Månads arkivering februari 2009

Oppositionen kritiska till avskedandet

0

Regeringens besked idag att Ann-Christin Tauberman får gå från posten som GD på TLV möts av kritik från flera håll, bland annat från oppositionen.
? Det är mycket förvånande att regeringen väljer att avskeda en person som har så gott anseende. Någonting måste ha hänt och vi vill gärna veta vad, säger Thomas Nihlén (mp).

Enligt Thomas Nihlén är det för tidigt ännu att säga vad de kommer göra från oppositionens sida, men han tror att de kommer att gå vidare med frågan för att få reda på vad som ligger bakom beslutet.
? Det här är ytterligare ett bevis för att regeringen inte klarar av att driva igenom den här omregleringen på ett bra sätt. Återigen handlar det om ett hastverk, säger han.  

Gunilla Hulth-Backlund tar över

0

På torsdagen meddelade regeringen att de avsätter generaldirektören för Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden, Ann-Christin Tauberman. Redan på måndag tas uppdraget över av den nuvarande chefen för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Socialdepartementet, Gunilla Hulth-Backlund.

Regeringens förändring av ledningen på TLV har gått snabbt och Gunilla Hulth-Backlund fick frågan för bara ett par veckor sedan. Hon säger att det är ett utmanande men roligt uppdrag som nu väntar henne.
–    Jag har en lång erfarenhet av att jobba på en myndighet och av att arbeta med sjukvårdsfrågor på en hög nivå. Dessutom har jag ett genuint intresse av ledarskap och organisationsfrågor, säger hon.

Att regeringen valt att byta ut TLV:s generaldirektör just när myndighetens går en tyngre roll till mötes i samband med omregleringen av apoteksmarknaden, kom som en överraskning för många och bland annat industrin har uttryckt sitt missnöje. Att etablera relationer med alla aktörer ett av Gunilla Hulth-Backlunds kommande uppdrag.
–    TLV kommer att ha en nyckelroll i och med omregleringen och det kommer bli viktigt att få igång en bra dialog med både landsting, industri och apoteken, säger hon.

Regeringen har kritiserats av bland annat av oppositionen för att inte se apoteksfrågan som en del av hälso- och sjukvården utan som vilken detaljhandel som helst. I och med den nya utnämningen får TLV en chef med bakgrund i sjukvården och som arbetat med hälso- och sjukvårdsfrågor.
Kommer synen på TLV att förändras med dig vid rodret?
–    Det vet jag inte, det är för tidigt att säga ännu. Det har gått så snabbt och nu ska jag sätta mig in i sakfrågorna till att börja med, säger Gunilla Hulth-Backlund.

Gunilla Hulth-Backlund är utbildad sjuksköterska och kom till Socialstyrelsen 1991.

Hon är sedan den 1 juni 2008 chef för hälso- och
sjukvårdsavdelningen,

Tauberman får sparken från TLV

0

Regeringen beslutar på dagens regeringssammanträde att avsätta Ann-Christin Tauberman som generaldirektör för TLV. På måndag ersätts hon av Gunilla Hulth-Backlund som sedan i somras varit chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen.

Ann-Christin Tauberman har varit chef för TLV sedan myndigheten grundades 2002, då under namnet Läkemedelsförmånsnämden. Så sent som i höstas förlängdes hennes uppdrag till 2011. Men sedan dess har TLV fått det tunga uppdraget att sätta ramarna för den omreglerade apoteksmarknaden. Bland annat ska TLV bestämma handelsmarginaler som både ger prispress och lönsamhet för apoteksbolagen, ett uppdrag som många anser vara i stort sett omöjligt. Men att avskedandet kommer som en konsekvens av en att regeringen och TLV blivit oense angående omregleringen är ingenting som regeringen vill kännas vid:
?    Det här handlar om att TLV har fått nya uppdrag i och med omregleringen och i och med tandvårdsbiten. I samband med det tycker regeringen att det är lämpligt att se över kompetensen på myndigheten och se till att den är bemannad med rätt kompetens, säger Martin Kits, pressekreterare hos Göran Hägglund.

