Annons

Månads arkivering mars 2009

JAMA vill sköta utredningar i fred

I sin ledare i senaste numret av JAMA förklarar tidskriftens redaktörer att de nu skärper sitt regelverk för att motverka eventuella jävsituationer. De som vänder sig till tidningen med misstankar om att någon annan författare är jävig måste från och med nu lämna in en fullständig och skriftlig anmälan. I den ska det stå exakt vad som ligger bakom misstankarna. Samtidigt förbinder sig anmälaren att inte berätta om sina misstankar för någon tredje part, och personer får inte heller prata med media. Anledningen är att JAMA anser att de måste få göra sin undersökning kring vad som hänt i lugn och ro.

Bakgrunden till det nya regelverket är en publicering som JAMA hade i maj förra året. Forskaren Robert Robinson publicerade då en studie som utvärderade escitalopram och terapi för att undvika depressioner efter stroke. I oktober fick sedan redaktionen ett mejl från en annan forskare, Jonathan Leo. I mejlet förklarar han att han har bevis för att Robinson varit anlitad av läkemedelsindustrin som föreläsare, och Leo undrar om inte det borde ha angetts när studien publicerades. JAMA svarade att de skulle undersöka saken närmare, vilket de också började göra. Men mejlet som Jonathan Leo skickade gick också till en reporter på New York Times, och innan JAMA hunnit klart med sin utredning hann frågan bli mycket infekterad.

För en tid sedan publicerade också Jonathan Leo ett inlägg i Brittish medical journal där han beskriver jävsituationen som han menar att JAMA inte tagit tag i. Det har fått JAMA att surna till ordentligt, i sin ledare skriver redaktörerna Chatherine DeAngelis och Phil Fontanarosa att de blev förfärade när de såg BMJ:s publicering.

Men redaktörerna hoppas nu att det nya regelverket ska göra att sådan här situationer inte uppstår i framtiden. BMJ:s redaktör Fiona Godlee har kommenterat JAMA:s nya regelverk och anser att JAMA ställt sig i en farlig position, ingen grupp eller organisation ska ha företräde när det gäller att granska ett vetenskapligt arbete menar hon.

Apotekarsällskapet förespråkar brittisk modell

Under ett möte mellan Apotekarsällskapet och socialdepartementet i februari diskuterades frågan om hur apoteken i framtiden ska bli ersatta för farmacevtiska tjänster. Under mötet föreslog departementets Sofia Wallström att Apotekarsällskapet skulle återkomma med ett förslag på hur ersättningen för farmacevtiska tjänster skulle kunna se ut.

Sällskapet har nu lämnat in sin rapport till departementet där de föreslår att regeringen tänker om när det gäller ersättningen till apotek. Istället för att som i nuvarande förslag enbart fundera över vilka försäljningsmarginaler apoteken ska få när de levererar ett läkemedel till kund bör fokus istället läggas på hur apoteken ska bli ersatta för de tjänster de gör. På så sätt, menar Apotekarsällskapet, kommer apoteken få incitament att satsa på kompetens och innovation.

I rapporten argumenterar sällskapet för att apoteken skulle kunna bli en värdefull del i vårdkedjan om de bara blir korrekt ersatta för jobbet. Sällskapet föreslår att regeringen och landstingen sätter sig ner och funderar över vilka tjänster som Apoteket AB gör idag som de vill att framtidens apotek ska fortsätta att göra. De bör också se över vilka uppgifter sjukvården gör idag som apoteken skulle kunna göra fast billigare. Utifrån det ska sen en modell tas fram för vilken ersättning apoteken kan få.

Apotekarsällskapet refererar till att flera olika europeiska länder går mot en utveckling där apoteken blir en mer integrerad del i vården. Framförallt lyfter de fram det brittiska systemet och listar också vilken ersättning apoteken i Storbritannien får för olika tjänster som till exempel rökavvänjningsprogram, rådgivning och vaccinationer. I Skottland är det NHS som betalar för tjänsterna och Apotekarsällskapet tycker att det är rimligt att det i Sverige blir landstingen som får stå för betalningen.  

