften för att ansöka om och driva apotek men den vet vi inte än, vi väntar på regeringsbeslut.
Kan du förstå att det finns en frustration hos blivande aktörer som ska förbereda sig utan att veta exakt vad som krävs?
– Självklart gör jag det. Vi hade ju önskat att det var en period på nio månader mellan riksdagsbeslutet om omregleringen och det att laget träder ikraft just för att alla skulle hinna med sina förberedelser . Nu blir det väldigt tätt inpå vilket är olyckligt. Men vi håller inte i taktpinnen helt enkelt.
Myndighetstexter kan vara svåra. Kommer förordningarna vara begripliga för de sökande?
– Vi kommer att ge ut vägledningar till våra föreskrifter i samband med att de publiceras och de är till för att hjälpa den som läser föreskrifterna. I den texten kan vi vara mer beskrivande och förhoppningsvis göra det enklare att förstå vad som krävs. En föreskriftsstext är väldigt reglerad och styrd, den får till exempel inte innehålla samma formuleringar som lagtexten.
En annan het fråga är listan över de receptfria läkemedel som ska få säljas utanför apotek. När presenterar ni den?
– Vi har inte satt någon deadline för det än, men det blir inte innan riksdagsbeslutet om handeln med receptfritt är taget viket är aviserat till den 11 juni. Sen får vi se hur långt vi har hunnit då men då kommer vi förhoppningsvis kunna berätta när den blir klar.
Kommer något apotek ha ett tillstånd klart till den 1 juli?
– Jag tror att det blir svårt. Givet hur dagarna tickar iväg blir det snarare till hösten.
Läs andra intervjuer med profiler inom apoteksomregleringen:
090506 Omstruktureringsbolagets vd Eva-Britt Gustafsson
090520 Farmacevtföretagarna, Lennart Axelsson
090527 Servicebolagets vd, Ylva Hambraeus Björling
090603 Apotekets omregleringsorganisation, Stefan Gustafsson
090610 Apotekets internationella chef, Thony Björk
090617 Statssekreterare på finansdepartementet, Dan Ericsson
090617 TLV:s apoteksansvarige, Magnus Thyberg
Restriktiv hållning till traditionella växtmedel rekommenderas
Farmacevter bör inta en restriktiv hållning när man informerar kunder om adaptogener eller andra traditionellt växtbaserade läkemedel som nu börjat registreras hos Läkemedelsverket.
Det skriver myndigheten i den vägledning man publicerat på hemsidan. Vägledningen har man gett ut i samråd med Socialstyrelsen, eftersom det är den myndigheten som har tillsynen över legitimerad personal.
? Men det är hit vi får samtal från hälso- och sjukvårdspersonal som undrar vad man får säga och inte när det gäller de växtbaserade medlen, säger Per Claesson på Läkemedelsverket.
För de växtbaserade som godkänts som väletablerade växtbaserade läkemedel gäller i princip samma regelverk som för ?vanliga? läkemedel.
Däremot blir det lite känsligare när det gäller de medel, hittills fem produkter, som registrerats som traditionella växtbaserade läkemedel.
Även om de genomgått ett registreringsförfarande vid Läkemedelsverket och bedömts vara av god farmacevtisk kvalitet, det vill säga de innehåller det som står på förpackningen och är oskadliga vid normal användning, så är det vetenskapliga underlaget skralt.
Indikationerna grundar sig uteslutande på erfarenheter av långvarig användning.
Men vad får då apotekspersonalen säga?
? De kan informera om att produkterna finns. Och då bör de informera om skillnaden mellan registreringsförfarandet och läkemedel som godkänts. Men de kan inte ge några som helst synpunkter på om kunden ska använda dem eller inte, säger Anna Karin Gullberg på Socialstyrelsen.
Att till exempel rekommendera Chisan till den som känner sig trött kan stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Läkemedelsverket ordnar frågestund
För att bringa ordning i vad som gäller inför omregleringen ordnar Läkemedelsverket informationsträffar vid två tillfällen framöver. Den 28 maj och den 3 juni bjuder myndigheten in blivande aktörer till halvdagsseminarier. Syftet är att informera om vad som förväntas av de som vill ansöka om att starta apotek och de som redan finns på marknaden.
Enligt Erica Hagblom, utredare på inspektionsenheten, får Läkemedelsverket många frågor om vad som gäller.
– Många har frågor om de elektroniska kraven och om ägandeförhållanden. Vi hoppas kunna ge en bild av vad som krävs, säger hon.
Vid träffarna kommer också information från Apoteket Service AB som har hand om de elektroniska delarna.
Läs en längre intervju med Erica Hagblom på webben imorgon, onsdag.
Möjlig förklaring till talidomideffekt
Det var på 50-talet som läkemedlet Neurosedyn (talidomid) skrevs ut som lugnande medel och mot illamående till gravida. När det visade sig att mammor som tagit medlet födde barn med missbildningar förbjöds det i de flesta länder. Många av barnen som föddes utvecklade inte armar och ben som de skulle och medlet ledde även till skador på ögon, öron och inre organ.