Men hur tänker regeringen att en ny person ska kunna ta över i så här turbulenta tider?
?    Det är ingenting jag tänker kommentera, regeringen litar så klart på att den person man nu tillsatt är kompetent för uppgiften.

Regeringens beslut förvånar och upprör Läkemedelsindustriföreningens vd Richard Bergström:
? Jag förstår inte alls regeringens resonemang. Ann-Christine och TLV har ett stort förtroende både från läkemedelsbranschen och Apoteket. Hon har dessutom stor förtroende och högt anseende internationellt. Att regeringen på det här sättet lyssnar på de stora apotekskedjorna och avskedar henne för att de inte har förtroende för henne är mycket förvånande.

Apotekets vd Stefan Carlsson vill ännu inte kommentera regeringens beslut.

Apoteket AB tänker bli större

0

Samtidigt som Stefan Carlsson står inför det faktum att han efter 1 juli i år kan komma att äga endast drygt 250 av sina 920 apotek så planerar han för kraftig expansion.
? Absolut, det är en jätteviktig fråga för oss. Vi ska ha en offensiv etableringsstrategi på sikt. Det ligger i reformens målsättning att öka tillgängligheten, och om man tänker sig 400 nya apotek så är det klart att vi ska ha en stor andel av dessa, säger han.

Han räknar också med att Apoteket AB kommer bygga upp någon form av egen distribution i framtiden. Apotekets framtida konkurrenter är mycket oroade över huruvida det blir tillräckligt lönsamt eller inte att driva apotek i Sverige, men det oroar inte Stefan Carlsson.
? Vi har bedömt att vi kommer att klara lönsamheten.
? Det är klart det är enklare för oss som redan är etablerade, det är annat läge om man är ny och ska in och investera på en ny marknad, säger Stefan Carlsson.

Mer om Apoteket AB:s framtid kan du läsa i vår special ?Monopolets sista timmar? i Läkemedelsvärlden nummer 1/2009.   

Svenska läkemedel från miljöfarlig indisk produktion

1

Redan sommaren 2007 publicerade Joakim Larsson och hans kollegor en studie som visade att indiska läkemedelsfabriker pumpar ut antibiotika och andra aktiva substanser rakt ut i avloppsvattnet. I det vatten som kom ut från ett reningsverk som renade vatten från 90 olika läkemedelsfabriker fanns bland annat nivåer av ett antibiotikum, ciprofloxacin, som var högre än den som finns i blodet på en patient som behandlas med läkemedlet (läs mer här).

Ingen läkemedelsproducent i Sverige ville då kännas vid att de använde aktiva substanser från någon av de fabriker som renade sitt vatten i Hyderabad. Vid en rundringning som Läkemedelsvärlden gjorde hösten 2007 förnekade samtliga producenter av ciprofloxacin att de hade något med de här produktionsanläggningarna att göra.

Men nu har Joakim Larsson gått vidare och begärt ut uppgifter från Läkemedelsverket om var de läkemedel som säljs på den svenska läkemedelsmarknaden produceras. Först fick de nej, men sen konstaterade Läkemedelsverket att det var ok att lämna ut dessa uppgifter för forskningsändamål. Forskarna undersökte de 9 substanser som fanns i högst koncentration i det indiska avloppsvattnet.

Det visade sig då att det fanns 123 produkter som producerades i Indien. 74 av dessa visade sig produceras i fabriker som skickade sitt avloppsvatten till det aktuella reningsverket i Hyderabad.
? Vissa har ju avfärdat vår tidigare studie med att det bara var en fallstudie och att undersökningen bara gjordes på ett ställe. Men det här visar ju att de här fabrikerna är viktiga i den globala läkemedelsproduktionen.
Vilka företagen är får inte Joakim Larsson gå ut med enligt sekretessavtal.

Den senaste veckan har frågan fått stor internationell uppmärksamhet sedan nyhetsbyrån AP gjorde ett stort reportage. I går publicerade också Nature en nyhetsartikel om problemet, där bland annat Sveriges arbete med frågan lyftes upp. Regeringen har bland annat gett Läkemedelsverket i uppgift att under 2009 se över vad Sverige kan göra för att driva frågan internationellt.
? Särskilt upplyftande nu är att det verkar som om frågan fått stor uppmärksamhet i Indien, deras premiärminister har gått ut och begärt nya mätningar av vattnet. Kanske kan det börja hända något nu, säger Joakim Larsson.

Kartläggningen av produkterna som säljs på den svenska marknaden är publicerad i tidskriften Regulatory Toxicology and Pharmacology.

Du kan läsa mer om miljökrisen vid indiska läkemedelsfabriker i Läkemedelsvärldens special ?Ignorerad miljökris? i LmV nummer 7 2008.

Uppföljning av hiv-läkemedel förlängs

0

Projektet inleddes av europeiska läkemedelsverket 1999 för att kontrollera de kardiovaskulära och metabola riskerna med antiretroviral behandling mot hiv.  Projektet har vid flera tillfällen förlängts och nu har sponoser, som bland annat är läkemedelsföretagen, sagt ja till att finansiera projektet fram till 2012.

I dagsläget följer DAD-projektet 33 300 patienter som behandlas med något av de idag godkända antiretrovirala läkebehandlingarna. Europeiska läkemedelsverket, EMEA, skriver i ett pressmeddelande att de kommer kräva att alla antiretrovirala läkemedel som blir godkända i framtiden ingår i projektet.

Snedvriden satsning på u-landssjukdomar

0

För första gången har en forskargrupp försökt kartlägga hur mycket pengar som globalt sett satsas på forskning kring de sjukdomar som främst dominerar i u-länder. På uppdrag av Bill and Melinda Gates Foundation har de gått igenom tillgängliga databaser under 2007 och sammanställt var pengarna kommer ifrån och hur de används.

Totalt sett satsade världen 2, 5 miljarder dollar under år 2007. Av dessa pengar gick 80 procent till forskning kring hiv, malaria och tuberkulos. Andra sjukdomar, som till exempel lunginflammation och diarrésjukdomar, fick bara 6 procent av alla pengar. Detta trots att dessa sjukdomar, enligt forskarnas analyser, ger upphov till lika mycket sjukdom och död som hiv, malaria och tuberkulos.

Av de 2,5 miljarder dollarna kommer 90 procent från stater och frivilligorganisationer. Läkemedelsindustrin står för 9 procent av pengarna.

Av de olika länder som skänker pengar till forskningen om dessa sjukdomar ligger USA i topp , de står för tre fjärdedelar av de statligt satsade pengarna. EU-länderna står för 22 procent, där Sverige utmärker sig tillsammans med England, Irland och Holland.

Forskarna skriver att de inte vill lägga någon värdering i hur pengarna satsas, men att de hoppas att deras genomgång ändå ska ligga som beslutsunderlag för framtida beslut. Genomgången publiceras i dagens Plos Medicine.

OAB ska kontrollera ägandet

0

Även om apoteksmarknaden öppnas upp för nya ägare i sommar så är det inte vem som helst som kommer att få äga apotek. Framförallt har regeringen sagt att de företag som också producerar läkemedel inte ska få äga apotek. Men många av de internationella kedjorna ingår i stora koncerner där syster- eller dotterbolag är läkemedelsproducenter och det kommer därför uppstå en gråzon för vissa företag. Regeringen har valt att säga att det läkemedelsproducerande företaget inte får ha bestämmande inflytande över apoteksföretaget, men vad det innebär i praktiken för olika potentiella ägare är fortfarande oklart.

Den myndighet som fått i uppdrag att bedöma detta är Läkemedelsverket. De har anställt en jurist för att klara av uppgiften. Men eftersom försäljningen av statens apotek, som sköts av Omstruktureringsbolaget, ska påbörjas redan under våren så har de tillfälligt backat från uppgiften.
? Det är helt centralt för oss att Omstruktureringsbolaget gör en analys av köparna och bedömer om de är ok. Vi kommer att ha en dialog med dem, men det kommer att vara omöjligt för oss att hålla koll på alla ägarstrukturer. Där räknar vi med Omstruktureringsbolaget, säger Christina Åkerman, Läkemedelsverkets generaldirektör, i Läkemedelsvärldens reportage ?Monopolets sista timmar?.  

I praktiken innebär det att det under våren blir Omstruktureringsbolaget som bestämmer vem som är lämplig som ägare eller inte.
? Vi kommer att titta på de köpare som är intresserade, och om det är så att de troligtvis inte kommer kunna uppfylla Läkemedelsverkets krav så kommer vi inte låta dem vara med i förhandlingarna eftersom det bara kommer att störa processen, säger Eva-Britt Gustafsson.

Reportaget ?Monopolets sista timmar? finns att läsa i Läkemedelsvärlden nummer 1 som når våra prenumeranter i dagarna.

REKTORN OM FRAMTIDEN FÖR MEDICINSK FORSKNING

0

Pengamässigt är regeringens forskningsproposition en av de största statliga satsningar som gjorts på forskningen. Totalt lyfts totalsumman från 25 miljarder till 30 miljarder, en ökning med 20 procent 2012 jämfört med 2008. Även om det kanske blev mindre än f?rhandsreklamen antydde så är fem miljarder till under de kommande fyra åren inte småsmulor. Och Karolinska institutet är det stora lärosäte som får mest pengar procentuellt i tillskott – 196 miljoner kronor.

På vilket sätt är den här propositionen ett trendbrott?
– Absolut viktigast är att de nya anslagen till universiteten konkurrensutsätts. Det var helt nödvändigt och i grevens tid. Det andra är att regeringen vågade peka ut några forskningsområden, varav medicin är ett, som man satsar extra på.
Däremot är hon kritisk till att regeringen inte nöjde sig med det. Att de också pekat ut vilka medicinska områden som strategi-miljonerna ska gå till beskriver hon som detaljstyrning som kan hämma kreativitet och gränsöverskridande forskning.
Men de ökade anslagen direkt till fakulteten innebär att hennes tid som hotelldirektör nu är över, som hon själv uttrycker det.
– Sedan början av 1990-talet har fakultetsmedlen bara minskat. Alla medel har i princip gått direkt till forskarna som hyrt sina rum, bedrivit sin forskning och suttit på hela budgeten själva oavsett vad de hållit på med.
– Vad regeringen försöker göra, och som jag tycker är helt rätt, är att ge universiteten medel att arbeta långsiktigt och strategiskt.
– Istället för att beskriva det som att Karolinska institutet är en vinnare kan man faktiskt säga att det är jag som rektor och landets universitetsledningar som nu åter fått makt att styra över våra strategier.
Och hon har redan börjat planera för hur pengarna ska användas.
– Vi har bland annat ett program för att ge högsta tilldelning till de bästa professorerna och så ska vi inrätta translationella centra som bryggor mellan den basala forskningen och den kliniska.

Du är ju en av många som efterfrågat mer klinisk och patientnära forskning. Har förutsättningarna för den förbättrats nu?
– Det är bra att man satsar på forskarskolor, registren och biobankerna. Men det är definitivt inte tillräckligt för att komma tillrätta med problemen. Men vi hoppas mycket på Olle Stendahls slutbetänkande om den kliniska forskningen som kommer i vår.

Vad är problemet?
– Primärt är det inte en brist på pengar, det finns pengar också till klinisk forskning i propositionen. Det är faktiskt styrningen av våra universitetssjukhus som är problemet. Om vården inte kan vara plattform för den här forskningen spelar det inte någon roll hur mycket vi får.
Harriet Wallberg-Henriksson ser egentligen bara en lösning:
– Det är att man samkör, det vill säga har en gemensam styrning av universitet och universitetssjukhus. Johns Hopkins i USA är väl det mest kända och framgångsrika exemplet.
Det skulle Harriet Wallberg-Henriksson också gärna realisera i Stockholm.
– Sedan måste vi förstås också ha en incitamentsstruktur som gör det meriterande att forska.
Och hon är mycket kritisk mot att politikerna i Stockholm planerar att lägga ut delar av Karolinska universitetssjukhuset på entreprenad.
– Jag har inte något emot olika alternativa driftsformer, men att lägga ut delar av ett universitetssjukhus som förutom vård också ska vara plattformen för forskning och utbildning kommer att göra det ännu svårare är jag rädd.

Det är mycket fokus på innovation och att kommersialisera forskningsresultat i propositionen. Är det bra?
– Det vi får fram är det många gånger ingen direkt nytta med om vi inte för ut en produkt och då måste det förstås kommersialiseras. Så innovationssystem behövs.
Däremot tycker Harriet Wallberg-Henriksson att regeringen inte poängterat hur man implementerar den nya kunskap som kommer fram i vården.
Och då tänker hon inte på nya läkemedelsbehandlingar.
– Det är väl ett mindre problem, eftersom det ligger i företagens intresse att få ut det, men svårare är det med innovationer inom vårdvetenskap, som till exempel hur man lyfter patienter.

Förutom att industrisponsrade läkemedelsprövningar blivit färre i Sverige minskar också andelen oberoende studier. Kommer den trenden att vända?
– När det gäller oberoende studier handlar det om finansiering och pengar till sådant finns inte i propositionen.
Men Harriet Wallberg-Henriksson ser en öppning i och med att ämnesområdet medicin inom Vetenskapsrådet utökats till hälsa och medicin.
– Man kan ju hoppas att man inom ramen för det större ämnesområdet faktiskt skulle orka med att ta den typen av forskning.

Men om det inte finns pengar?
– Med lite innovation kanske man kan ta en del från Vetenskapsrådet och gå till socialdepartementet för påökning. Jag tror i alla fall att det större ämnesområdet ger större möjlighet att lyckas.

Body Shop ger sig in på apotek

1

Sedan starten 1976 har märket Body Shop enbart sålt sina produkter i egna butiker som bedrivs i franchiseform. Nu har ägaren, den franska kosmetikakoncernen L´Oréal, beslutat sig för att pröva andra vägar för att nå konsumenterna. Först ut som nya försäljningsställen är tyska apotek där en försöksverksamhet pågår under ett halvår. L´Oréal, som är en av de största aktieägarna i läkemedelsföretaget Sanofi-Aventis, marknadsför sedan tidigare flera av sina märken på just apotek.

På svenska Body Shop känner man till apoteksförsäljningen men har i dagsläge inga planer på att ta sig in på apoteken. Men företagets presschef Maria Ros Jernberg säger att de hela tiden tittar på nya möjligheter. Nu kommer de först och främst att vänta in resultatet från Tyskland innan ytterligare steg tas. 

SSRI minskar självmordsrisken hos vuxna

Det amerikanska läkemedelsverket, FDA, har tidigare gjort studier som visade att antidepressiva läkemedel av typer SSRI ökar självmordsrisken hos patienter under 25 år och minskar den hos patienter under 65. SSRI hade ingen effekt hos andra åldersgrupper, enligt FDA. Som resultat av studien ifördes en varning på dessa läkemedel som pekade på den ökade självmordsrisken hos ungdomar.

Den aktuella studien gjordes av World Health Organisation (WHO). Studien är en metaanalys av åtta stora studier och omfattar sammanlagt 20 000 patienter.  Forskarna visar att antidepressiva läkemedel minskar sjukdomsrisken med 40 procent hos personer över 18 år. De patienter under 18 år som tog antidepressiva läkemedel fördubblade sin självmordsrisk. När det gäller äldre patienter drar forskarna från WHO samma slutsats som tidigare studier, nämligen att antidepressiva läkemedel minskar risken för självmord med 50 procent hos patienter som är äldre än 65 år.

I sina slutsatser skriver forskarna att dessa resultat borde kunna försäkra läkarna om att SSRI kan vara ett säkert alternativ för behandling av depression hos unga. På grund av ökad självmordsrisk borde läkarna däremot vara försiktiga med förskrivning av antidepressiva läkemedel till personer under 18 år.

FDA studerar tv-reklam för läkemedel

0

I USA har direktreklam för läkemedel varit tillåtet sedan 1997. Fenomenet har debatterats flitigt och krafterna både för och emot har varit starka bland ledande politiker. Företagen spenderar stora summor på att få amerikanerna att hitta till just sina läkemedel med hjälp av filmer och annonser. Effekten av hur dessa påverkar försäljningen har varit svår att påvisa, liksom vilken information som egentligen går fram till konsumenten.

Kritiker menar att annonserna framställer produkterna överdrivet positivt genom att se lyxiga och glassiga ut och att information om eventuella biverkningar inte kommer fram. FDA beslöt redan 2007 om att arbeta fram en standard för direktreklam för läkemedel men inte haft några bra mått för hur en sådan skulle se ut. Nu har myndigheten designat en studie som de hoppas ska hjälpa dem i rätt riktning.

FDA ska låta 2 400 försökspersoner titta på en reklamfilm för ett påhittat blodtryckspreparat och sedan ta reda på vilken information de minns genom att försökspersonerna får svara på frågor om de risker och fördelar som togs upp i filmen. Resultatet hoppas de sedan kunna använda för att ta fram en standard för direktreklam i tv. Modellen för studien är just nu ute för kommentarer hos olika aktörer och den har redan stött på kritik för att inte vara trovärdig och för att används statliga pengar på ett felaktigt sätt.

GSK annonserar besparingar

0

De senaste veckorna har flera läkemedelsjättar offentliggjort omfattande neddragningar för den närmaste framtiden. Näst på tur står Glaxosmithkline som enligt brittiska medier planerar att skära ner på verksamheten och minska personalstyrkan med upp till 6000 tjänster. Företagets ledning har inte velat kommentera siffrorna men förväntas komma med besked i slutet av veckan i samband i med sin kvartalsrapport.

Att det blir neddragningar har ingen dementerat och en talesperson från företaget säger att det inte beror på kärvare ekonomiska tider utan på att ?företaget genomgår en omstrukturering liksom många andra i branschen?, enligt brittiska Times online. Talespersonen säger också att GSK anställt oproportionerligt många de senaste åren, framför allt i Storbritannien och att det nu måste skäras ner. Företagets vd Andrew Witty har gått ut med att han vill göra GSK mindre beroende av några få storsäljande preparat och istället bredda produktportföljen.

Redan i slutet av 2008 meddelade GSK att företaget skulle dra ner och bland annat stänga en fabrik i Storbritannien. De kommande besparingarna, som blir betydligt mer omfattande, kommer att drabba alla delar av företagets verksamhet enligt uppgifter till brittiska media.

Startskott för mellansvenskt läkemedelsforum

0

För att rationalisera fortbildningsarbetet har sju läkemedelskommittéer i mellansverige för första gången samordnat sina utbildningsdagar inom läkemedelsområdet. Projektet heter Mellansvenskt läkemedelsforum startar för första gången i Örebro på onsdag och pågår i två dagar.

Forumet arrangeras gemensamt av läkemedelskommittéerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Värmland, Västmanland, Uppsala och Örebro län. Vid den första träffen kommer bland annat läkemedel i miljön, läkemedelsanvändning hos äldre och särläkemedel att tas upp.

Danska läkare förbjuds skicka patientbrev

0

Efter att en dansk styrgrupp utvärderat cancerbehandlingar och beslutat att Avastin (bevacizumab) inte ska vara ett behandlingsalternativ för landets lungcancerpatienter, blev en grupp onkologer arga. I förra veckan rapporterade danska Dagens Medicin att läkarna planerade ett brev till sina patienter där de upplyste dem om att de inte erbjuds bästa tillgängliga vård.

Men Ulla Astman (s), chef för sundhetsudvalget i Danska Regioner säger att hon inte tänker tillåta att läkarna skickar ett sådant brev.
– Om någon ska skicka ett brev är det regionerna eller sjukhusledningarna, inte de behandlande läkarna, det är väldigt oetiskt, säger hon till danska Dagens Medicin.

Hon säger dessutom att läkarna har missuppfattat budskapet i styrgruppens beslut och att de inte förbjuds använda Avastin. I de situationer där just den behandlingen krävs är det ingenting som hindrar det, säger Ulla Astman. Danmarks hälsominister Jakob Axel Nielsen, slår också fast att läkarna får behandla lungcancerpatienter med Avastin när det behövs.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng