Månads arkivering september 2008

Ökad hjärtrisk med KOL-läkemedel

0

En vanlig behandling för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är antikolinergika. I Sverige är det den nyare och långtidsverkande tiotropium (Spiriva) som används mest. Ett annat alternativ är ipratropium (Atrovent) som måste tas flera gånger dagligen och som nu gett plats för tiotropium.   Tidigare studier har visat på samband mellan en eventuell ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom för personer med KOL som behandlas med antikolinergika men entydiga resultat har varit svåra att få.

Nu har det på kort tid publicerats två artiklar som pekar på ett samband mellan antikolinergika och ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom hos KOL-patienter. Den ena studien, där svenska Curt Furberg professor i folkhälsovetenskap vid Wake Forest University är en av huvudförfattarna, publiceras i dagens JAMA. Det är en metaanalys som baserar sig på uppgifter från ett stort antal artiklar och studier och inkluderade totalt 14 783 patienter. I fokus låg sambandet antikolinergika och hjärt-kärlsjukdom. Enligt studien var risken att dö i en hjärt-kärlsjukdom hela 58 procent högre för KOL-patienter som tog antingen ipratropium eller tiotropium än de som inte gjorde det.

I den andra, som publicerades i förra veckan i tidsskriften Annals of Internal Medicine, har forskare gjort en analys av data från den amerikanska databasen Veterans Health Administration.  Resultatet blev att KOL-patienter som tagit ipratropium löpte en 34 procent högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de som inte tog läkemedlet. Studien visade också att dödligheten var högre för patienter som tog teofyllin, en behandling som inte förekommer i Sverige idag.

Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin vid Lunds Universitetssjukhus, säger att studierna pekar på en viktig fråga men att resultaten inte är något som ska få förskrivare att slå på larmklockan.
–    Frågan om sambandet mellan hjärt-kärlsjukdomar och antikolinergika hos de här patienterna har diskuterats tidigare och frågan behöver belysas ytterligare. Men i dessa fall rör det sig om undersökningsmetoder som inte kan ge slutgiltigt svar på frågan. Det vore synd om det nu börjar varnas för de farliga KOL-medicinerna för så tydliga samband ser vi inte här, säger han.

En svårighet som Claes-Göran Löfdahl pekar på i framför allt studien i JAMA är att det inte är klargjort hur man har hanterat bortfall i studien och om de obehandlade patienter som har lämnat studien i förtid har drabbats av hjärt-kärlsjukdom efter att de lämnat studien. Dessa syns i så fall inte i resultaten. Men han trycker också på att det är ett viktigt observandum som pekar på någonting som bör undersökas i kontrollerade studier.

Claes-Göran Löfdahl tror inte att dessa studier kommer att få någon direkt betydelse för KOL-patienter i Sverige. Enligt honom kommer det i oktober presenteras ytterligare en stor studie vid ett möte för lungläkare i Berlin. Där har forskare under fyra år följt 6 000 KOL-patienter som antingen fått tiotropium eller placebo. Denna studie bör klargöra om behandling med tiotropium är förknippad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Författarna till JAMA-artikeln skriver själva i en kommentar att det finns brister i en sådan stor metaanalys som den här. Men de menar att resultaten från studien visar på samband som måste undersökas närmare och att behandlande personal måste ta det i beaktning innan de skriver ut antikolinergika och väga mot fördelarna som behandlingen ger.

Tiotropium är ett av de mest använda antikolinerga preparaten i världen och har använts av ungefär 8 miljoner patienter sedan det först blev godkänt 2002.

Ingen subvention för Tyverb

0

Tyverb, som marknadsförs av företaget GlaxoSmithKline, har tagits fram för att behandla patienter med en långt framskriden bröstcancer. Den aktiva substansen lapatinib är en tyrosinkinashämmare som hämmar human epidermal tillväxtfaktorreceptor 1 (HER1) och HER2.

 Läkemedlet ska ges i kombination med capecitabin (Xeloda) till patienter som tidigare behandlats med antracyklin,
taxan och trastuzumab (Herceptin). Dokumentationen avseende läkemedlets effekt ärbegränsad och EMEA har beviljat ett villkorligt godkännande.

Enligt TLV finns inte tillräckligt med dokumentation som visar att Tyverb skulle vara bättre än behandling med enbart capecitabin och de skriver att kostnaderna för läkemedlet är för höga för att det ska vara värt nyttan.

Få studier redovisas öppet

0

Forskargruppen har tittat på de 90 läkemedel som
godkändes av amerikanska läkemedelsverket FDA under åren 1998 till 2000. Totalt
har företagen bakom läkemedlen lämnat in 909 studier som
myndigheten använde som bas för sina godkännanden.

Fram till augusti 2006 fanns enbart 43 procent av
dessa studier publicerade i den vetenskapliga litteraturen på ett sätt som gick
att hitta via en sökning i PubMed och liknande databaser. Stora studier och
studier med positiva resultat var oftare publicerade. När forskarna klassificerade vilka av alla studier som var pivotala, det vill säga
nyckelstudier, så blev siffrar bättre. Av dessa är 76 procent publicerade
öppet.

Att det finns en snedvridning i vilka
läkemedelsstudier som publiceras i den vetenskapliga litteraturen finns det
många genomgångar som visar. Problemet har anses vara så allvarligt att det
sedan förra året finns en lag i USA som säger att företagen måste redovisa
öppet i en databas vilka studier de gjort, hur stora de var och vad resultaten
var.


Det är för att
ha siffror på hur publikationen ser ut idag som forskarna nu
gjort den här genomgången. I artikeln diskuterar de vilken effekt den nya lagen
kan komma att få på publiceringsmönstret i framtiden. Risken är, menar
forskarna, att det kommer bli ännu större snedvridning eftersom företagen
alltid kan hänvisa till den öppna databasen om någon ifrågasätter dem. Men
databasen är inte alls lika informativ, varnar forskarna, eftersom varken metod
eller diskussion av resultaten finns med. Rapporten publiceras i veckans nummer av PloS Medicine.

Spanska läkare gör uppror mot läkemedelsföretagen

0

Den nystartade rörelsen kallar sig ?No gracias? eller ?Nej tack? på svenska. Anledningen till att den startat är att delar av den spanska läkarkåren upplever att läkemedelsindustrin har fått ett alltför stort inflytande över dem och resten av vården. Genom presenter, resor, utbildningar och till och med rena kontanter gör företagen sitt bästa för att få läkare att skriva ut just deras produkter. Enligt grundarna av rörelsen har sådana inslag blivit vardag för många läkare vilket underminerar deras trovärdighet.

Efter att spanska medier tidigare i år rapporterat om multinationella läkemedelsföretag som erbjuder spanska läkare gåvor och ersättningar tog debatten fart och proteströrelsen drog i gång.
– Syftet är att förändra förhållandet mellan läkemedelsindustrin, offentliga sjukvårdsgivare, vårdpersonal, patienter och medborgare, säger Carlos Ponte som är en av initiativtagarna till projektet till British Journal of Medicine.

Han är chef för en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i Oveido i norra Spanien och menar att det som sker i landet är en kulturförändring som allvarligt påverkar rationaliteten bakom förskrivningen av läkemedel.

Den spanska röreslen är ansluten till det internationella nätverket ?No free lunch? som är en sammanslutning av icke-vinstdrivande organisationer som vill uppmuntra sjukvårdspersonal att se till vetenskapliga resultat och inte till marknadsföring när de väljer en behandling. ?No gracias? växer sig allt starkare bland hälso- och sjukvårdspersonal i Spanien men fortfarande är det bara en minoritet bland läkarna som anslutit sig. 

90 miljoner till omregleringen

0

Det är pengar till myndigheter som får ta över arbetsuppgifter som Apoteket AB tidigare ansvarat för, till exempel Giftinformationscentralens arbete och den läkemedelsoberoende informationen.

Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV behöver mer pengar i och med utökade arbetsuppgifter, 2008 har TLV fått 58 miljoner, nästa år är regeringens förslag 80 miljoner.

Bidraget till psykiatrin
ska enligt budgetförslaget bli 893 miljoner de kommande tre åren, en ökning med 300 miljoner jämfört med i år.
Regeringens budgetförslag till läkemedelsförmånerna är 21 600 miljoner kronor för 2009 och beräknat till 21 800 kronor 2010

Diabetesmedel subventioneras tillsvidare

0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets bedömning är att Galvus (vildagliptin) har lika bra medicinsk effekt som Januvia, en DPP4-hämmare som sedan tidigare ingår i högkostnadsskyddet, och att det vid vissa typer av behandlingar är billigare. Båda preparaten ökar insulinproduktionen och ge stabilare blodsockernivåer utan att ge viktökning.