Men eftersom talidomid har visat sig ha effekt mot andra sjukdomar, det är till exempel godkänt för behandling av multipelt myelom i Sverige, har forskare velat hitta vad i substansen som gör att det påverkat fostret. Nu menar ett forskarlag i Skottland att de lyckats.
I en studie som publicerats i PNAS har de identifierat att talidomid påverkar angiogenesen, bildningen av blodkärl. Eftersom detta sker tidigt under fosterutvecklingen, just vid den tid när de flesta kvinnor fick preparatet, tyder mycket på att det är det som är anledningen.
Neil Vargesson, en av forskarna bakom studien, säger till BBC att det kan bli möjligt att ta fram en variant av talidomid som inte har den här effekten. Han får kritik från representanter från den brittiska organisationen Thalidomide Trust som menar att studien inte tar hänsyn till andra problem, förutom hämmad tillväxt av lemmar, som orsakades av läkemedlet.
Farmacevt på vårdavdelning minskar återbesöken
Att låta en farmacevt arbeta integrerat i vårdteamet på medicintunga akutavdelningar minskar antalet läkemedelsrelaterade problem drastiskt. Ulrika Gillespie, apotekare och doktorand på Akademiska sjukhuset i Uppsala har tillsammans med kollegor tittat på effekten av farmacevters närvaro under två år och resultaten är tydliga.
Gruppen som fick information av farmacevt hade bland annat 16 procent färre återbesök och akutinläggningar jämfört med kontrollgruppen.
– Vi såg också att antalet sjukhusinläggningar som orsakats av läkemedel var 80 procent lägre i gruppen som fått information av en farmacevt, säger Ulrika Gillespie.
I studien, som publiceras i senaste numret av Archives of Internal Medicine ingick 400 patienter över 80 år som slumpades till att antingen ingå i en interventionsgrupp eller en kontrollgrupp. Patienterna i interventionsgruppen fick träffa en farmacevt när de kom till sjukhuset, under vårdtiden och vid utskrivningen. Farmacevten tog fram läkemedelslistor men deltog också i ronder och teamarbetet på avdelningen.
Enligt Ulrika Gillesipe är det just det integrerade arbetet som är nyckeln till framgången.
– Det räcker inte att farmacevten bara gör separata läkemedelsgenomgångar med patienten utan det är viktigt att arbetet sker tillsammans med annan vårdpersonal i dialog. Farmacevten ska också ha tillgång till samma information som läkare och sjuksköterskor.
På de akuta medicinavdelningarna är det vanligt att patienterna har många diagnoser och står på en mängd olika läkemedel. Ulrika Gillespie menar att det är just på dessa medicintäta avdelningar med korta vårdtider som det gör stor skillnad med en farmacevt närvarande.
-Det handar inte om att läkaren inte kan detta men precis som en sjukgymnast behövs på en ortopedisk avdelning behövs farmacevter här, säger hon.
De farmacevter som deltagit i interventionerna var apotekare eller receptarie med påbyggnadsutbildning. För tillfället är de ett tiotal som arbetar i Uppsala och det finns pengar garanterade för projektet under hela 2010 men sedan är fortsättningen oklar. Ulrika Gillespie har själv arbetet i Skottland där det finns en farmacevt per vårdavdelning och hoppas att de kan fortsätta med sitt arbete här.
-Våra resultat visar att det kan minska kostnaderna rejält för sjukvården, säger hon.
Farmacevt varnas av HSAN
Patienten, ett litet barn, hade fått Ery-Max mixtur (erytromycin) 100 mg/ml på recept av läkare. Dosen hon ordinerats var ovanligt hög, 5 ml 2 gånger dagligen och farmacavten kontaktade därför läkaren som bekräftade att dosen var korrekt. När mamman senare skulle ge medicinen till dottern upptäckte hon att hon stället fått Amimox (amoxicillin). Båda läkemedlen har liknande indikationer men erytromycin ordineras också vid överkänslighet mot penicillin.
Farmacevten som expedierade det felaktiga läkemedlet uppger i sitt yttrande att hon har brustit i den farmacevtiska slutkontrollen. En anledning till misstaget kan enligt farmacevten ha varit att patienten tidigare ordinerats Amimox och detta läkemedel kan ha förekommit vid diskussionen med läkaren.
Mamman anmälde felet till Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd, HSAN som bedömer att felet är allvarligt och ger farmacevten en varning.
TLV:s föreskrifter på remiss
Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV som fått regeringens uppdrag att formulera föreskrifter för hur kontrollen av handelsmarginalen ska gå till. De ska också ta fram regler som ska få modellen med generiskt utbyte att fungera mer effektivt. Föreskrifterna går nu ut på remiss.
Den 1 april i år presenterade TLV ett förslag som innebär en höjd handelsmarginal för apotekens på omkring en halv miljard kronor på årsbasis. Tanken är att detta ska finansieras bland annat genom att hårdare kontrollera att apoteken bara säljer de generiska läkemedel med det lägsta priset.
Ett 50-tal aktörer får möjlighet att tycka till om föreskrifterna innan den 25 maj. De beräknas börja gälla i mitten av juli i år.