Överlevnaden i cancer ökar

European Journal of Cancer publicerar idag ett specialnummer med resultat från EUROCARE-4-arbetsgruppen. EUROCARE gör löpande jämförelser från cancerregister från 23 europeiska länder.

Bland de resultat som publiceras idag finns en artikel som visar att överlevnaden totalt har ökat  för cancerpatienter. En jämförelse mellan två perioder, 1988-1990 och 1997-1999, visar att andelen patienter som överlever en lungcancer ökade från 6 procent till 8 procent. Med överlevnad menar man i studien att patienterna förväntas dö av en annan orsak än cancern. När det gäller magcancer har överlevnaden ökat från 15 procent till 18 procent, och för koloncancer från 42 procent till 49 procent.

Skillnaderna är dock stora i olika europeiska länder. Om alla cancersjukdomar slås samman har Island störst överlevnad hos män, där överlever 47 av männen. Kvinnliga cancerpatienter överlever mest i Frankrike och Finland, där 59 procent överlever. Längst ner på listan hamnar Polen där 21 procent av männen blir botade och 38 procent av kvinnorna.

Sverige hamnar högt i listan när det kommer till bröstcancer. 73 procent av alla bröstcancerpatienter överlever här, precis som i Finland, Frankrike och Spanien. I Tjeckien, Polen och Slovenien ligger överlevnaden i bröstcancer under 60 procent.

KU-anmälan inlämnad

0

Ylva Johansson (S) har nu KU-anmält socialminister Göran Hägglund för turerna kring entledigandet av den tidigare generaldirektören för TLV, Ann-Christin Tauberman.

Att orsaken
skulle vara de nya uppdrag som TLV fått i och med omregleringen avfärdar Ylva Johansson i sin anmälan. Myndighetens nya uppgifter var ju redan kända när regeringen förlängde Ann-Christin Taubermans förordnande i oktober, skriver Ylva Johansson i sin anmälan.

Några organisatoriska
skäl att sparka Tauberman ser Ylva Johansson inte. Hon anser också det svårt att tro att skälet skulle vara att det var nödvändigt ?av hänsyn till myndighetens bästa?, enligt lagen om offentlig anställning.
Ylva Johansson ifrågasätter att det finns några objektivt godtagbara skäl till entledigandet och menar att det istället är ett rent politiskt ställningstagande. Att Ann-Christin Tauberman själv inte fått reda på anledningen är, menar Ylva Johansson, ytterligt graverande för regeringen.

Ökning av tuberkulos i Sverige

0

Inför WHO:s Världstuberkulosdag i morgon har Smittskyddsinstitutet publicerat statistik över förra årets rapporterade fall av sjukdomen i Sverige.
Den visar att antalet rapporterade fall ökade förra året jämfört med 2007. Ökningen har främst skett bland utrikes födda, speciellt från länder på Afrikas horn. Knappt 40 procent av de utrikesfödda tros ha blivit smittade i Sverige.

I den i Sverige
födda befolkningen minskade antalet nya fall till 94 förra året, 2007 rapporterades 110 nya fall.
Från slutet av 1980-talet fram till 2003 minskade amtalet tuberkulosfall stadigt i Sverige, främst beroende på stor minskning i den svenskfödda befolkningen. Men under de senaste fem åren har antalet, och andelen tuberkulosfall bland utrikes födda, ökat och därmed också den totala förekomsten.

13 procent
av patienterna var resistenta mot minst ett av de fyra läkemedel som ingår i standardbehandlingen isoniazid, rifampicin, ethambutol och pyrazinamid.
Globalt räknar WHO med att cirka 1,6 miljoner människor dör varje år på grund av tuberkulos. Organisationens delmål är att den siffran ska halveras till 2015.

 

Yoghurt förebygger magsår

Forskarna har velat hitta ett billigt sätt att behandla och förebygga magsår som orsakas av bakterien Helicobacter pylori. Magsår brukar behandlas med antibiotika, men i fattiga länder är det inte många som har råd med eller tillgång till antibiotika. Ett antal forskningsstudier har visat att obehandlade magsår leder till undernäring och stora hälsoproblem hos barn.

Helicobacter pylori behöver enzymet ureas för att kunna infektera magsäcken. Forskarna bakom studien injicerade ureas i kycklingar som producerade antikroppar mot ureas. Dessa antikroppar tillsattes till yoghurten och 42 försökspersoner infekterade med Helicobacter pylori fick prova behandlingen i fyra veckor. Hälften fick äta vanlig naturell yoghurt dagligen och hälften fick yoghurt med antikroppar mot ureas. Forskarna mätte halterna av vissa substanser som bildas när ureas aktiveras. Försökspersonerna som åt yoghurt med antikroppar hade betydligt lägre halter av dessa substanser jämfört med dem som åt vanlig yoghurt.

Artikelförfattarna säger att dessa resultat visar att Helicobacter pylori blir mindre aktiv och den nya typen av yoghurt fungerar som ett vaccin mot magsårsbakterien. Antibiotika är mer effektiva mot Helicobacter pylori än yoghurt med antikroppar, men den nya behandlingen är betydligt billigare och kan användas dagligen, påpekar Hajime Hatta, en av forskarna bakom studien.

Den nya typen av yoghurt säljs redan i Japan, Korea och Taiwan och forskarna hoppas att deras resultat kommer att göra att fler länder blir intresserade av bakteriebekämpande livsmedel.

Tillverkning av Fortodol flyttas till Sverige

1

Sedan det i februari visade sig att en del burkar med kosttillskottet Fortodol innehöll substansen nimesulid som kan ge allvarliga biverkningar på levern har företaget återkallat alla burkar på marknaden.

Företaget
Hela Pharma, som köpt kosttillskottet från en producent i USA, har nu flyttat produktionen till en fabrik i Helsingborg.
? Vi hoppas att vi i slutet av april ska kunna marknadsföra en ny svensktillverkad produkt, säger Karin Ringqvist Mattsson på företaget.

I Sverige
har Läkemedelsverket sett fyra fall av leverpåverkan hos personer som ätit kosttillskottet. I Norge har en person dött på grund av det felaktigt tillverkade kosttillskottet. I Danmark svävade en kvinna i livsfara efter allvarliga leverskador på grund av den felaktiga tillverkningen.

Få läkare kollar läkemedelslista

0

Sedan 1 juli 2005 kan förskrivare med patientens godkännande ta del av förteckningen över vilka läkemedel en patient hämtat ut på apoteket de senaste 15 månaderna.
Men möjligheten har knappt använts av läkarna. Knappt 700 av landets 40 000 läkare har aktivt utnyttjat möjligheten, medan 20 000 patienter går in varje månad och tittar i sin förteckning.

Ett av skälen
till att läkarna inte använder sig av möjligheten är att landstingen ännu inte lyckats ta fram ett säkert IT-system för att göra informationen lättillgänglig.
Nu tycks dock en lösning vara på gång, som i vår ska prövas i Örebro landsting.

Och om
det fungerar där, är planen att läkemedelsförteckningen ska vara tillgänglig i de flesta landsting under 2010.

Pfizer förändrar och vill satsa på generika

1

Liksom flera andra stora läkemedelsföretag står Pfizer inför flera utmaningar där patentutgången på storsäljaren Lipitor år 2010 är en. För att möta dessa måste företaget genomföra ett antal dramatiska förändringar och en av strategierna är att öka närvaron på generikamarknaden. Det säger David Simmons, chef för Pfizer:s etablished products unit, i en intervju med tyska Handelsblatt. Han menar att den nyss genomföra affären med indiska Aurobindo inte är tillräcklig för att nå målen.

David Simmons säger fortsatt att företaget överväger flera förvärv av den sorten för att bli större på generika. Han ville inte nämna om det var några särskilda generikaföretag som fanns i åtanke.

Tidigare i veckan meddelade Pfizer AB att företaget inför en ny organisation som, enligt ett pressmeddelande, ska möta kraven från hälso- och sjukvården. I den nya organisationen kommer fyra självständiga affärsområden att finnas vars chefer rapporterar direkt mot chefer i Europa.

Svenske vd:n Niklas Prager lämnar sin post och får inte någon egentlig efterträdare. Istället kommer en av de fyra områdescheferna, Nikolaj Sörensen, som ansvarar för läkemedel till öppenvården, att bli samordningsansvarig. Övriga områden kommer att bli specialläkemedel, cancerläkemedel och ett område med ansvar för apotekskunderna samt icke-patenterade läkemedel.

Den nya organisationen införs den 1 april och innebär en minskning med omkring 30 tjänster. Ytterligare ca 20 tjänster förväntas försvinna de närmaste 18 månaderna.

Försenade vaccinationer uppmärksammas

Forskarna bakom studien har gått igenom information om vaccinationer av 218 000 barn i 45 länder* som samlats mellan 1996 och 2005. I snitt var vaccinationen mot tuberkulos, difteri, stelkramp och kikhosta försenad med två veckor eller mer. Mässlingvaccinet och DTP3-vaccinet (trippelvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta) fick barnen tre respektive sex veckor senare än rekommenderat.

I de länder som hade sämsta resultat var minst 25 procent av alla vaccinationer försenade med tio till tjugo veckor. Väldigt få barn i Tchad, Mauretanien, Mali, Kambodja och Niger blir vaccinerade överhuvudtaget och vacciner ges mycket senare jämfört med andra länder.

Försenad barnvaccination kan ha stor betydelse för sjukdomsspridning skriver artikelförfattarna. Det finns skäl att efterlysa en satsning på vaccinationskampanjer.

*45 länder som ingick i studien var: Bangladesh, Benin, Bolivia, Brasilien, Burkina Faso, Kambodja, Kamerun, Tchad, Colombia, Kongo, Dominikanska Republiken, Elfenbenskusten, Egypten, Eritrea, Gabon, Ghana, Guatemala, Guinea, Haiti, Honduras, Indien, Kenya, Kirgizistan, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mali, Mauretanien, Marocko, Mozambique, Namibia, Nicaragua, Niger, Nigeria, Peru, Rwanda, Senegal, Tanzania, Togo, Turkiet, Uganda, Uzbekistan, Yemen, Zambia.

Svårare att få patent förlängda

0

Under 2008 tog EU:s patentmyndighet, EPO, emot 146 000 ansökningar från läkemedelsföretag. Det är en ökning med 3,56 procent från året innan viket inte är anmärkningsvärt. Det som visar på en förändring är att över hälften av dessa fick avslag vilket är fler än tidigare. Anledningen är att EU arbetar med att skärpa kraven för att ett patent ska kunna bli utvidgat.

Fram till år 2014 står flera läkemedelsföretag inför det faktum att flera patent på storsäljande läkemedel är på väg att gå ut. Ett sätt att förlänga livscykeln på dessa är att försöka förlänga patentet, något som kallas ?evergreening?.

Alison Brimelow, chef för EPO, säger till tidningen Pharmafocus att kraven för patent har blivit hårdare.
– Det är en viktig del av arbetet att vi försäkrar oss om att de patent som ges är relevanta, säger hon.

Ett utvidgat patent kan ges till företag som till exempel tillhandahåller en ny beredningsform eller ett nytt administreringssätt för ett befintligt läkemedel. Men de skärpta kraven innebär att dessa ska vara innovativa och innebära en avgörande skillnad.

Äldre epilepsiläkemedel ökar risken för hjärtsjukdomar

Behandlingen med gamla beprövade epilepsiläkemedel kan vara på väg att omvärderas. Amerikanska forskare vid Thomas Jefferson University har undersökt 34 patienter som tidigare fått antingen fenytoin eller karbamazepin men var på väg att byta till lamotrigin (Lamictal) eller levetiracetam (Keppra). De senare är nyare läkemedel som inte påverkar kroppens metabolism i lika stor utsträckning som fenytoin och karbamazepin. Studien har finansierats av Epilepsy Foundation of America.

Forskarna ville se ifall bytet påverkade patienternas totala kolesterolhalter och halterna av LDL-kolesterol och triglycerider. Mätningarna gjordes innan patienterna började ta lamotrigin och levetiracetam och sex veckor efter. Det visade sig att halterna av kolesterol, LDL-kolesterol, och triglycerider minskade avsevärt efter läkemedelsbytet.

Scott Mintzer, forskaren som ledde studien, anser att effekten berodde på att patienterna slutat ta äldre läkemedel. Han säger även att dessa resultat kan påverka behandlingen av de epilepsipatienter som kan komma att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, men fler jämförande studier behövs.

Artig utfrågning om apoteksmarknaden

Först ut på utfrågningen var Lars Henriksson, docent i handelsrätt, som fick reda ut om det finns lagligt utrymme att återinföra ett apoteksmonopol efter att det en gång försvunnit. Enligt hans tolkning av det EG-rättsliga ser han mycket små möjligheter för staten att återupprätta ett monopol efter att det en gång upphört, särskilt som grunderna för att ha det idag är svaga.

Många av talarna var frustrerade över de oklarheter som fortfarande finns kring prismodeller och handelsmarginal. TLV:s representant idag var juristen Leif Lundquist, men han gav inga besked utan meddelade bara vilka frågor det var som myndigheten höll på att arbeta med.

Läkemedelsverket, som fått ansvar för den oberoende informationen, tillstånd och tillsyn och den nationella apotekssymbolen, förklarade att deras arbete fortgick som planerat. Den 15 maj ska de presentera förslag på en nationell apotekssymbol till regeringen.
? Det ligger nära till hands att arbeta med det gröna kors som fungerar som apotekssymbol ute i Europa, sa verkets generaldirektör Christina Åkerman.

De olika representanter från läkemedelsindustrin som var på plats argumenterade utifrån sina perspektiv. Läkemedelsindustrins vd, Richard Bergström, menade att tiden för debatt var förbi och att det nu handlade om att samarbeta. Men han passade ändå på att återigen uttrycka industrins oro för att systemet med värdebaserad prissättning av läkemedel var hotat.

Nöjdast var Kenneth Nyblom från Föreningen för generiska läkemedel.
? När jag var här i en liknande utfrågning för ett år sedan var jag mycket orolig, nu vill jag tacka regeringen för att de lyssnade på vår kritik och bestämde sig för en transparent prismodell för generika, men de borde gjort så för alla läkemedel, sa han.

Desto mer kritisk var Mikael Magnusson, vd för Läkemedelshandlarna, den organisation som företräder parallellimportörer.  Så som regeringens förslag ser ut nu ska apoteksaktörerna få förhandla inköpspriset på de parallellimporterade läkemedlen. I praktiken innebär det, menar Mikael Magnusson, att hans medlemsföretag från och med juli ska förhandla direkt med apoteken. Men eftersom de inte vet vilka aktörerna kommer att vara hamnar företagen i en situation där Apoteket är deras enda förhandlingspart.
? De företag som Apoteket väljer bort kommer få svårt att klara sig. Tänker ni låta ett statligt monopol gå loss på privata företag? Jag har en uppmaning, och det är att skjuta upp datumet för när omregleringen av de receptbelagda läkemedlen sker, sa Mikael Magnusson.

De båda farmacevtiska fackförbunden var representerade och kritiserade att patientsäkerheten och kompetensen inte stått mer i fokus i omregleringen. Farmaciförbundets ordförande, Carina Jansson, var den enda talare som var uttryckligen negativ till omregleringen under dagens utfrågning. Sveriges Farmacevtförbunds ordförande Carin Svensson sa istället att de länge verkat för att monopolet ska bort. Hennes kritik handlade istället om att regeringen inte tillräckligt tar till vara på det intresse som finns för att starta egna apotek.

Konsumentverket, Konkurrensverket och Sveriges kommuner och landsting var också på plats och  sa att de tror att omregleringen kommer göra att det blir bättre för patienten.

Under själva frågestunden ställde oppositionspolitikerna framförallt frågor kring patientsäkerhet och kostnadskontrollen. Krister Örnfjäder (S), riksdagsledamot i näringsutskottet frågade om regeringen accepterar ökade kostnader för läkemedel. Svaret från Dan Ericsson, statssekreterare på finansdepartementet, var att nej, det tänker regeringen inte acceptera.

Allianspartiernas riksdagsledamöter ställde istället frågor om hur det påverkar de framtida aktörerna att oppositionen sagt att de ska backa reformen om de vinner nästa val.
? Det gör att många inte vågar satsa, svarade Laila Ibrahim Bengtsson, egenföretagare som var där som representant för Farmacevtföretagarna.

Sista ordet gick till Ylva Johansson (S), vice ordförande i socialutskottet, som beklagade att regeringen inte velat diskutera en blocköverskridande lösning.
? Det har gjort att vi hamnat i den olyckliga situationen att spelreglerna kommer bli helt annorlunda om det blir en socialdemokratisk valseger i nästa val, sa hon.

Inga representanter från Apoteket eller de andra apoteksaktörerna medverkade under dagens utfrågning.

Medel mot reumatoid artrit kopplas till dödsfall

0

Läkemedlet Actemra (Roactemra i Sverige) med den aktiva substansen tocilizumab har utvecklats genom ett samarbete mellan Roche och Chugai och marknadsförs i Japan av Chugai. Det är en rapport från Chugai till det japanska hälsodepartementet som nu visar de möjliga kopplingarna mellan tocilizumab och dödsfallen.

Tocilizumab, en monoklonal antikropp som blockerar interleukin-6-receptorn, godkändes för behandling av reumatoid artrit i japan i april 2008. En förutsättning för godkännandet var att Chugai skulle samla data från alla de som behandlades med Actemra mot reumatoid artrit och totalt har företaget samlat data från 4 915 patienter från godkännandet till februari i år. Av dessa har 15 personer avlidit, samtliga tillhörde en grupp av 221 personer som drabbats av allvarliga biverkningar som lunginflammation och hög feber.

En talesperson för Chugai säger till Wall Street journal att företaget inte kan förneka att det kan finnas ett samband och att företaget ska förse förskrivare med mer information om eventuella risker. I EU godkändes tocilizumab för behandling av av vuxna med måttlig till svår aktiv reumatiod artrit i januari i år. I USA har läkemedlet inte godkänts ännu då FDA har begärt in ytterligare prekliniska data.

Roche och Chugai marknadsför Actemra i hela världen förutom i Japan, Sydkorea och Taiwan där Chugai är ensam ansvarig för produkten. Representanter för Roche uppger till Wall Street journal att de rapporterade dödstalen för patienter som tar Actemra motsvarar de bland patienter med reumatoid artrit som tar andra biologiska läkemedel.

html  rensa vid inklistring

zino3.4 © Zeitung AB 1999-2007 | support@zeitung.se | www.zino.se

Förslag på ny organisation av TLV

0

Tandvårds – och läkemedelsverket, TLV, har under det senaste året genomgått flera stora förändringar. Flera stora uppdrag har lagt på myndighetens bord efter tandvårdsreformen och i samband med omregleringen av apoteksmarknaden.

För att klara detta behövs en ny ledningsstruktur och en annan uppdelning av arbetsområden, det framgår av en analys som utförts på uppdrag av myndighetens generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund.
– Den struktur som TLV har nu innebär att organisationen är indelad efter yrkesområden i stället för sakfrågor och huvudprocesser vilket gör det svårt att arbeta effektivt mot målen inom olika projekt. Eftersom organisationen växt så mycket är det också nödvändigt med ytterligare en chefsnivå istället för den enda som finns idag, säger Ulf-Johan Olson på Utvecklingspartner AB som har gjort analysen.

En annan brännande punkt är läkemedelsgenomgångarna. Enligt årsredovisningen 2008 kommer de med nuvarande tempo vara klara först 2019.
– Med tanke på hur stora belopp dessa genomgångar frigör för mer angelägen läkemedelsanvändning eller andra insatser är det inte rimligt att de ska pågå under så lång tid, menar Ulf-Johan Olson.

För att öka takten på arbetet bör en särskild avdelning bildas under en begränsad tid, som enbart arbetar med genomgångarna . Ulf-Johan Olson föreslår även tydligare prioriteringar inom undergrupper av de läkemedel som granskas. Ytterligare tre permanenta avdelningar bör inrättas. En med ansvar för läkmedel och förbrukningsartiklar, en för tandvård och en för tillsyn och uppföljning av apoteksmarginalen. Enligt förslaget bör en tillfällig genomförandeorganisation inrättas snarast, som kan verka fram till den 1 juli.

Exakt hur TLV:s framtid kommer att se ut efter omregleringen är svårt att veta men enligt Ulf-Johan Olson tyder det mesta på att myndigheten kommer att fortsätta att växa. Bland annat finns flera förslag i den handlingsplan som tjänstemän vid SKL, Socialstyrelsen och socialdepartementet nyligen presenterade för att effektivisera läkemedelsanvändningen, som innebär ytterligare uppdrag för TLV.

– Den organisation och chefsstruktur som finns nu fungerar när det handlar om ett femtontal medarbetare. När det rör sig om de 45 och snart ännu fler,  som finns på TLV idag krävs andra modeller, säger Ulf-Johan Olson.

Entreprenörer besvikna på utgångsläget

0

Apoteket omstrukturering, OAB, har annonserat att nya apoteksaktörer kommer att kunna etablera sig på marknaden tidigast under hösten. Bland blivande småföretagare råder oro för att uppstarten nu drar ut på tiden. Oklara förutsättningar och brist på besked om hur försäljningen av enskilda apotek ska gå till gör det svårt för entreprenörer att förbereda sig, menar Apotekarsällskapets entreprenörsombud Johan Olofsson.

Hans slutsats är att enskilda apotekare kommer att kunna vara i gång tidigast vid årsskiftet. Det ger apoteket AB och de stora kedjorna konkurrensfördelar menar han, då de har större möjligheter till nyetableringar samt kortare förberedelsefas.
– Det är så mycket i grundförutsättningarna som är okänt fortfarande och med tanke på att det tar tid för en ny företagare att starta upp en verksamhet och lära sig hur allt fungerar tror jag det är rimligt att det tar längre tid, säger Johan Olofsson.

En del av osäkerheten ligger i vad som kommer att ända med de upp till 200 apotek som ska garanteras till egenföretagare. Farmacevtföretagarna har gått ut med att de vill göra anspråk på ett antal apotek som ska ingå i ett handlarkooperativ för småföretagare. Men frågan om dessa ingår i de 200 finns ännu inget svar på. Redan den 5 mars hade Apotekarsällskapet initierat ett möte med både OAB och Farmacevtföretagarna för att reda ut begreppen och förhoppningsvis få svar på en del frågor.

Men bara en dag innan mötet drog sig Farmacevtföretagarna ur, något som Johan Olofsson beklagar.
– De vill ju företräda oss entreprenörer och det hade underlättat med ett möte för att klargöra vad som är på gång. Men Farmacevtföretagarna kände sig tyvärr inte redo för ett trepartssamtal utan vill arbeta vidare med att rekrytera riskkapitalister till sin finansiering och organisation.

Han hoppas att ett möte planerat till nästa vecka med OAB:s vd Eva-Britt Gustavsson ska klargöra vissa frågor så att företagare i startgroparna snart kan börja förbereda sig. Enligt Johan Olofsson kommer den konkurrensneutralitet som regeringen talat om inför omregleringen av apoteksmarknaden bli svår att uppnå med OAB:s utförsäljningsmodell. Om Apoteket AB som annonserat kommer att expandera efter utförsäljningen blir det svårt för små aktörer att hävda sig.
– För att småföretagare ska ha en rimlig chans att etablera sig borde en så stor aktör som Apoteket tvingas till en längre stand still period utan expansion. Vad är meningen med utförsäljningen om Apoteket AB kan ta pengar som de tjänar på utförsäljningen och lägga direkt på egen utvidgning? Risken är att de får tillbaka en dominerande position innan nya aktörer hunnit etablera sig, säger Johan Olofsson.

Apotekarsällskapet kommer i dagarna även att lämna in ett tilläggsförslag till Socialdepartementet angående TLV:s ersättningsuppdrag för farmacevtiska tjänster.