Men TLV:s beslut
gäller bara tills vidare och med vissa villkor. Företaget Novartis som säljer läkemedlet ska senast till 1 juli 2011 komplettera sitt medicinska och hälsoekonomiska underlag.

Galvus kommer
också att ingå i den pågående genomgången av samtliga diabetesläkemedel som TLV ska vara klar med under nästa år. Redan då skulle alltså läkemedlet kunna åka ur förmånssystemet.

Brasilien nekade företag patent på hiv-läkemedel

0

Beslutet att neka Gilead patent för hiv-läkemedlet TDF, Tenofir Disoproxil Fumarate innebär att brasilianska företag nu kan producera egen generika av läkemedlet, eller importera från andra producenter som gör kopior på läkemedlet. Detta tack vare undantaget i TRIPS, Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights, som tillåter regeringar att vid speciella behov tillverka kopior mot patentinnehavarens vilja.

TDF är ett av
de mest centrala läkemedlen för patienter med hiv. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar det idag både för patienter som påbörjar sin behandling och för de vars medicinering inte har effekt.
Idag ges TDF till 31 000 patienter i Brasilien. Vid årets slut räknas 37 000 ingå i behandlingsprogrammet.

I Indien produceras läkemedlet, enligt Läkare utan gränser, för en tiondel av det pris som originalföretaget tar; 158 dollar för en patients årliga behandling istället för 1 387 dollar som Gilead tar.

Det brasilianska
patentverket anser att läkemedlet TDF brister i uppfinningshöjd för att det ska finnas skäl att ge patent. Samma argument har indiska instanser angett när man nekat företaget indiskt patent för TDF.

 

Direktreklam om HPV-vaccin är OK

0

MARKNADSFÖRING Det är den bedömning IGM, Industrigranskningsmannen, gjort efter att marknadsföringen anmälts till honom.
I det första fallet anser anmälarna att man som förälder hamnar i en ?gisslansituation? när man får ett brev hem med den här uppmaningen tillsammans med uppmaningen att ?passa på? innan rabatten i förmånssystemet går ut.
I
GM som på eget initiativ
eller efter anmälan granskar marknadsföringen av läkemedel avvisar påståendet. Brevet är vare sig integritetskränkande eller ett problem för föräldrar som saknar kunskap anser han. Eftersom vaccinationen sker på vårdcentral kommer föräldrarna att få mer information där, anser han.

I det andra
fallet där landstinget i Halland tillsammans med Sanofi Pasteur MSD gjort gemensam sak och i en textannons i lokaltidningen gått ut med uppmaningen ?Vaccinera dig mot Gardasil? anser dock IGM att företaget gjort fel.

Skälet är att annonsen
ger intryck av att det är landstinget som ensamt står bakom den, medan regelverket tvärtom trycker på att läkemedelsreklam ska vara lätt att känna igen som sådan.
Därför får företaget betala 80 000 för den marknadsföringen, med brevet till tonårsföräldrarna frias.

Läkare varnas för rådet att självmedicinera

0

Patienten har under många år varit beroende av narkotika, främst amfetamin. Han är dömd för våldsbrott och har tidigare fått psykiatrisk vård som brottspåföljd. Efter att ännu en gång frigivits från ett fängelsestraff, sökte han tillsammans med sin flickvän överläkaren för att höra om möjligheterna att utreda om han har adhd för att kunna få behandling med centralstimulerande preparat.

Läkaren gjorde bedömningen
att det nog var troligt att hans patient hade funktionsstörningen och att det var angeläget med en utredning.
Men patienten fick veta att det var långa väntetider och i väntan på en sådan rekommenderade han patienten att självmedicinera med amfetamin från den illegala marknaden.
?Jag kunde ju, som han uttryckte sig, gå och smådutta med amfetamin så länge, eller köpa adhd-medicin på den svarta marknaden.?
Anmälaren berättar också att det tog en stund innan han och flickvännen förstod att läkaren inte skojade.
?Jag ska även börja träffa min dotter och hennes mor kräver urinprov som är rena och då blir det fel om jag ska gå och smådutta på droger?, kommenterar anmälaren som undrar om en överläkare i psykiatri verkligen får uttala sig så här.
Nej är HSAN:s svar som alltså ger läkaren en varning.

Läkaren bekräftar
i svaret till HSAN att han under samtalet med patienten gett denne rådet att pröva en lågdos amfetamin om han skulle falla tillbaka i missbruk.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
konstaterar att det är grovt felaktigt att rekommendera ett illegalt preparat. Patienten använde också mycket höga doser amfetamin, 100 gånger de som används i klinisk verksamhet; det skulle alltså vara en omöjlighet för honom att klara de låga doser som är rimliga, påpekar nämnden. HSAN beklagar också att det på många ställen är en lång väntetid för att få göra den neuropsykiatriska utredning som krävs för att få adhd-behandling med läkemedel. Det kan dock inte läkaren lastas för.

Experter kräver global plan mot resistens

0

Ska vi hejda en världsomfattande epidemi krävs en global plan skriver professor Otto Cars med kollegor i senaste numret av British Medical Journal.
Idag dör minst 300 000 nyfödda varje år i vissa sydasiatiska länder sedan de infekterats av resistenta bakterier.

Men också
i Sverige och övriga Europa blir allt fler svårbehandlade bakterier motståndskraftiga mot antibiotika, som meticillinresistenta stafylokocker (MRSA).
Otto Cars och hans kollegor varnar också för att stora kirurgiska ingrepp som transplantationer och cellgiftsbehandling hotas om inte världssamfundet snabbt agerar mot antibiotikaresistensen.

Världshälsoorganisationen
WHO får kritik av Otto Cars för att man inte genomfört den globala strategi mot antibiotikaresistens som man lade fram 2001.

Läkemedelsverket trappar upp miljöarbetet

0

Tidigare har Läkemedelsverket haft en miljösamordnare. När Läkemedelsverket nu tillsatt Charlotte Unger som miljöchef innebär det att arbetet hamnar på en högre nivå.
? Men Läkemedelverket har gjort flera bra saker på miljöområdet redan, säger den nytillsatta chefen och nämner samarbetet med industrin, Apoteket och Stockholms läns landsting för miljömärkning av läkemedlen i Fass.

Charlotte Unger
har tidigare arbetet mycket med påverkan inom EU, bland annat som chefsförhandlare inför den nya kemikalielagstiftningen. Det är ett arbete hon tänker fortsätta med, nu på läkemedelsområdet.
Till exempel vill hon att Läkemedelsverket tillsammans med regeringen ska vara pådrivande för att den lagstiftning som reglerar läkemedelsområdet i högre grad tar med miljöaspekter när man väger nytta mot risker vid godkännanden.
? Idag kan man inte neka att godkänna ett nytt humanläkemedel även om det har en hög belastning på miljön. Jag tycker till exempel, om man förenklar resonemanget, att det är tveksamt att ett nytt läkemedel, med kanske sämre miljöprofil godkänns, om man redan har flera andra för samma indikation.

Förutom det externa
miljöarbetet ser Charlotte Unger också flera mer interna arbetsuppgifter, som att personalen ska få en bättre miljöutbildning i grundläggande frågor.
Man ligger redan bra till på den poängsättning som Naturvårdsverket gör över myndigheters miljöarbete. Men det som är bra kan bli bättre.
? Jag vill få igång diskussioner som till exempel kan handla om vad som kan få enskilda medarbetare att välja tåget istället för bilen.

En stor miljöförbättring
som redan börjat inom myndigheten är att man från och med i höst har börjat införa elektronisk överföring av alla ansökningar.
? Det innebär en väldig miljövinst både i transporter och mängd papper, för här talar vi om kilometervis med papper med studier som transporterats hit.

P-piller i miljön ger hangrodor äggstockar

0

Ekotoxikologen Irina Gyllenhammar har studerat hur
den vanliga europeiska grodan och den afrikanska klogrodan påverkas av låga
nivåer av etinylöstradiol och klotrimazol, rester från p-piller respektive
svampmedel. Nivåerna hon studerat motsvarar de som finns i vattendrag utanför
reningsverk. Resultaten visar att grodorna byter kön eller får skadad
fertilitet.
? Att det här händer med fiskar vet vi sedan tidigare, men det är ny kunskap
att även grodor påverkas på det här sättet, säger Irina Gyllenhammar.

Bland annat visar Irina Gyllenhammars studier att
hangrodyngel som fick simma i vatten med låga koncentrationer av
etinylöstradiol utvecklade äggstockar i stället för testiklar. De yngel som
ändå utvecklades till hanar hade istället sämre fertilitet.
? De här resultaten visar att flera arter kan påverkas av rester i miljön. Det
är viktigt att känna till att den här påverkan finns på miljön. Reningsverken
borde förbättra reningen av de här ämnena. 

Den andra substansen, svampmedlet klotrimazol,
visade sig störa hormonproduktionen hos den afrikanska klogrodan. Störningen
skedde genom att aktiviteten hos det östrogenproducerande enzymet aromatas
förändrades i äggstockar, testiklar och hjärna.

          

Färre dör i hjärtinfarkt

0

Uppföljningen av den hjärtsjukvården har skett
kontinuerligt de senaste 13 åren och under den tiden har dödligheten halverats
i samtliga åldersgrupper. I gruppen patienter över 75 år har dödligheten
minskat mest, från 24 procent till 12,5 procent.

Anledningen till att betydligt fler klarar sig
efter infarkt är enligt forskare vid akademiska sjukhuset i Uppsala bland annat
att vården förbättrats genom ändrar medicinering och att handläggninegn blivit
snabbare i akutskedet.

Under 2008 byggs de fyra olika kvalitetsregistren
Riks-hia, Scaar, Sephia och Hjärtkirurgregistret ihop till ett samlat
kvalitetsregister som går under namnet Swedeheart.

Myndighet stoppar kontroversiell autismstudie

0

Forskargruppen som ville genomföra studien hör
till den mindre skara forskare som fortfarande anser att vissa med autism
blivit sjuka på grund av kvicksilvret i barnvacciner. Forskarnas teori är att
EDTA, en kemisk substans som bland annat används för avgiftning vid
blyförgiftning, också ska kunna motverka förgiftningen från kvicksilvret,
rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Men den amerikanska myndigheten The National
Institute of Mental Health, NIHM, säger nej till studien. Enligt dem finns det
bättre studier att lägga pengarna på. Myndigheten säger också att det inte
verkar finnas några uppenbara vinster med studien, medans riskerna är större än
minimala.    

Läkemedelskostnaderna ökar

0

Det innebär att landstingens totala läkemedelskostnad under det här året ökat i snabbare takt än under de senaste åren, konstaterar Lennart Tingvall på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting i nyhetsbrevet Pharma Online.

Av SKL:s statistik framgår också att kostnaderna för läkemedel som landstingen köper in genom upphandling dämpats. Kostnaderna för dessa rekvisitionsläkemedel ökade med 10,4 procent perioden januari-augusti i år. April förra året var ökningen för de senaste tolv månaderna cirka 17 procent.

Fler ska få tillgång till patienters uttag av läkemedel

0

Förteckningen över en patients uthämtade läkemedel, läkemedelsförteckningen, har registrerats hos Apoteket AB sedan 1 juli 2005 då lagen trädde ikraft. Den gör det möjligt för patienter, förskrivare och farmacevter på apotek att ta del av en individs uttagna läkemedel de senaste 18 månaderna.

Läkare och farmacevter får tillgång till förteckningen efter att patienten gett sitt tillstånd. Förteckningen kom till för att höja patientsäkerheten, till exempel hindra dubbelförskrivningar. Men i praktiken används den mycket litet. Idag har cirka 300 av landets 35 000 förskrivare tillgång till den. På apoteken gjordes det under juli månad bara cirka 5 000 sökningar.

Förslaget som
nu varit ute på remiss innebär att förskrivare ska kunna överlåta till annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal att hämta uppgifter från förteckningen. Delegeringen ska ske efter samtycke från patienten eller utan samtycke om det är en nödsituation. Utredaren föreslår också att farmacevter ska få tillgång till förteckningen vid läkemedelsgenomgångar, idag är det enbart farmacevter vid apotek som har rätt att hämta ut informationen.

De flesta
remissinstanser är positiva till utvidgningen, men flera av dem påpekar samtidigt att skälet till den i dag låga användningen inte främst är att för få har tillgång till den.
Det beror istället på att förskrivare inte känner till den och att den är svår att få tillgång till, menar till exempel SFAM, Svensk förening för allmänmedicin. För att får tillgång till förteckningen behöver förskrivaren ha sökt tillstånd från Apoteket AB och dessutom logga in sig i Apotekets system.

Så länge förteckningen inte är integrerad eller kan nås via journalen kommer nyttan med den att vara liten, menar flera av de som svarat på remissen.

Att farmacevter ska få tillgång till den vid läkemedelsgenomgångar välkomnas av de flesta remissinstanserna, men några är kritiska bland annat Läkemedelsverket som menar att det påstådda vetenskapliga stödet för nyttan med genomgångar är svagt

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng